Meriter

4 Söderberg, Ragnar Olof, bror till S 3, f 13 april 1900 i Sthlm, Maria, d 21 april 1974 där, Osc. Studentex vid Beskowska skolan i Sthlm 24 maj 18, reservofficersex 20, löjtnant i Svea artillerireg, avsked 31, inskr vid Handelshögsk i Sthlm 27 sept 19, ex där 26 maj 21, studier i utlandet 21–23, dir i Söderberg & Haak ab 23, led av styr där dec 29, ordf från 36, VD 42–58, led av styr för Eskilstuna fabriksab 29–70, ordf där 31–34 o 69–70, led av styr för ab John Wall (från 32 Walls fastighetsab) 31–32, led av styr för Olaus Olssons kolimportab 32–37, av styr för ab Gryts bruk 31–62, generalkonsul för Norge 31–67, led av styr för ab Sveriges litografiska tryckerier (från 70 Esselte) 36, vice ordf 46–55, ordf där från 56, ordf i styr för Förvaltningsab Ratos 34, VD där 41–58, led av styr för Bultfabriksab (från 70 Bulten-Kanthal) 34, ordf där 48–56, vice ordf 57–58, ordf 59–73, led av styr för ab Imo-Industri 35–57, av styr för Sthlms stads handels- o sjöfartsnämnd 36–64, av styr för ab Kanthal 38–70, ordf där 48–55, vice ordf 59–68, ordf 69–70, led av styr för Järnvägsab Stockholm-Saltsjön (från 68 Fastighets ab Stockholm-Saltsjön) 39, vice ordf där från 65, led av styr Sveriges trådspiksfabrikanters förening 39–åtm 49, medv som Sveriges handelsavtalsförhandlare 39–52, vice ordf i styr för Franska handelskammaren 39–59, fullm i Sthlms handelskammare 39, ordf 60–71, led av VU där 57–71, ordf i Sv valsjärns- o rörimportörers fören, led av styr för Holmens bruks- o fabriksab 42 (från 69 Holmens bruk ab), ordf där från 55, led av styr för Linköpings armatur- o metallfabriks ab 42–49 o 57, ordf där 58–64, led av styr för ab Nordiska armaturfabrikerna (från 68 Nordarmatur ab) 42–åtm 68, vice ordf där 56, ordf 57–65, led av överstyrelsen för Svenska Personal-Pensionskassan (SPP), ordf där från 55, led av styr för Ramnäs bruk 43, ordf där 47 o från 59, led av styr för ab Emissionsinstitutet 43–49, ordf där 48–49, led av styr för Wirsbo-Ramnäs kraft ab 43–69, ordf där 59–69, led av styr för Ferna bruks ab 44–55, av styr för ab Iggesunds bruk från 45, ordf där 48, vice ordf från 67, vice ordf i styr för Frövifors bruksab 45, ordf där 48–60, led av styr för Stockholms enskilda bank (från 72 Skandinaviska enskilda banken) 45, vice ordf där från 69, vice ordf i styr för Örebro cementfabriks ab 45–47, ordf där 48–59, vice ordf i Örebro pappersbruksab 45, ordf där 48–69, vice ordf i Corps consulaire, led av styr för Asea 46, vice ordf där från 56, led av styr för Åshammars bultfabriks ab 48, ordf där 60–70, led av styr för ab Aseka 49–52, av styr för ab Asea Svetsmaskiner 50, vice ordf där 57, ordf 59–64, led av styr för ab Investor från 50, av styr för Järnvägsfören 50, vice ordf där 52–59, vice ordf i styr för Liljeholmens kabelfabrik 50, ordf där från 59, led av styr för Surahammars bruks ab 50, vice ordf