Gustaf A Silverstolpe

Född:1772-10-31 – Klara församling, Stockholms län
Död:1824-09-02 – Sankt Laurentii församling, Östergötlands län

Riksdagsledamot, Bokhandlare, Rikshistoriograf


Band 32 (2003-2006), sida 218.

Meriter

2 Silverstolpe, Gustaf Abraham, bror till S 1, f 31 okt 1772 i Sthlm, Klara, d 2 sept 1824 i Söderköping. E o kanslist i Riksens ständers bank 90, inskr vid UU 1 okt 90, FK 11 dec 93, disp pro gradu 31 maj 94, fil mag 16 juni 94, disp för docentur 15 juni 96, politices docens (skytteansk doc) 8 maj 97, avsatt o relegerad 28 nov 00 (beslutet upphävt av K M:t 17 maj 10), allt vid UU, informator i Sthlm 94–97, drev bokhandels- o förlagsrörelse där 94–03 o i Uppsala 95–03, arrenderade Kumblinska boktryckeriet i Sthlm 99–02, rektor vid trivialskolan i Norrköping 31 aug 08 (tilltr 10), deltog i riksdagarna 09/10 o 12 urt–17/18 urt (led av bankoutsk 09/10, sekr i KU o i exp:utsk 10 urt, 12 urt o 15 urt), historiarum et moralium lector vid gymn i Linköping 29 april 15, rikshistoriograf o kansliråds n h o v 24 jan 16, prästv 22 jan 21, pastoralex 24 febr 21, kh i Söderköping o Skönberga från 23 jan 22. – LMA 99, korrespLSkS 15.

G 29 jan 1813 i Norrköping, S:t Olai, m sin svägerskas syster Ulrika Charlotta Ahlm, f 22 sept 1788 där, ibid, d 25 jan 1872 i Sthlm, Klara, dtr till grosshandlaren Carl Gustaf A o Ulrika Wendler.

Biografi

Liksom sina äldre bröder kom Gustaf S i unga år till Uppsala. Han knöts omgående till sin lärare Benjamin Höijer (bd 19) och blev sekreterare i det 1791 bildade Vitterhetssamfundet, där hans litterära talang slipades genom åtskilliga poetiska och historiska framställningar. Några år senare tillhörde han de ledande i samband med protesterna mot förbudet mot studentkonventen och blev snabbt en alltmer framträdande representant för den filosofiska och politiska radikalisering som kännetecknade universitetet under 1790-talet. Hans redan tidigare upplysningsfilosofiska ståndpunkt tog under Höijers inflytande en mer påtaglig kantiansk riktning. Den krets av likasinnade som framför allt av kritikerna formaliserades under begreppet 'Juntan" var ursprungligen det matlag som samlades hos S och förutom Höijer bestod av bl a Hans Järta (bd 20).

S hade tidigt övergivit planerna på en ämbetsmannabana, och i brist på säker karriärväg vid universitetet utvecklade han en rastlös verksamhet som publicist. Som nybliven magister öppnade han 1794 bokhandel i Sthlm och följande år filial i Uppsala, till att börja med i sin bostad. Han knöt kontakt med tyska bokhandlare under en resa till Hamburg, sålde flitigt på marknader i landsorten och gjorde effektiv reklam för sin verksamhet. Som utövande violinist var S särskilt intresserad av musikaliehandeln, där hans rörelse var en av landets mest välförsedda. Han uppträdde också som musikförläggare, bl a av verk av vännen Joseph Kraus (bd 21), vilka han lät trycka hos Breitkopf i Leipzig.

Hand i hand med dessa aktiviteter gick S:s viktigare verksamhet som tidskriftsutgivare. Med målsättningen att redogöra för ny forskning i både humaniora och naturvetenskap gav han från 1795 kvartalsvis ut Literatur-tidning, som blandade originalarbeten, inte minst Höijers kantianska utredningar, med recensioner av utländsk litteratur. Denna följdes två år senare av Journal för svensk litteratur med recensioner av sv litteratur i original och av översättningar till svenska. I båda tidskrifterna märks en markant intresseförskjutning från den gängse fokuseringen på fransk litteratur till samtida tysk och engelsk. Slutligen gav S ut Läsning i et och annat, som i huvudsak innehöll satiriska artiklar med politisk tendens, ofta i översättning. Han var också drivande vid bildandet 1797 av det för överheten snart misshagliga Akademiska läsesällskapet, vars syfte var att med hjälp av utländska tidningar och tidskrifter hålla medlemmarna informerade om vetenskap och dagspolitik.

