Gustaf Adolf Söderberg (1799–1845) Kopia av porträtt av C P Lehman Privat ägo
Göta Söderberg (1845–1914) Foto C F Linge Privat ägo
Wanja Söderberg (1899–1982) Foto Deux soeurs Privat ägo
Tomas Söderberg (1936–2019) Foto Johan Wingborg Privat ägo
Edvard Söderberg (1938–2010) Foto Ulf Sirborn Privat ägo
Barbro Montgomery (1930–2021) Svensk Golfs arkiv

Söderberg, släkt,



Band 35 (2020-), sida 272.

Biografi

Söderberg, släkt härstammande från Nils Jönsson S som i augusti 1731 anställdes som extra ordinarie hjälpdräng vid Kungliga hovstallet i Stockholm. I februari följande år gifte han sig med Margareta Jeansdotter Holm (1713–48), dotter till änkedrottning Hedvig Eleonoras skaffare Jean Holm, och erhöll kort därefter tjänst som ordinarie stalldräng. 1737 avancerade han därefter till riddräng, men avled redan 1742.

Efter S:s tidiga död kom två av parets tre barn att vistas på Barnhuset på Norrmalm i Stockholm varifrån sonen Johan S (1734–73) vid 17 års ålder uthämtades av klädesfabrikören Christian Rampe. I dennes textilfabrik på Södermalm i Stockholm, idag bevarad på Skansen, kom S att bo och arbeta som vävargesäll. Av hans tre överlevande söner valde två att gå i faderns fotspår. S:s yngre syster Anna Catharina S (1736–95), vilken samtidigt med brodern intogs på barnhemmet, rymde därifrån 1753 och gifte sig senare med komministern i Maria församling Carl Fredrik Krause.

Den av Johans S:s söner som valde en annan yrkesbana än fadern var Carl Johan S (1763–1815). Senast hösten 1783 flyttade han till Åmål där han står skriven som gesäll hos kakelugnsmakaren Sven Löfvenberg. S gifte sig senare med arbetsgivarens dotter Eva Märta och tog över dennes verksamhet. I sitt andra gifte, med Maria Magdalena Heintz (1770–1854), hade han åtminstone sju barn varav fyra nådde vuxen ålder.

En sonson till Carl Johan S var konstnären Axel Alfred S (1829–77) som vid 16 års ålder antogs som gesäll hos målarmästaren Per Johan Kronberg i hemstaden Åmål. Som sådan arbetade Alfred S även i Åbo 1849–51 och i Riga. S emigrerade 1853 till USA där han tillbragte större delen av årtiondet. När han under en kortare period i början av 1860-talet åter vistades i Sverige titulerade han sig landskapsmålare. Av allt att döma var det efter återresan till USA som S ändrade efternamnets stavning till Sederberg. Under detta namn deltog han 1864 i en utställning i Chicago där ett antal av stadens konstnärer samlat 200 av sina bästa verk till beskådande och försäljning. Så småningom etablerade han sig i Red Wing, en mindre stad vid Mississippifloden några mil nedströms från Minneapolis, där han 1868 gifte sig och bildade familj. S hade under några år en studio i utkanten av Minneapolis, där han saluförde landskapsmålningar med motiv från floden från Winona i söder till Minneapolis i norr. Han ägnade sig även åt porträttmålning samt förstoring och färgläggning av daguerrotyper och fotografier. Av hälsoskäl var S de sista åren tvungen att byta bana då han led av en lungsjukdom som var hindrande för en friluftsmålare. Fram till sin död var han därför tillsammans med en svåger ägare av en handelsfirma där han, trots sina krämpor ”was besides a most amiable and honorable gentleman and very highly esteemed by a numerous circle of friends” (The Grange Advance). Det har antagits att han en tid studerat i Düsseldorf (Berg, SKL, Towley Swanson). Detta styrks av att han i november 1859 anges som inrest till Sverige från Düsseldorf (GHT). Verk av S finns i flera amerikanska samlingar, bl a i Minnesota Historical Society. Hans släktgren fortlever i USA under namnet Sederberg.