där från 56, vice ordf i styr för ab Sv fläktfabriken 50, ordf där 58–69, led av styr för Elektriska ab Helios (från 55 ab Elektro-Helios) 50, ordf där 59–61 o 63, led av styr för ab Densior 51–63, av styr för Internat handelskammarens sv nationalkomm 51–71, av styr för UD:s antagningskommission 51, vice ordf där 57–åtm 66, led av styr för Kopparfors ab 54, ordf 60–62, vice ordf 63, ordf 64–67, led 68, vice ordf från 69, allt vid Kopparfors ab, vice ordf i Sv inst:s för kulturellt utbyte med utlandet råd 53, ordf där 58–70, led av dir för Handelshögskolan i Sthlm 54, skattmästare där 55–65, vice ordf 65–73, led av styr för ab Forssa bruk 55–56, led av styr för ab Förenade yllefabrikerna 55, ordf där 56–61, led av styr för Lenna bruks ab 55, ordf där 56–61, ordf i Hults bruks ab 55–69, led av styr för Backa-Hosjö ab 55, ordf där 56–59, led av styr för Elektrokemiska ab 55, vice ordf där från 69, ordf i styr för Ärla skogs ab nov 55–åtm 65, led av styr där åtm juni 70, av styr för ab Zander & Ingeström 57–64, av styr för ab Elektroskandia 58, vice ordf där 59, led av styr för Handelshögskolefören 44, vice ordf 63, ordf där från 68, ordf för Färe armaturfabrik (från 64 Färe-Kyls försäljnings ab) 59–65, vice ordf i ab Skandinaviska elverk från 59, led av styr för de Laval Ljungström apparat ab under 60, av styr för de Laval Ljungström pump ab 60–61, ordf i Ragnar Söderbergs stiftelse från 60, led av styr för Turbin ab de Laval Ljungström (från 62 Stal-Laval turbin ab) 60, vice ordf där 64–67, led av styr för Smedjebackens valsverksab från 60, av Handelspolitiska rådet 62–71, av styr för Stal refrigation ab 61, vice ordf där 64–67, led av styr för Försäkringsab Skandia 61, vice ordf där 62, ordf från 64, led av styr för Livförsäkr ab Skandia (från 65 fusionerat med Livförsäkr ab Thule, från 71 åter Livförsäkr ab Skandia 71) 61, vice ordf 62–64, led av styr Livförsäkr ab Thule 64, ordf där från 70, vice ordf i styr för Försäkrings ab Norden 62, i styr för Fastighets ab Melker 62–63, i styr för Återförsäkr ab Skandia-Freja 62, ordf där 64–65, vice ordf i ab Electrolux 62, ordf där från 63, led av styr för Förvaltnings ab Laval 63, av styr för Förvaltnings ab Norden 64–66, av styr för Förvaltnings ab Skandia 64–66, av styr för ab Kungsträdgården 64–66, av styr för Bultkoncernens fastighets ab 64, ordf där 70, led av styr för Sakförsäkrings ab Thule under 64, vice ordf i styr för Voxnans kraft ab från 64, led av styr för ab S:t Eriks mässan 65–70, vice ordf i S:t Eriksmässans råd 65–70, ordf i styr för Nordiska armaturfab­rikernas försäljningskontor i Malmö ab 65, led av styr för ab Duba från 65, vice ordf i styr för Kohlswa jernverks ab från 68, led av styr för Boxholms ab 69, vice ordf där från 71. – Ekon hedersdr vid Handelshögskolan i Sthlm 1 nov 73. – Erhöll ett flertal sv o utl förtjänsttecken o ordnar.