Genom tidskrifterna skapades kanaler för de nya filosofiska strömningarna, som inte gjordes kända genom programförklaringar utan styckevis och framför allt i recensioner. Juntankretsen blev identifierbar inte minst genom att bidragen oftare än vad som var vanligt var signerade. Den politiska radikalism som av kritikerna etiketterades som jakobinism var snarast en moderat form av republikanism, den antikinspirerade s k civismen, ibland i respektlös tappning med studentikosa förtecken. S medverkade själv flitigt och i den mån bidragen går att attribuera till honom följde han i allt väsentligt Höijers åsikter.

S:s ställning vid universitetet underminerades genom flera händelser. Redan 1797 när han ansökte om skytteansk docentur blev han föremål för en hätsk vidräkning av den strängt antikantianske filosofen Pehr Niclas Christiernin (bd 8). Han nekades sedan privilegium att inrätta tryckeri i Uppsala, något som han ansåg skulle ha underlättat hans verksamhet och varit en rimlig belöning för hans publicistiska insatser. Även om den formella orsaken till avslaget var omsorg om det existerande akademiska tryckeriet uppfattades det av S:s vänner som ett försök att motarbeta honom. Från 1799 arrenderade han ett tryckeri i Sthlm men belades följande år med en extraordinär censur sedan han tryckt en mot Ryssland kritisk skrift. I samband med spridandet av en smädevisa vid kronprinsens födelse 1799 gick rykten om S:s författarskap, och han var stringent talesman för studenterna när ärendet kom inför konsistoriet. Det väckte uppseende när Gustav IV Adolf som en följd av detta avsade sig kansleriatet, läxade upp universitetet och vid de akademiska lärarnas audiens själv utmönstrade S. I den avgörande och ofta skildrade händelsen var S:s roll oklar. Vid firandet av kröningen i april 1800 skall han ha uppmanat den åldrige director musices att spela ett stycke programmusik vari ett utsnitt av Marseljäsen ingick. När detta förbjöds av rektor utbröt godmodiga oroligheter under den högtidliga akten. Som huvudanklagad i den s k musikprocessen dömdes S i nov 1800 till förvisning från universitetet. S flyttade redan innan domen fallit till Sthlm, sålde den fastighet han några år tidigare förvärvat i Uppsala och var nu tvungen att skapa sig en position utifrån delvis nya förutsättningar: hans bas i universitetsvärlden hade försvunnit och många tidigare vänner hade vänt honom ryggen. Bokhandeln överläts snart på en tidigare medarbetare, även om S i viss mån fortsatte som förläggare. Ett försök att tillsammans med J C F Haeffner (bd 17) ge ut en ny koralbok strandade dock efter det att prenumerationer tagits upp.

Av stor betydelse för S blev den rundresa han 1802 företog i Tyskland. Där träffade han inte bara de stora inom modern litteratur och filosofi utan tillägnade sig också de senaste pedagogiska rönen, som han omgående försökte omplantera i Sverige. Han uppvaktade konsistoriet i Sthlm med en plan för inrättande av en på helpension grundad "realskola" och inom ett år var undervisningen igång, tydligen omväxlande i Sthlm och på landsorten. Tillgången på elever motsvarade dock inte hans förhoppningar och han uppmanade bekanta att göra den känd. Möjligen är den skola S i några år från 1807 skall ha drivit i en inköpt fastighet på Söder i Sthlm en direkt fortsättning av denna. Han inspirerades också av utländska exempel till reformer för dövstumundervisningen, men när han i audiens hos kungen begärde att få grunda ett institut med sådan undervisning konstaterade denne att S med hänsyn till sin bakgrund inte var lämplig som ledare av verksamheten.

Troligen av både ekonomiskt nödtvång och reformiver utvecklade S nu också en exceptionell flit som läroboksförfattare och -översättare i flera ämnen. Enligt vad han skriver i förordet till det första av dessa arbeten (1803) skulle de både vara anpassade till tidens behov och sammanställda efter de bästa undervisningsmetoder. En tidningsartikel om läroböcker (1806) är närmast en handledning för blivande läroboksförfattare som förmanas tänka på vikten av rätt nivå på stoffet, på goda sammanfattningar och inte minst på att inte presentera en överrikedom av fakta.

