J Albert Forslund

Född:1881-04-11 – Ovansjö församling, Gävleborgs län
Död:1954-05-04 – Spånga församling, Stockholms län

Kommunalpolitiker, Socialminister, Kommunikationsminister, Fackföreningsman


Band 16 (1964-1966), sida 332.

Meriter

Forslund, Johannes Albert, f 11 april 1881 i Ovansjö (Gävl), d 4 maj 1954 i Sthlm (Spånga). Föräldrar: valsverksarbetaren Olof Ersson F o Anna Maria Wikström. Anställd vid Kungsgårdens ab:s såg i Ovansjö 1892, bromsare vid Dala–Ockelbo–Norrsundets järnväg 3 febr 1899–30 sept 1916, ordf i Sv Järnvägsmannaförb:s avd i Norrsundet, Hamrånge (Gävl) okt 1906–1918, led av Gävl:s läns landsting 1 sept 1910–1918, av dess förvaltn:utsk 1916–18, ordf i Hamrånge kommunalstämma 1914, ordf i SJMF 27 april 1918–1936, led av landssekretariatet 3 sept 1922–1936, av sociala rådets sektion för arbetarskydd inom socialstyr 1928–36, av arbetsdomstolen 1 jan 1929–1936, av Sthlms läns landsting 1 jan 1931–31 dec 1946, av FK 1931–51 (led av 2:a lagutsk 1940–51), suppl i SAP:s styr 24 mars 1932, led av SAP:s styr o verkst utsk 7 april 1936, ordf i LO 17 febr–28 sept 1936, statsråd o chef för kommunik:dep 28 sept 1936–16 dec 1938, statsråd o chef för socidep 16 dec 1938–13 dec 1939, ordf i statens utrymningskommission 1940–41, led av direktionen för Karol sjukh o Serafimerlasarettet från 1941 samt Allm BB i Sthlm från 1942, ordf i 1943 års järnvägskommitté, statsrevisor 6 april 1949–1951. G 15 mars 1908 i Hamrånge (Gävl) m Anna Charlotta Holm, f 6 juni 1882 i Ockelbo (Gävl), d 21 maj 1934 i Spånga (Sth), dtr till lokomotivföraren Per JohanH o Karin Hillbom.

Biografi

Albert F:s politiska intressen förde honom tidigt till Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (SAP), genom vilket han 1910 invaldes i Gävleborgs läns landsting. Han deltog också livligt i kommunalpolitiken och utsågs 1914 till ordförande i Hamrånge kommunalstämma. Sedan F 1918 efter valet till ordförande i Sv Järnvägsmannaförbundet (SJMF) bosatt sig i Spånga, begränsades hans kommunalpolitiska verksamhet till posten som ordförande i skolrådet; han var starkt intresserad av ungdomsfrågorna och befann sig bland initiativtagarna till Spånga ungdomsråd, genom vars arbete en av de första ungdomsgårdarna kom till. I unga år anslöt han sig till IOGT, som han tillhörde livet ut.

När F utsågs till ordförande i SJMF, blev han den förste helt i förbundets tjänst engagerade ordföranden. Till sitt kynne var den nyvalde ordföranden försiktig och betänksam. Han vägde länge – ibland enerverande länge – mellan olika alternativ, innan beslut fattades, men vidhöll oftast segt en intagen ståndpunkt, därest inte yttre omständigheter framtvingade en förändring; han var ingen djärv natur men pålitlig och ordhållig. Med denna läggning var det klart, att han i sitt handlande som fackföreningsman blev utpräglat reformistisk och benägen att söka utvinna möjliga förbättringar av medlemmarnas arbetsvillkor främst genom förhandlingar och med den öppna arbetsstriden endast som en yttersta kraftåtgärd, vilken dock 1922 tillgreps. Dessa egenskaper torde ha varit övervägande värdefulla för förbundet under de oroliga åren efter världskrigets slut, då lönerörelser på grund av den häftiga inflationen var ständigt aktuella och den politiska oron inom arbetarerörelsen, som bl a tog sig uttryck i en utbrytning ur SAP, spred sig även till fackföreningsrörelsen. F var inte särskilt teoretiskt intresserad, och de lärostrider, som pågick mellan partigrupperingarna, intresserade honom föga. Hans begåvning var praktiskt inriktad, och hans intressen gällde främst dagens ekonomiska och organisatoriska problem. Men han var fast övertygad om reformismens överlägsenhet och vikten av arbetarerörelsens organisatoriska enhet och bekämpade därför energiskt de revolutionära strömningarna och nya partibildningarna inom rörelsen.

