Samuel A Fries

Född:1867-03-15 – Linköpings Domkyrkoförsamling, Östergötlands län
Död:1914-12-14 – Oscars församling, Stockholms län

Präst, Teolog


Band 16 (1964-1966), sida 539.

Meriter

2 Fries, Samuel Andreas, f 15 mars 1867 i Linköping, d 14 dec 1914 i Sthlm (Osc). Föräldrar: kh Andreas Peter F o Maria Charlotta Castensson. Mogenhetsex vid Norrköpings h allm lärov 8 juni 1886, inskr vid Uppsala univ 27 sept s å, fil kand där 30 maj 1888, teol kand där 26 maj 1894, prästv 7 juni s å, teol lic vid Uppsala univ 23 mars 1895, disp pro gradu 6 april s å, utnämnd teol dr 16 sept 1897, promov 6 nov s å, allt i Uppsala, v komminister i Nikolai förs i Sthlm 15 aug 1894—30 april 1895 o 1 sept 1895—30 april 1900, komminister där 25 juni 1898 (tilltr 1 maj 1900), led av Sthlms stadsfullm från 1904, kh i Oscars förs i Sthlm 5 juni 1907 (tilltr 1 juli s å), led av Sthlms konsistorium s å, led av överstyr för Sthlms stads folkskolor 1908—13 (v ordf 1909—10, ordf 1910—13). — LNO 1904, KV02kl 1912.

G 28 aug 1894 i Hjorted (Kalm) m Anna Klara Sofia Fagerlin, f 17 okt 1866 där (ibid), d 29 maj 1940 i Sthlm (Osc), dtr till godsägaren Otto Gottfrid F o Amanda Josefina Amalia Andersson.

Biografi

Med en målmedvetenhet och energi, som var utmärkande karaktärsdrag hos Samuel F, grep han sig som ung student i Uppsala hösten 1886 an med studier på lång sikt. Han hade från .början klart för sig, att han skulle bli vetenskapsman. På förvånande snabb tid inhämtade han grundliga insikter i ett flertal teologiska ämnen, samtidigt som han planlade självständiga forskningar inom sitt huvudgebit, exegetiken. År 1889 vid 22 års ålder offentliggjorde han sin första vetenskapliga avhandling, över ämnet »Profeten Jeremdas klagosång över konung Josia». År 1892 anmodade honom hans lärare i semitiska språk, professor Herman Almkvist, att skriva en modern framställning av Israels historia, vilken utkom 1894. Redan vt 1893 hade han fått i uppdrag att hålla akademiska föreläsningar över samma ämne och fick därigenom tillfälle att göra sig till talesman för den moderna bibelkritiken. Men uppdraget kom från den radikale Almkvist, som var misstänkt bland teologerna, och blev därigenom i framtiden inte någon merit för F på den akademiska vädjobanan.

Det som utom studierna mer än något annat gav innehåll åt F:s Uppsala-år var vänskapen med den något äldre N J Göransson, sedermera professor i dogmatik, och Nathan Söderblom. Dessa tre bildade ett sällskap, kallat »Fritt ur hjärtat», vilket regelbundet varje söndagseftermiddag sammanträdde för att »lösa världsgåtorna». Särskilt var det F och Söderblom, som fann varandra. De var mycket olika till kynne, men båda hade samma lidelse för vetenskapen och kyrkan och kämpade för samma mål. Dess innebörd sammanfattar Tor Andras i sin Söderblomsbok i två punkter: »Först en konsekvent genomförd, rent historisk uppfattning av kristendomens tillblivelse, av dess stiftare och dess heliga urkunder, med uteslutande av allt övernaturligt, för så vitt därmed förstås tilldragelser eller ingripanden av principiellt annat slag än de, som annars bilda människolivets eller historiens vävnad. För det andra: Från religionens eller från den religiösa auktoritetens sida får inte ställas något hinder i den fria tankens och forskningens väg. Tanken skall inte veta av annat hinder än det, som den själv under sitt rastlösa sökande möter och tvingas att erkänna. Där finner den till äventyrs ett nytt område, ett sammanhang av egen art, vars svårigheter den själv inte kan bemästra. För trons egen renhet och trygghet är det nödvändigt att den forskande tankens rätt erkännes helt och utan prutmån». Det anförda gäller närmast Söderbloms banbrytande gärning inom sv teologi, men det gäller oavkortat även som uttryck för F:s uppfattning.