Ytterligare syften kan ha funnits med S:s pedagogiska författarskap. I sin lärobok i sv historia, som uppfyllde höga vetenskapliga och intellektuella krav, var rojalismen ett framträdande drag och särskilt skildringen av Karl XII, i vars agerande han mot tidigare historieskrivning sökte se en förnuftig mening, blev betydelsefull för framtiden, dock mer för den diktade Karl XII-bilden än för historikernas. När S dedicerade sin historiebok till kanslipresidenten och när han åtog sig det osäkra och kostsamma förlaget av Gustav III:s samlade skrifter på franska var avsikten med all sannolikhet att återvinna överhetens förtroende, något som dock under rådande förhållanden var dömt att misslyckas. Han var inte heller, som han erkänner i ett självbiografiskt utkast, någon affärsman. Konkursen var ett faktum 1808 och avslöjar som de tyngsta tillgångarna böcker hos tyska bokhandlare och 500 exemplar av Gustav III-boken som låg till försäljning i Paris. S å utnämndes S dock till rektor för trivialskolan i Norrköping, men först förändringarna 1809 innebar hans definitiva återkomst till offentligheten följande år: den tio år gamla förvisningen från Uppsala upphävdes och han gavs rätt att ge ut den nya kyrkohandboken, vilket bör uppfattas som ett förtäckt understöd.

Tillsammans med brodern Axel Gabriel (S 1) uppträdde S vid flera riksdagar genom livligt engagemang särskilt i tryckfrihetsfrågan, och han anlitades som utskottssekreterare. Den viktigaste insatsen utförde han – delvis i samverkan med brodern – på undervisningens område. Redan 1802 inlämnade han till kanslersgillet ett projekt till undervisningsreform grundat på social tillhörighet, där allmogens barn obligatoriskt skulle undervisas i elementa i allmänna skolor och den lägre medelklassens därutöver läras bl a teknologi och matematik och fullfölja med yrkesutbildning i en "industriklass". När det gällde de högre samhällsklassernas barn markerade S skillnad mellan allmänbildande och specialinriktad utbildning; också för flickor skulle det finnas särskilda anstalter. Den allmänbildande undervisningen skulle utgöra grund för lärda skolor. Hans förslag hade föregångare, men starkare än andra tog S fasta på att alla barn skulle ha skolundervisning och på den be- gynnande medelklassens behov av yrkesutbildning.

S förelade 1809/10 års riksdag sina åsikter och med hjälp av brodern intresserades kronprinsen, på vars begäran han 1811 utarbetade en sammanfattning på franska som senare presenterades för sv publik, Försök till en framställning af allmänna läroverkets närvarande tillstånd i Sverige. I denna kombineras och utvecklas den tidigare framförda åsikten om vikten av undervisning åt alla i samhället med den nyhumanistiskt inspirerade tanken på klassiska språk och matematik som utvecklande för fantasi och omdömesförmåga. Genomgående var S negativ till universitetens trånga ämbetsmannautbildning; för honom var nyhumanismens tanke om vetenskapens enhet vägledande.

Som en direkt följd av S:s skrift tillsattes 1812 års uppfostringskommitté, till vilken han knöts som korresponderande ledamot. Kommittén utgick i sitt arbete från S:s idé om folkskola, borgarskola och trivialskola som de grundläggande skolorna. Folkskoletanken var visserligen aktuell i samband med intresset för allmän värnplikt och den nationalanda man ville inympa efter förlusten av Finland men överflyglades snart av nyromantiskt präglade åsikter om religionsundervisning och fosterlandskärlek, inte allmän upplysning, som viktigast för de lägre klasserna. S:s motion på riksdagen 1815 om folkskolor och arbetsskolor – något uttunnad jämfört med hans tidigare presentationer – föll därför och kommittén befattade sig föga med frågan.

När det gällde de lärda skolorna hade S större framgång. En grundsten var ämnesstudier för bestämda lärare redan i trivialskolan – något som S genomförde i Norrköping – vilket också åtskilliga domkapitel fann skulle gynna undervisningens kvalitet. I mycket kretsade diskussionen i kommittén kring läroämnenas fördelning på gymnasiet, och S gjorde sig genomgående till tolk för uppfattningen att större vikt borde läggas inte bara vid historia, geografi, moderna språk och övningsämnen utan också vid klassiska språk; dock borde kristendomsundervisning inklusive hebreiska och bibelgrekiska få en mindre roll. Kommitténs förslag till ny skolordning 1817 som fastställdes tre år senare tog upp många av S:s tankar om läroverkens organisation och undervisningens innehåll.

