Karl A Fredholm

Född:1840-05-08 – Frösve församling, Skaraborgs län
Död:1910-02-20 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Kommunalpolitiker, Geolog, Skolrektor


Band 16 (1964-1966), sida 454.

Meriter

Fredholm, Karl August, f 8 maj 1840 i Frösve (Skar), d 20 febr 1910 i Sthlm (Hedv El). Föräldrar: häradsdomaren Lars Larsson o Lena Eriksdtr (se släktart). Elev vid Skara h allm lärov 1855—62, studentex i Uppsala 6 sept 1862, inskr vid Uppsala univ 8 sept s å, fil kand där 7 nov 1868, disp 21 maj 1869, fil dr där 31 maj s å, provar i Sthlm 1869—70, extralär vid Jakobs lärov där läsåret 1870—71, adjunkt vid elementarlärov i Nyköping 5 april 1871 (tilltr 1 juni så), lektor i matematik o fysik vid Luleå lärov 26 jan 1876, rektor där 15 nov 1884—1906, led av drätselkammaren i Luleå 1878—1906 (ordf från 1898), av stadsfullm 1882—1907 (ordf 1895—96) o av Norrbottens läns landsting 1892—1907 (ordf 1900—04). — RNO 1891.

G 26 okt 1873 i Sthlm (Kat) m Julia Vilhelmina Johanna Ruthberg, f 20 jan 1846 där (Klara), d 17 juni 1914 där (Hedv El), dtr till notarien Johan Olof R o Vilhelmina Albertina Berling.

Biografi

I Uppsala studerade Karl F bl a mineralogi för professor L E Walmstedt och blev genom denne och landshövding A Hamilton i tillfälle att bearbeta det mycket uppmärksammade meteoritfallet nyårsdagen 1869 vid Hässle i trakten av Örsundsbro i Uppland, det äldsta i Sverige, från vilket material bevarats. Hässlefallet är på grund av materialets storlek representerat i många av världens mineralogiska museer. Det vetenskapliga resultatet framlades redan i maj s å i F:s gradualavhandling.

Från 1870 kom F att sommartid arbeta som extrageolog för Sveriges geologiska undersöknings räkning på de kombinerade berggrunds- och jordartskartorna Örebro, Årsta, Huseby, Växjö, Ölmestad och Lessebo, en sysselsättning, som upphörde i samband med utnämningen till lektor vid Luleå läroverk.

Från och med år 1877 gjorde F varje sommar vidsträckta vandringar inom Norrbottens län såväl i kust- som lappmarkssocknarna. Därvid var han i första hand sysselsatt med höjdmätningar för Norrbottens läns ekonomiska kartverk. Genom erhållna bidrag från Sveriges geologiska undersökning blev han också i tillfälle att insamla bergartsprov och göra andra geologiska observationer, bl a isräffelmätningar inom områden som geologiskt sett ännu var okända. Genom det då ännu glesa vägnätet — landsväg fanns ännu ej norr om Torneälven — blev arbetet mycket strapatsrikt. De gjorda iakttagelserna av såväl fast berggrund som lösa jordlager resulterade bl a 1886 i en beskrivning över de geologiska förhållandena inom Pa-jala, Muonionalusta och Tärendö socknar. Den beledsagas av en för sin tid mycket modern bergartskarta med höjdkurvor för 50 m:s ekvidistans. F kom även att ägna sig åt Kirunatraktens järnmalmer och deltog i den pågående diskussionen om dessa malmers uppkomst. På 1880-talet upptäckte han på Luossavaara den efter honom uppkallade Rektorsmalmen, ett parallellstråk till den stora huvudmalmen.

Omkring sekelskiftet lämnade F mer och mer den aktiva geologien och ägnade sig vid sidan av det ordinarie arbetet som rektor åt kommunala uppdrag i Luleå.

Författare

Erik Åhman



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

I Sveriges geologiska undersöknings arkiv förvaras dagböcker (fältdagboksanteckningar) med material till kartbladsbeskrivningar från F:s extrageologtjänstgöringar 1870—76 o dagböcker rörande de geologiska fältarbetena i Norrbottens län 1877—85, 1887, 1890, 1891 och 1894 samt för provrekognoscering för kartbladet Boden 1898, vilket aldrig trycktes.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om meteorstenfallet vid Hessle den 1 januari 1869. Akad. afh. . . . Upsala 1869. 43 s., 1 karta. — Framställning af skärningarna mellan ett plan samt en cylinder, en kon och en revolutionshyperboloid med en duk. En studie i beskrifvande geometri ... [Konsistoriedisp., Härnösand.] Nyköping 1871. (2), 22, (1) s., 1 pl. — Proportionslära jemte dess tillämpning på storheter i ett plan. 1—2. Sthlm 1877, Luleå 1881. 38, 30 s., 2 pl. — Katalog öfver Luleå högre allmänna läroverks boksamling intill 1 april 1880. Luleå 1880. 52 s. — Sveriges nordligaste turistled (STFA, H. 4, [årg. 2:2,] Sthlm 1887, s. 27—35). — öfversigt af Norrbottens geologi inom Pajala, Muonionalusta och Tä-rändö socknar. [Omsl.] Sthlm 1886. 39 s., 2 pl. (Sveriges geologiska undersökning, Ser. C, avhandlingar och uppsatser, 83.) — Bidrag till kännedomen om de glaciala företeelserna i Norrbotten [jämte Nya bidrag . . .]. Sthlm 1892. 38 s., 1 pl. (Ibid., 117; även tr. i följande, 1891—92.) — Medv. i Geologiska föreningens förhandlingar, Sthlm, 1874— 1902. — Geologiuppsatserna ovan urspr. som bilagor 1886 resp. (ej färdig) 1891 till Redogörelse för Luleå h. allm. läroverk (för vilken F. svarade läsåren 1884/85—1905/06).

Utgivit: Algebraiska uppgifter givna i de skriftliga mogenhetsexamina på latinlinjen v.t. 1896—h.t. 1907. Med anvisningar och svar. Sthlm 1908. (2), 72 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: H Hamilton, Hågkomster (1928); E Kölgren, Matr öfver rikets allm lärov o seminarier m fl (1905); G V Schotte, Bidr till Nyköpings elementarlärov:s hist, 4 (1887); N Zenzén, K A F (SMoK). — Nekr i Norrbottenskuriren 21 febr 1910.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl A Fredholm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14439, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Åhman), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14439
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl A Fredholm, urn:sbl:14439, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Åhman), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se