Kristofer Andersson

Född: – Tyskland (i Lübeck)
Död:1548-03-25

Riksråd, Riddare


Band 21 (1975-1977), sida 585.

Meriter

Kristofer Andersson, 7 25 mars 1548 i Lübeck (Stiernman). Föräldrar: Anders Eriksson (Ekeblad av Hedåker, bd 12, s 613 f) o Anna Gudmundsdtr (Bagghuvud). Inskr vid univ i Greifswald 20 jan 25, i Wittenberg våren 25, i Jena hösten 27, mag i Wittenberg nov 29, inträdde i sv k kansliet 32, riksråd senast juni 32 (GIR), i beskickn till Danmark 32, 35, 37 o 43, till Preussen 37, riddare mellan 25 nov 36 o 29 aug 37. — Skrev sig till sätesgården Hedåker i Hyringa, Skar.

G 33 eller 34 m Brita Jönsdtr, d 80 eller 81, dtr till riddaren Jöns Ulfsson (Roos av Ervalla) o Ingeborg Larsdtr (Tott) samt förut g m Erik Nilsson (Gyllenstierna; d 20) o Måns Bryntesson (Lilliehöök; d 29).

Biografi

K:s utländska studier finansierades med k stipendium o stöd från modern (om hennes släkt se Forstenasläkten, bd 16, s 382). Efter besök i hemlandet sommaren 1530, då han kunde lämna kungen underrättelser om det kyrkopolitiska läget i Tyskland (skriftlig rapport från K, dat Lübeck 4 april, tr i GIR, 7, s 461 ff), återvände han dit för fortsatta studier o kunskaparuppdrag. 32 var han tillbaka i Sverige o inträdde i kansliet. Hans första uppgift blev att tillsammans med sin gynnare skarabiskopen Sveno Jacobi företräda Sverige vid förhandlingarna med Danmark o hansestäderna sommaren 32 främst rörande uppgörelsen kring Kristian II :s internering. Inför beskickningsuppdraget försågs han med riksrådsvärdighet. Gustav I var tillfreds med resultatet, o i nov visste Laurentius Andreæ berätta för biskopen, att K skulle efterträda Olaus Petri som kansler. Men K vistades åter i Tyskland för studier, samtidigt som han flitigt rapporterade hem. Trots att kungen fann hans underrättelser väl fantasifulla, fick K sommaren 34 goda förläningar. Detta eller föregående år hade han ingått ett högadligt gifte. Ungefär samtidigt fick han hand om det k sekretet, dock utan att erhålla kanslerstiteln.

Den beskickning K tillsammans med Jon Olsson (Gyllenhorn) företog till Danmark våren 35 i Grevefejdens slutskede bl a för att utverka säkerhet för lån till grannen, blev emellertid ej lyckad. Enligt kungen hade han intet uträttat o ej återkommit med rapport. Vid sin hemkomst i sept 35 blev han berövad sin förläning Gäsene härad (Vg). Även vid följande beskickningar, till Preussen o Danmark 37, synes kungen ha visat bristande tillit till K o denne beklagade sig hos skarabiskopen över att han alltid skulle vara den andre, vem som än var den förste, o trots det alltid bära skulden för andras misstag. "Värdighet o förtjänster är det som främst skapar onåd hos vår konung", deklarerade han bittert, "och det är svårt att framleva sitt liv i fruktan".

Denna motsättning skärptes med den nye tyske kanslern Conrad von Pyhys ankomst 38. K kände sig förbigången, ej minst sedan Georg Norman 40 etablerat sig som biträdande kanslichef o kyrkominister. Han kom också att häftigt reagera mot de nya envåldstendenserna o framstår som en företrädare för den gamla högadelns skandinaviska tänkesätt med betonande av rådsaristokratins relativa självständighet. I det sv-danska förbundet 41 såg han ett värn mot en godtycklig kungamakt o förnekade Örebro-edens ovillkorliga giltighet — även kungen var bunden av förpliktelser mot sitt riksråd. Men hans brist på klarhet o kraft, hans sj älv-upptagenhet o lärdomsstolthet torde ha hindrat honom från att bli en samlande kraft för adelsoppositionen. När han tillsammans med Norman i jan 43 avgick i beskickning till Danmark, bl a för att utverka hjälp mot det upproriska Småland, var valet av honom främst motiverat av hans danskvänlighet. Kontakten med den tyska furstevärlden överlämnades åt Norman ensam i en hemlig instruktion. Medförande Kristian III:s uppmaning till Gustav I att söka fred med Dacke o själv i brev rekommenderande försoning med Berend v Melen begav sig K på hemväg men vågade ej fortsätta — troligen vid underrättelsen om kungens seger över bönderna i mars 43 — utan återvände till Danmark o senare till Wittenberg.

