L Edward Phragmén

Född:1863-10-02 – Örebro Nikolai församling, Örebro län
Död:1937-03-13 – Danderyds församling, Stockholms län

Kommunalpolitiker, Matematiker, Aktuarie


Band 29 (1995-1997), sida 303.

Meriter

Phragmén, Lars Edvard, f 2 okt 1863 i Örebro, d 13 mars 1937 i Djursholm. Föräldrar: rektorn Lars Jacob P o Hedvig Amalia Fernander. Mogenhetsex vid Örebro allm lärov 15 juni 82, inskr vid UU 11 sept 82, vid StH 83, amanuens i matematik där jan 86, FK vid UU 28 jan 86, medred av Acta Mathematica 88, FL vid UU 2 dec 89, doc i matematik o mekanik samt tf lär i mekanik vid StH 20 febr 90, prof i högre matematisk analys där 26 sept 92 (K M:t:s fullm 29 jan 04)16 maj 05, led av StH:s sjumannanämnd 9295, aktuarie i Allm lifförsäkringsbolaget 97, inspektör över försäkringsanstalterna i riket 6 juni (tilltr 1 juli) 02, led av komm ang proportionellt valsätt för riksdagens AK okt 02okt 03, av komm ang vissa försäkringsanstalter juli 03dec 05, tf överdir o chef för Försäkringsinspektionen 12 aug 03 (tilltr 1 jan 04)9 april 08, ordf i kommunalfullm i Djursholm 0713, i stadsfullm där 1418, led av styr för Sydsv kreditab o ordf i styr för dess avd:kontor i Sthlm 0822, VD i Allm lifförsäkringsbolaget (från 31 Allm livförsäkringsbolaget Oden) 0833, ordf i Sv aktuariefören 0934, led av utredn ang proportionella valmetoden juli 12dec 13, av styr för Sv försäkringsfören 1235, ordf i styr för Aterförsäkrings-ab Sverige 1437, led av försäkringslagstiftn:komm nov 18juni 25, av styr för StH 2037, ordf i styr för Mittag-Lefflers matematiska stiftelse från 27, led av 1928 års pensionsförsäkrings-sakk sept 28-april 34.  LVA 01 (led av fullm för Nobelstiftelsen 28, ordf där 3637), LVVS 07, fil hedersdr vid UU 24 maj 07.

G 19 dec 1896 i Kristiania, Trefoldighet, m Gyda Josefine Mathilde Sohlberg, f 5 jan 1864 där, Vår Frelser, d 18 dec 1931 i Djursholm, dtr till pälsvaruhandlaren Johan Wilhelm S o Johanna Viker.

Biografi

Edvard P tillhörde en gammal prästsläkt vars namn bildats genom en grekisk översättning av sockennamnet Hagby (i Uppsala län). Fadern, Lars Jacob P (1832–1920), var kyrkoherdeson men valde lärarbanan. Han blev 1857 filosofie magister i matematik vid UU och anställdes 1859 vid Örebro elementarläroverk (Karolinska läroverket) där han kom att verka till 1902, först som lektor i matematik och från 1875 som rektor. Han ansågs vara en skicklig lärare och utgav flera läroböcker i matematik som fick stor spridning. Lars P blev stadsfullmäktig i Örebro 1865 och var fullmäktiges ordförande 1890–1902. Han var landstingsman 1883–1902 och innehade många styrelse- och utredningsuppdrag på skolans område.

Edvard P var en representant för den akademiska övergångsgeneration som fick huvuddelen av sin utbildning vid StH men examinerades vid UU. I likhet med fadern valde han matematik som huvudämne för sina akademiska studier. Han låg ett år i Uppsala men överflyttade därefter till Sthlm, där han blev Gösta Mittag-Lefflers (bd 25) favoritlärjunge och presumtive arvtagare. Den akademiska karriären var snabb. Redan under den första terminen vid StH gjorde han självständiga vetenskapliga insatser och fick blott 20-årig flera arbeten antagna för tryckning hos VA. Dessa anknöt till den forskning kring teorin för de analytiska funktionerna som Mittag-Leffler initierat, inspirerad av i första hand Karl Weierstrass i Berlin. Vid 27 års ålder blev P docent vid StH och endast ett par år senare Sonja Kovalevskys (bd 21) efterträdare på lärostolen i högre matematisk analys där.

P blev känd i en internationell krets av forskare när han som 25-årig student och medredaktör för Acta Mathematica fick tillfälle att korrigera den franske matematikern Henri Poincaré. Bakgrunden till denna ungdomsbragd var en av Mittag-Leffler initierad tävling om ett av Oscar II utfäst pris för bästa matematiska avhandling om ett av fyra uppgivna ämnen. Segrare blev Poincaré som på kungens 60-årsdag 1889 fick mottaga en guldmedalj och en prissumma. I samband med publiceringen upptäckte P fundamentala felaktigheter i den prisbelönade avhandlingen, vilket fick till följd att det aktuella häftet av Acta Mathematica, då redan tryckt, måste återkallas. Först ett år senare utkom Poincarés avhandling, nu i helt omarbetat skick och försedd med upphovsmannens tack till P.