Vid sidan av undervisningsfrågorna ägnade S särskilt intresse åt konstteori. Redan i sina tidskrifter hade han givit utrymme för konstrecensioner, vilket var nytt i Sverige. Senare publicerade han både översättningar av Winckelmann och Goethe och utgav egna skrifter. När han 1809 starkt kritiskt recenserade FrKA:s utställning formade sig hans anmälan till en skildring av sv konsthistoria ur nyklassicistisk synvinkel. Han fann i anslutning till Montesquieus klimatteori föga att hämta i äldre tid men såg exempel på "den sanna konstens" genomslag under Tessinarna och under gustaviansk tid, dock utan att låta påståendena beledsagas av nämnvärd analys av konstverken. Först med Pehr Hörberg (bd 19) mötte sv konst hans konstteoretiska ståndpunkt, inte så mycket verket som att konstnären uppstått ur folket och skapat sina arbeten naivt. Trots sin beundran för det naturvuxna gjorde S här och i andra sammanhang halt inför fosforisternas estetik, även om han endast vid få tillfällen angrep dessa direkt: några tidningsartiklar och en sarkastisk recension av Lorenzo Hammarskölds (bd 18) konsthistoria.

Också i formellt hänseende fick S allt mer erkännande. Han avancerade först till lektor i Linköping. En elev minns honom som populär bland pojkarna men påpekar också att han såg till att få avsättning för sin på latin skrivna lärobok i allmän historia och i anslutning till den också höll förhör på latin (Svanberg). Han erhöll kansliråds titel och utnämndes till rikshistoriograf, den sista i ämbetet. Det var förmodligen avsett som ekonomisk hjälp, men S fullföljde det givna uppdraget genom att publicera två delar av en historik om relationerna mellan Sverige och Norge. Kronprinsen använde också S som mellanhand till ständerna i den personliga riksdagspolitik han förde främst i finansfrågor 1817–18. Två år före sin död flyttade S, då prästvigd, från Linköping till den mer inkomstbringande tjänsten som kyrkoherde i Söderköping, dock med en avbetalningsplan till domkapitlet. Han sade sig aldrig ha trott att han skulle sluta som landsortspräst. Brev från honom andas viss resignation men ändå förnöjsamhet: han omgavs av en växande barnaskara som uppfostrades i Rousseaus anda och han lyckades genomföra Voglers Hosianna med skolgossarna och en organist, "som dock är något fyllhund".

Åsikterna om "Silverpuckeln", som den kutryggige S ofta benämndes, varierar allt efter iakttagarens ideologiska hemvist. Samtidigt som hans tilltalande personliga egenskaper gav honom vänner försvann många av dessa genom en alltför stor portion rättframhet, för att inte säga påtaglig osmidighet. Hans flit och breda beläsenhet motsvarades kanske inte av djup bildning men väl av stort engagemang. Som recensent och i uppfostringskommittén skaffade han sig fiender och den forne vännen Hans Järta fann "rikscharlatanens" åsikter revolutionära. Ett sådant omdöme kan inte helt ha misshagat S, vars hela gärning var påfallande konsekvent – också under ogynnsamma omständigheter.