En kusin till Alfred Sederberg var grosshandlaren Carl Abraham S (1830–1913) som var en av staden Åmåls ledande gestalter under 1800-talets andra del. Han satt i stadsfullmäktige 1867–90, de sista två åren som ordförande. S var även vice ordförande i stadens sparbank 1867–69 och därefter dess ordförande till 1889. Han var dessutom en av initiativtagarna till Elementarskolan för flickor som inledde sin verksamhet 1880. S var gift med Matilda Henrietta Lidström (1831–1931) och fick tillsammans med henne sonen Carl Arthur S (1861–1935) som efter mogenhetsexamen i Karlstad 1879 samma år inskrevs vid UU där han 1881 avlade med fil examen. Efter ytterligare studier vid KI blev Artur S med kand 1884 och med lic samt leg läkare 1888. Under perioden 1886–1903 var S vid flera tillfällen tillförordnad stadsläkare i Åmål; han var från 1888 privatpraktiserande läkare samt läkare vid stadens sjukstuga 1896–1903. S tog även del i den lokala förvaltningen som stadsfullmäktiges vice ordförande 1891–1903 och som ledamot av Älvsborgs läns landsting 1894–1903. En tjänst som bataljonsläkare, och senare regementsläkare vid Västgötadals regemente, gjorde att han 1904 lämnade hemstaden och bosatte sig i Halmstad. Ett flertal europeiska studieresor, ofta som militärläkarestipendiat, företogs åren 1900–20. Som sådan deltog S 1904 i Preussiska gardeskårens sanitetsövningar i Berlin. Vid den internationella tuberkuloskongressen i Rom 1912 talade han ”på flytande italienska” om ”militärläkarens i vissa afseenden ovanligt gynnsamma ställning” i kampen mot tuberkulosen (Hälso- och sjukvården …).

S:s dotter, översättaren Lily Anita S (1897–1986) har skrivit om sina tidigaste barndomsminnen från hemmet i Åmål (Brangstad). Lily S gifte sig tidigt med överstelöjtnanten Gunnar Vallquist (1892–1938). Efter makens död inledde hon en karriär som översättare, främst från franska, men även från engelska, tyska och norska. En dotter till henne var ledamoten av SA, professor Gunnel Vallquist (1918–2016).

En son till Carl Johan S var handlanden i Åmål Gustaf Adolf S (1799–1845). Gustaf S startade tolvårig sin yrkesbana som biträde hos en handlare i hemstaden. När den äldre brodern Abraham senare fick burskap tog han tjänst hos denne. Ett mindre arv efter morfadern gjorde att S 1821 kunde söka burskap och bli kram- och specerihandlare. Han var en av flera borgare som 1836 bidrog med en grundplåt till grundandet av Åmåls sparbank, en institution som hans brorson Carl Abraham senare skulle bli mångårig ordförande för. S:s familjeliv var inte utan prövningar. När hans första hustru Märta Ågren avled i tuberkulos lämnades han ensam med en treårig dotter. Två år senare dog även dottern just då S stod i begrepp att förlova sig med prästdottern Karin Sophia Wigelius (1808–84).

Med denna sin andra hustru fick S sex barn. I slutet av 1830-talet fick han ögonproblem som krävde kontinuerlig läkarvård; därtill dog plötsligt brodern och forne kompanjonen Abraham, endast 42 år gammal. I en allmän recession där flera borgare försatts i konkurs drabbades han dessutom av minnesproblem som påverkade hans arbetsförmåga. Hustrun lyckades vid konkursen få igenom en ansökan om boskillnadsförmån beträffande det arv efter sin mor som hon medfört i boet och på så vis rädda något undan kreditorerna. S avled 1845 och i likpredikan efter honom framhölls att han ”under sin livstid varit ’väl förtjänt att aktas’ och att han ’uti trägen arbetsamhet, uti hälsans dagar, varit en föresyn för de flesta’” (Peix Geldart, s 72).

En son till S var Per Olof (Pelle) S (S 1), som kom att bli grundare av familjefirman Söderberg & Haak. Pelle S ingick 1868 äktenskap med Anna Gustafva Göthilda (Göta) Örtenholm (1845–1914), som han lärt känna flera år tidigare då hans mor Karin förestod hushållet hos sin barndomskamrat brukspatron Johan Gustaf Örtenholm efter att denne blivit änkling. Hans dotter och hennes son fann varandra, och bildade efter giftermålet familj i Stockholm.