G 1) 13 sept 1922(–41) i Sthlm, Nik, m förvaltningschefen Ingegerd Anna Wallenberg, f 5 sept 1901 där, Skeppsh, d 30 juni 1990 där, Engelbr, dotter till envoyén Axel Fingal W o tennisspelaren Elsa Lilliehöök af Fårdala; 2) 18 nov 1941 i Sthlm, Osc, m friherrinnan Barbro Stigsdotter Rålamb, f 28 jan 1901 där, Svea livg, d 16 aug 1980 där, Osc, dotter till översten Otto Stig R o Märta Ulrika Cederschiöld samt tidigare g m överläkaren Gunnar Fritiof Lundgren.

Biografi

Ragnar S var precis som fadern Olof (S 2), som också var lillebror, den i sin generation drivande och ledande kraften i familjen. Han gick som industri- och finansman i faderns fotspår, men bröt också egna vägar.

Uppväxten skedde på Östermalm i Stockholm och på Villa Baggås i Saltsjöbaden. 1918 tog S studentexamen vid Beskowska skolan. Efter militärtjänst fortsatte han med reservofficersutbildning på Svea artilleriregemente (A1) och var sedan löjtnant i reserven fram till 1931. Parallellt med den militära utbildningen började han på Handelshögskolan i Stockholm, som hade grundats av bl a hans far och Knut Wallenberg ett decennium tidigare. Han tog ekonomexamen därifrån 1921.

De närmaste följande åren vistades S för studier i Genève, London och Paris. Dessa studier var inte enbart teoretiska utan innebar lika mycket en introduktion i olika affärssammanhang och språkträning. Han skrev och konverserade flytande på engelska, tyska och inte minst franska, något som hade betydelse i hans yrkesverksamhet. Sitt intresse för Frankrike odlade han både privat och professionellt. Han kom bl a att bli ledamot och ordförande i Franska handelskammaren.

I Paris träffade S Ingegerd Wallenberg och de blev blixtförälskade. De gifte sig 1922 och fick sedan fyra barn: Johan (S 5), Erik (S 6), Sven (S 7) och Barbro (se s 279). S hade under sin barn- och ungdomstid genom familjens umgänge och faderns nära affärssamarbete med halvbröderna Knut och Marcus Wallenberg d ä blivit god vän med sin blivande hustrus kusiner, bröderna Jacob och framför allt Marcus ”Dodde” Wallenberg, något som kom att spela stor roll i hans yrkesliv.

I november 1923 anställdes S i familjeföretaget Söderberg & Haak, en stålgrossistfirma grundad 1866 av hans farfar Per Olof (S 1). Han fick då ansvar för att ”sköta Finland och Skånedistriktet”. 1920-talet innebar viktiga läroår för S. Han medverkade till att trimma företaget i alla led och till att börja med import av stålprodukter till förmånligare priser. S arbetade hårt och drog redan under denna tid på sig ett magsår, vilket medförde att han i resten av sitt liv hade magproblem. Hans far hade många järn i elden och var på många sätt en förebild för S. Men redan 1931 dog fadern och S kom därefter att i snabb takt inleda en omstrukturering av familjeföretaget och konsolidering av sin position i det. Som viktiga ägare i företaget fanns hans mor Otilia, farbrodern Per Johan (se s 274) samt storebrodern Torsten (S 3) och systrarna Margit och Dagmar. Under 1930-talet köpte S och brodern ut de övriga och de blev på så sätt huvudägare. I praktiken var det S som ledde företaget, även om han inte blev ordförande förrän 1936 och formellt VD 1942 – två poster som på denna tid kunde innehas samtidigt. Torsten flyttade till Göteborg och tog över ansvaret för kontoret där.

Det rådde ett förtroligt och vänskapligt förhållande bröderna emellan. När Torsten 1958 avgick från sin post som chef i Göteborg skrev S i ett brev: ”Jag tror inte att vi under alla dessa år […] bytt ett ovänligt ord med varandra, vilket väl får anses vara ganska ovanligt.” Det var dock tydligt för alla att S förde befälet och Torsten var den som sekunderade.

1934 tog S initiativ till att bilda Förvaltningsaktiebolaget Ratos – Ra som i Ragnar, to som i Torsten och s som i Söderberg – för att hålla ihop och utvidga affärsimperiet. S skapade därmed ett så kallat blandat investmentbolag där Söderberg & Haak till en början var den största tillgången, men efterhand tillkom nya företag och en växande börsaktieportfölj. En process inleddes som fullbordades i och med att Ratos introducerades på Stockholmsbörsen 1954. Flera dotterbolag hade nu tillkommit, men aktieportföljen kom under hela S:s verksamma tid att stå för de största inkomsterna.

Genom arbetet med Ratos befäste S sin position som driftig industriledare och han kom tack vare detta och tack vare sina goda förbindelser med Jacob och Marcus Wallenberg att snabbt ta plats i en rad bolagsstyrelser. S var en omvittnat god analytiker och sägs ha varit ”en mästare i balansräkningsanalys”, vilket gjorde honom både fruktad och eftertraktad.

