J Aron Henricsson

Född:1859-02-15 – Istorps församling, Älvsborgs län
Död:1941-03-16 – Augerums församling, Blekinge län

Agitator, Kommunalpolitiker, Tidningsredaktör


Band 18 (1969-1971), sida 650.

Meriter

Henricsson, Johan Aron, f 15 febr 1859 i Istorp (Älvsb), d 16 mars 1941 i Augerum (Blek). Föräldrar: folkskollär Henrik Jonasson o Anna Maria Bryngelsson. Rallare 79—81, anst vid Svea livgarde 81—86, rör-arb o grovarb i Härnösand 88 o Sundsvall 90, anst vid Sundsvalls stads arb:kommun 95—97, ordf där 97—05, agitator o ledare för arbetarnas motåtgärder under lockouten i Sundsvall 99, red för Nya Samhället 00— 06, led av styr i SAP 00—08, ordf i mellersta Norrhs distrikt av SAP 05—06, i grov-o fabriksarb:förb:s avd i Sundsvall 06—10, i Blekinge distr av SAP 07—20, red för Blekinge Folkblad 07—20, led av barnavårdsnämnden o v ordf i kommunalnämnden i Augerum 09—33, led av kyrko- o skolråd 09—30, ordf i municipalstyr för Långö 09—33, ordf i pensionsnämnden där 13— 33, led av fattigvårdsstyr 18—31, barnavårdsman för Augerums kommun 20—33, led av Blekinge läns landsting 20—30, led av lasarettsdirektionen från 20, led av systembolaget från 21, nämndeman i Östra härads tingslag 25—30, v ordf i Landstingets förvaltn:utsk.

G 6 aug 86 i Sthlm (Svea livg) m Anna Selina Lennman, f 24 nov 60 i Blidö (Sth), d 11 nov 31 i Augerum (Blek), dtr till vaktmästaren Johan Petter L o Johanna Norman.

Biografi

Aron H växte upp som den yngste bland sju syskon i ett mycket fattigt hem. Han skilde sig uppenbarligen i flera avseenden från sina jämnåriga i bygden och på initiativ av kyrkoherden i församlingen sattes han redan i 15-årsåldern att undervisa i småskolans första klasser. Vid 20 års ålder lämnade han sin fädernebygd och blev järnvägsarbetare. Norra stambanan var under byggnad och hade 1879 nått fram till Järvsö i Hälsingland, dit han ställde kosan och togs emot i ett rallarlag med en av hans bröder som bas. Efter två år som arbetare vid stambanabygget reste han till Sthlm, där han var med om att bygga järnvägslinjen Karlberg —Värtan — ett som han säger slitsamt och föga inkomstbringande jobb. Han tog därefter värvning vid Svea garde, där han blev kvar i fem år. I underofficersskolan tog han examen med »tre silver», vilket var detsamma som det högsta betyget. Han lärde åtskilligt utanför kursschemat, bl a att officerarna vid rangregementet tycktes ointresserade av soldatens värde som människa. Åter i det civila livet fick han också erfara, att hans »knektmeriter» inte uppfattades som rekommendationer av den fria marknadens arbetsgivare.

I sitt bekymmersamma läge lyssnade han en söndag 1886 till den talföre skräddaren August Palm, som uppkrupen på en stor sten i Lill Jansskogen talade med både vrede och humor om världens dårskap och rättslösheten i det sv samhället. H kände igen sina egna tankar och tyckte sig ha fått en tro att leva för.

Året därpå hänvisades han till ett nödhjälpsarbete i Rackarbergen, som anordnats av Stockholms stad med en lön av tio öre i timmen, och hade därefter en tid anställning som brevbärare i ett privat företag. På nytt arbetslös tog han sig våren 1888 till Härnösand och blev grovarbetare, bergsprängare och brunnsgrävare. Sommaren 1890 blev han fast anställd vid Sundsvalls vattenverk. Då det blev känt att han inträtt i Sundsvalls socialdemokratiska arbetareklubb och inte heller gjorde någon hemlighet av sitt politiska engagemang, blev han avskedad för olämpligt agerande. Händelsen väckte uppmärksamhet och kommenterades i pressen.

Sålunda observerad kunde H inte räkna med välvilja från någon arbetsgivare i staden eller dess omgivning. Eftersom han var både talför och skrivkunnig anställdes han i juni 1897 av Sveriges socialdemokratiska arbetareparti som agitator och organisatör i Sundsvallsdistriktet. Det var vanligt, att arbetsgivarna varnade sina anställda för »socialistiska spekulanter», som påstods leva gott på arbetarnas »sammanbragta medel». Samtida handlingar visar, att H avlönades med 25 kronor i månaden. I hans uppgifter ingick att han varje vecka skulle skriva en artikel i tidningen Social-Demokraten. Vid resor i bygderna ägde han tillgodogöra sig ett dagtraktamente av 3 kronor. I partiets verksamhetsberättelse för 1899 lämnas upplysningen, att H under året kvitterat 400 kronor som ersättning för sitt arbete.

Det är svårt att förstå, att en familj under så snåla villkor kunde tillgodose sina mest elementära behov. Med en apostels trosvisshet förekom H i många sammanhang. Han verkade för och kandiderade som ombud till folkriksdagarna för lika och allmän rösträtt. Han var outtröttlig som organisatör och bildade många fackföreningar vid sågverken i Sundsvallsdistriktet. Han deltog också i grundandet av Sv sågverks- och brädgårdsarbetareförbundet. I ombudsförteckningen vid Landsorganisationens konstituerande kongress i Sthlm hösten 1898 har han antecknats som representant från sin hemstad.