Liksom Söderblom fick F de rikaste impulserna för sin teologiska åskådning från den kontinentala forskningen, främst den tyska. Men liksom S stiftade F i unga år bekantskap med den för sina djärva idéer berömde och fruktade pastor primarius Fredrik Fehr (bd 15), vilken också blev F:s förman i det prästerliga ämbetet. Fehr företrädde ett religiöst reformprogram, i vilket den unge F kände igen mycket av sina egna tankar, och när Fehr tidigt rycktes bort, utgav F en minnesskrift, som tillika är ett vältaligt vittnesbörd om hans omfattande studier även på det dogmhistoriska området.

F sökte professur inte mindre än tre gånger utan framgång, första gången 1898, då det gällde, eo professorsämbetet i exegetik i Uppsala. Medsökande var docenterna Stave och Kolmodin. De sakkunniga som förklarade F inkompetent till professuren, avgav ett gemensamt yttrande, vars slutord beträffande F hade följande lydelse: »Här är ju fråga om besättandet av en lärareplats för den akademiska ungdomen och särskilt för blivande präster i församlingen .., Då. gäller det ju i första hand, att läraren besitter icke blott fördomsfrihet i sin forskning . . . utan framför allt en fast grundad tro på den bibliska uppenbarelsesanningen i det hela och på kristendomens fundamentala läror och därjämte, varsamhet och pietet i behandlingen av nya dagens spörsmål». Ärendet hade med iver och oro följts av den trogne vännen Nathan Söderblom, då ännu i Paris. Frågan var inte blott av personlig art utan även av principiell räckvidd. »Väljer man med sakkunnige», skriver Söderblom, »upphör de teologiska fakulteterna att existera såsom vetenskapliga institutioner ... Vi må nöja oss med seminarier i de romerska och reformerta sektkyrkomas stil. Ljusa utsikter».

År 1901 sökte F en professur i samma ämne i Lund och placerades av fakulteten i fjärde rummet. Till en s å ledig eo professur i exegetik i Uppsala fick F ett tredje och två fjärde rum. Emellertid hade. Söderblom under tiden blivit professor i Uppsala. Vid fakultetssammanträdet 26 maj 1902 framlade han ett utlåtande på 38 trycksidor. Till detta kunde han foga uttalanden från två namnkunniga tyska exegeter. Söderbloms inlaga är ett märkligt aktstycke. Det är inte blott en apologi för vännen utan ger även uttryck åt viktiga principiella synpunkter på vad självständig forskning måste innebära. Han företog en fullständig omvärdering av de sökande och ställde F i första rummet, men fakulteten lät sig inte påverkas. Söderbloms aktion hade emellertid gjort intryck. När större akademiska konsistoriet sammanträdde för att uppgöra sitt förslag, placerade inte mindre än 10, däribland Harald Hjärne, Adolf Noreen och Henrik Schück, F i första rummet, medan han av tjugo ställdes i tredje. Därmed var F:s öde avgjort. Han nådde aldrig sina vetenskapliga drömmars yttre mål: att som akademisk lärare helt få ägna sig åt forskningen.

Redan 1894 hade F i huvudstaden börjat sin prästerliga gärning med stor framgång. På ett sällsynt sätt förenade han teoretisk begåvning med fallenhet för livets praktiska uppgifter. Han var en framstående predikant och talare, och det sägs, att särskilt männen drogs till hans predikstol liksom till hans kateder. Dessutom var han en skicklig organisatör. Men också den enskilda själavården tog honom flitigt i anspråk. Därtill hade han — liksom Fehr och Söderblom — ett levande intresse för de sociala frågorna.

