Mathias Jacob Bjugg

Född:1751-03-20 – Åhus församling, Kristianstads län
Död:1807-11-22 – Stockholms stad, Stockholms län

Tulltjänsteman, Skald


Band 04 (1924), sida 516.

Meriter

Bjugg, Mathias Jacob, f. 20 mars 1751 i Åhus, d 22 nov. 1807 i Stockholm. Föräldrar: kyrkoherden Johan Bjugg och Elisabet Kåhre. Åtnjöt undervisning i Kristianstads skola; student i Lund 21 juni 1768; avlade juridisk examen 15 dec. 1770. E. o. kontorsskrivare vid generalsjötullskontoret 21 apr. 1774; kammarskrivare vid Stockholms stora sjötullkammare 1 febr. 1777; erhöll avsked 1778; biträde vid Malmö stora sjötullkammare 1785; e. o. kontorsskrivare vid generallandtullkontoret 1786; tull- och accisskrivare i Enköping 7 apr. 1788; tullskrivare vid Byälvs tull under Åmåls tullkammare 26 juli 1790; tullskrivare vid Marstrands södra tull 27 juni 1791; tullskrivare vid Björneborgs strandtull 29 aug. 1792; tullnär i Raumo 21 febr. 1793; erhöll avsked med pension 9 juli 1807.

Gift 1797 med Elisabet Pihlman, f. 29 sept. 1778 i Nakkila, d 22 maj 1850 i Åbo, dotter till klockaren Gabriel Pihlman i Nakkila.[1]

Biografi

Tillhörande en i det lundensiska stiftet verksam prästsläkt, har B. genom J. H. Kellgrens kvicka skämt kommit att med en annan något äldre sydsvensk författare, Hakvin Bager, dela en herostratisk ryktbarhet. I övrigt var deras levnadslopp ganska olika. Medan Bager tack vare en framgångsrik affärsverksamhet höjde sig till välstånd, drog sig B. under en ambulatorisk tjänstgöring i låga tullbefattningar fram i en tryckande fattigdom, som i tjänsten förlamade hans arbetshåg. Det löjeväckahde synes ej i lika hög grad ha vidlått hans personliga framträdande som hans vittra försök. »I umgänge och uppträdande förekommer han mig», skriver en samtida, »att vara vittig, något underbyggd av studier, redig, alldeles nykter och i alla avseenden känslofull för religion, ära och dygd.» Om denna »känslofullhet» till äventyrs var en prydnad för B: s i vardagsliv, var det emellertid obestridligen den, som lockade honom in på de befängdaste avvägar, då han grep till pennan — som, för att tala med P. D. A. Atterbom, lät honom, av naturell och åt det sublima riktad strävan, uppnå det yttersta av svulst, eller enligt Lorenzo Hammarsköld gjorde honom till ett bland de eminentaste exempel på en sådan total snilleförvridning, vilken, tack vare sitt objektivt-komiska intresse i geniets utvecklingshistoria äger ett värde, högt över den platta medelmåttan. Ehuru av romantikerna räknad bland dem, vilka i opposition mot upplysningen eftersträvade en högre och friare flykt (Hammarsköld), undgick han sålunda ej ens att i deras till välvilja predisponerade granskning framstå som den uppenbare pekoralisten. B. var i verkligheten värnlöst hemfallen åt allt vad den nordiska forntid, där Olaus Rudbecks efterföljare dvaldes, vad de klassiska sagorna och den växande samtida exotismen bjöd av ordklang eller känslobetonade associationer, och hans idéers flykt var hejdlös. För Kellgrens satir var hans meningslösa ordsvall ett tacksamt byte. Hans »Skaldedigt öfver Sverige» mottogs i Stockholms posten (1789 N:o 93) med den blixtrande anmälan, som lagt grunden till B: s ryktbarhet hos eftervärlden, och då han oförskräckt upptog utmaningen, följde en bitter fejd, där Kellgren utan misskund svängde det bitande skämtets och parodiens vapen mot sin hjälplöse motståndare men även i artikeln »Om skaldekonsten» (N: o 127) samlade sig till allvarliga uttalanden, vilka förebåda hans egen frigörelse från det fransk-klassiska regeltvånget. B. fortsatte ännu en tid sina skriverier — en uppgift, att han författat en år 1813 i Göteborg tryckt »Parodie öfver pris-skriften Svea» är dock redan av kronologiska skäl orimlig — men lade ej därför några nya drag till dem, som framträtt i hans första skrift. En viss aktualitet fick hans namn åter, då Tomas Thorild i sitt angrepp på Kellgren 1791 tadlade dennes drift med B. Ej heller Thorild fann mening i B: s skrifter, men han såg med varm medkänsla »det förfärligt höga skådespelet av snillets missöden» och synes sålunda vilja antyda, att B. var märkt av en — såsom nyare forskningar visat i hans familj ärftlig — sinnessjukdom.

Författare

B. BOETHIUS.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Skaldedigt öfver Sverige. Upps. 1789. 4: o 24 s. Ny uppl. Upps. 1871. 4: o 17 s: — Til allmaktens låf. Ode. Vänersborg 1790. 4: o 42 s. —¦ Saga i Atland. Af autor til Skaldedigt öfver 'Sverige. Gtbg 1792. 4: o 37 s. (Anon.) — Sagobrott öfver forn-saga. Af autor til Skaldedigt öfver Sverige. Gtbg 1792. 4: o 44 s. (Anon.) — Freds-tidningen, år ader-tonhundratvå. Abo 1803. 4: o (11) s.

Källor och litteratur

Källor: P. D. A. Atterbom, Sv. siare och skalder, 4 (1847), s. 150; [A. W. Björkman], Mathias Jacob Bjugg (1894); L. Hammarsköld, Sv. vitterheten, 2: a uppl. (1833); G. Ljunggren, Sv. vitterhetens häfder, 1 (1873), is. 475 o. följ.; B. E. Malmström, Grunddragen af sv. vitterhetens historia, 2 (1867), s. 438 o. följ.; C. Sjöström, Blekingska nationen 1697—1900 (1901); Th. Thorild, En critik öfver critiker (1791).

Gjorda rättelser och tillägg

1. Tillägg i enlighet med tryckta utgåvan, bd 4., 2014-08-27


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Mathias Jacob Bjugg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18267, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. BOETHIUS.), hämtad 2019-11-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18267
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Mathias Jacob Bjugg, urn:sbl:18267, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. BOETHIUS.), hämtad 2019-11-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se