E J Lennart Post, von

Född:1884-06-16 – Västerås Lundby församling, Västmanlands län
Död:1951-01-11 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Geolog


Band 29 (1995-1997), sida 480.

Meriter

2 von Post, Ernst Jakob Lennart, kusins sonson till P 1, f 16 juni 1884 i Lundby, Vm, d 11 jan 1951 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: auditören o lantbrukaren Carl-Fabian Axel v P o Beata Jacqueline Charlotta Christina Nisbeth. Elev vid H a l i Västerås ht 93, mogenhetsex där 10 juni 01, inskr vid UU ht 01, amanuens vid mineralogiskgeologiska instit 1 juli 0331 dec 04 o 1 okt 0630 sept 07, FK 28 maj 04, FL 14 dec 07, allt vid UU, eo tjänsteman vid SGU 1 jan 0831 dec 10, tjänsteman (från 14 statsgeolog) där 9 dec 1019 sept 29, led av Statens järnvägars geotekn kommission o dess arbetsutsk 1422, ledare av SGU:s torvinventering 1729, prof i allm o hist geologi vid StH från 24 juli (tilltr 1 aug) 29, v ordf i styr för Sv sällsk för antropologi o geografi 35.  Fil hedersdr vid StH 21 maj 27, LFS 27, LLA 27, LYA 39 (led av beredn:utsk från 41), LVS 43.

G 1) 2 nov 1909 (–23) i Skagershult, Ör, m småskollärarinnan Olga Fredrika Sofia Sjöström, f 1 febr 1885 i Norrköping, S:t Olai, d 20 sept 1964 i Nacka, dtr till fabrikören Johan David S o Maria Catarina Forslund; 2) 23 aug 1923 i Sthlm, Hedv El, m Selma Therése Constance (Tofsy) Guldbrand, f 16 okt 1895 i Karlstad, d 30 juli 1990 i Karlskoga, dtr till läkaren ML Johan Gabriel G o Therése Louise Dahlander.

Biografi

I Lennart v P:s släktbakgrund fanns på både faderns och moderns sida ett påtagligt militärt inslag. Detta, liksom moderns tidiga död - hon avled när P var endast ett år gammal - och det faktum att P var enda barnet, kom säkerligen att forma hans karaktär. Därtill kan läggas en mera jordnära påverkan. Fadern var nämligen, vid sidan om en juridisk verksamhet, också lantbrukare, och i moderns släkt fanns forskare inom paleobotaniken. - P lämnade läroverket med högsta betyget i naturalhistoria, och vid UU började han att läsa zoologi, men kom snabbt in på såväl geologi som botanik. Lärarna i dessa ämnen tillhörde den tidens stora inom sv naturvetenskap, Arvid Högbom (bd 19) resp Rutger Sernander. Deras inspirerande föreläsningar lockade över P från zoologin. Helt lämnade han dock inte genast detta ämnesområde. Ett av hans tidigaste arbeten behandlade ceratopygelagren i Falbygden (1906).

Redan i mars 1902 blev P involverad i myrundersökningar på Gotland. Vid denna tid pågick utdikningen av de unika gotlandsmyrarna och det gällde att dokumentera Mästermyr innan denna blev förstörd. Arbetet leddes av Sernander, med J E Ljungqvist som ansvarig för vegetationsstudierna. På P:s lott föll den geologiska delen av uppgiften. Under de följande åren besökte P Mästermyr många gånger. Trots detta resulterade hans grundliga arbete aldrig i någon större publikation, endast i en kort redogörelse i beskrivningen till det geologiska kartbladet Hemse 1927. Däremot publicerade P redan 1903 en uppsats om en synnerligen viktig iakttagelse han gjort vid grävningen genom den strandvall som dämmer myren. Det framgick där att området träffats av två havsytehöjningar, transgressioner, under Litorinahavets tid (5000- och 6000-talen f Kr). Observationerna kunde visserligen inte till fullo tolkas förrän långt senare, men de vittnar om P:s skarpblick för geologiska företeelser.

Arbetena på Gotland kom i hög grad att bestämma P:s framtid. Kort efter avlagd licentiatexamen blev hans anställd vid SGU. Genom erfarenheterna från Mästermyr kom han att betraktas som specialist på torvmarkernas geologi och han fick uppdraget att göra en större utredning om Norrlands myrmarker. En första del av detta arbete publicerades redan 1906. Dess kvalitet var sådan att den belönades med Vetenskapssocietetens i Uppsala Linnépris. Sedan dröjde det dock ända till 1930 innan den avslutande delen kom i tryck.

P kom att under sin verksamma tid svara för en rad viktiga arbeten rörande torv- markernas geologi och lade därmed grunden för den moderna torvforskningen. Han införde den klassificering av torvjordarna som bygger på torvens förmultningsgrad och som fortfarande (1996) används. Lika viktiga var hans insatser för att utnyttja torvlagerföljderna för tolkning av vegetationens utveckling och därmed också de hydrografiska och klimatiska växlingarna. Redan i det tidigaste av dessa arbeten, 1908, framförde han tanken att den gräns i torvlagren där granpollen börjar uppträda skulle kunna utnyttjas för tolkningen av de stubblager som återfinns i myrarna. Dessa tankar kan betraktas som ett embryo till pollenanalysen, en innovation som skulle ge P världsrykte.