F var en arbetare som få. Vid sidan om sin krävande praktiska gärning fick han tid inte blott att studera utan även att forska. Oavlåtligen var han sysselsatt med att skriva, och hans sammanlagda produktion är enorm. Han medverkade i dagspressen i de mest skilda frågor. Han var en flitig recensent av vetenskaplig litteratur, medverkade i ett flertal utländska tidskrifter och hann med ett stort antal egna originalarbeten och översättningar. F fortsatte utgivandet av den av Fehr grundade skriftserien »I religiösa och kyrkliga frågor». Hans korrespondens var synnerligen omfattande. Ett vittnesbörd om hans djärvhet och energi är den religionsvetenskapliga kongressen i Sthlm 31 aug—3 sept 1897, till vilken han lyckades samla en rad, delvis lysande vetenskapsmän från ett flertal länder. Han var kongressens förste sekreterare och redigerade dess aktstycken, en volym på 623 sidor. År 1906 grundade han »Religionsvetenskapliga sällskapet» i Sthlm, till vars sammanträden han inte sällan kallade de främsta utländska auktoriteterna, såsom Adolf Deissmann, Ignaz Goldzieher, Rudolf Eucken m fl. Även genom sådana initiativ kom F att spela en betydande roll i vetenskapligt avseende.

Ett av de exegetiska ämnen, som F framför allt var sysselsatt med, var Johannes-evangeliet. Hans bidrag till den johanneiska frågan bär spår av hans ofta påtalade svagheter som forskare, främst hans fallenhet för djärva men ohållbara hypoteser. Men lika klart framträder här hans stora och förblivande förtjänster. F menade, att Johan-nesevangeliet är att betrakta som en trovärdig källa för kunskapen om den historiske Jesus och att det även ur denna synpunkt kan sägas komplettera den synoptiska traditionen. I denna huvudfråga hade väl de konservativa ingenting att invända, men de vägar, varpå F nådde sina resultat, kunde de inte gilla. F betraktades som rationalist och rabulist. Han hävdade, och genomförde fullt ut forskningens rätt att med vanliga historiska och filologiska metoder undersöka de bibliska texterna men visar en långt större respekt för traditionens pålitlighet än samtidens exegeter av den liberala riktningen. I sitt sista större arbete, »Gamla och Nya testamentets religion», ger han likaledes uttryck åt synpunkter, som på sin tid var överraskande. Å ena sidan har han klar blick för sambandet mellan Gamla och Nya testamentets religion, å andra sidan hävdar han den nytestamentliga religionens originalitet ooh självständighet gentemot omvärlden. Man må komma ihåg, att F upplevde den religionshistoriska skolans genombrott, för att rätt inse värdet av hans från f ö moderna utgångspunkter vunna resultat.

F rycktes hastigt bort i sina bästa år. Likväl hade han hunnit med mera än de flesta. 75-årsminnet av hans födelse firades på initiativ av dåvarande professorn i Nya testamentets exegetik Anton Fridriohsen (s 513 f) genom en högtidssammankomst i Uppsala exegetiska sällskap. Därvid avtäcktes en bronsmedaljong av F, utförd av konstnären Arvid Backlund. Samtidigt utkom en minnesskrift. En medalj har efter denna medaljong präglats, vilken skall utdelas som belöning för undersökningar på det exegetiska området (»S A Fries-medaljen»),