Författare

Anders Burius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Enstaka handl:ar efter S o hans hustru i Näs-Silfverstolpeska arkivet, dep i RA. - Brev från S i KB (bl a ull AJ Spaldencreutz o P Tham samt många till B Höijer), RA (bl a till B Höijer o många till A G Mörner), UUB o i arkivet på Trolle-Ljungby (till C G Brinkman).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Förtekning på böcker, som försäljas i G. A. Silverstolpes boklåda. [Rubr.] Stockholm 1795. (14) s. - Catalog på böcker, som finnas hos G. A. Silverstolpe ... October 1795. [Rubr.] Upsala 1795. (34) s. - Förteckning på nyligen inkomna böcker, som försäljas hos... Januarii 1797. [Rubr.] Sthlm 1797. 39 s. -Apendix n:o 1. Förteckning på nyligen inkomna fransyska böcker, som försäljas hos ... Maji 1797. [Rubr.] Stockholm 1797. 24 s. - Nyligen inkomna böcker, som finnas til salu på Silverstolpes boklåda. [Rubr.] Sthlm 1797. (2) s. [Tyska titlar.] - Förteckning på böcker, som finnas til salu på magister Silverstolpes boklåda i Stockholm. [Rubr.] Stockholm 1797. 4:o. (2) s.-Förteckning på böcker, som försäljas på G. A. Silverstolpes boklådor i Stockholm och Upsala. Februarii 1798. [Rubr.] Sthlm 1798. 32 s. [Omedelbart fortsatt av följ 2 arb:] Philologie. [Rubr.] Sthlm 1798. (14) s. Krigsvetenskapen. [Rubr.] Sthlm 1798. (20) s. - Förteckning på svenska böcker, som försäljas hos G. A. Silverstolpe. [Rubr.] Sthlm 1799. 4 s. - Förteckning på nyligen inkomna böcker, som försäljas hos bokhandlaren magister Silverstolpe under Hindersmässo marknaden i Örebro. [Rubr.] Sthlm 1799. 16, (10) s. - Förteckning på böcker, som försäljas på G. A. Silverstolpes boklådor i Stockholm och Upsala, febr. 1799. [Rubr.] Sthlm 1799. (40) s. - Appendix n:o 1. Förteckning på theologiska böcker, som försäljas på ... boklåda. Febr. 1799. [Rubr.] Sthlm 1799. 7 s. - Appendix n:o 2. Förteckning på medicinska böcker, som försäljas på ... boklådor. Febrarii[!] 1799. [Rubr.] [Sthlm 1799.] (4) s. - Tal öfver Hans excellence riksmarskalken ... Gjö-ran Gyllenstierna; hållet i Norrköpings stads kyrka den 24. Maji 1799. då dess sköldemärke krossades. Sthlm [1799]. 18 s. - Förteckning på franska böcker, som försäljas på mag. Silverstolpes boklådor i Stockholm och Upsala. September 1799. [Rubr.] Sthlm 1799. (24) s. - Catalog på tyska böcker, som finnas til salu på magister... boklåda. Febr. 1800. [Rubr.] Sthlm 1800. 40 s. - Förteckning på engelska och italienska böcker, som försäljas på mag. G. A. ... boklådor i Stockholm och Upsala. Mars 1800. [Rubr.] Sthlm 1800. 6 s. - Svensk nekrolog [över Johan Wikmanson] (Journal för svensk litteratur, bd 4, 1800, Sthlm, s 372-384; anon). - Aminnelse-tal öfver Johan Wikmanson kamererare vid kongl. Numer-lotteriet, samt ledamot af Kongl. musikaliska akademien ... Hållet i ... akademiens sammankomst den 15 febr. 1801. Sthlm 1801. 20 s. [2 varianter.] - Förteckning på franska böcker, som försäljas på magister Silverstolpes boklådor uti Stockholm och Upsala, febr. 1801. [Rubr.] Sthlm 1801. 50 s. - Förteckning på franska böcker, som försäljas hos magister Silverstolpe, under marknaderna i Örebro och Christinashamn, 1801. [Rubr.] U o o å. (8) s. - N:o. 1. Förteckning på tyska böcker som försäljas uti magister G. A. Silverstolpes boklådor i Stockholm och Upsala. Sthlm 1801. 52 s. - N:o 2. Förteckning på tyska böcker, som försäljas i magister ... boklådor i Stockholm och Upsala. 1802. [Rubr.] Sthlm 1802. 21 s. - N:o 1. Förteckning på svenska böcker, som försäljas uti mag. ... bokhandel 1802. [Rubr.] Sthlm 1802. 36 s. - N:o 2. Förteckning på svenska böcker, som säljas uti mag. ... bokhandel. [Rubr.] Sthlm 1802. 8 s. - N:o 3. Förteckning på svenska böcker, som försäljas uti mag. G. A. Silverstolpes bokhandel. 1803. [Rubr.] Sthlm 1803.8s.-N:o 4. Förteckning på svenska böcker, som säljes i magister G. A. Silverstolpes bokhandel i Stockholm och Upsala 1803. [Rubr.] Sthlm 1803. 4 s. - Allmän geographie; med de efter sista freden gjorda förändringar. Utg. Sthlm 1804. (8), 512 s. 2. upl:... skedda förändringar. Utgifen[!]. 1806. 498 s. - Atlas, hörande til Allmän geographie. [Omsl.] U o [1804]. 4:o. 21 kartbl. - Lära-bok för begynnare i tyska språket. Sammandragen ur Q C] Adelungs Deutsche Sprachlehre färSchulen. Utg. Sthlm 1805. 235 s. - Lärobok i svenska historien. Utg. Sthlm 1805. Titelpl, (8), 400 s. [Ny uppl] 1811. 400 s, 1 tab. - Läro-bok i den allmänna världshistoriens chronologi, jämte synchronistiska tabeller öfver allmänna historien, inrättade efter den svenska historiens hufvud-tidehvarf. Sthlm 1805. 157 s, 21 bl i fol för Tabell n:o 1-11. - Prospectus. [Rubr.] Stockholm 1805. (4) s. [Undert. För Historisk geographisk lärobok, 1807.] - Korrt sammandrag af svenska historien, utg. Sthlm 1807. 224, (12) s, 1 kartbl i 4:o. - Historisk--geographisk lärobok. Utg. D 1*. Sthlm 1807. 