C Gustaf E Jacobson

Född:1881-01-12 – Nyköpings Alla Helgona församling, Södermanlands län
Död:1946-03-10 – Oscars församling, Stockholms län

Gymnasielärare, Historiker


Band 20 (1973-1975), sida 66.

Meriter

Jacobson, Carl Gustaf Emanuel, f 12 jan 1881 i Nyköping, d 10 mars 1946 i Sthlm, Osc. Föräldrar: bankkassören Johan Victor Leonard J o Hilda Elisabet Charlotta Axelsson. Mogenhetsex vid h a l i Nyköping vt 99, inskr vid UU 12 sept 99, FK 15 sept 02, FL 15 sept 08, vik adj, lektor o extralär i Uppsala 08—13, ordf i studentfören Heimdal 11—13, disp vid UU 23 maj 11, FD 31 maj 11, doc i hist 30 nov 11, adj vid h a l i Uppsala 10 okt 13, sekr i Karl-Johansförb 17—21, lektor i modersmål o hist vid reallärov på Östermalm, Sthlm, 28 febr 19, led av styr för Läroverkslärarnas riks-förb 30—34 (v ordf där 33—34), led av läroverkssakk 31—32. — LSkS 23.

G 20 juni 19 i Uppsala m sjukgymn Elsa Edelvi Carolina Sundström, f 22 april 84 i Gryt, Söd, dtr till godsäg Bengt Johan S o Hilda Charlotta Amalia Behm.

Biografi

Under sin studietid i Uppsala ägnade sig Gustaf J till en början åt de klassiska språken men drogs efter hand över till historien, som blev hans huvudämne. Han råkade därvid in i vad han själv kallat Harald Hjärnes "trollkrets". J tog starkt intryck av Hjärnes särpräglade och dynamiska personlighet och av hans inspirerande undervisning — intryck som kom att påverka såväl hans egen politiska inställning som hans historiska författarskap och pedagogiska verksamhet. Hjärnes uppfattning, att staten och dess aktioner i främsta rummet borde vara föremål för den historiska forskningens intresse, vann livlig anklang hos J, och det var knappast en tillfällighet, att han fann ämnet för sin doktorsavhandling på den sv stormaktspolitikens då ännu relativt obearbetade fält. Avhandlingen, som bär titeln Sverige och Frankrike 1648—52, framlades 1911 och fullföljdes så gott som omedelbart med en studie i samma ämne omfattande tiden fram till Kristinas tronavsägelse 1654. Den belönades med Geijerska priset och docentur i historia. Med sin diplomathistoriska uppläggning enligt gängse snitt utgjorde avhandlingen en skickligt genomförd teckning och analys av den sv-franska alliansens långsamma upplösningsprocess.

J:s akademiska tjänstgöring blev kort. Efter några år trädde han definitivt in på lärarbanan, och 1919 blev han lektor vid dåvarande högre realläroverket på Östermalm. Men han tappade aldrig kontakten med den vetenskapliga forskningen. Under en lång tid var han en flitig medarbetare i HT, huvudsakligen som recensent, och i SBL författade han nära 150 levnadsteckningar från skilda tider och områden. J hann även med en mycket omfattande populärvetenskaplig produktion. Sålunda publicerade han 1922 en levnadsteckning över Hjärne (i De största märkesmännen), buren av varm sympati och djup beundran, och utgav året därpå en studie över Gustav Vasa. Hans bidrag till Norstedts världshistoria, del 9 (1933), "Den franska hegemoniens tid" (1660—88), är en instruktiv och välskriven framställning med tyngdpunkten förlagd till teckningen av det europeiska statssystemets utveckling. Ett livligt intryck av mångsidigheten i J:s intressen ger den samling essäer som han 1944 utgav under titeln Svenskar och tyskar, historiska och biografiska skisser.

I slutet av sin levnad samlade sig J till tvenne större uppgifter, nämligen en biografi över Bismarck (1942) och den historiografiska undersökningen Från Geijer till Hjärne (1945). Det förra arbetet gör givetvis inte anspråk på fullständighet men rymmer en grundlig inventering av det väldiga källmaterialet, resumerar och värdesätter den vetenskapliga diskussionen samt uppdrar i fasta och klara linjer konturerna till järnkanslerns gestalt både i dess storhet och vanmakt. Mera omstridd har översikten av den sv historieskrivningens utveckling under senare delen av 1800-talet blivit, men den vittnar i alla händelser om J:s stora beläsenhet och redliga strävan att göra alla rättvisa.