Alltsedan det industriella genombrottet har bankerna varit en viktig förutsättning för industrins framväxt. I kombination med ägargrupper/ägarfamiljer och storföretag har de skapat gynnsamma förutsättningar för tillväxt. Wallenbergfamiljens Stockholms enskilda bank var under den första hälften av 1900-talet en av de mest framgångsrika finansieringsnoderna. S:s far var ledamot i styrelsen. Själv blev S ledamot från 1945 och vice ordförande från 1969 fram till sin död 1974. Han var med om den dramatiska sammanslagningen med Skandinaviska banken 1972.

I början på 1960-talet noterades det att Marcus Wallenberg satt i 63 bolagsstyrelser och att S kvalade in på en andraplats med 39 uppdrag. Uppdragen kom till följd av eget ägande, släkt- och vänskapsförbindelser, positionen i de egna företagen, tillhörighet till Wallenbergsfären – men framför allt inte utan personlig duglighet, hög arbetskapacitet, skarp analysförmåga och god personkännedom. Alla dessa egenskaper tycks S enligt samtida omdömen från kolleger och anställda ha besuttit. Denna ackumulering av uppdrag skärskådades i kommunistledaren C H Hermanssons bästsäljande bok Monopol och storfinans: de femton familjerna, som påstås ha lett fram till den statliga koncentrationsutredningen.

S lade ner avsevärd tid på personliga kontakter med VD:arna i de bolag som han hade ansvar för som ordförande och med personalen i de företag där han själv var VD. De sociala insatserna i form av barnbidrag, fri läkar- och tandvård och stipendier av olika slag till de anställda och deras familjer inom Söderberg & Haak var ett uttryck för det som kallats ”patriarkal personalvård”. Familjerna S och Wallenberg hade redan 1917 tillskapat SPP för att ge sina tjänstemän goda pensioner. SPP var från början en allmän pensionsinrättning, till vilken alla företag kunde ansluta sig. S var mångårig ledamot i dess styrelse och från 1955 även dess ordförande.

S lotsade med fast hand in sina söner (inte dottern) i företaget och i näringslivet. Å ena sidan uppmuntrades och å andra sidan förutsattes att de skulle gå i faderns fotspår, vilket de mer eller mindre kom att göra.

S var generalkonsul för Norge från 1931 till 1967. Han efterträdde sin far i detta uppdrag och efterträddes själv av sin son Sven. Under andra världskriget intensifierades detta åtagande. Det berättas att S under sin fyrtioårsmiddag i april 1940 ständigt uppehöll sig i telefon för att diskutera läget i allmänhet och transporterna av den norska kungafamiljen i synnerhet. Det finns vad man vet inget bevarat källmaterial om detta, men ett tecken på S:s insatser var att han efter kriget utnämndes till kommendör av S:t Olavsorden för sina insatser.

Under och efter kriget (1939–52) deltog S som handelsavtalsförhandlare med Belgien, Frankrike, Luxemburg, Storbritannien och Tyskland. För att underlätta importen inom järngrossistbranschen och prissättningen bildades på statligt initiativ Svenska valsjärns- och rörimportörers förening 1940. S utsågs till föreningens ordförande och blev en mycket aktiv sådan. Han hade många engagemang i olika handelssammanhang. Inte minst kom ordförandeskapet i Stockholms handelskammare att ta mycket tid och kraft under 1960-talet, då cityomvandlingen stod i fokus.

1951 blev S ledamot i styrelsen för UD:s antagningskommission och deltog som sådan aktivt i intervjuer med unga adepter till aspirantutbildningen. Från dessa intervjuer finns i memoarlitteraturen anekdoter om S:s krävande frågor och krav på goda språkkunskaper.