Till SGU:s viktigaste uppgifter hör den geologiska karteringen. P utförde sådan, dock i begränsad omfattning. På Gotland svarade han tillsammans med J E Hede och H Munthe (bd 26) för kartbladen Ronehamn och Hemse, som utkom av trycket på 1920-talet. Deras gemensamma översikt av hela Gotlands geologi har blivit en klassiker. Därutöver publicerade P endast kartbladet Säffle tillsammans med N H Magnusson (bd 24). Likväl skulle hans arbete i Värmland bli av största betydelse för hans fortsatta verksamhet.

I SGU:s tjänst fick P även andra uppgifter, t ex ansvaret för polarutställningen under geologkongressen 1910. Tillsammans med Sernander svarade han för en av kongressens exkursionsguider, den som avsåg Närkes myrar. Denna skulle ha blivit P:s doktorsavhandling, men han hade svårt att fatta det avgörande beslutet och chansen missades. Den formella akademiska karriären stannade därför vid licentiatexamen. P hedrades dock med flera hedersdoktorat.

P:s största insats på torvforskningens område gjorde han i SGU:s tjänst, knuten till dess torvmarkskommission. De problem med energiförsörjningen som uppstod under första världskriget medförde att statsmakterna började intressera sig för landets torvtillgångar som möjlig energikälla, Därför inleddes en systematisk undersökning av Sveriges torvtillgångar, torvinventeringen. P hade 1912–15 tillsammans med Axel Gavelin (bd 16) genom en försöksinventering arbetat ut metodiken för denna större undersökning. Den utfördes till en början inom ramen för SGU:s ordinarie verksamhet, men från 1917 erhölls särskilda medel. Ledningen för projektet anförtroddes åt P.

Torvinventeringen utfördes enligt riksskogstaxeringens modell som en linjeinventering över södra Sverige upp till Värmland-Uppland. Denna kompletterades med en kvalitativ rekognoscering av torvmarker om minst 5 ha, belägna mindre än 5 km från större vägar och järnvägar. Ett mycket stort material bringades samman av den stab på upp till 24 personer som samtidigt arbetade i fält. Till följd av en statlig besparingsaktion fick dock arbetena abrupt avslutas innan planerna fullföljts. Även bearbetningen av materialet drabbades av nedskärningen och endast en första del av slutrapporten blev färdigställd. Blott 13 av ett 60-tal planerade torvmarkskartor gavs ut – alla med P som ansvarig upphovsman.

Då P:s vetenskapliga gärning skärskådas är det framför allt pollenanalysen som bör poängteras. Metoden innebär att man studerar växlingarna i förekomsten av växtpollen, dvs frömjöl, genom en lagerföljd. Dessa växlingar mellan olika arter är desamma eller jämförbara över stora områden och kan användas för att korrelera lager med likartad flora. Med utgångspunkt från nivåer som är till åldern kända, t ex genom arkeologiska fynd, kan metoden användas för datering av andra fynd och för att följa vegetationens och klimatets växlingar under gångna tider. I kombination med den senare utvecklade C14-metoden har pollenanalysen blivit ett av de viktigaste instrumenten för absolut åldersbestämning.

Redan vid slutet av 1800-talet hade vissa forskare, främst den tyske botanisten C A Weber, använt uppskattningar av frekvensen av olika pollenslag vid botaniska undersökningar. I Sverige hade Gustaf Lagerheim (bd 22) vid samma tid börjat studera pollen och identifiera olika arter. Denne var försiktig i att dra slutsatser av vad han fann, men påpekade betydelsen av frekvensökningen av granpollen uppåt i lagerföljderna. Flera andra forskare hade gjort sporadiska iakttagelser av denna typ. Det var emellertid P som drog de fulla slutsatserna av undersökningsresultaten. Han systematiserade studierna och gjorde pollenanalysen till en användbar metod, som snart kom att få en grundläggande betydelse för geologiska och paleobotaniska arbeten samt för tvärvetenskapligt inriktad arkeologisk forskning. Metoden presenterades av P första gången i ett föredrag vid naturforskarmötet i Kristiania 1916. Han utvidgade också metodens användningsområde till att omfatta hela jordklotet, för att därav dra slutsatser om klimatväxlingarna i så avlägsna trakter som Nya Zeeland och Eldslandet. Pollenanalysens grundläggande principer fastlades sålunda av P, även om man får tillerkänna Lagerheim en del av äran såsom inspiratör. Med tiden kom metoden att utvecklas och förfinas av andra forskare, och P följde under sina senare år intresserat dessa framsteg. I det pollenanalytiska arbetet hade P god hjälp av sin andra hustru, Tofsy v P.

När P 1929 lämnade SGU för att tillträda professuren i allmän och historisk geologi vid StH fick han möjlighet att koncentrera sin kraft på ett problemområde som jämte torvmarkerna och pollenanalysen varit hans stora intresse ända sedan ungdomsåren. Under sina torvarbeten i Värmland hade han gjort observationer av en strandvall som fascinerat honom. Han hade också, tillsammans med Munthe, fått i uppgift att utreda frågan om utloppet från Ancylussjön, Östersjöns tidiga sötvattenstadium. Samarbetet mellan de båda forskarna bröts dock och de publicerade samtidigt var sin diger volym i ämnet. Utloppet hade då definierats till de s k Sveafallen i Degerfors. Senare forskning har dock visat att problemet är mer komplicerat än vad både Munthe och P tänkte sig. Sveafallen har i stället utgjort ett öppet sund mellan Ancylussjön och Vänerbassängen. De storslagna erosionsformerna där med bl a mängder av jättegrytor är troligen äldre, bildade av smältvattnet från inlandsisen. Trots dessa senare rön är P:s arbete av stor betydelse. Han använde där pollenanalys och strandlinjeobservationer på ett genialt sätt. I en minnesteckning lyfts också undersökningen om Svea älv fram som P:s "ur vetenskaplig synpunkt viktigaste arbete. Där utnyttjas hans metoder, hans skarpblick och sprudlande fantasi i vidaste utsträckning men dock med måttfullhet" (Lundqvist i Sv geogr årsb 1951, s 101).