Det har från olika håll omvittnats, att J var en ovanligt skicklig, i många avseenden lysande lärare. Han var tämligen obunden av läroböcker och utstakade kurser. Liksom sin lärofader intog han ofta en respektlös inställning till vedertagna värderingar. Även om hans "utläggningar" understundom gick över elevernas huvuden, fick hans lektioner därigenom en spänningseffekt av betydande valör. Hjärne hade vid ett tillfälle hävdat, att de sv skolornas undervisning i historia präglades av en "viss banal tråkighet". Det var denna som J ville undvika. Han var i hög grad medryckande, uppfordrande och levande i sin undervisning och förmådde samtidigt att få lärjungarna att medverka i arbetet. Uppmuntran var för honom en naturlig sporre i undervisningen, och han var en i grunden generös lärare.

J:s erfarenhet som pedagog kom att utnyttjas på tvenne viktiga områden, dels bland 1931 års läroverkssakkunniga, där han bar huvudansvaret för förslaget till "metodiska anvisningar" för undervisningen i historia med deras kloka och vidsynta formulering, dels i stigande omfattning som läroboksförfattare. Ur företalen till hans läroböcker, ur hans pedagogiska uppsatser och ur hans självbiografiska anteckningar, Farväl till skolan, kan man utläsa de krav han ställde på en god lärobok. En sådan borde vara opartisk och saklig. Historien får aldrig bli "en tjänarinna" åt den politiska propagandan. Händelser och personligheter måste i en lärobok bedömas utan lidelse och överdrift.

J var lidelsefullt intresserad av dagens politik och intog därvid ingalunda den passive åskådarens hållning. I sin ungdom hade han deltagit i rösträtts- och försvarsdebatterna och på 1920-talet skrivit politiska artiklar i tidningar och tidskrifter. På 1930- och 40-talen blev han helt absorberad av diskussionen om Tyskland. Han betraktade utvecklingen där huvudsakligen ur utrikespolitisk synpunkt. Hitlers maktövertagande innebar enligt J:s mening en nationell samling, som skulle göra Tyskland till ett bålverk mot kommunismen och speciellt Sovjet-Ryssland. Den alltmer hårdnande attityden mot Tyskland i samband med förföljelserna mot judar och oliktänkande fjärmade J från tidigare vänner och förbindelser. "Jag känner mig stå alltmer isolerad", klagade han i slutet av 1938. Sina relationer till Svensk tidskrift hade han vid denna tid brutit. När tidningen Dagsposten några år senare startades med klar tyskvänlig orientering, understödde J den ekonomiskt bl a genom ohonorerade artiklar men blev upprörd, när det efter hand sipprade ut, att tidningen finansierades med pengar från Tyskland. Inte förrän på hösten 1944 började han inse, att spelet var förlorat för tyskarna. "Jag står emellertid kvar på min gamla ståndpunkt", skrev han till en vän (20 okt 1944). Tysklands nederlag och Rysslands seger kunde enligt hans mening inte betyda annat än "den västerländska kulturens undergång".

J:s arkiv i RA (huvudsakl excerpter, merit- handhar o tidn:klipp).