Författare

Gösta Lindeskog



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

F:s efterlämnade arkiv deponerat i UUB. Brev från F i Carl Hallendorffs arkiv, RA, till N Söderblom i Nathan Söderblom-stiftelsen, Uppsala, o strödda brev från F i KB o SSA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Profeten Jeremias klagosång öfver konung Josia (Bibelforskaren, 1889, Sthlm, s. 306—320). — Evangeliefragmentet från Fajjum. Upsala [1890]. (1) s. — Tretusenåriga bref från Jerusalem funna i el-Amar-na (Bibelforskaren, 1892, s. 151—156). — Om kristendomens uppkomst. Vidräkning med Dr. Anton Nyströms Kulturhistoria bd. III. ss. 128—171. Sthlm 1892. 96 s. — Den närvarande politiska situationen och protestantismens framtid i Europa. Upsala 1892. (2), 8 s. — Symbolstriden i Tyskland och dess betydelse (Svensk tidskrift, 2, 1892, Upsala, s. 543—552). — Betydelsen af kyrkomötets beslut den 30 september 1893 angående svenska kyrkans lära (ibid., 3, 1893, s. 428—434). — Parallele zwischen den Klageliedern Cap. IV, V und der Maccabäerzeit (Zeitschrift fur die alttestamentliche ' Wissenschaft, 13, 1893, Giessen, s. 110—124). — Israels historia till studerandes tjenst framställd. Upsala 1894. (4), XVI, 238 s., 6 kartbl. — Några ord om skolundervisningen i »biblisk historia» (Pedagogisk tidskrift, 30, 1894, Upsala, s. 563—576). [Separat:] U. o. o. å. 14 s. — Teser för teologisk licentiatexamen i Upsala den 22 och 23 mars 1895. Sthlm 1895. 8 s. — Den israelitiska kultens centralisation. Bidrag till Gamla testamentets religionshistoria. [Akad. avh.] Upsala 1895. (8), XII, 130 s.

— Betydelsen af religionskongressen i Chicago. Sthlm (tr. Norrk.) 1895. 66 s. — Fredrik Fehr (Protestantische Kirchenzeitung, 1895, Berlin, s. 606 ff). — Lyften upp edra ögon och besen marken, ty den begynner hvit-na till skörd! Predikan . . . Sthlm 1896. 16 s.

— Fredrik Fehr. Hans verksamhet och betydelse som teolog. Sthlm 1896. 213 s., 6 pl.

— Ist Israel jemals in Ägypten gewesen? (Sphinx, revue critique, 1, 1897, Upsala ..., s. 207—221). — Den profetiska poesiens ursprungliga form (Nordisk tidskrift . .. utg. af Letterstedtska föreningen, 1897, Sthlm, s. 267 —286). — Stockholms kyrkliga och religiösa förhållanden (Stockholm, Sveriges hufvud-stad, utg. E. W. Dahlgren, D. 1, Sthlm 1897, s. 645—659). — Högtidstal vid Philip Me-lanchtons-festen i Storkyrkan . . . (Vid härden, 1897, Sthlm, s. 353 f). — Philip Me-lanchton (Ny illustrerad tidning, 33, 1897, s. 53—55). — De i Egypten 1896 funna Jesus-orden. Sthlm 1897. 2 s. [Uppsats med samma titel i Bibelforskaren, 1898, s. 97—113.]

— Det fjärde evangeliet och Hebreer-evange-liet. Sthlm 1898. IX, 122 s. — Moderna framställningar af Israels historia. Föredrag