Göta S led ofta av hälsoproblem och var en flitig besökare vid västkustens kurbad. Då maken 1881 hastigt rycktes bort ingick hon partnerskap med hans två närmaste medarbetare, Theodor Ljungberg och Wilhelm Bergendal, med förhoppningen att hennes söner, då 12 och 10 år, i framtiden skulle kunna inträda i familjebolaget. S flyttade till Göteborg och tillsammans med barnens förmyndare, svågern och rådmannen Alfred S, motstod hon Bergendals och Ljungbergs försök att köpa ut henne ur Söderberg & Haak. Hon säkrade därmed företagets fortlevnad i familjen S:s ägo. För egen del var S endast måttligt inblandad i företagets angelägenheter, men bevarad korrespondens visar att hon var insatt i ekonomiska frågor. Brev från henne finns också i UUB.

S:s äldste son Per Johan (Pelle) S (1869–1944), genomgick handelsskola i Dresden 1886–88 varefter han praktiserade på bruk i ett år för att därefter ta plats som volontär inom Söderberg & Haak. Pelle S blev 1894 delägare i firman och efter dess ombildning till aktiebolag 1906 även VD medan den yngre brodern Olof Alfred S (S 2) blev styrelsens ordförande. Pelle S avgick 1920 men behöll kontakten med bolagets angelägenheter. Han var i perioder styrelseordförande då brodern hade andra åtaganden, men även under en längre period efter dennes död innan han 1935 slutgiltigt avsade sig ordförandeskapet och sålde huvuddelen av sina aktier till brorsönerna. S:s fjärmande från familjefirman har förklarats av att han, till skillnad från brodern, ”var helt enkelt inte av den där ’obekväma’ typen av företagsledare som tvingar utvecklingen framåt” utan ”hade ett älskvärt sätt och var lätt att göra till viljes” (Smith 1966, s 56).

S var sedan 1906 grosshandlare med burskap i Stockholm och var även under många år aktiv som fullmäktige i stadens handelskammare, som styrelseledamot i Stockholms köpmannaförening, i Järn- och metallvaruleverantörsföreningen, i Stockholms handelsarbetsgivarförbund och i Handelshögskoleföreningen i Stockholm. Han satt dessutom i ledningen för flera bruksföretag.

S:s son Per Gustaf Göte S (1893–1951), även kallad Lill-Pelle, valde efter examen 1913 från Beskowska skolan i Stockholm den militära banan. Som bliven löjtnant vid Svea livgardes reserv bytte Per S dock karriärväg och blev 1921 vice VD för Söderberg & Haaks kontor i Göteborg, där han blev känd och uppskattad. Han hade dessutom flera styrelseuppdrag i företag i vilka Söderberg & Haak hade intressen, t ex i Grytgöls bruk ab och Eskilstuna fabriksab. Efter att ha tilldelats en varning från farbrodern Olof p g a alltför stora personliga omkostnader och omfattande representation fick han dock i februari 1926 lämna företaget. S drev därefter en tid egen handelsfirma. Han var dessutom Uruguays konsul i Göteborg 1924–30. S bosatte sig 1930 i Rio de Janeiro, Brasilien, där han verkade som svensk konsul till sin död. Han arbetade där för kulturutbyte mellan länderna och var känd för sitt idrottsintresse.

Farbror till S var den ovan nämnde Olof Alfred S (S 2), vars äldste son var Torsten Olof S (S 3). Denne ingick 1920 äktenskap med Wanja Iwanowna Aminoff (1899–1982), vars far Iwan Aminoff var en svensk pionjär inom kriminalromangenren. Wanja S, som ärvt faderns konstnärliga och musikaliska ådra, skrev själv dikter. Hon var studiebegåvad och uppmuntrades att läsa vidare, något familjens ekonomi dock inte tillät. Efter en period av sökande konverterade den varmt religiösa S på 1930-talet till katolicismen. Hon var starkt engagerad i det katolska församlingsarbetet, likaså som ordförande i Röda korsets lokalförening i Kållered. S var även vice ordförande i kommunalnämnden där. Under kriget tog hon och maken emot finska krigsbarn och gjorde stora insatser för en judisk familj från Danmark.