Författare

Sven Grauers



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från J till C Hallendorff i RA o till G Petri i KrA. Brev från J även i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Det hvilande rösträttsförslaget (Svenska kalendern. Uppslagsbok för alla, årg 3, 1908, Uppsala . . . 1907, s 157—164). — Om undervisningen i modern historia på gymnasiet. Några reflektioner och kritiska anmärkningar i anslutning till gängse läroböcker (Tidning för Sveriges läroverk, årg 9, 1910, Uppsala, 4:o, s 100—102, 107— 109, 115 f; även sep, 20 s). — Sverige och Frankrike 1648—1652. Alliansens upplösning efter westfaliska freden. Akad afh. Uppsala 1911. XVII, 180 s. — Sverige och Frankrike 1652—1654. Uppsala 1911. IV, 101 s. (UUÅ, [årg 52,] 1912, Filosofi.) — Karl Johans tronbestigning 1818. Ett hundraårsminne. Föredrag vid Karl Johans förbundets högtidssammankomst den il maj 1918 (Karl Johans förbundets handlingar för åren 1915 —1918, Uppsala 1918, s 45—56). — Karl XIV Johan i svensk diktning. Föredrag vid Karl Johans förbundets högtidssammankomst den 11 maj 1919 (ibid, 1919—1922, tr 1923, s 15—32). — Nyare memoarlitteratur från Karl Johanstiden. Föredrag . . . (ibid, s 50— 65). — Till de bortgångna brödernas minne [undert: Napoleon] (Tal och kväden i Samfundet S. H. T. 1919, Uppsala, s 9—18). — Harald Hjärne (Det nya Sverige. Tidskrift för nationella spörsmål, årg 16, 1922, Sthlm, s 4—10). — Harald Hjärne. Sthlm 1922. 89 s. (De största märkesmännen. 13.) — Gustav Vasa. Sthlm 1923. 87 s. (Ibid. 15.) — Näfveqvarns bruk under 300 år (1623— 1923). [Sthlm] 1923. 43 s, 16 pl. — Skolfrågans försumpning (Det nya Sverige, 18, 1924, s 256—270). — 1527—1927. Arets reformationsminne (Församlingsbladet/Evangeliskt veckoblad, årg 24/66, [7,] Sthlm, 4:o, s 178—180). — Det svenska reformationsverkets första prov (ibid, s 312 f). — Det svenska reformationsverkets definitiva genombrott genom Uppsala möte (ibid, s 376 f). — Historisk forskning och historiskt skrift-ställarskap. Historien (Sverige i våra dagar. En översikt av vårt lands andliga och materiella kultur utg under inseende av F Böök o G Upmark. Det redaktionella arbetet har ombesörjts av M Blomstedt, d 1, Sthlm 1927, 4:o, s 315—326). — Litteraturhistorien (ibid, s 326—336). — Lärobok i allmän historia för realskolan. På grundvalen av J. R. Pallins Huvuddragen av allmänna historien. 6. uppl omarb Sthlm 1925. 212 s. 7. uppl 1927. 8. uppl 1929. 9. delvis omarb uppl 1931. 203 s. (Grimberg—Jacobson—Tunberg, Läroböcker i historia [pärm].) 10. delvis omarb uppl 1933. (D:o.) 11. delvis omarb uppl 1934. 213 s. (D:o.) 12. oförändrade uppl 1936. (D:o.) 13. omarb uppl 1939. 276 s. (D:o; tills med S Erlandson.) 14., nästan oförändrade uppl 1941. (D:o.) 2. tr 1943. 15., nästan oförändrade uppl 1945. 276 s. (D:o.) 2. tr 1948. — Kristina av E Hildebrand, reviderad av G J. Karl X Gustaf av G J. Sthlm 1926. VIII, 384 s, 6 pl, 1 karta, 1 bilaga. (Sveriges historia till våra dagar. Under medverkan av O. Montelius . . . utg av E Hildebrand o L Stavenow, 7.) — Skolfrågan inför avgörandet (Nationell tidskrift. Organ för Sveriges nationella ungdomsförbund, årg 10, 1927, Sthlm, 4:o, s 89—92). — Demokratisk självtillräcklighet (ibid, s 163—166). — Gammalmansvälde (ibid, s 249—251). —¦ Patriotism för andras räkning (ibid, 11, 1928, s 192—194). — Lärobok i forntidens och medeltidens allmänna historia för gymnasiet. Sthlm 1928. 151 s. [Titelark omtr 1931.] — Lärobok i allmänna historien av C. A. Zachrisson. 7. uppl omarb Sthlm 1928. 297 s. (Pallin—Zachrisson—Boethius, Allmän historia [pärm].) — Lärobok i allmän historia för seminarier. Sthlm 1929. 400 s. (Tills med F. W. Morén.) — Till Munter jun., H. K. den 19 januari 1929 [undert: Napoleon] (Tal och kväden i Samf S. H. T. 1929, tr 1929, s 129—132). — Svenska kungaporträtt [rec av K Hagberg, Av Vasarnas ätt, Sthlm 1930] (Vår lösen, utg genom Kyrkliga frivilligkåren i Uppsala, årg 21, 1930, Uppsala, 4:o, s 11—13). — Minnesalbum över Gustaf II Adolf till 300-årsdagen av hans död vid Lutzen. Utg . . . under red av K J Rådström o S Lindberg. Artikelförfattare: G J o R Gederström. Sthlm 1932. 4:o. 63 s. — Den franska hegemoniens tid (1660—1688) (Världshistoria utg av S Tunberg o S E Bring, bd 9: G J o H Brulin, Absolutism och merkantilism (1660—1721), Sthlm 1933, s 5—302). — Lärobok i allmän historia för gymnasiet. [D 1—2.] Sthlm 1933. 