Under karteringsarbetet på bladet Säffle gjorde P en mängd observationer av gamla strandlinjer. Dessa tycktes till en början bilda ett kaotiskt mönster, men efter Magnussons detaljstudier av ett närliggande område tycks situationen ha klarnat. En strandlinje framträdde i terrängen tydligare än alla andra. Med rätt eller orätt tolkade P den såsom härrörande från tiden närmast efter Vänerbäckenets isolering från världshavet och den fick utgöra lednivå i en ny typ av diagram som han introducerade. I stället för att som brukligt var markera observationerna i diagrammet efter sitt geografiska läge ritade P in dem i relation till en "säkert" identifierad linje, vilken i diagrammet fick bilda en rät linje. Med relationsdiagrammet lyckades P visa att i området kring kartbladet Säffle stiger landhöjningsbeloppet icke rätlinjigt norrut som normalt är i Mellansverige. I stället skall olika delar av området ha rört sig olikformigt i förhållande till varandra längs brottlinjer i jordskorpan. Många tvivlade på dessa resultat, eftersom identifieringen av lednivån vilade på mycket osäker grund. Frågan fick långt senare aktualitet i samband med diskussionerna om berggrundens lämplighet för förvaring av utbränt kärnbränsle. I undersökningar som då utfördes med annan och modernare teknik bekräftades i princip P:s slutsatser.

I och med framläggandet av arbetet om Svea älv 1928 och undersökningarna från södra Värmland 1929 ansåg sig P ha slutgiltigt utrett landhöjningsproblematiken i Vänerområdet. Han hade redan under torvarbetena på västkusten observerat att det framför allt i Viskans dalgång i Halland fanns gynnsamma förutsättningar för en vidare utforskning av de komplicerade landhöjningsproblemen. P menade att resultaten i arbetena om Vänerområdet skulle kunna vidareutvecklas och tillämpas i mycket större skala om de utvidgades till att omfatta västkustområdet. Därför startade han Viskanundersökningen, ett gigantiskt arbete som skulle sysselsätta honom resten av livet. Avsikten med detta var att utreda orsakerna till den observerade och daterbara förskjutningen nedåt av havsstranden, den landhöjning som fortfarande kan iakttas. Denna förskjutning utgör den kombinerade effekten av landets höjning efter inlandsisens bortsmältande och havsytans höjning som resultat av att de smältande inlandsisarna "fyllde på" havet. P uttryckte detta samband med en enkel matematisk formel, som dock snarast bör ses som ett uttryck för P:s "stora men obesvarade kärlek till matematiken".

Fältarbetena för Viskanundersökningen inleddes 1932 och pågick i många år. De preliminära resultaten presenterades i ett par mindre skrifter samt bl a i ett antal föredrag och diskussionsinlägg. Den slutliga sammanställningen hann dock P aldrig med innan han knäcktes av sjukdom. Vid hans bortgång förelåg stora delar av texten till slutrapporten som ofullständiga manuskript. P överlät slutförandet av publiceringen till sin efterträdare på professuren, C-G Wenner, och denne utgav de två första delarna av arbetet 1955 och 1956 medan en tredje del publicerades av docenten N-A Mörner 1968. Resten av arbetet har förblivit (1996) opublicerat, men Mörner fortsatte undersökningen i fält och utnyttjade även P:s material i sin doktorsavhandling 1969. Senare har det emellertid visat sig att såväl P:s som Mörners slutsatser byggde på ett felaktigt antagande, nämligen att världshavets yta varierat likformigt över hela jorden. Inte heller P:s originella teori om att jordskorpan i samband med landhöjningen varit utsatt för snabba svängningar, "elastiska chocker", har blivit bekräftad. Trots dessa brister framstår P:s Viskanundersökning som ett värdigt monument över en stor forskar-gärning.

P var en inspirerande och elegant föreläsare och en uppskattad populärvetenskaplig författare till bl a exkursionsguider och skrifter för STF. Dessa karakteriseras av ett medryckande, blomsterrikt språk. Han besökte Gotland många gånger under sitt liv och blev en stor vän av ön. Det är därför förvånande hur oengagerad han var när det gällde skyddet av den hotade Lina myr. Till VA:s naturskyddskommitté skrev han ett utlåtande i ärendet som fick ligga till grund för akademiens yttrande och i hög grad bidrog till att ge dödsstöten åt myren. P ville inte använda naturskyddslagen för att rädda dess unika naturvärden, bl a med motiveringen att myren inte var representativ för Gotlands torvmarker.