163 s [u å], Anmärkningar [rubr], 1807, 112 s, [Register,] 1807, (59) s, - Chartor, hörande til Historisk-geogra-phisk lärobok. D 1*. U o [1807]. Tv-fol. Grav titelbl, 6 kartbl. - Anmärkningar i anledning af Kongl. målare-och bildhuggare-academiens exposition, år 1808; samt fragment af Lessings Laocoon. Utg. Sthlm 1808. 47 s. - C.J. Caesars lefVerne, efter A. G. Meissner. Fort-sättn. D 4. Strengnäs 1808. 390, (14) s. [Meissner, C.J. Caesars lefVerne, ofullbordad; d 1-3 övers av andra 1807-8.] - Necrolog. GrefVe Gustaf Fredric Gyllenborg (Stockholms posten, 1808, n:o 114 f, 18-19/5, [7] s; sign A. G. S.). - Den svenska stats-författningens historia. Sthlm 1809. 94 s. - Dictamen ... till höglofl. Ridderskapets och adelns protocoll den 15 Junii 1809, i anledning af det genom det hedervärda bonde-ståndets protocolls utdrag af den 5 i samma månad com-municerade memorial, af riksdagsmannen Matts Pehrsson ifrån Dalarna, med flera riksdagsmän af det hedervärda bondeståndet; på ridd. och adelns befallning till trycket befordradt. Sthlm 1809. 4:o. (8) s. -Dictamen til protocollet i Ridderskapets och adelns plenum den 18 Julii 1809. [Rubr.] Sthlm 1809. 4:o. (4) s. [Undert.] - Lärobok i allmänna historien. Utg. D 1*, st 1-2. Carlstad 1809-10. 1. 1809. (8), 260 s. 2. 1810. 340 s. - Tal hållet vid anträdet till rectoratet vid Norrköpings trivial schola den 16Junii 1810. Norrköping 1810. Ils.- Tal hållit när sköldemärket krossades efter herr John Cederstedt, bergs-råd. Den 13 december 1811. Norrköping 1812.15 s. [Anon.] - Sveriges geographie och historia. Till läsning för barn på lediga stunder. H [l]-2. 1811-13. 1. Norrköping 1811.95 s. 2. Sthlm 1813. 112 s. -Lärobok i allmänna geographien. Cours 1*. Sthlm 1813. (8), 350 s. - Försök till en framställning af allmänna läro-verkets närvarande tillstånd i Sverige, ...jemte utlåtanden deröf-ver af C U Broocman ... J Åström ... o C v Rosenstein ... samt rektor Silverstolpes derå gifna förklaringar: till H k h kron-prinsen ... aflemnade, samt ... utg af Kongl. uppfostrings-comitén. Sthlm 1813. 175 s. [Av S: s 5-75 (omtr nedan 1926), 115-123 (d:o, delvis), 154-158 o 166-175.] - Tal, då collega scholas vid femte classen i Norrköpings trivial-schola, herr magister Pehr Malmström, i sitt ämbete insattes / Tal ... vid andra classen ... magister Lars Gustaf Könsberg i ... (Paadagogiska handlingar, utg av G A S, h 1, Norrköping 1813, s 3-41) - Hvarjehanda anmärkningar rörande scholverket (ibid, s 42-67, delvis omtr nedan 1926). - Handbok i Sveriges geographie. Sthlm 1814. 242 s, s 143, (37) s. [Makulerat titelbl: Sveriges geographie.] - Tal, hållet i anledning af freden mellan Sverige och Danmark för scholae-ungdomen i Norrköping den 27 febr. 1814. Norrköping 1814. (8) s. - Anförande till höglofl. Ridderskapets och adelns protocoll den 20 mars 1815, af G. A. Silfverstolpe[!] På ridd. och adelns begäran till trycket befordradt. Ödmjukt memorial! [Rubr.] Sthlm 1815. 4:o. (4) s. - Tal hållet vid rectors-ämbetets nedläggande i Norrköpings trivialschola den 13 september 1815. Linköping 1815. 16 s. - Åminnelse-tal öfver lieutenanten ... välborne herr Lars Ulric Sandberg. Hållet i Wisths kyrka då den på svenska Riddarhuset, under n:o 1486 introducerade Sandbergska ättens sköldemärke krossades. Den 10 december år 1815. Linköping 1815. 16 s. -Biographi [över A G Silverstolpe] (Stockholms posten, 1817, n:r40f, 18-19/2, [8] s; anon).-Geographi och statistik öfver Sverige och Norrige. Utg. Sthlm 1819. (10), 131 s. - Aminnelse-tal öfver f. d. capitainen vid kongl. Första lif-gardiet... burg-grefven, herr Aug. M. D. Dohna, hållit i Kaga kyrka, då den på svenska Riddarhuset under n:o 65 introducerade Dohniska ättens sköldemärke krossades den 28 september 1820. Linköping 1820. 12 s. - Prospectus. [Rubr.] Linköping 1820. (4) s. [Undert. Erbjuder subskription för följ arb.] — Historia öfver förhållandena mellan Sverige och Norrige ifrån dessa staters upkomst indi närvarande tid. 1-2. 1821-23. 1. Linköping 1821. Titelpl, (9), 311 s, 2 tabeller. 2. Sthlm 1823. Titelpl, (14), 174 s. - Geografiska tabeller öfver konungarikena Sverige och Norige; jemte dessa rikens krigsmagt til lands och sjös; m. m. Af G. A. S. Sthlm 1826. 22 s. [Sign.] 2. upl 1827. - Ödmjukt memorial! (Hedervärda bonde-ståndets protocoller vid riksdagen i Stockholm 1809-1810, vol 1, Sthlm 1874, s 630-637; omtr i följ). - Uttalanden: Ur Bondeståndets protocoller vid 1809 års riksdag ... Ödmjukt memorial! / Ideen om Uppfost-rings-verkets förhållande till staten [ur Pedagogiska handlingar, 1, 1813, s 43-54] / Försök till en framställning af allmänna läro-verkets närvarande tillstånd ... [ur detta arb, 1813, s 5-75] / Förklaringar [ur d:o, s 115-117,119] (ÅSU.vol. 18 = 1926: 2. Agardh, Bergman, Broocman, Fryxell, Silverstolpe, Tidiga enhets-skoletankar [1], Lund 1926, s 3-25). - Yttranden till konsistoriets protokoll i: Handlingar i det af tilförord-nade actor herr vice häradshöfdingen Ullberg til Consistorium academicum minus i Upsala instämda mål, rörande de oordentligheter, hvilka förefallit vid uppförandet af musiken å Gustavianska lärosalen den 4:de april 1800 Sthlm 1800.