148, 226 s. (Grimberg—Jacobson—Tunberg, Läroböcker i historia [pärm]; tills med E Falk; [d 2] även sep.) 2. nästan oförändrade uppl 1934 —35. [1.] 1935. 148 s. [2.] 1934. 226 s. 3. oförändrade [d 2: något förändrade] uppl 1937—39. [1.] 1939. 148 s. [2.] 1937. 347 s. [D 1/2.] 2. tr 1941. 4. omarb uppl 1941. IV, 395 s. (Grimberg—Jacobson—Tunberg, Läroböcker i historia (pärm); tills med E Söderlund.) 2. tr 1944. 3.-8. tr 1946, 1949, 1950, 1952, 1953, 1955. IV, 403 s. 8. tr [fortsättningstr]: Allmän historia för gymnasiet (pärm). 1956. IV, 407 s. — Om historieämnets avgränsning och metodik. Föredrag vid läroverksläraremötet 17/8 1935 (Tjugosjätte svenska läroverksläraremötet i Stockholm 14—17 augusti 1935 och dess förhandlingar. Berättelse enligt uppdrag utg av H Gejrot, Malmö 1935, s 259—275). — Fosterlandet — bandet mellan gamla och unga (Svensk ungdom. Utg av Fosterländska ungdomssällskapet, årg 1, 1935, Sthlm, nr 2, s 1). — Svenska konungar och stormän i bild. Text av G J. Red och bildurval av A Roosval. Sthlm 1935. 4:o. 144 s. — Svenska kvinnor i bild med text. Sthlm 1936. 4:o. 139 s. (Tills med A Roosval.) — Fosterländska ungdomsminnen (F[osterländska] U[ngdoms]-S[ällskapet] vid Östermalms läroverk. Årsskrift 1936, Sthlm, s 10 f). — Sammanhangen och personligheterna i historieundervisningen (Meddelanden från Svenska bokförlaget, nr 5. Historia och samhällslära, Sthlm 1940, s 26 f). — De, som trott (Nationell jul, [årg 7,] 1940, Malmö (tr Arlöv), fol, s 10—12). — Alexander den store (Med plog och svärd. Historisk läsebok, d 1, Sthlm 1940, s 102—110; 2.-3. tr 1952, 1960). — Karl XII i götisk historieskrivning (KFÅ, 1941, Sthlm, s 120—147). — Litteratur, litteraturhistoria och historia (Pedagogisk tidskrift, årg 77, 1941, Uppsala . . ., s 68—78). — Veckans porträtt: Erik Wellan-der [sign] (Röster i radio, årg 9, 1941, Sthlm, 4:o, nr 38, s 8). — Bismarck. Sthlm 1942. 364 s, 1 portr, 8 pl-bl. — Ein grosser schwe-discher Feldherr [Gustaf Carlsson Horn] (Der Norden, Jahrg 19, 1942, Berlin, 4:o, s 315). — Konungens märkligaste tal (Vår konung 1858 16/6 1943. Minnesskrift med anledning av konung Gustaf V:s 35-åriga regering och hans 85-årsdag, [redaktionskomm: R Rud-beck o T Lindfors,] Sthlm 1943, 4:o, s 155— 190). — Apropå glorifierade diktatorer (Lärarinneförbundet. Organ för Sveriges folk-skollärarinneförbund, årg 30, 1943, Sthlm, 4:o, nr 46, s 4). — Bismarcks politiska taktik (Nysvensk tidskrift. Organ för svensk opposition, årg 1, 1943, Malmö, 4: o, nr 2, s 2—4, 13). — Bismarck och vår tid. [Omsl.] Helsingfors (tr Åbo) 1944. 23 s. (Svenska tysklandsvänners i Finland skriftserie. 7.) — Svenskar och tyskar. Historiska och biografiska skisser. Malmö (tr Lund) 1944. 156 s, 8 pl. [Huvudsakligen omtr ur PHT 1929, Års-redogör för Östermalms h a 1 o Sverige — Tyskland.] — Från Geijer till Hjärne. Studier i svensk historieskrivning under 1800-talet. Sthlm (tr Örebro) 1945. 278 s. — Farväl till skolan. Hfors (tr Eksjö) 1946. 145 s, 7 pl. — Medv i Sveriges historia till våra dagar. Under medverkan av O. Montelius . . . utg av E Hildebrand o L Stavenow. D 2—3, 7, 9—10, 12—15, Sthlm 1926—45. Kunskapens bok. Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola. D 1—8. Sthlm 1937—40. 4:o. (Medl av redaktionskomm, red avd historia o arkeologi.) 2. omarb uppi 1945. Bidrag i Tidning för Sveriges läroverk, årg 10, 1910, 33, 1933, 36, 1936, 40—45, 1940—1945, Uppsala o Sthlm, 4:o; HT, årg 32—33, 1912—1913, 35—37, 1915—1917, 41—52, 1921—1932, 56—59, 1936—1939, 61, 1941, Sthlm; SBL, bd 2—13, Sthlm 1920—50; PHT, årg 24, 1923, 27, 1926, 30, 1929, Sthlm; Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri, årg 36, 1923, [N F,] årg 2—15, 1926—1939, 17—19, 1941—1943, Sthlm; Bonniers konversationslexikon, bd 4— 6, 8—9, 11—12, Sthlm 1924—28; NF, 3. uppl, bd 7, 9, 11—12, 14—20, 23, Sthlm 1927—37; Årsredogörelse för Högre allmänna läroverket å Östermalm 1928/1929— 1937/1938, Sthlm 1929—38; Svensk tidskrift, årg 18—20, 1928—1930, 22—23, 1932—1936, 28, 1941, Sthlm; Sverige—Tyskland. Organ för riksföreningen med samma namn, [årg 1—7,] 1938—1944, Malmö o Lund, 4:o, samt i dagspressen; se stencilerad bibliogr av B Broomé i Wellander, nedan anf arb. 