(Religionsvetenskapliga kongressen i Stockholm 1897. En fullständig framställning . . ., Sthlm 1898, s. 259—288). [Separat:] Sthlm 1898. 32 s. [Tysk övers.:] Freiburg i. B. 1898. 40 s. — [Anförande] (ibid., s. 361— 379). — Der religionswissenschaftliche Kongress in Stockholm vom 31. August bis 4. September 1897 (Zeitschrift fur Missionskunde und Religionswissenschaft, 13, 1898, Berlin, s. 1—14). — Långfredagens mörker och ljus. Högmessopredikan . .. Sthlm (tr. Norrk.) 1898. 16 s. — Om de äldsta källskrifterna till Jesu lif (Vintergatan, 6, 1899, Sthlm, s. 21 —39). —¦ Die neuesten Forschungen uber den Ursprung des phönizischen Alphabets (Zeitschrift des deutschen Palaestina-Vereins, Bd 22, 1899, Leipzig, s. 118—126; i ngt utvidgad form på sv. i: Varia, ill. månadsskrift, 3, 1900, Sthlm, s. 289—295). — Ett koptiskt evangeliifragment. Sthlm 1900. 8 s. — Jesu Vorstellungen von der Auferstehung der To-ten. Vortrag auf dem Congrés de 1'histoire des religions in Paris . . . (Zeitschrift fur die neu-testamentliche Wissenschaft, 1, 1900, Giessen, s. 291—307). — Was meint Paulus mit 'ÅQa-pia in Gal 1, 17? (ibid., 2, 1901, s. 150 f). —¦ Hvilka slutsatser om Jesu person kunna dragas af hans själfvittnesbörd i Johannes' evangelium? Uppsala 1901. 36 s. — Hafva några delar af Nya testamentet ursprungligen varit affattade på semitiskt språk? Sthlm 1901. 30 s. (Svenska humanistiska förbundets skrif- ter, 4.) — Tal (Axel Fritiof Åkerbergs minne, Sthlm 1901, s. 22—26). •— Samariternas messiasföreställningar (Nordisk tidskrift, 1902, s. 133—147). — Jesu lif framställdt i otte-sångspredikningar och bibelförklaringar hållna i Stockholms Storkyrka 1899—1901. Sthlm 1902. XIII, (3), 444 s., 1 pl., 2 kartor. — Har Deuteronomium XII velat absolut centralisera offerkulten? Till själfförsvar. Med ett tillägg af G. Klein. Sthlm 1902. 32 s. — Die Gesetzesschrift des Königs Josia. Leipzig 1903. (8), 78 s. — Bibel och Babel, ett föredrag med anledning och till kritik af Friedrich De-litzschs Babel och Bibel. Sthlm 1903. (8), 45 s. — Vid Berndt Santessons jordfästning den 13 juli 1903. Sthlm 1903. (6) s. [Undert] — Konung Hammurabis af Babylon lagar (Finsk tidskrift, 54, 1903, Hfors, s. 208—226). — »Guds moders hus» i Jerusalem (Nornan, svensk kalender för 1904, Sthlm 1903, s. 67 —86). — Läronorm och lärofrihet vid religionsundervisningen i den svenska evangeliskt-lutherska kyrkan. [Sthlm, tr.] Upps. 1904. 38 s. (I vår tids lifsfrågor, skriftserie utg. af S. Alrutz, 35.) — Was bedeutet der Furst der Welt . . .? (Zeitschrift fiir die neutestament-liche Wissenschaft, 6, 1905, s. 159—179; resumé härav jämte diskussionsyttr. i Verhand-lungen des II. internationalen Kongresses fiir allgemeine Religionsgeschichte in Basel . . . 1904, Basel_1905, s. 327—334). — Konfirmationsundervisning i den kristna religionen enligt den svenska evangelisk-lutherska kyrkans grundsatser. Sthlm (tr. Uppsala) 1905. (6), 133 s., 1 portr. — Lifstro och kristendom. Fröken Ellen Keys meningar om »kristendomens afblomstring» granskade. Lund 1906. 37 s. — Religionens nya ställning i Frankrike och statskyrkoidén (OoB, 1906, s. 401—409). — Judiska traditioner om Jesu lif. Gamla och nyfunna texter till deras ursprung och historiska värde undersökta. Sthlm 1906. 81 s. — Till medlemmarne af Stockholms storkyrkoförsamling! Sthlm 1907. (4) s. [Undert.] — Lützen-minnet. Sthlm 1907. 12 s. (Religiösa folkskrifter, utg. af B. O. Aurelius, 2.) ¦—¦ Gamla testamentets religion. Sthlm 1907. 71 s. 2. uppl. 1908. — Det svenska prästerskapets härstamning och den svenska statskyrkans framtid (Det nya Sverige, tidskrift för nationella spörsmål, 1, 1907, Sthlm, s. 223—235, 291—306). — Är religionen en blott privatsak eller är den äfven en samhällsangelägenhet? (ibid., 2, 1908, s. 439—458). — Hög-messopredikan på sorge- och åminnelsedagen öfver H. M. konung Oscar II i Oscars kyrka . . . Sthlm 1908. 