Som professor vid StH deltog P livligt i strider kring dess verksamhet och inriktning. Högskolan borde, enligt hans mening, vara ett centrum för fri vetenskaplig forskning och inte söka efterlikna statsuniversiteten. Engagemanget i mer administrativa frågor hindrade dock inte P:s egen vetenskapliga verksamhet. Krönen på hans forskarbana var två avhandlingar, publicerade i Acta Mathematica alldeles vid och efter hans avgång som professor. Den förra, Sur une extension d'un théoréme classique de la théorie des fonctions (1904), gav upphov till ett nära samarbete med den finländske matematikern Ernst Lindelöf om ytterligare generaliseringar och användningar av vunna resultat och bevismetoder. Deras diskussioner utmynnade i ett gemensamt arbete, tryckt 1908. De viktigaste av resultaten i detta utgör de "Phragmén-Lindelöfska satserna, vilka spelat en mycket betydande roll i funktionsteoriens vidare utveckling och fått intressanta användningar i olika riktningar" (Cramér, s 275).

1897 tillträdde P, vid sidan om professorstjänsten, en befattning som aktuarie i det tio år tidigare grundade Allmänna lifförsäkringsbolaget. Därmed inleddes ett livslångt engagemang i sv försäkringsliv. 1902 avlöste han Anders Lindstedt (bd 23) som inspektör över försäkringsanstalterna i riket, en till Civildepartementet knuten arvodestjänst, vars innehavare hade att tillse att de inte alltför vittgående bestämmelserna i 1886 års försäkringskungörelser efterlevdes. 1904 tillkom Försäkringsinspektionen, det ämbetsverk som avlöste "försäkringsinspektören" och vars uppgifter, i kraft av 1903 års lag om försäkringsrörelse, var betydligt mera vittsyftände. P blev den nya myndighetens förste chef och tvingades i det sammanhanget att avsäga sig sin professur.

P:s tid i Försäkringsinspektionen sammanföll med ett skede av begynnande nyorientering inom sv livförsäkringsverksamhet. Samtidigt som de "nedärvda" försäkringstekniska metoderna på många håll ansågs för orationella höll särskilt de äldre bolagens företrädare fast vid dessa. Motsättningarna fokuserades 1906 i den s k Odenstriden, ett uppmärksammat inslag under P:s ämbetstid. Denna konflikt hade sin upprinnelse i Livförsäkringsbolaget Odens ansökan om fastställelse av nya tekniska grunder för sin verksamhet. I dessa hade den gamla nettometoden övergivits till förmån för en bruttometod som innebar att även driftskostnader, och inte bara dödlighets- och ränteantaganden, skulle medtas vid beräkningen av premiereserv. P ställde sig på goda grunder på bolagets sida men fick en kompakt majoritet inom aktuariekåren emot sig. Först hans efterträdare Paul Laurin (bd 22) lyckades helt driva igenom bruttometoden.

Implementeringen av 1903 års lag om försäkringsrörelse blev även allmänt sett en mödosam uppgift. Situationen passade knappast P:s kynne, och efter drygt fyra år hade han fått nog. P hade i någon mån behållit kontakten med Allmänna lifförsäkringsbolaget genom att hans far 1902 efterträtt honom som bolagets aktuarie. När det 1908 blev aktuellt att utse ny VD i bolaget fick P budet och accepterade. Han kvarstod i befattningen till 1933, de två sista åren som chef för för det sammanslagna Allmänna livförsäkringsbolaget Oden. Efterträdaren på chefsposten N J Ekwall har tecknat en delvis tämligen mörk bild av företagsledaren P. Bolaget tappade marknadsandelar, en del engagemang var mindre välbetänkta och överskotten på verksamheten kunde ha varit större. Av allt att döma hade P ett ganska klent handlag med de många praktiska frågor som en försäkringsdirektör måste handlägga – han var till hela sitt väsen akademiker och föga lämpad som företagsledare.

Trots att företagsledaren P knappast kan ha gjort något intryck på kollegerna i livbolagskretsen kom han att spela en viktig roll inom sv livförsäkringsväsen i stort. Han verkade alltid på den inre fronten, men alla som yttrat sig om hans insatser har framhållit hans stora inflytande i för bolagen gemensamma angelägenheter. Under de många åren i ledningen för skilda branschorgan fick P rikliga tillfällen att säga sin mening och inte sällan blev hans råd vägledande. Särskilt uppskattades hans förmåga att finna adekvata formuleringar där andra misslyckats, liksom hans kritiska sinnelag. Även i den 1918 tillsatta försäkringslagstiftningskommittén kom P – som var nästan lika tilltalad av juridiska problem som av matematiska – synnerligen väl till sin rätt.

P hade i Mittag-Lefflers efterföljd mot slutet av 1890-talet flyttat till Djursholm. Där intog han en framskjuten ställning i kommunalpolitiken, bl a som stadsfullmäktiges ordförande. För en större allmänhet torde P:s namn eljest främst ha förknippats med utvecklingen av den proportionella valmetod vid riksdagsvalen som kom att tillämpas i Sverige från 1914, den sk jämkade uddatalsmetoden. Det var många som från 1890-talet diskuterade olika valsystem och valmetoder men ingen med större genomslagskraft än P. En avsikt bakom hans på samma gång logiskt oangripliga och praktiskt användbara förslag var att i stabilitetens intresse ge det största eller de större partierna en viss överrepresentation vid mandatfördelningen. Detta särdrag kom dock med tiden att missgynna högermannen P:s eget parti.