P hade en väldig kroppshydda, vittnande om hans kärlek till god mat, och kallades ofta helt enkelt Den Store. Även hans sätt att tänka var storvulet med utblickar över jordklotets alla delar. Samtidigt som han närmast kunde beskrivas som egocentrisk var hjälpsamhet en sida av hans personlighet. Den andra sidan var fruktad eftersom han kunde bli våldsamt arg för saker som inte föll honom i smaken. Kanske därför att P var mer intresserad av vetenskapliga problem än av människor fick han inte många elever, men flera framstående kvartärgeologer och kvartärbotanister ingick i den lilla skaran. Därmed fick han även som lärare stor betydelse för utvecklingen inom sina forskningsområden. Som forskare var P briljant, djupsinnig och full av idéer. Han var energisk och viljestark och offrade allt för sin forskning. P är ett av de verkligt stora namnen inom sv kvartärgeologi och även internationellt en välkänd forskare.  En festskrift utgavs i anledning av P:s 60-årsdag 1944 (Geol fören:s i Sthlm förhandl:ar, bd 66, h 3, 1944).

Författare

Jan Lundqvist



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från P i LUB (bl a till C M Fürst o K A Grönwall), RA (till S Hedin), i UUB o i VAB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: En profil genom högsta Litorinaval-len på södra Gotland. Sthlm 1903. 36 s, 1 kartbl, 1 pl = Tafl. 1–2. [Ur Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar (GFF) s å.] (SGU, ser. C. Afhandlingar och uppsatser, n:o 195.) - Bidrag till kännedomen om Ceratopygeregionens utbildning inom Falbygden. Sthlm 1906. 18 s, 1 pl-bl. (Ibid, 203.) – Norrländska torfmossestudier, 1. Drag ur myrarnas utvecklingshistoria inom "lidernas region". Sthlm 1906. S 201–308, 3 kartbl. (Meddelanden från Upsala universitets mineralogisk-geologiska institution, 30.) [Nr 2 se nedan 1930.] – Stratigraphische Studien liber einige Torfmoore in Närke. Excursion A 7. [Omsl.] Sthlm 1910. 78 s, Taf. 1–2. [Ur GFF 1909.] ([Livret-guide des excursions en Suéde du Xle congrés géologique international,] 13.) – Das Skagers-hultmoor ([ibid,] 14. L v P & R Sernander, Pflanzen- physiognomische Studien auf Torfmooren in Närke, Excursion A 7, [omsl,] Sthlm 1910, s 1-24, Taf. 1-4). – En exakt geologisk tideräkning (Populär naturvetenskaplig revy, årg 1, 1911,Sthlm 19[ll-]12,s 11-20).-Den elfte internationella geologkongressen, Stockholm 1910. Några ord om dess betydelse för Sveriges geologi (ibid, s 56-60). – Vulkaner och varma källor på Spetsbergen. Ett nytt moment i Spetsbergens geologi (ibid, 2, 1912, tr 19[12-]13, s 49–61). – Jordmånen i Sveriges skogar af H Hesselman ... 1912 [recension] (ibid, s 152 t). – Die Polarausstellung (Congrés géologique international, Compte rendu de la XI:e session, Stockholm 1910, Sthlm 1912, s 193–202). – Excursion A 7. Die Torfmoore Närkes (ibid, s 1277–87). – Jordskredet vid Smedberg i Bohuslän den 23 augusti 1911. Sthlm 1913. 22 s, 5 pl-bl, 1 karta. (SGU, C, 244 = Årsbok 5 (1911): n:o 6.) - Uber stratigraphische Zweigliederung schwedischer Hochmoore. Sthlm 1913.52 s. (Ibid, 248 = d:o 6 (1912): 2.) – Mosse (Nordisk familjebok, Ny ... uppl, bd 18, Sthlm 19[12–]13, sp 1196–1201; sign L. v. R). – Myr (ibid, 19, 1913, sp 81; d:o) – Alnarpstraktens geologi (H Winberg, Landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp samt Alnarps egendom under tiden 1862–1912, [Lund, tr] Gbg 1913, s 181–212, 1 kartbl). - Översikt av Vänerns postglaciala nivåförskjutningar (K E Sahl-ström, Om Västergötlands stenåldersbebyggelse, Akad avh ... Uppsala Sthlm 1915, s 29-32). – Sveriges geologiska undersöknings förslag dll en förråds-statistisk undersökning av torvmarkerna inom Götaland och Svealand utom Dalarna. Sthlm 1916. 50 s. (Tills med A Gavelin; SGU, C, 274 = Årsbok 9 (1915): 10.) - Einige sudschwedischen[!] Quellmoore (Bulletin of the Geological institution of the University of Upsalavol. 15 [... dedicated to professor A. G. Hög-bom ...January llth, 1917], Upps 1916, s 219–278, pl X-XIII). – Statens järnvägar: Geotekniska meddelanden, 1. Vägledning för järnvägsändamål utarb av Statens järnvägars geotekniska kommission. Sthlm 1917. 37 s, Bil. 1–8. [Föret; tills med G. De Geer, ordf, m fl.] – D:o: Ritningsbeteckningar vid Statens järnvägar. Gällande fr o m d 1 aug 1918. Sthlm 1918. 