Utgivit: J. R. Pallin, Lärobok i nya tidens historia för allmänna läroverkens högre klasser. 10. uppl utg Sthlm 1925. 285 s. 11. uppl 1928. 283 s. 12. uppl: Lärobok i nya tidens historia för gymnasiet. På grundvalen av J. R. Pallins Lärobok i nya tidens historia omarb. 1929. 228 s. — H Wijkmark, Kyrkohistoriska fragment. Utg av A Ahlberg o G J. Jämte en levnadsteckning av G J. Sthlm (tr Upps) 1937. 290 s, 1 portr. — Med plog och svärd. Historisk läsebok. D 1. Sthlm 1940. VIII, 344 s. (Tills med E Söderlund.) 2. tr 1952. 3. tr 1960.

Källor och litteratur

Källor o litt: Läroverkssakkunniga av år 1931 (19/6), komm:arkiv nr 423, RA; M Wellander, Minnestal över G J hållet vid 1942 års latinstudenters vid Östra real fem-årsjub . . . 11 maj, 1947 (stencil).

G Andolf, Historien på gymnasiet. Undervisning o läroböcker 1820—1965 (1972); B B[oéthiu]s, rec av J:s Från Geijer till Hjärne (HT 1945); [S] G[raue]rs, nekr över J (HT 1946); P Nyström, Framställn av tiden 1654 —1660 i Sveriges hist till våra dagar (Se 1930); UUM 1916 (1917).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Gustaf E Jacobson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12011, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Grauers), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12011
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Gustaf E Jacobson, urn:sbl:12011, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Grauers), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se