Meriter

1. Johan Eberhard F., f. 13 aug. 1678 i Karlskrona, d. 29 juni 1761 i Ronneby. Föräldrar: amiralitets- och stadsapotekaren i Karlskrona Johan Ferber och N. N. Amiralitetsapotekare på Göta Lejon i Karlskrona 14 maj 1701; tillika stadsapotekare där 21 juni 1705 (k. fullmakter 30 juni 1719 och 11 maj 1721); brunnsmedicus vid Ronneby brunn 19 febr. 1726; avsked som apotekare med assessors namn 21 jan. 1737; avsked som brunnsintendent i Ronneby 1757. Museisamlare.

G. 1) m. Hellevig (Hedvig) Henriksdotter, dp. 25 okt. 1672 i Ronneby, d. 1 juni 1728, dotter av tullkontrollören Henrik Woltersson och Constantia von Schoting^[1]; 2) 2 dec. 1729 m. Brita Maria de Silentz, f. maj 1705, d. 11 jan. 1762, dotter av lagmannen Wilhelm (Silentz, adl.) de Silentz och Ingrid Bruun.

Biografi

F. övertog faderns apotek Göta Lejon i Karlskrona och blev som han amiralitets- och stadsapotekare, slutligen titulär assessor. Han var en naturvetenskapligt intresserad och driftig man, som utom sitt apotek hade en stor, av honom själv anlagd trädgård i Augerum utanför staden. Han hade där stora orangerier och odlade utländska växter, tydligen särskilt medicinalväxter. F. skulle i sin trädgård också ha haft 800 fruktbärande träd och i orangeriet 30 dvärgträd. Som lärjunge fick F. omkr. 1710 Kilian Stobaeus d.ä., den senare berömde arkiatern, som studerade både i »Officina Ferberiana» och eljest hos F. Även sedan Stobaeus återvänt till Lund 1713 uppehöllo de en lärd förbindelse med varandra, och F. sände medicinalväxter till Stobaeus (enligt F: s brev 1723, tr. hos Furst). Med hjälp av Linné utgavs 1739 »Hortus Agerumensis» om trädgården i Augerum; enl. Linné är författaren icke F. utan J. Rothman, som undertecknat förordet (Krok, s. 186).

I nämnda arbete förtecknas även en del av »Museum Ferberianum», F:s då bekanta naturalie- och kuriosakabinett. Det uppräknas där rariora från naturens tre riken. F. anges dessutom ha 600 andra sällsynta ting. Drake har kallat F:s samling vårt första kända farmaceutiska museum och har identifierat ett flertal av märkvärdigheterna såsom ännu i bruk i farmakopén. C. F. Hillebrandsson Uggla besökte F:s museum 1741 och nämner bl.a. hans musselkabinett, fåglar, ormskinn och mineralier.

F. är därtill känd som en av de första styresmännen för Ronneby brunn. Familjen hade ju gamla förbindelser med Ronneby (se släktart.). Hälsokällan där (den ännu begagnade »Gamla källan») upptäcktes 1705. Amiralitetsläkaren L. Braunerschöld hade 1718 övertagit vården av Ronneby brunn, men tog F. till medhjälpare där 1725. På den förres uppmaning ansökte F. 1725 att bli antagen till föreståndare och intendent, både som brunnsmedicus och apotekare. F. utnämndes febr. 1726 av K. M:t till brunnsmedicus i Ronneby, d.v.s. intendent. Härmed inträdde hälsobrunnens historia i ett nytt, livaktigt skede (Ingstad, s. 41). När den 1705 upptäckta källan plötsligt sinade 1726, fann F. en stor, ny källåder inom hemmanet Bålebro, och området uppläts april 1727 av hemmanets ägare, amiralitetskapten Hans Schlyter, en brorson till F: s styvmor (bekräftat av landshövdingen 24 april 1727). Emellertid hade F. sedan ganska stort besvär att skydda området för intrång av olika personer. På grund av ålder och sjuklighet drog han sig tillbaka 1757 och dog ett par år senare.

Författare

Bengt Hildebrand.

Källor och litteratur

Källor: Andersons, Bromes, Fursts och Löwegrens under släktart. ovan a.a. samt Sveriges apotekarhistoria; G. Drake, Apotekare Ferbers museum (Sv. farmaceutisk tidskr. 1922, s. 187 f., 198 ff., 261–265); O. Ingstad, Ronneby brunn 1705–1905, 1: 1–2 (1905–08); P. Johnsson, Apotekare Ferber och hans stora trädgård å Augerum (Sv. farmaceutisk tidskr., 25, 1921, s. 353–357); Eva von Koch, Ur en blekingegårds historia (Blekingeboken 1935), s. 170–173; Th. O. B. N. Krok, Bibliotheca botanica suecana (1925).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Eberhard Ferber, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15255, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15255
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Eberhard Ferber, urn:sbl:15255, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-23.