14 s. — Der krähende hahn in der passionsgeschichte. Vortrag gehalten auf dem XV. Orientalisten-Kongress in Ko-penhagen 14—20 Aug. 1908 (Le monde oriental, Vol. 2, 1907/08, Uppsala . . . 1908, s. 242—248). — Urkristendomens ställning till äktenskapet. Sthlm 1908. 55 s. — [3 insändare] (Vår kyrkolära, en diskussion i Svenska Dagbladets spalter, Sthlm 1909, s. 15—17, 21—25, 36—38). — Guds rike. Den kristna religionen enligt den svenska evange-liskt-lutherska kyrkans grundsatser i predikningar på kyrkoårets sön- och högtidsdagar framställd. [1—2.] Sthlm 1910. (8), 696 s. — [Fältgudstjänst] (Svensk skyttetidskrift, 1910, Sala, nr 32, s. 6). — Salomos oden, monta-nistiska sånger från 2:dra århundradet (Skrifter tillägnade Pehr Gustaf Eklund, Lund 1911, s. 177—199). [Separat:] Lund 1911. 22, (1) s. [Tysk övers.] (Zeitschrift fur die neutesta-mentliche Wissenschaft, 12, 1911, s. 108— 125). — Kristendomen, kriget och världsfreden. Sthlm 1911. 22 s. [Nya uppl.] 1912, 1914. — Viktor Rydbergs och Fredrik Fehrs inflytande på religion och kyrka i Sverige. Sthlm 1912. 22 s. (Skrifter till 1800-talets kyrkohistoria, 4.) — Utompalästinensiska Jahvetempel. Högtidsföredrag i Religionsvetenskapliga sällskapet i Stockholm på Fehr-Rydbergs-dagen den 21 sept. 1911. Lund 1912. (2), 16 s. [Tysk övers.] (Beiträge zur Religionswissenschaft . . ., 1, 1913/14, Sthlm . . . 1913—14, s. 143—165). — Statskyrka eller frikyrka? Ett föredrag i svensk kyrkopolitik på Allmänna svensk-lutherska prästkonferensen . . . Sthlm 1912. (2), 34 s. — Gamla och Nya testamentets religion. Sthlm 1912. 229 s. — Spänningen mellan kyrka och skola (Tidskrift för det svenska folkbildningsarbetet, 2, 1913, Sthlm, s. 166—168). — Stockholms s. k. stiftsfråga (En julbok till församlingarna från Stockholmspräster, 1913, Sthlm, s. 31 —39). — Balkankrigets kyrkohistoriska förutsättningar (Det nya Sverige, 7, 1913, s. 351— 364). — Tal vid fosterländska försvarsfesten i Stockholm den 11 januari 1914. Sthlm 1914. 7 s. [Anon.] — Israel i ljuset av arkeologiska och etnografiska forskningar i Palestina. Sthlm 1914. XII, 92 s. (Populära etnologiska skrifter, 10.) — Kyrkopolitiska riktlinjer. Uppsatser, tal och kritiker. Sthlm 1915. VI, 255 s. — Lifvets mening och mål. Betraktelser. [1—2.] Lund 1915—17. (8), 243 s., 1 portr., (4), 249 s. — Gustaf Björklunds levnad (G. Björklund, Skrifter, Uppsala . .. 1924, s. 7—32). — Några allmänna tankar över Jesu person. Ur S. A. Fries' brev till hans trolovade (Religion och kultur, 1942, Sthlm, s. 79—87). — Vår kärleks historia. Ett bidrag till teologiens historia. Under red. av M. Fries. Sthlm 1945. XXVIII, 286 s., 4 pl. — Flera skrifter ingående i: I religiösa och kyrkliga frågor, 30—47, Sthlm 1894—1911; Smärre skrifter, utg. af Boströmsförbundet, 18 —42, Sthlm (tr. Norrköping) 1910—15. — Utom i tidigare nämnda tidskrifter medv. med art. eller rec. i bl. a. följande: Tidskrift för kristlig tro och bildning 1891—94, Theolo-gische Literaturzeitung 1896, Ny ecklesiastik tidning 1898—1900, Deutsche Literaturzeitung 1899—1901, Die christliche Welt, Kristendomen och vår tid 1906—12; även i Ves-terviks Veckoblad 1891, Fyris 1894 (nr 30), Östgöta Correspondenten 1895, Aftonbladet 1895—, SvD, Sthlms dagblad, Vårt land, Idun. översatt: E. Lucius, Hednamissionens framtid, Sthlm 1892, 40 s.; A. Harnack, Den evangelisk-sociala uppgiften i ljuset af kyrkans historia, Sthlm 1894, 50 s. (I religiösa och kyrkliga frågor, 26); P. D. Chantepie de la Saussaye, Den jämförande religionsforsk-ningen och den religiösa tron (Religionsvetenskapliga kongressen i Stockholm 1897, Sthlm 1898, s. 49—74); F. W. Farrar, Jesu lif i forskningens ljus, Sthlm 1900 [granskning och supplering]; H. S. Ghamberlain, Kristi ord, Sthlm 1902, (6), VI, 258 s.