Som donator gynnade S bl a katolska kyrkan. Vid bildandet av Torsten S:s och hans broders stiftelser var hon en pådrivande kraft och var sedan verksam i Torsten Söderbergs stiftelses styrelse fram till sin död. Efter makens död drev S under en tid ridskola på den egna gården. Hon gifte 1966 om sig med professor Emil Jerlov (bd 20, s 171).

Son till Wanja och Torsten S var Olof Iwan Torsten S (1929–92) som 1948 tog studentexamen vid Göteborgs högre samskola och 1953 blev jur kand vid LU. Efter några års utlandsvistelse bildade Olof S 1956 ab Svensk bilkontroll, det första företaget för finansiering av bilköp i Sverige. I samband med grundandet av familjestiftelserna 1960 blev S vice ordförande i Torsten Söderbergs stiftelse, något han var till 1969 då han flyttade utomlands. En sedan barndomen försvagad hälsa gjorde att S under senare delen av sitt liv bodde i varmare länder, först i Italien, senare på Hawaii, USA, där han verkade som svensk konsul. Efter att hans hälsa ytterligare försämrats återvände han till Italien där han levde sin sista tid i Florens.

S:s yngre bror Tomas Torsten Olof Radscha S (1936–2019) tog 1956 studentexamen vid Göteborgs högre samskola och påbörjade efter militärtjänstgöring vid Svea flygflottilj (F9) juridikstudier vid LU. Tomas S var liksom bröderna verksam inom faderns stiftelse och var från 1987 till sin död dess ordförande. Tillsammans med brodern Edvard var han 1992 drivande vid inrättandet av Torsten och Wanja Söderbergs nordiska pris i design och konsthantverk, ett av världens största formgivarpriser, som årligen utdelades 1994–2018. Intresset för konst och industridesign gjorde att S också engagerade sig i Röhsska konstslöjdsmuseet, bl a som mångårig styrelseordförande i museets vänförening. Han utsågs 2006 till hedersdoktor vid konstnärliga fakulteten vid GU och blev 2018 hedersledamot i Svenska läkaresällskapet. S uppmärksammades dessutom med flera utmärkelser för sitt engagemang inom kultur och vetenskap i hemstaden Göteborg.

Bror till de båda föregående var godsägaren Edvard Olof Torsten S (1938–2010) som 1957 tog studentexamen vid Göteborgs högre samskola varefter han följde befälsutbildning vid Signalregementet (S1) i Uppsala och 1959–62 juridikstudier i Lund. Edvard S var från inrättandet 1960 verksam i faderns och farbroderns stiftelser, men hans stora intresse låg under många år i att driva Hornsunds egendom som han övertog 1962 och bebodde fram till 1985. Liksom brodern kom S tidigt att utveckla ett intresse för design och formgivning. Utlopp för detta fick han framför allt i driften av de två möbelfabriker han ägde: Varia industri ab i Flen och String-Seffle i Säffle, vilka båda inriktade sig på högkvalitativa designmöbler. I och med 1970-talets lågkonjunktur, en ökande möbelimport och ändrade konsumtionsvanor lämnade S branschen. Samtidigt som han avvecklade sitt sörmländska jordbruk ökade han sitt engagemang i familjestiftelserna och var gemensam direktör för Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser från 1984 tills de 2008 separerades från varandra. Han bedrev ett aktivt förvaltarskap och var en drivande kraft bakom tillkomsten av Handelspriset och de Söderbergska priserna i ekonomi, medicin och rättsvetenskap. Samtidigt som S var långt framme beträffande ny teknik tyckte han om att behålla en personlig touch ”med handskrivna brev och anslag som betalades med check – det skulle märkas att man fick ett anslag” (Söderberg o Montgomery). S erhöll under sina sista år flera utmärkelser och mottog 2008 ett hedersdoktorat vid KI. S:s dotter Maria Birgitta S (f 1971) är sedan 2019 ordförande i Torsten Söderbergs stiftelse.

