Hans Bagger

Född:1646-08-23 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län
Död:1693-08-30 – Danmark (i Köpenhamn)

Teolog, Biskop


Band 02 (1920), sida 604.

Meriter

2. Hans Bagger, den föregåendes son i hans första gifte, f. 23 aug. 1646 i Lund, d 30 aug. 1693 i Köpenhamn. Genomgick Lunds katedralskola och gymnasium; begav sig efter ett kortare uppehåll 1663 i Köpenhamn till Greifswald, där han studerade samtidigt med sin äldre broder med samma förnamn, varföre det ej kan avgöras, vilkendera av bröderna är identisk med den Johannes Olai Baggerus, som immatrikulerades vid universitetet 24 mars 1663; besökte även Rostock; baccalaureus i Köpenhamn 24 maj 1664, ehuru han ej förekommer i universitetets matriklar vare sig 1663 eller 1664 (en av Halling försökt identifiering med Johannes Olai Wandalinus är förfelad, då denne finnes inskriven i Greifswalds matrikel samma dag som Johannes Olai Baggerus); disp. 1665; reste med understöd från universitetet ånyo till Tyskland, där han vistades hos A. Calovius i Wittenberg 1666; disp. 1667; besökte Leipzig s. å.; ämnade jämväl bege sig till Strassburg men hemkallades av fadern för att närvara vid Lunds universitets invigning 1668; besökte under återresan Jena, Erfurt och Berlin och hemkom först 1669 till Lund (där han eller hans liknamnige broder i juni s. å. inskrevs vid universitetet); disp. 17 jan. 1670; fil. magister 26 jan. s. å. vid universitetets första magisterpromotion. E. o. professor i teoretisk filosofi och konrektor vid domskolan i Lund 16 dec. 1670; medföljde 1672 en svensk beskickning till England, där han studerade i Oxford och Cambridge; besökte på återresan Holland; återkom till Lund 1674; sognepräst vid Frue kirke i Köpenhamn, stiftsprost och prost i Sokkelunds härad 28 apr. s. å.; erhöll avsked från professuren 13 maj s. å.; biskop över Själlands stift och teol. professor vid Köpenhamns universitet 13 juni 1675; universitetets rektor 1679–80. Teol. doktor 10 juni 1675.

Gift 1) 18 nov. 1674 med Margarete Schumacher, f. 20 aug. 1648, d 1 juni 1690, dotter av vinhandlaren Joakim Schumacher och änka efter företrädaren vid Frue kirke Jakob Faber; 2) 30 apr. 1691 med Söster Svane, f. 1658, d 1730, dotter av ärkebiskop Hans Svane och förut gift två gånger, senast med kanslirådet Kr. A. Walter.

Biografi

B. räknades utan tvivel till de mest lovande bland Lundauniversitetets första lärjungeskara; han åtnjöt biskop Winstrups speciella gunst, och då han efter promotionen begav sig till Stockholm för att presentera sig, medförde han från Pufendorf till kanslern en synnerligen välvillig rekommendationsskrivelse, däri hans »gute qualiteten und capacitet» lovordas. Den svenska regeringen skyndade sig också att knyta honom till universitetet som e. o. professor, och B. upprätthöll med berömmelse ett års tid sin profession. Om hans energi och flit vittna, att han under denna korta tid medhann att författa och presidera för fyra disputationer. När logices et metaphysices professorn N. Wolf, adlad Stjernberg, 1672 på egen begäran erhöll avsked från sin befattning, anmälde sig B., som delvis skött professuren, och Kristian Papke som sökande. Den senare var utan tvivel sin medsökande i meriter betydligt överlägsen, men B. hade i en kanslersskrivelse utmärkts såsom närmast berättigad till platsen. I konsistoriet beslöts emellertid, att båda de sökande skulle leverera var sitt specimen cathedrae, men då av den där förda diskussionen framgått, att B. ansågs något ung och att han »i sina sollicitationer var alltför inquietus et anxius och alltför mycket skrupulerade», vägrade B., medan Papke efter en utgiven traktat »De persona» fick platsen. Denna utgång tycks ha gått B. djupt till sinnes; han ingick till konsistoriet med en förnärmad skrift, »begärandes vittnesbörd, som han kunde förskylla», och begav sig några månader därefter ut på sin andra utlandsresa. Då denna tycktes draga ut på tiden, avgick slutligen kanslersbrev till honom att återvända, och han begav sig långsamt på hemväg, erhöll vid sin hemkomst erbjudande om professuren i österländska språk i Lund men hade tydligen redan knutit danska förbindelser och mottog i stället Kristian V:s kallelse till sognepräst vid Frue kirke, vilken befattning han redan året efter fick utbyta mot Själlands biskopsstol. Att B. för denna sin hastiga upphöjelse — han var vid sin biskopsutnämning endast tjugunio år — hade att tacka den nära släktskap, vari han genom sitt giftermål kommit till den nu allenarådande Griffenfeld, lider intet tvivel, men det visade sig snart, att han var platsen vuxen och icke behövde riskera att dragas med i svågerns kort efteråt inträffade fall. Genom sin stora administrativa duglighet, just nu av betydelse, då på kyrkans område en rad förslag till administrationens omorganisation framkommo, förstod han att hävda sin ställning trots ämbetsbrödernas avundsjuka. Han kallades 1680 att deltaga i revisionen av den nya danska lagens bok 2, medverkade i arbetet på en förbättrad kyrkoritual och hade en väsentlig andel i den år 1686 utkomna förordningen om bönedagarnas avskaffande samt författade även själv den nya bönedagsbönen, som vittnar om hans förmåga att genom enkelt och kraftfullt språk komma menigheten till tals. 1688 utgav han en även till engelska översatt kyrkohandbok och förberedde utgivandet av en förklaring till Luthers lilla katekes till vägledning för präster och skollärare, men arbetet avbröts av hans förtidiga död. Alltsedan sin studietid under den zelotiske Wittenbergsteologen Calovius hade B. utmärkt sig för starkt renlärighetsnit, vilket stundom drev honom till ytterligheter i kampen mot de reformertas och katolikernas försök att vinna insteg i Danmark. Mest bekant är hans intoleranta betänkande, då hugenotterna efter nantesiska ediktets upphävande sökte sig till Norden, tack vare vilket betänkande allt tillträde till Danmark förbjöds dem. Av senare författare har hans uppträdande härvid blivit skarpt klandrat, men det kan säkerligen icke förnekas, att till grund för B:s handlingssätt legat ärligt och frimodigt religiöst nit och även rojalistiska och patriotiska motiv, liksom icke heller, att hans ortodoxa fördomar delades av de flesta av hans samtida.