Utgivit: I religiösa och kyrkliga frågor, skriftsamling i evangelii tjänst, grundad af Fredrik Fehr, nr 32—47, Sthlm 1896—1911; Religionsvetenskapliga kongressen i Stockholm 1897. En fullständig framställning af kongressens uppkomst och förhandlingar . . ., Sthlm 18[97—]98, XV, (1), 608 s., 1 pl.; Beiträge zur Religionswissenschaft, hrsg. von der Reli-gionswissenschaftlichen Gesellschaft in Stockholm, 1, Sthlm & Leipzig (tr. Sthlm) 1913.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 20 mars 1899, nr 3, 5 juni 1907, RA. — S Alrutz, Teol dr S A F (H8D, årg 2, 1901, s 786); E Ancker, Torgny Segerstedt 1876—1945 (1962); R Andersson, SvD o det polit livet 1897—1918 (1952); T Andra, Nathan Söderblom (1931); B Aurelius, Människor som jag mött (1935); W Carlgren, S A F o tidsfrågorna (Sthlms stifts julbok 1942, s 92— 102); A Fries, Nathan Söderblom o S F (Hågk o livsintr, 12, 1931); Förteckn över statl utredn:r 1904—1945 (1953); G Hellström, Sthlms stads herdam (1951); G Lindeskog, A Söderblom o B Aurelius, SAF 1867 —1914. Minnesskr utg av Uppsala Exegetiska Sällsk (1942); E Rodhe, Sv kyrkan omkr sekelskiftet (1930); S A F t (H8D, årg 16, 1914, s 192 f); Sthlms stadsfullm 1913— 1938 (1938); A Söderblom, På livets trottoir, 1 (1949); N Söderblom, S A F o fjärde evangeliet (Kristendomen o vår tid, 1925); dens, Svenskars fromhet (1933, N F 1941); L Wahlström, S F (OoB, 1915, s 481-^87); dens, Glada givare (1929); Väd 1914.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Samuel A Fries, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14486, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Lindeskog), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14486
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Samuel A Fries, urn:sbl:14486, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Lindeskog), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se