S:s farbror Ragnar Olof S (S 4) hade sönerna Johan Olof Ragnarsson S (S 5), Erik Axel Olof Ragnarsson S (S 6) och Sven Per Olof Ragnarsson S (S 7). En dotter till Erik S är Maria Helene S (f 1953), professor vid Handelshögskolan i Stockholm och ledamot av Utrikespolitiska institutet. Släkten S kom i början av 1960-talet att uppmärksammas p g a journalisten C-H Hermanssons (senare partiledare i SKP, från 1967 VPK) böcker Koncentration och storföretag (1959) och Monopol och storfinans (1962). I en undersökning om förmögenhetsfördelningen samt ägande- och inflytandeförhållanden inom det privata näringslivet identifierade han där de femton mäktigaste svenska ägarfamiljerna, varav Olof S:s (S 2) ättlingar räknades som en. Den uppmärksamhet böckerna väckte gjorde att den statliga Koncentrationsutredningen (1961–75) tillsattes och uttrycket ”de femton familjerna” blev ett begrepp inom företagsekonomisk forskning.

Bröderna Torsten och Ragnar S avsatte 1960 stamaktier i familjeföretaget Förvaltnings ab Ratos, i dåtidens värde motsvarande 13 miljoner kronor, och bildade med dessa som grundplåt Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser. Ett syfte med bildandet var att ge Ratos en stabil ägarstruktur, men framför allt gav det möjlighet att gynna samhällsnyttig forskning inom ekonomiska, samhällsvetenskapliga och rättsvetenskapliga områden. Stiftelserna, som fram till 2008 drevs med gemensamt kansli, har gynnat Handelshögskolan i Stockholm – till vilken brödernas far var en av initiativtagarna – med ett flertal professurer och donationer. Vid Lunds universitet inrättades 2002 en professur till Samuel Pufendorfs (bd 29) minne och 2010 inrättades i samband med KI:s 200-årsjubileum den Söderbergska jubileumsprofessuren i medicinsk forskning. Flera nationella, årliga priser inom stiftelsernas huvudområden har också instiftats. Under räkenskapsåret 2020 utdelade Torsten Söderbergs stiftelse 23,3 milj kr i anslag och Ragnar Söderbergs stiftelse 22,4 milj kr. Ett flertal av brödernas ättlingar har varit och är aktiva i driften av stiftelserna.

Ragnar S:s dotter Barbro Elsa Ingegerdsdotter S (1930–2021) kom efter gymnasietiden främst att ägna sig åt språkstudier vid Bryn Mawr College i Pennsylvania, USA, på Sorbonne i Paris och i Cambridge, England. Under tiden i Cambridge träffade Barbro S sin blivande make John Henry Alexander Montgomery (bd 25, s 697), sedermera statssekreterare i Justitiedepartementet och senare kammarrättspresident. Under 1950-talet spelade hon tennis på nationell nivå för Kungl Lawn Tennis klubben (KLTK) inom vilken hennes morföräldrar Axel och Elsa Wallenberg varit aktiva, den förre som klubbens ordförande och den senare som aktiv spelare, svensk mästarinna och olympier.

Intresset för golf kom dock att ta överhanden; S var först aktiv spelare, senare ledare. Hon var styrelseledamot i Svenska golfförbundet 1979–86 och fungerade som icke-spelande kapten för damlandslagets juniorlag 1977–79 och för damernas nationella lag 1979–86. Under hennes ledning påbörjade förbundet 1978 en elitsatsning på juniorlandslaget som i förlängningen resulterade i flera VM- och EM-medaljer. S:s arbete banade även vägen för flera golfares individuella karriärer, t ex Liselotte Neuman, Helen Alfredsson och Annika Sörenstam. Hennes dotter Charlotte Montgomery, som var en av elitsatsningens framsållade talanger, spelade professionellt på LPGA-touren 1981–87. Barbro Montgomerys stiftelse för främjande av ledarskap inom svensk golf bildades 2005 av forna kollegor och adepter och utdelar årligen priser till ledare inom sporten.

S innehade aldrig någon post i familjeföretaget. Däremot spelade hon en viktig medlande roll när hennes bröder var oeniga om hur detta skulle skötas. Vid sådana tillfällen kallade hon hem dem till den bostad som hon övertagit efter fadern och lät dem inte skiljas förrän de nått fram till en lösning. Vid en konflikt mellan bröderna Eriks och Svens släktgrenar sålde hon också en stor del av sina aktier till Sven för att återskapa en ägarmässig balans. Däremot blev hon redan i samband med tillkomsten av Ragnar och Torsten Söderbergs stiftelser 1960 suppleant i faderns stiftelse. Denna post innehade S fram till dennes död 1974 varefter hon satt som ordinarie ledamot till 2017. S var även verksam inom ett flertal ideella föreningar, bl a Sällskapet vänner till pauvres honteux i Stockholm, där hon var vice ordförande 1969–2004.