14 s, 22 bl. [Anon medv.] – Instruktion för förrättningsmännen vid Sveriges geologiska undersöknings förrådsstatistis-ka torvmarksundersökning. [Rubr.] Sthlm 1918. lös. [Anon.] Omtr i SGU, C, 335, nedan 1926. – 1858 ... 1918. Sthlm 1918. (4) s. [Undert P. V. Trannel; pseud verser till Gerard De Geer 2/10.] – Sverges lösa jordlager (Naturförhållandena i Sverge, en naturhist skildring ... utg av I. Flodström, Upps ... 1918, s 89-144). - Skogsträdpollen i sydsvenska torvmosselagerföljder (Forhandlinger ved de skandinaviske Natur-forskeres 16. M0te i Kristiania den 10.-15. Juli 1916, Kristiania 1918, s 432–465; övers i Pollen et spores, vol 9, 1967, Paris, s 375–401: Forest tree pollen in south Swedish beat bog deposits). – Torf (Nordisk familjebok, 29, 1919, sp 380–382; sign L. v. B). – Ett par offerdammar från Skånes bronsålder (Rig, bd 2, 1919 [även i sep av h 2–4: Studier tillägnade Oscar Almgren], Sthlm 19[19-]20, 4:o, s 160–176). – Utredning beträffande erosionsrisker genom partiell reglering av Siljan (enl. förslag av 17/5 1919) verkställd 1919- 21 på uppdrag av Österbygdens vattendomstol. Sthlm 1921. 72 s, pl 1–10. (Tills med W. Fellenius.) – Instruktion för förrättningsmännen vid Sveriges geologiska undersöknings kvalitativa torvmarksrekognosce-ring. [Omsl.] Sthlm 1921. 19 s. [Anon.] - Vid Geologiska föreningens i Stockholm 50-årsfest 19 12/5 21. [Rubr.] Sthlm 1921. (5) s. [Verser undert P. V. Trannel.] – Torvslag och torvmarkstyper (Betänkande med förslag till statsåtgärder för främjande av en ökad produkdon och användning av torvbränsle avgivet av 1916 års torvkommitté [omsl], Sthlm 1921, s 2–14). – orvmarker (SGU, ser. Aa. Kartblad i skala 50,000 med beskrivningar, n:r 152. H Munthe, Beskrivning till kartbladet Burgsvik jämte Hoburgen och Ytterholmen, Sthlm 1921, s 104–113). – Stora Döde mosses geologi och fyndens geologiska ålder (Föreningens för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne skrifter, 1, Borrby 1921, s 23–32). – Kartbladet n:r 52 Upperud (SGU, ser. D. Torvmarks-kartor med beskrivningar, 52. Beskrivning till kartbladet Upperud, Sthlm 1921, s 1–34, 1 lös karta; tills med N. Willén). – Upplysningar rörande Sveriges geologiska undersöknings torvmarksrekognoscering (ibid, s I–XVI; även på motsv sidor ibid: 42. Kartbladet Vänersborg, 1922; 32 och 33. Kartbladen Göteborg och Borås; 34. Kartbl Ulricehamn; 41, 51 och 61. Kartbladen Uddevalla, Fjällbacka och Strömstad; 43. Kartbl Skara; 44 och 45. Kartbladen Hjo och Linköping; 53 och 54. Kartbladen Mariestad och Karlsborg; alla 1923). - Sveriges geologiska undersöknings torvin-ventering och några av dess hittills vunna resultat (Svenska mosskulturföreningens tidskrift, årg 36, 1922, Jönköping, s 1–27). – Södra Sveriges torvtillgångar enligt Sveriges geologiska undersöknings torvinventering (Nordisk Jordbrugsforskning, [Aarg 5–6, 1923-24,] H 5–8. Beretning om nordiske Jordbrugs-forskeres Förenings 2. Kongres Göteborg Juni 1923, Khvn 1923, s 320-333). – Pollenanalytisk åldersbestämning av björnkäke från Snöstorp (Fauna och flora, årg 18, 1923, Upps s 152 f; i E Lönnberg, En märklig subfossil björn från Halland). – 22. Das genetische System der organogenen Bildungen Schwe-dens ([Omsl:] Comité internadonale de pédologie [4. commission Rome 1924,] Mémoires sur la nomenclature et la classification des sols dans les pays suivants: [red: B Frosterus,] Hfors 1924, s 287–304). – Torfuntersuchungen bei S.G.U. (Comité international de pédologie, V*"" commission: "Carto-graphie du sol": Etat de 1'étude et de la cartographie du sol dans divers pays de 1'Europe, Amérique, Afri-que et Asie, Collection de mémoires de différent auteurs présentés å la 4C conference intern, pédologique de Rome, publiés ... sous les auspices de l'"Instutul geologic al Romåniei", Bukarest 1924, 4:o, s 245 f). -Fyndomständigheter (VHAA, Monografiserien n:o 15. L v P, E v Waltersdorff, S Lindqvist, Bronsåldermanteln från Gerumsberget i Västergötland, Sthlm 1925, 4:o, s 9 f; sign L. v. P. tills med S. L.; tysk version s 46). - Aldersbestämning (ibid, s 11–26,1 pl; tysk version s 47-59). – Gotlands-agen (Cladium Mariscus R. Br.) i Sveriges postarktikum (Ymer, årg 45, 1925, Sthlm, [även i sep härur av h 3-4: Hyllningsskrift till- ägnad Gunnar Andersson ...,] s 295-312). – H. W:son Ahlmann, C. C:zon Caldenius och R. Sandgren, Ragundasjön ... 