I febr 1899 utfärdade grosshandlaren Enhörning som ägare till Kubikenborgs sågverk invid Sundsvall ett tillkännagivande, att han inte i sin tjänst ville »hava arbetare, som äro medlemmar i Sv sågverks- och brädgårdsarbetareförbundet» eller annan dylik förening »som underkastas någon utom verket varande vilja». De andra sågverksägarna i distriktet gjorde inom kort samma slags deklarationer. Då arbetarna vägrade att lämna sina fackföreningar, stängdes arbetsplatserna. Konflikten väckte stort uppseende i hela landet, kommenterades livligt i pressen och föranledde en uppmärksammad opinionsyttring i riksdagen. Sågverksägarna begärde hos länsstyrelsen rätt att avhysa de utåt mest kända fackföreningsmännen. Vräkningsdom meddelades sammanlagt 300 familjer. H var en av de ledande krafterna i denna otrevliga konflikt, hatad av den ena parten och högt skattad av den andra, som för sin rätt åberopade regeringsformens § 16.

Arbetarna i den snabbt växande industrin hade svårt nå fram till offentligheten med egna synpunkter på sin situation. Frisinnade tidningar hade visserligen ägnat sågverkspatronernas bannbullor kritisk uppmärksamhet, men de mera avancerade på arbetarsidan kände ändå starkt behov av en egen röst i presskören. H tog som ordförande i Sundsvalls arbetarekommun med 1 200 medlemmar ett initiativ också på detta område. Med ett startkapital på några hundra kronor anförtroddes honom redaktörsposten för tidningen Nya Samhället, som utkom med sitt första nummer 20 april 1900.

Tidningen vann läsare och kunde under H:s målmedvetna ledning efter hand nygestalta sina tekniska och redaktionella resurser. Men den sågs med ovilja i vad man kallade »samhällsbevarande» kretsar. Flera gånger råkade H ut för åtal, öppet inspirerade av en namngiven häradshövding. Under storstrejksåret 1909 åtalades tidningen ej mindre än 17 gånger. Men då hade H lämnat Sundsvall.

Den socialdemokratiska partistyrelsen hade 1906 övertalat honom att ta sig an Blekinge Folkblad (senare Sydöstra Sveriges Dagblad) i Karlskrona, där den ekonomiska situationen var om möjligt sämre. Tidningen var svårt komprometterad sedan en tidigare redaktör i smyg på officinen låtit trycka en tillfällighetstidning med namnet Gula Faran. Det tog tid att återställa och varaktigt befästa förtroendet för Blekinge Folkblad, men H lyckades genom ett hederligt och målmedvetet arbete. Förvisso fanns det ömtåliga och processlystna motståndare till socialdemokratin även i Blekinge. Vid fem särskilda tillfällen måste redaktören svara inför rätta. Han friades i fyra av fallen, men dömdes till böter i det femte, då tidningen hade berättat att en polisman trodde sig bemyndigad att handgripligen tukta misshagliga i sitt förvar. Storstrejksåret åtalades H 29 gånger, men frikändes i samtliga fall. 1920 lämnade han redaktörssysslan i andra händer.

När H flyttade ned till Blekinge, bosatte han sig på Långö, där han genom driftighet och gott handlag blev samhällets ledande kommunalpolitiker. Han valdes redan 1909 till ordförande i municipalstyrelsen. Efter rösträttsreformen 1918 blev listan på hans kommunala uppdrag i Augerums socken, dit Långö hörde, mycket imponerande. När han avtackades vid Augerums införlivande med Karlskrona stad, hyllades han som »borgmästaren på Långö» och hedrades med ett tacktal av landshövdingen, som överlämnade medaljen för nit och redlighet i rikets tjänst, åttonde storleken.

Författare

Ragnar Casparsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Den stora kampen om föreningsrätten i Sundsvalls distrikt 1899. En liten historik af Hugin. [Gävle, tr] Söderhamn 1899. 64 s. [Pseud.] — Striden emellan trävarubolagen och fackföreningarna i Sundsvalls sågverksdistrikt 1899 af J. A. H-n. [Omsl.] Sundsvall 1901. 21 s. [Sign.] — Vad gäller striden? Agitationsskrift för gratis-spridning i Blekinge distrikt. Utg av Distriktsstyrelsens värkst utskott. Karlskrona 1909. (4) s. [Undert J. A. H.] — Tid som flytt eller Några pänndrag ur minnet från socialismens första kampar. Karlskrona 1923. 128 s, 1 portr.

Källor och litteratur

Källor o litt: A-pressens samorganisation 1908—1958 (1958); Arbetets söner, 2 (1960); P Ericson, Sydöstra Sveriges dagblad under 50 år (1954); Landsorganisationens verksamhetsberättelse 1900; Sv folkrörelser, 1 (1936); Sveriges socialdemokratiska arbetarepartis årsberättelse 1898—1899.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Aron Henricsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12876, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Casparsson), hämtad 2019-01-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12876
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Aron Henricsson, urn:sbl:12876, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Casparsson), hämtad 2019-01-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se