Pelle S:s (S 1) yngre bror Sven (1839–1903) togs som faderlös tidigt i beskydd av morbrodern Per Olof (Pelle) Wigelius som var prost i Brunskogs församling utanför Arvika. Den barnlöse och godhjärtade morbroderns omsorger om honom och familjen efter faderns tidiga död gjorde att S 1853 valde att anta dennes efternamn. Av prosten Wigelius bouppteckning framgår att han bekostat S:s samt ytterligare några syskonbarns högre utbildningar. S studerade vid Karlstads högre allmänna läroverk 1853–56 och tillbragte tillsammans med flera av kusinerna sommarferierna hos Wigelius. Han inskrevs vid UU 1859. Efter avlagd hovrättsexamen kom S att tjänstgöra som domhavande vid flera häradsrätter. Då tjänsten som borgmästare i hemstaden Åmål 1871 utlystes kandiderade han och erhöll vid valet mer än dubbelt så många röster som närmaste medtävlare. S satt som borgmästare till sin död, men innehade dessutom flera kommunala förtroendeuppdrag.

Författare

 Roger Axelsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Allmänt: P Möller, Släkten S (opubl ms i SBL:s arkiv).

G Albinsson Bruhner, Ragnar Söderberg: en svensk märkesman (2000); O Bexell, Lizell-Wigelius-Söderberg: något om ett dalsländskt släktarkiv (Hembygden 1985); R Fagerfjäll, Företagsledarnas århundrade, 1–3 (1997–99); J Glete, Ägande och industriell omvandling (1987); dens, Nätverk i näringslivet (1994); C H Hermansson, Monopol och storfinans (1962); A Johnson, En historia om utveckling: Ratos 150: 1866–2016 (2016); B Peix Geldart, Stålpionjären: historien om Pelle Söderberg 1836–1881 (2019); G Smith, Varan valde vägen: en krönika om Söderberg & Haak 1866–1966 (1966); dens, Ratos och anorna: en familje- och företagskrönika 1866–1991 (1991); Sv släktkal 2000; Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser 2010, årsberättelse; Ägande och inflytande inom det privata näringslivet: koncentrationsutredningen V (SOU 1968:7). – Muntl meddel från Maria Söderberg, Stockholm.

Nils Jönsson S: Nedre borgrätten, vol F6:7, p 1046, SSA. Hovstallet, Räkenskaper, oreviderade huvudserien, GIb vol 22 (1718–21), 32–43 (1731–42), SlA. – P Möller, Stockholmssläkten Söderbergs tidigaste släktförbindelser (SoH 2002:3/4).

Johan S: Barnhus-Sök, Barnhusbarn i Stockholm 1713–1802 (rotter.se/data/barnhus/barnhus.htm, 4 juni 2020). – Möller, a a, Peix Geldart, a a, s 47 ff.

Anna Catharina S: Möller, a a; Sthlms hm, s 399.

Carl Johan S: Mantalslängd, Älvsborgs län 1784, p 749; Kommerskoll, Årsberättelser, Handlanden och hantverkare 1786–92, 1793–96, 1799, allt i RA. –Peix Geldart, a a, s 49 ff; E Raphael, Kakelugnsmakare och krukmakare i Sverige från circa 1700 till 1846 (PHT 1914), s 148.

Axel Alfred Sederberg: Anmälde resande (GHT 15 nov 1859); P G Berg, Svenska minnen på utländska orter (1874), s 522; J W McClung, Minnesota as it is in 1870: its general resources and attractions for immigrants, invalids, tourists, capitalists, and business men (1870), s 63; Shaping the land: Minnesota landscapes, 1840s to the present (1985), s 7 ff; M Towley Swanson, Pictures from a new home: Minnesota’s Swedish american artists (Swedes in the Twin Cities: immigrant life and Minnesota’s urban frontier, ed P J Anderson o D Blanck, 2001), s 141 f; SKL 5, s 107. – The Grange advance, 18 juli 1877; Minnesota stats tidning 26 juli 1877; Aftonbladet 21 aug 1877.