1924 / Richard Hägg: Stångenäskraniets skalbank... (1924)... [rec] (Fornvännen, [årg 20,] 1925, Sddm, s 86-91). - Torvmarker (SGU, Aa, 156. H Munthe, J. E Hede o L v P, Beskrivning till kartbladet Ronehamn, Sthlm 1925, s 76-83). - Myrar, träsk och vätar / Ur den gotländska vegetationens senkvar-tära historia (ibid, C, 331 = Årsbok 18 (1924): 3. Des, Gotlands geologi, en översikt, Sthlm 1925, s 77-129, Tavl. 7-9). – Myrmarker (SGU, Aa, 164. Des, Beskrivning dll kartbladet Hemse, Sthlm 1926, s 101-137). -Södra Sveriges torvtillgångar. 1. Sthlm 1926. 127 s, Tayl. 1-3, 8 pl-bl. (Tills med E Granlund; SGU, C, 335 = Årsbok 19 (1925): 2.) - Einige Aufgaben der regionalen Moorforschung. Sthlm 1926. 41 s. (Ibid, 337 = d:o 4.) – Medel och mål i skånsk torvmosseforskning (Sydsvenska geografiska sällskapet i Lund, Årsbok, [2,] 1926, Lund, s 76-114; även med omsl: Meddelanden från Lunds universitets geografiska institution, Ser. C, n:o 15.) - Beskrivning till översiktskarta över södra Sveriges myrmarker. Sthlm 1927. 51 s. (SGU, ser. Ba. Översiktskartor med beskrivningar, n:o 11.) [Annonserad eng version ej utk.] - Svea älv. Ett geol naturminne (Sveriges natur, årg 18,1927, Sthlm, s 7–31, 2 pl). - Pollenanalyse (Reallexikon der Vorge-schichte Bd 10, Berlin 1927–28, s 220–229). – Svea älvs geologiska tidsställning. En pollenanalytisk studie i Ancylustidens geografi. Efterskr: Ancylustidens Göta älv. Sdilm 1928. 132 s, 2 pl-bl. (SGU, C, 347 = Årsbok 21 (1927): 2.) – Pollenstatistik (Naturens liv i ord och bild ... red: L. A. Jägerskiöld & Torsten Pehrson, Sthlm 19[27-]28, 4:o, s 612-628). – Ur den svenska skogens fornhistoria (ibid, s 689-711). – Sägen och sanning om Skagersbrunnsbygden. Kulturhist o geol anteckningar. Sthlm 1929. 31 s. (Tills med E Modin.) – Kvartära bildningar (SGU, Aa, 167. Nils H. Magnusson o L v P, Beskrivning till kartbladet Säffle, Sthlm 1929, s 39-96). - Die Zeichenschrift der Pollenstatistik. [Rubr.] Sthlm 1929. S 543-565. [Ur GFF s å.] ([Omsl:] Meddelanden från Stockholms högskolas geologiska institut. N:o 12.) – Svea, Göta och Dana älvar ... jämte marschroute för beseende av Sveafallen vid Degerfors. Sthlm 1929. 39 s. [Böljan ur Ymer s å.] (S.T.F:s publ. n:r 452.) [Ny utg:] Svea älv, Göta älv och Dana älv jämte vägvisare för besökande vid Sveafallen. 1937. 64*s. (STF:s publ. nr. 640.) – Växtfysiognomisk karta öfver Tåkern. Upprättad år 1909 ... genom A Hannerz o K. E. Sahlström under ledn af L v P (Sjön Tåkerns fauna och flora utg av K. sv vetenskapsakad, [Sthlm, tr] Upps 1929,1 vikt kartbl). – Istiden / Landisens spår / Den varviga leran som tidmätare / "Svenska vallens höjning" / Land och vatten efter istiden / Våra torvmossar / Jordmånerna / Värmetider och fimbulvintrar / "Moar, fjäll och skär" (Liv och materia, läsebok för skola o hem ... utg av I Sefve, d 2, Sthlm 1929, s 7–33, 37–80). – Geologi (Kunskap, universitet för alla ... utg av J Häggman o Torsten Pehrson, d 4. Matematik – astronomi Sthlm 1929, 4:o, s 283–371, 1 tab). – Pollenanalytisk undersökning (Fornvännen, 24, 1929, s 141–154; i O Rydbeck o L v P, Ornerad skafthålsyxa av hjorthorn funnen i Höganäs). – Om Gotlands myrar (Svenska mosskulturföreningens tidskr, 43, 1929, s 229-247). – Den "post-glaciala landsänkningen" (Nordisk tidskrift, årg 5, 1929, Sthlm, 4:o, s 506-525; även med omsl: Meddelanden 11). – Svea, Göta och Dana älvar (Ymer, 49, 1929, s 1–33; även sep, 32 s). – Svea älv, Göta älv och Dana älv (Teknisk tidskrift, årg 59, 1929, Sthlm, 4:o, Allm avd, s 189–198). –Excursion to the south of Sweden. [Rubr.] Sthlm 1930. 48 s. (International union of geodesy and geophysics, 4. general assembly Stockholm 1930.) - Norrländska torvmossestudier. 2. Några huvudpunkter i skogens o myrarnas postarktiska hist inom s Norrland. [Rubr.] Sthlm 1930. S 63–90. [Ur GFF s å.] ([Omsl:] Meddelanden 14.) – Die Postarktische Geschichte der europäischen Wälder nach den vorliegenden Pollendiagrammen (Ver-handlungen des internationalen Kongresses forstli-cher Versuchsanstalten ... [även eng o fr tit] Stockholm 1929, Sthlm 1930, s 1–27; även med omsl: Meddelanden 16). – Den svenska polarforskningen (Svenska kalendern, 1931, Sthlm 1930, s 230-239). – Jordklotets byggnad och historia (Röster i radio, en handledn för radioföredragen hösten 1930, Sthlm 1930, s 15–18). – Närke. En landskapsskiss (STFÅ, 1930, Sthlm, s 23-55, pl. 13–14). – Ur jordklotets saga. Upps 1931. 