F var ingen stor vältalare, och hans anföranden hade ofta formella brister. Men han kunde, då så krävdes, tala med en övertygande kraft och pondus, som förskaffade honom ett ovanligt inflytande vid förbundets kongresser och i dess styrelse. Vid den kris förbundet genomlevde, då det efter den mångårige, och mångbetrodde förbundskassören P E Carlboms bortgång 1924 upptäcktes, att denne förskingrat 1,5 milj kr, torde det ha varit av väsentlig betydelse för förbundets sammanhållning, att ordföranden åtnjöt så stort förtroende och på grund av sin personliga redbarhet och sitt sobra privatliv var höjd över alla misstankar.

Den starka övertygelse, med vilken F omfattade rörelsens enhet, torde också utgöra en förklaring till det målmedvetna arbete han nedlade för att ansluta SJMF till LO och för en sammanslagning med Lokmannaförbundet. Anslutningen till LO skedde 1922 efter en allmän omröstning, sedan förbundsstyrelsen vid 1921 års kongress framlagt förslag om anslutning. Sammanslagningen med Lokmannaförbundet ägde rum först 1940 men kan delvis sägas vara resultatet av ett målmedvetet och tålmodigt arbete, som F tillsammans med andra intresserade nedlagt under sin tid som förbundsordförande.

Under sin korta tid som ordförande i LO tog han tillsammans med Svenska Arbetsgivareföreningens (SAF) direktör Gustaf Söderlund initiativet till de s k Saltsjöbads-förhandlingama. Sedan LO:s representantskap och SAF:s styrelse biträtt förslaget om förhandlingar, upptogs dessa och resulterade 1938 i det s k huvudavtalet mellan arbetsmarknadens två stora centralorganisationer. Avtalet, som senare kompletterats, och den anda, för vilken det är uttryck, anses allmänt ha haft stor betydelse för de relativt fredliga förhållandena på den svenska arbetsmarknaden. Som riksdagsman intresserade sig F mest för socialpolitiska frågor och för de lägre statsanställdas avlöningsförhållanden. F:s korta statsrådstid upphörde 1939 vid samlingsregeringens bildande. F, som åtnjöt allmän respekt även hos motparten, hade stor förmåga att personligen påverka människor, ehuru han till sin natur var påfallande förbehållsam. Utrustad med ett starkt självförtroende hörde han visserligen sina medarbetares mening men rubbades sällan därigenom i sin uppfattning. Förhållandet till medarbetarna var dock mycket gott, om också knappast förtroligt.

Författare

Frans Severin



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Landsvägens trafiksäkerhetsproblem. Två radioföredrag. Karlshamn 1939. 31 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Anställningsbevis från Dala–Ockelbo–Norrsundets järnväg 1 jan 1912. SBL; tidningsklipp, AA. – Berättelse över LO:s verksamhet år 1936 (1937), s 14; Handl ing till Gefl:s läns lagtima landsting år 1910 (1910); Handl ink till Sthlms läns landsting, årg 1931 (1931), 1946 (1946) o 1947 (1947); Prot från SJMF:s 10:e kongress (1918), s 187 f; Prot från SAP:s 15:e kongress (1937), s 334; Prot förda vid LO:s 8:e kongress i Sthlm (1922), s 270; Prot över SAP:s 14:e kongress (1932), s 536. – Arbetets söner, 1–3 (4 uppl, 1960); Avd 199 av SJMF. Minnesskr 1906–36 (u å); C O Bernhardsson, Brottets krönika, 1 (5 uppl, 1962); R Casparsson, LO under fem årtionden, 2 (1951); dens, Land du välsignade (1962); J Sigfrid Edström. En levnadsteckning, 2 (1953); Hilding Johansson, Folkrörelserna o det demokratiska statsskicket i Sverige (1952); H Kjellvard, Det bevingade hjulets folk, 1–2 (1949); E Lindström, Gefl :s läns landsting 1863–1937 (1939), s 62; R Lindström, August Lindbergs företrädare, 5 (Morgon-Tidn 10 okt 1945); K V Lånström, A F inför sin 60-årsdag (Signalen 1941, nr 14); O Nyman, Sv parlamentarism 1932–36 (1947); F Ström, Min ungdoms strider (1940), s 267, 373; J Westerståhl, Sv fackföreningsrörelse (1945); Väd 1953.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Albert Forslund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14362, Svenskt biografiskt lexikon (art av Frans Severin), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14362
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Albert Forslund, urn:sbl:14362, Svenskt biografiskt lexikon (art av Frans Severin), hämtad 2024-04-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se