Carl Abraham S: Ahlberger, Åmåls historia, 2 (1992); G Anespång, Sparbanken i Åmål 150 år: från välgörenhetsinrättning till fullservicebank (1987); A Brangstad, Öden kring en gammal Åmålsgård (1971), s 125. – Nekr i DN 3 sept 1913.

Carl Arthur S: Ahlberger, a a; Brangstad, a a, s 122–35; Hälso- och sjukvården vid marinen 1911 1/10–30/9 1912 af marinöfverläkaren (Sveriges officiella statistik, Hälso och sjukvård, 1912), s 82; SLH 3:2 (1895); N J Welinder, Biografisk matrikel över svenska läkarkåren 1924 (1924). – Nekr i SvD 21 juni 1935.

Lily Anita S: Brangstad, a a, s 127–35; E Svahn, Lily Vallquist (Svenskt översättarlexikon, litteraturbanken.se/översättarlexikon, 16 juni 2020); Svenska officersprofiler under 1900-talet, ed G Artéus (1996). – Nekr:er i DN 1 aug o SvD 31 juli 1986.

Gustaf Adolf S: V Ahlberg, Åmåls sparbank 1836–1936 (1936); Karlstads hm 5 (1973), s 216; Peix Geldart, a a, s 51–73.

Anna Gustafva Göthilda (Göta) S: Peix Geldart, a a.

Per Johan (Pelle) S: Johnson, a a, Smith, a a (1966); W G Stiernstedt, Ett halvsekel: anteckningar och personhistoriska minnesbilder omkring Stockholms handelskammare 1902–1952 (1952); A Wahlstedt, Minnespenningar över enskilda svenska män och kvinnor, 3 (1937). – Nekr i SvD 8 april 1944.

Per Gustaf Göte S: BachCl (1947); Johnson, a a, s 51. – Nekr i SvD 21 okt 1951.

Wanja Iwanowna S: S Bjernhede, M Ekman o H Magnusson, Tjugo kvinnor från Kållered under 150 år (Kållereds hembygdsgille 2008, nr 13); S Langebæk, Udsæt aldrig! (2013).

Olof Iwan Torsten S: E o T Söderberg, Olof Söderberg in memoriam (Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser 1992).

Tomas Torsten Olof Radscha S: Hedersdoktor Tomas Söderberg har gått ur tiden (gu.se/nyheter/hedersdoktor-tomas-soderberg-har-gatt-ur-tiden, 20 jan 2022); Tomas S 1936–2019 (rohsska.se/soderbergs-pris/tomas-soderberg, 22 april 2021); Världens största formgivarpris har delats ut för sista gången (SvD 16 mars 2019). – Nekr:er i DN 1 feb o 4 mars 2019.

Edvard Olof Torsten S: T Söderberg o B Montgomery, Edvard Söderberg in memoriam (Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser 2010, årsberättelse); C Åkerblom, Seffle möbelfabrik – String-Seffle (2019). – Nekr:er i DN 29 dec 2010, SvD 2 o 9 jan 2011.

Barbro Elsa S: G Albinsson Bruhner, a a; M Samuelsson, Ett rikt och roligt liv: samtal med Barbro Montgomery om stiftelsen och familjen (Ragnar Söderbergs stiftelse 2012, årsberättelse); Johnson, a a. – Nekr:er i Fokus 26 aug (nr 33), DN 23 april o SvD 29 april 2021.

Sven Wigelius: Ahlberger, a a; Borgmästarevalet i Åmål (DN 16 feb 1871); C E Nygren, Biografiska anteckningar öfver lärjungar intagna vid Karlstads högre allm läroverk åren 1850–63 (1913); Sv släktkal 2000; Åmåls weckoblad 1 febr 1871.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Söderberg, släkt, , https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/35141, Svenskt biografiskt lexikon (art av Roger Axelsson), hämtad 2024-02-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:35141
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Söderberg, släkt, , urn:sbl:35141, Svenskt biografiskt lexikon (art av Roger Axelsson), hämtad 2024-02-27.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se