S hade som alumn vid Handelshögskolan i Stockholm ett aktivt intresse för denna under hela sitt liv, något som resulterade i ett mångårigt engagemang både i direktionen (styrelsen) för skolan och i Handelshögskoleföreningen. Kombinationen av en ekonomisk kris för Handelshögskolan och statens intresse av att ta över som huvudman ledde till att dåvarande ordföranden i föreningen och skattmästaren i direktionen Jacob Wallenberg på 1950-talet startade en stor insamling från det svenska näringslivet för att rädda skolans ekonomi och självständighet. S och Marcus Wallenberg bistod honom i dessa strävanden som lyckades. S kom därefter att efterträda Jacob Wallenberg på hans poster både i föreningen och i direktionen. För sina samlade insatser mottog S året före sin död ett hedersdoktorat i ekonomisk vetenskap vid Handelshögskolan.

Liksom S tog ansvar för generationsskiftet i familjeföretaget på 1930-talet genom en koncentration av ägandet och bildandet av Ratos, kom han att göra det inför nästa generationsskifte med ett nytt upplägg – överförande av hälften av sitt och brodern Torstens ägande i Ratos till de två administrativt samordnade forskningsfinansieringsstiftelser som kom att bli Ragnar Söderbergs stiftelse och Torsten Söderbergs stiftelse. Den sedan 1940-talet skärpta arvsskatten och aktiespridningsfaktorn vid det kommande generationsskiftet var de primära orsakerna till dessa stiftelsebildningar, men även viljan att bidra till samhällsutvecklingen inom områdena medicin, ekonomi och rättsvetenskap. För S:s del var den ursprungliga tanken att det tredje ändamålet skulle ha varit kulturforskning. Inspiration till stiftelsens stadgar hämtade S i första hand från sin förste svärfar Axel Wallenberg, som under många år varit ordförande i Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. I korrespondensen mellan S och hans bror Torsten och svägerska Wanja (se s 275) utkristalliserade sig efter inledande tveksamheter från Torstens sida det koncept som förverkligades 1960, samma år som Torsten S dog. Stiftelserna är alltjämt (2022) de två största huvudägarna i Ratos och kontrolleras av ättlingar till donatorerna.

S:s dotter Barbro Montgomery och många med henne har vittnat om S:s stora intresse för kultur, särskilt klassisk musik och konst. Han samlade bl a på svenska silver- och guldföremål. Hans bibliotek vittnade om ett stort historieintresse, inte minst för svensk brukshistoria. Omvittnad är också hans känsla för en stram och elegant stil i klädsel, umgängesvanor och språk.

Märkt av sjukdom arbetade S fullt ut med sina många och tunga uppdrag i svenskt näringsliv fram till sin död vid 74 års ålder. Såsom huvudman för en av de så kallade femton familjerna och som nära lierad med Wallenbergfamiljen var han i offentligheten en förhållandevis okänd person. I nekrologerna efter hans död citerades ett inslag i hans självkarakteristik: ”själv vill jag vara kändis på att inte vara kändis”.

Författare

Kjell Blückert

Arkivuppgifter

S:s korrespondens med framför allt Marcus Wallenberg d y i familjen Wallenbergs arkiv, Stiftelsen för ekon hist forskn inom bank o företagande, Sthlm.

Källor och litteratur

G Albinsson Bruhner, Ragnar Söderberg: en märkesman (2000); R Fagerfjäll, Företagsledarnas århundrade, 2, 1933–1966: från Wallenbergs sidobolag till Wickmans statsföretag (1998); J Glete, Nätverk i näringslivet: ägande och industriell omvandling i det mogna industrisamhället 1920–1990 (2 uppl, 2018); C H Hermansson, Monopol och storfinans: de femton familjerna (2 uppl, 1966); A Johnson, En historia om utveckling: Ratos 150: 1866–2016 (2016); M Samuelsson, Ett rikt och roligt liv: samtal med Barbro Montgomery om stiftelsen och familjen (Ragnar Söderbergs stiftelses årsberättelse 2012, 2012); G Smith, Varan valde vägen: en krönika om Söderberg & Haak 1866–1966 (1966); dens, Ratos och anorna: en familje- och företagskrönika 1866–1991 (1991); E Söderberg, Reminiscenser (2007). – Nekr:er i DN o SvD 23 april 1974.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ragnar Olof Söderberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/35145, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kjell Blückert), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:35145
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ragnar Olof Söderberg, urn:sbl:35145, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kjell Blückert), hämtad 2024-04-26.