Utgivit: Läsning i et och annat. [H] 1-5. Sthlm 1799-1807. [1-4: Anon. 1-3 till stor del övers/förf av H Järta, 1 efter Taschenbuch fiir Freunde des Scher-zes und der Sadre, hrsg vj D Falk, Leipzig 1797 ff.] 1. 1799. 82 s. 2.1800. 82 s. [Annan utg:] 82 s. 3. 1800. 84 s. 4. 1801. 78 s. 5. Utg af GAS. 1807. 64 s. - [SFDu-crest de Saint-Aubin, comtesse de] Genlis, Sanningens palats af mad. de Genlis. Sthlm 1803.160 s. [S har lånat sitt namn till övers, egentl gjord av B Höijer.] -Läsning för ungt folk på lediga stunder. Utg. D. 1-2. Sthlm 1806-08. 1.1806. 76 s, 4 pl. 2.1808. 51 s, 4 pl. -G Stiernhielm, Hercules. Med bifogad omarb på vårt nu brukliga språk. Strengnäs 1808. 4:o. XI, 50 s. -J. A. Rishaub, Elementar-bok i latinska språket, innehållande den gamla verldens historia... med sv förklaring. D 1-2. 1809. 1. Carlstad 1809. 243 s. 2. Strengnäs 1809. 230 s. - Paedagogiska(e) handlingar. 1- 2. 1813. Pae-dagogiska ... 1. Norrköping 1813. 67 s. Paedagogiske ... 2. Sthlm 1813. 56 s. - Periodica: Litteratur-tidning, bd 1-3, för år 1795-97, Sthlm & Upsala [1795-98], 512, 512, 528 s; Journal för svensk litteratur, bd 1-5, år 1797-1801, Sthlm 1797-1812, 574, (8), 768, (8), 768, (9), 768, (10) s, (tr 1801-12:) 856 s.