176 s. - Svea älv (Risebergaboken, Sthlm 1931, 4:o, s 104-116, 2 pl-bl). – Gerard Jakob De Geer (SBL, bd 10, Sthlm 1931, 4:o, s 550–567). – Pollenanalys (Nordisk familjebok, 3. ... uppl, bd 15, Sthlm 1931, sp 1186-88; sign L. v. R). – Problems and working-lines in the postarctic forest history of Europé (5. international botanical congress Cambridge, 16-23 August, 1930, Report of proceedings Cambridge 1931, s 48-54 samt diskussionsinlägg 69 f, 71 o 129). -Torvmosseforskaren Rutger Sernander (Ergo, tidn för Uppsala studenter, årg 8,1931, Upps, 4:o, s 233 f). – Ur skogarnas historia efter istiden. Två föredr (Röster i radio, en handledn för radiolyssnarna ... hösten 1932, tr 1932, s 77-81). – Den svenska skogen efter istiden. [Upps, tr] Sthlm 1933. 64 s. (Studentföreningen Verdandis småskrifter, n:r 357.) – Ur Europas skogshistoria efter istiden. Sthlm 1933. 64 s. (Ibid, 358.) – On improvements of the pollen-analysis tech-nique. [Rubr.] Sthlm 1933. S 523-527. [Ur GFF s å.] ([Omsl:] Meddelanden .... 29.) – Den halländska stranden (STFÅ, 1933, s 104-134). - Våra myrar som naturdokument, en orientering (Sveriges natur, 24, 1933, s 7–20). – Sveriges kust nu och fordom (Röster i radio, 1933, s 210–212). – A Gothiglacial transgression of the sea in south Sweden (Geografiska annaler, bd 15, 1933, Sdilm, 4:o, s 225-254, pl 9; även med omsl: Meddelanden 28). –Bonäslinjen. En lednivå bland Siljansbäckenets senkvartära strandlinjer. [Rubr.] Sthlm 1934. S 19–31. ([Omsl:] Meddelanden 31.) – Sveriges natur i flygarperspektiv. 1-5 (Stf, Sv turistföreningens tidn, årg 2, 1934, Sthlm, 4:o, s 11–13, 42–44, 77 f, 138 f, 180 f). – De senkvaruere klimaveks-linger i Nordeuropa ... Av R Nordhagen ... 1933 [rec] (HT, årg 54,1934, Sthlm, s 93–97). – Bålen-See-Studien des Geologischen Instituts der Stockholms Högskola. 1. Der Bålen-See und die Bålen-See-Studien / ... 3. Myriophyllum alterniflorum D. C. in den Bålen- See-Ablagerungen. Sthlm 1935. S 301–317; 7 s. [Ur GFF s å.] ([Omsl:] Meddelanden 37 [: 1 o 3].) – Die schwedischen Urkunden zur Geschichte des spät-quartären Klimas (6. Internationaal botanisch con-gres Amsterdam, 2–7 sept 1935, Proceedings, vol 2, Leiden 1935, s 93–95). – Markens naturmonument (L Faxén m fl, Vi och vår natur, Sthlm 1935, 4:o, s 27–54). – Landskapet Dalsland, en naturhist rundfärd (STFÅ, 1936, s 17–51). – Post-pleistocene pollen diagrams from the southern hemisphere, 1. New Zealand (Geografiska annaler, 18, 1936, s 308-333; tills med L M. Cranwell). – Pollen analyses, tables 1-6 compiled by L M. Cranwell from the analyses carried out by L. M. C. and L. v. P. (ibid, s 335–347). – Galtabäckslagunen – åtfyndens ungefärliga ålder (WSH, F 5, ser. A [Humanistiska skrifter], bd 6, n:o 1 [även (med påklistrad lapp) betecknad som Meddelanden 44]. P Humbla o L v P, Galtabäcksbåten och tidigt båtbyggeri i Norden, Gbg 1937, s 107–148). – The geographical survey of Irish bogs (The Irish naturalists'journal, vol. 6, 1937, Belfast, 4:o, s 210-227). – Säters dal. [Rubr.] Sthlm 1938. 16 s. ([Omsl:] Svenska turistföreningens små häften, Dalarna: 1.) – Tylösand. En halländsk sandbukt. [Rubr.] Sthlm 1938. 7 s. (Ibid, Halland: 1.) – Odensjön, Skäralid, Klöva hallar. [Rubr.] Sthlm 1938. 16 s. (Ibid, Skåne: 1.) – Utsikten från Katarinahissen i Stockholm. [Rubr.] Sthlm 1938. 7 s. (Ibid, Stockholm: l.) – I utsiktstornet på Mösseberg. [Rubr.] Sthlm 1938. 8 s. (Ibid, Västergötland: 1.) – Isobasytor i den senkvartära Viskafjorden (Meddelanden från ... geol inst, 46. Hyllningsskrift till Gerard De Geer Sthlm 1938 [ur GFFs å], s 434–456). – Marken (Nysunds socken. Minnesskrift... med anl av kyrkans 300-åriga tillvaro, Örebro 1938, s 47–78). – Två historiska flyttblock. Monumentet vid Tannen-berg (Nordisk familjeboks månadskrönika, årg 1, 1938, Sthlm, 4:o, s 94–101). – Oceanytans höjdväxlingar och Nordens nivåförändringar (ibid, s 252–259; även sep, 7 s). – Der Fund und die Pollenanalyti-sche Ermittlung seiner Zeitstellung (VHAAH, d 46: 1 [även med omsl: Meddelanden 48]. L. v P, A. Oldeberg und