Författare

Gunnar Carlquist.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Diss. de principiis perfectivis syllogismorum & in-primis de ipsissima reductione. Köpenhamn 1664. 4: o. — Fasciculus quaestionum aliquot philosophicarum. Köpenhamn 1665. 4: o. — Jubilaeus academicus de felicitate ecclesiae per Lutherum parta &c. solenni pane-gyri celebratus. Wittenberg 1666. 4: o. — Disp. philol.-theol. de nomine Jehova, Messias appropriato ex Jerem. XXIII: 8 & XXXIII: 6. Wittenberg 1667. 4: o. (Praes. A. Calovius.) — 0&ovoe ^oar^axi%oiv, si ve ostra-cismus leviter adumbratus, & quantum fieri potuit cum petalismo compa-ratus. Lund 1670. 4:o 38 bl. (Diss., praes. E. Elfvedalius.) — Diatribe rationalis, priora Aristotelis analytica brevissime exhibens. Lund 1671. 4: o 18 bl. (Diss.) — Disp. philos. de principiis cognoscendi naturalibus. Lund 1671. 4:.oi 4 bl. (Auctor et resp. S. G. Unnerus.) — De jure onomato-poiias. Lund 1671. 4: o 14 bl. (Diss.) — Diss. methaphys. de bono. Lund 1672. 4: o 10 bl. — Conciones in publicis supplicationum diebus proponendas ex Zophon. II. ps. CXLIV, psalm XXI. Köpenhamn 1676. 8: o. — Conciones in publ. suppl. dieb. pro anno 1677, ex. Amos. IX: 8, 9, 10 & Hos. XIV: 23. 8: o. — Conciones in publ. suppl. dieb. pro a. 1678 & 1679. 8: o. — Conciones in publ. suppl. dieb. pro a. 1682 ex Jerem. VII, Lev. XXVI & Amos VI. 8: o. >— Disp. theol. de meritis Adami in statu integro. Köpenhamn 1688. 4: o. (Auctor et resp. Joh. Volkmar.) — Fortale til den nye .Danske Alter-Bog for Danmark og Norrige. Köpenhamn 1688. 4: o. 2: a uppl. Köpenhamn 1730. 8: o. Handskrifter: Se förteckningen i G. J. Sommelius, Lexicon eruditorum Scanensium, 1 (1776—93).

Källor och litteratur

Källor: Se under B. 1 samt därjämte: Dansk biogr. Lexikon, 1 (1887); J. Møller, Hans Bagger (Nyt theol. Bibliothek, 16, 1830); D. G. Zwergius, Det Siellandske Clerisie (1754).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hans Bagger, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/19009, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Carlquist.), hämtad 2020-04-07.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:19009
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hans Bagger, urn:sbl:19009, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Carlquist.), hämtad 2020-04-07.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se