Översatt: [G] M Kraus, ABC i tecknings-konsten. Af C.[!] M. Kraus. Öfvers o utg. Sthlm 1802.16 s, 10 pl.- F H C Schwarz, Lärobok i secloläran, religionsläran och rättsläran, efter förnuftsgrunder. Sthlm 1803. 76 s. - J W v Goethe, Winkelmans caracteristik. Sthlm 1806. XIV, 61 s. - Strödda afhandlingar i ämnen rörande de fria konsterna, utg. Strengnäs 1808-09. [Övers från bl aj J Winckelmann, F v Schiller, J W v Goethe o G E Lessing.] 1. 1808. 107 s. 2. 1809. 154 s. 3. 1809. 144 s. 4. 1809. 132 s. - G v Swieten, Ord till Arstiderne, oratorium af J Haydn. Afd 3. ... Musiken uppförd af herrar Preumaijer på Riddarhuset den 22 febr. 1809. [Rubr.] Sthlm 1809. (8) s. [Anon; bearb efter James Thomson. Senare utg med varierande titlar, bl a:] Sthlm 1810, 1817, Gbg 1819, Sthlm 1832, Upps 1838, Sthlm 1850 (delvis), Norrköping 1858, Lund 1865 (delvis), Sthlm 1879, Linköping 1870, Upsala 1884, 1909, Örebro 1910, Falun 1910, 4:o, u o 1920, Eskilstuna 1921, Kristinehamn 1923, Ronneby 1929 (delvis), Karlskrona 1941, Kumla 1954. - Barnspegeln; sedolärande målningar af de förnämsta fel och de bästa egenskaper hos barn. ÖfVers från 4:de fr uppl. Sthlm 1823. (30) s, 16 pl-bl. 2. uppl 1828. 30 s, 16 pl-bl. - P Blanchard, En liten resa omkring verl-den; ett arbete, ämnadt att förbereda barn till geogra-phiens studium. Sthlm 1824. 179 s, (4) pl i kopparst.

Källor och litteratur

Källor o litt: Svea Hovrätt, Huvudarkivet, E VI a 2aa: 865, akt 114 (Civila mål ... 1809; S emot hans borgenärer); Linköpings konsistoriums skriv:er till K M:t 1821, allt i RA.

P G Andreen, Politik o finansväsen från 1815 års riksdag till 1830 års realisationsbeslut, 1 (1958); K Aquilonius, Det sv folkundervisn:väsendet 1809-1860 (Sv folkskolans hist, 2, 1942); S Askeberg, Pedagogisk reformverksamhet: ett bidr till den sv skolpolitikens hist 1810-1825 (1976); H Aspling, Bidr till Norrköpings skolas yttre hist (1868); B Bennich-Björkman, Sweden and the German bookmarket in the end of the 18th and the beginning of the 19th century (Beiträge zur Geschichte des Buchwesens im fruhen 19. Jahrhundert, ed M Lehmstedt, 1993); S E Bring, Boktryckerierna i Uppsala, 2 (1964); O Dixelius, Den ungejärta (1953); dens, HansJärta o litt:en (1973); N Gobom, Till G A S:s biogr (PHT 1915); K-G Hil-debrand, Till Karl XII-uppfattn:ens hist (HT 1954); O Holmberg, Leopold under Gustaf IV Adolf (1962); O Hägerstrand, 'Juntan" som realitet o hörsägen: makt o opinioner kring UU under 1790-talet (1995); RJo-sephson, Den sv smaken: konstkritik o konstteori från barock till romantik (1997); G Kaleen, Huvuddragen av den sv handelsundervisn:ens hist fram till år 1830 (1952); R Karlbom, Bakgrunden till 1809 års RF (1964); Linköpings hm; T Ljunggren, Lorenzo Hammarsköld som kritiker (1952); V Loos, En avisa genom två sekler: Norrköpings tidn:ar 1758-1958 (1958); C-G S Mörner, Johan Wikmanson und die Briider S (1952); G B Nilsson, Musikprocessen 1800 (dens, Musikprocessen o andra hist processer, 1984); N Nilsson, Adolf Göran Mörner o Benjamin Höijer (Samf Örebro stads- o länsbibks vänner, meddel 23, 1955); S Nordin, Romantikens filosofi: sv idealism från Höijer till hegelianerna (1987); T Nordin, Växel-undervismens allm utveckl o dess utformn i Sverige till omkr 1830 (1974); L Petterson, Frihetjämlikhet, egendom o Bentham: utveckklinjer i sv folkundervisn mellan feodalism o kapitalism, 1809-1860 (1992); T T Segerstedt, Den akad friheten 1809-1832 (1976); W Sjöstrand, Pedagogikens hist, 3:1-2 (1961-65); SMoK; G Svanberg, Redovisn för en lång lefnad, ed N V E Nordenmark (1949); M B Swederus, Boklådorna i Uppsala 1616-1907 (1907); K F Werner, GAS (Några anteckn:ar om adliga ätten Silfverstolpe, 1884); A Wi-berg, Den sv musikhandelns hist (1955); H Östholm, Litt:ens uppodling: läsesällsk o littkritik som politisk strategi vid sekelskiftet 1800 (2000).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf A Silverstolpe, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5940, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Burius), hämtad 2018-09-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5940
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf A Silverstolpe, urn:sbl:5940, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Burius), hämtad 2018-09-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se