Brytningen blev fullständig från 44, då K:s förläningar indrogs, o han vädjade till den danske kungen om hjälp o internordisk skiljedom enligt brömsebrotraktatens bestämmelser. Men för Gustav I kunde K:s uteblivande o klagomål över avundsmäns intriger endast prövas under sv jurisdiktion av sv riksrådet. Under 45 o 46, då den sv kungen hyste stor fruktan för Kristian III o det Schmalkaldiska förbundet, där Melen var högt uppburen, beredde K:s förbindelser med Wittenberg honom stor oro, vilken ingalunda minskades av K:s försäkran, att hans samtal med Melen varit helt oskyldiga, eller av hans intyg från Wittenbergs rektorat om att han ej intrigerade mot kungen i den sv studentkolonin vid akademin. I o med det för de protestantiska furstarna olyckliga kriget med kejsaren 46—47 upphörde K att för Gustav Vasa vara ett reellt oroselement, o den villkorliga dom på liv o gods man nyåret 46 avkunnat blev i aug 47 stadfäst. Kristian kunde nu endast råda honom att se tiden an, o K:s antydan om att vända sig till andra furstar kunde endast bli ett tomt hot. Det var en sjuk o desillusionerad man som den 25 mars 48 avled i Lübeck. — Den krönika som tillskrivits K (Lundmark) är Göran Gyltas översättning till tyska av Olaus Petris krönika (Svalenius); ovisst är om han över huvud sysslat med historiskt författarskap.

Författare

Ivan Svalenius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev av K:s hand i Strödda hist handl 1 b (Handl ang K), i Biskop Sveno Jacobis papper (tr i VFT 1: 2 h 8/9, 1897, s 77 f) o i Kanslitjänstemäns konc o mottagna skriv:er, vol 1 o 3, allt i RA.

Källor och litteratur

Källor o litt: G Carlsson, Från Erik Segersäll till Gustav Vasa (VHAAH, hist ser 6, 1961); S Engström. Om tillkomsten av den sk Chronologia anonymi (HVUÅ 1963—64); GIR; P Hansson, Släkten Ros o Ervalla gård (Från bergslag o bondebygd 1969); G Landberg, De nord rikena under Brömsebroförb (1925), s 131—142; E Lundmark, K:s o Göran Gyltas krönikor (NTBB 1938); L Sjödin, Meddel om kanslistilar under de yngre Sturar-nas o Gustav Vasas tid (MRA 1933), s 120 ff; I Svalenius, Georg Norman (1937), s 137 —145; dens, "K:s krönika" (HT 1941); F Ödberg, Om mag Sven Jacobi, den förste protestantiske biskopen i Skara stift (VFT 1:2, h 8/9, 1897), s 31 f, 77 f. — C Callmer, Sv studenter i Wittenberg (PHT 1976); DGA 4 (1833), s 28; [S Loenbom,] Om Christopher Andersson (Röde) till Skälleryd (C C Gjör-well, Nya sv biblioteket, 2, 1763, s 134— 140); A G Oxenstierna. Förteckn öfver Biel-keska arkivet på Thureholm (HH 1, 1861), s 386; STb, ny följd, 6 (1945), s 266; A A v Stiernman, Biskopens Petri Nigri eller Swarts hist om de forna Westerås stifts biskopar (1744), s 92 f.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kristofer Andersson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11776, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ivan Svalenius), hämtad 2019-02-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11776
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kristofer Andersson, urn:sbl:11776, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ivan Svalenius), hämtad 2019-02-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se