I. Fröman, Ein eisenzeitliches Rad aus dem Filaren-See in Södermanland Schweden, Sthlm 1939, s 7–29). – [Diskussionsinlägg] (Ymer, 59,1939, s 78–82). – A. G. Högbom (ibid, 60, 1940, s 41–45). -Kalkens och solens ö (STFÅ, 1940, s 29-54). – Tag vara på torvmossfynden! (Populär biologisk revy, årg 3, 1941, Sthlm, nr 2, s 3-14). – Geochronologia Suecica (OoB, årg 50, 1941, Sthlm, 4:o, s 113–122). – Ett tvärsnitt genom Stockholmsåsen (Svensk geografisk årsbok, årg 18,1942, Lund, även: Studier tillägnade Helge Nelson, Lund 1942, s 64–77; även med omsl: Meddelanden 58 [felnumrerad]). - Viskadalens fornfjord (Från Borås och de sju häraderna, 1943, Gbg, 4:o, s 39–56; även sep, 18 s). – Pollenstatistiska perspektiv på Jordens klimathistoria (Ymer, 64, 1944, s 79-113; även med omsl: Meddelanden 64; övers i The New phytologist, vol 45, 1946, Cambridge, s 193–217: The prospect for pollen analysis in the study of the Earth's climatic hislory; även med omsl: Meddelanden 79). – Rutger Sernander 2.11. 1866 – 27.10. 1944 (Ymer, 64, 1944, s 265–269). – En kodex för klimathistorisk istidsforskning. Med randanteckn ur sv synvinklar / Fagus – Helianthemum i svenska pollenspektra. [Rubr.] Sthlm 1945. S 33-53. [Ur GFF s å.] (Omsl:] Meddelanden 67–68.) – Rutger Sernander. In memoriam (VSUÅ, 1945, Upps, s 17-20,1 pl). – Trädslagsfördelningen i Sveriges skogar under olika skeden efter istiden enligt pollenanalyser från torvmossar (Q G] G De,Geer, Sveriges naturrikedomar, [1,] Sthlm 1946, 1 vikt karta vid slutet). - Hallands marina fornstränder. a och u> vid Nordens sen-kvartära nivåförändringar. [Rubr.] Sthlm 1946. S 293-320. [Ur GFF s å.] ([Omsl:] Meddelanden 80.) - Vår fornkultur i naturhistoriens ljus (STFÅ, 1946, s 65–88). – Redogörelse för en utredning av de marina strandförskjutningarna i Halland under sen-kvartär dd (Ymer, 66,1946, s 53–56). – Viskadalen: jökelbädd - havsfjord - bondebygd (Sveriges bebyggelse Älvsborgs län, Landsbygden, d 1. Björketorp, Fritsla ... socknar, [Sthlm, tr] Uddevalla 1947,4:o, s 9–30). – Övre Klarälvsdalens fornfjord. [Rubr.] Sthlm 1948. S 197–209. [Ur GFF s å.] ([Omsl:] Meddelanden .... 84.) – New aspects on the Late-Quaternary displace-ment of Swedish sea shore (International geological congress, Report of the 18. session Great Britain 1948, Part 13. Proceedings of Section M. Other subjects London 1952, s 219-225; även med omsl: Meddelanden 99). – The ancient sea hord of the Viskan val-ley [1–3] (GFF, 77,1955, s 595–632, o 78,1956, s 101–121, utg C. G. Wenner, samt 90,1968, s 37–110, utg N-A Mörner; [1 o 2] även med omsl: Meddelanden 112, 113). – Bidrag i GFF, 1903, 1906, 1909-12, 1915–16, 1918–20, 1922–27, 1929–30, 1932–36, 1938–39, 1942, 1944–45, 1947–48, 1950, 1955-56, 1968, Sthlm, de flesta nämnda i O Selling, Förteckning över L v Posts skrifter med helt eller till någon del geobotaniskt innehåll (Svensk botanisk tidskrift, bd 45, 1951, Upps, s 288–296); vidare i bl a St-T 11/10 1925, SvD 25/8 1929, 23 o 29/4, 30/9, 14 o 25/11, 4/12 1930, 16/1, 21/5, 28 o 29/7, 21/8, 16/10, 13/12 1931, 7 o 14/4,12/7,1/8,4,9 o 23/8,4 o 5/10 1932 (delvis recensioner) samt DN 1932–50 (c:a 160 st, nästan alla i form av rec).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 24juli 1929, nr 8, RA.

C Caldenius, L v P har avlidit (SvD 12 jan 1951); H Gams, L v P als Quartärforscher (Zeitschrift fiir Gletscherkunde und Glazialgeologie 1952); J Iversen, L v P 16/6 188411/1 1951 (Meddelelser fra Dansk Geol Foren 1951); G Lundqvist, L v P död (DN 12 jan 1951); dens, L v P 16.6. 188411.1. 1951 (Sv geogr årsb 1951); dens, Henrik Vilhelm Munthe (Levnadsteckn:ar över VA:s led:er, nr 164,1965); E Norin, minnesord över P (Geol fören:s i Sthlm förhandl:ar, 73, 1951); O H Selling, L v P 16/6 188411/1 1951 (Sv botan tidskr 1951).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E J Lennart Post, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7398, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lundqvist), hämtad 2019-01-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7398
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E J Lennart Post, von, urn:sbl:7398, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lundqvist), hämtad 2019-01-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se