Sonen Gustaf (Gösta) Vernic P (1898–1944) blev vid StH fil kand i naturvetenskapliga ämnen 1921 och fil lic i fysik 1934. Från 1939 var han docent i metallografi vid KTH. Han anställdes 1921 vid Metallografiska Institutet, blev 1933 föreståndare för dess tekniska avdelning och utsågs 1943, efter institutets omorganisation och utvidgning, till dess föreståndare. Gösta P inriktade sig tidigt på röntgenkristallografiska undersökningar av specialstål, ferrolegeringar och andra specialmetaller. Han ägde stor experimentell skicklighet och utvecklade en efterhand alltmer avancerad apparatur för upptagning av pulverfotogram. Phragménkamerorna blev helt dominerande vid alla sv arbeten med pulverdiffraktion fram till 1950. Gösta P fick genom sina vetenskapliga insatser, särskilt på den teoretiska metallurgins område, en auktoritativ ställning även utomlands. Han invaldes 1940 i IVA.

Författare

Karl Englund



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ms efter P i VA:s arkiv. – Brev från P i KB (bl a till F Läffler), LUB (tillj af Klercker o många till E Liljeqvisl) o i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om några med det Poincaré'ska fallet af trekropparsproblemet beslägtade dynamiska uppgifter. Sthlm 1890. 33 s. (VAH, Bihang, bd 15, [1889-90,] afd 1 [Matematik, astronomi, mekanik, fysik, meteorologi o beslägtade ämnen], n:o 13 = Meddelanden från Stockholms högskola, [bd 5,] n:o 86.) – Om proportionella val. Föredr i fören "Studenter och arbetare". (Stockholms dagblads referat d 14 mars 1893.) [Rubr.] Sthlm 1893. Patentfol. 1 bl. – Om begreppet likytighet i Euklides Elementa (Pedagogisk tidskrift, årg 29, 1893, Upsala, s 71–82). – Proportionella val. En valteknisk studie. Sthlm 1895. 88 s. (Svenska spörsmål, n:r 25.) – Underdånig förklaring (Professor E. Phragméns underdåniga besvärsskrivelse över tillsättandet av föreståndare för Bergianska stiftelsen jämte vederbörandes underdåniga förklaringar Upps 1915, s 3–7). – Några ord om obligationers bokföringsvärde (Svenska aktuarieföreningens tidskrift, årg 3, 1916, s 84-90). – Till frågan om gruppberäkning av premiereserven vid användning av selekta dödlighetstabeller (ibid, 4,1917, s 33–41). – Bidrag i: VA, Örversigt af ... förhandlingar, 1883, n:o 10, 1884: 1 o 9, 1890: 9, 1891: 3, 8, 9 o 10 (2 st), 1892: 3,4,5 o 10,1894: 3,1896:3,1901: 3 o 10, varav de flesta även Meddelande från Stockholms högskola, 16–17, 35,117–118, 121–124, 128, 130–131, 135, 141, 154, Sthlm; Acta mathematica, Bd 5, 1884–85, 7, 1885–86, 14, 1890–91, 28, 1904, 31, 1908, Berlin, Upps & Sthlm, Paris (tr Upps), 4:o.

Källor och litteratur

Källor o UU: G Andrén, Tvåkammarsystemets tillkomst o utveckl (Sveriges riksdag, 2:9, 1937); P Bergholm, nekr över P (Nord försäkringstidskr 1937); H Cramér, L E P (Levnadsteckmar över VA:s led:er, bd 9, 195567); N J Ekwall, Blad ur Allm Liv-Odens hist (1960); K Englund [d ä], E P (Sv försäkrings-årsb 1923); dens, Märkesmän inom sv försäkringsväsen (1945); K Englund [d y], Försäkring o fusioner (1982); dens, Skandiamän o andra försäkringsmän 18551970 (1993); G Eriksson, Kartläggarna (1978); L Gårding, Matematik o matematiker. Matematiken i Sverige före 1950 (1994); J V Johansson, L E P (Minnestal i WS, ser från 1938, 1, 1942); SMoK; I Wallenius, Släkten P (Phragmenius) (PHT 193940).  Gösta P: A Hultgren, B Kalling o A Westgren, G P (JKA 1944); des, G P 18981944 (Fifty years of X-ray diffraction, ed P P Ewald, 1962); G Hägg, Arne Westgren (Levnadsteckn:ar över VA:s led:er, nr 182, 1978); SMoK; B Sundin, Ingenjörsvetenskapens tidevarv (1981); M Tigerschiöld, G P död (SvD 22 aug 1944).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
L Edward Phragmén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7271, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl Englund), hämtad 2019-09-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7271
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
L Edward Phragmén, urn:sbl:7271, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl Englund), hämtad 2019-09-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se