Adolv Olsson. KB

G Adolf (Adolv) Olsson

Född:1886-01-15 – Malmö Karoli församling, Skåne län
Död:1958-07-07 – Sandvikens församling, Gävleborgs län

Riksdagsledamot, Agitator, Kommunalpolitiker, Tidningsredaktör, Nykterist


Band 28 (1992-1994), sida 281.

Meriter

Olsson, Gustaf Adolf (Adolv), f 15 jan 1886 i Malmö, Caroli, d 7 juli 1958 i Sandviken (kbf i Gävle, Hel Tref). Föräldrar: muraren Jöns O o Lovisa Sjölin. Ordf i sydsv distr av Nykterhetsorden Verdandi 04, medarb i Nya Samhället 06–08, i Arbetarbladet 08–15, i Ljus o Jord 14–15, led av Hudiksvalls stadsfullm 12–13, av styr för Gävleborgs läns distr av SAP 14–54, ombudsman där 14–40, ordf där 40–54, red för Hälsinglands Folkblad 15–34, led av Gävle stadsfullm 19–42, av AK 21–okt 57 (led av AK:s femte tillf utsk 21, av andra särsk utsk 25, av bevilln:utsk 29, 31–39 lagt, 40 lagt o 41–57, ordf där 48–56, led av särsk utsk 33, 35 o 54, av första särsk utsk 39 urt, 40 urt o 46, av utrikesutsk 49–57, statsrevisor 51–53), led av styr för riksdagens soc:dem nykterhetsgrupp 23–57, ordf där 48–52, ordf i Gävle arbetarkommun 27–30, i Sveriges nykterhetsvänners landsförb 31–34, led av 1932 års sakk för lagstiftn mot beväpnade kårer nov 32–mars 34, av 1932 års bostadsproduktionssakk dec 32–nov 35, av Statens byggnadslånebyrå 7 juli 33–30 juni 48, socialföredragande där 33–42, chef för sociala avd där 42–48, led av soc:dem riksdagsgruppens förtroenderåd 33–57, av 1934 års maltdryckslagstiftn:komm april 34–jan 36, politisk red i Söderhamns-Kuriren o Hälsinglands Folkblad 35-41, led av 1936 års skattekomm okt 36–dec 39, av 1939 års polisutredn nov 38–dec 39 o dec 41–nov 44, av komm ang avvägn av den direkta statsbeskattn jan–mars 40, av styr för SAP 40, av 1944 års nykterhetskomm nov 44–okt 52, av 1945 års statsskatteberedn okt 45–nov 46, ordf i 1947 års byggnadsmaterialutredn maj 47–jan 52, i 1947 års konsumtionsskatteberedn nov 47–mars 48, led av Bostadsstyr samt chef för dess sociala sektion o generaldir:ens ställföreträdare 1 juli 48–30 juni 50, ordf i 1949 års skatteutredn april 49–nov 51.

G 21 okt 1911 i Hudiksvall m Svea Mathilda Hedin, f 25 maj 1885 där, d 23 april 1969 i Gävle, Hel Tref, dtr till skomakaren Erik H o Matilda Karlsson.

Biografi

Som många andra arbetarungdomar sökte sig Adolv O till sekelskiftets båda framstormande folkrörelser, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. Där väcktes hans samhällsintresse och där fick han sin första föreningsmässiga och politiska träning. Han talade ofta om hur mycket han lärt sig i folkrörelserna: att sköta ordförandeklubban, skriva protokoll, diskutera och hålla anföranden. Vid 18 års ålder valdes han till distriktsordförande i Nykterhetsorden Verdandi, en utbrytning ur IOGT, Internationella Godtemplarorden. Själv anslöt sig O även till IOGT.

Framförallt blev O känd som agitator för det socialdemokratiska ungdomsförbundet, och han hörde till den mycket omtalade agitatorsgeneration som trädde fram kort efter sekelskiftet. Budskapet var ofta riktat mot militarismen, och O fick fängelsestraff för det antimilitaristiska uppropet Till Smålands arbetarungdom!

Agitationen förde O till tidningsvärlden. Tjugoårig blev han lokalredaktör i Hudiksvall för den socialdemokratiska tidningen Nya Samhället som gavs ut i Sundsvall. Han var sedan knuten till den socialdemokratiska tidningen i Gävle, Arbetarbladet, och dess avläggare i Hälsingland. Samtidigt med sitt tidningsmannaskap var O engagerad i partiets organisationsarbete och muntliga agitation. Skåningen blev omplanterad i Gävleborgs jord och utförde där ett omfattande propagandaarbete. Under dessa år lyftes O fram som företrädare för Hälsinglands arbetare och småbönder. Redan vid 1911 års val till AK var han nära att bli vald som riksdagsman. Han utsågs till stadsfullmäktig i Hudiksvall och senare i Gävle, där han var kommunalt verksam i ett par årtionden, bl a som ledamot av drätselkammaren. 1921 inträdde han i AK. O förenade länge riksdagsarbetet med tidningsverksamheten och tillhörde den ganska stora grupp av socialdemokratiska chefredaktörer som skrev ledare i riksdagsbänken. Han fick också centrala uppgifter inom partiet.

I riksdagen placerades O i bl a bevillningsutskottet, där han 1948 efterträdde Johan Bärg som ordförande. O var då känd som socialdemokraternas talesman i skattefrågor i AK. Som ordförande trädde han ännu mera fram som den med detaljerna förtrogne skatteexperten. I utskottet fick O också arbeta med nykterhetsfrågorna. Han hade olika funktioner inom nykterhetsrörelsen och spelade en stor roll för utformningen av dess alkoholpolitik. O drev kravet på avveckling av det privata vinstintresset från alkoholhanteringen, och han hörde till dem som kritiserade Brattsystemet. I stället önskade han införa det s k danska systemet som innebar höga alkoholskatter. När nykterhetsrörelsen 1953 tog ställning i denna fråga, vägde hans ord för den nya linjen mycket tungt. Året därpå kunde han i riksdagens särskilda utskott för alkoholfrågor fullfölja framgången. När socialdemokratin på 1930-talet började utveckla bostadspolitiken togs O:s krafter i anspråk på olika poster. Han fick här ett nytt specialområde och var med om att bygga upp det statliga bostadsstödet.

Trots sina dryga uppgifter i riksdag och statlig förvaltning fortsatte O sin agitation och sina allmänpolitiska engagemang. Han gav sig gärna in i den politiska debatten utanför sina specialområden och utnyttjades flitigt i utredningar och särskilda utskott. O vann stor uppmärksamhet. I memoarer om riksdagen nämns han ofta, och han anses allmänt ha haft ett stort inflytande såväl i utskotten som i kammaren.

O var politikern som i sin person förenade agitatorn, tidningsmannen, riksdagsledamoten, administratören, kommunalmannen och nykterhetsivraren. Han präglades av den socialdemokratiska arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen, och de födde hos honom ett starkt engagemang i reformpolitiken.

Författare

Hilding Johansson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Arkivfragment efter O i AA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Till Smålands arbetarungdom! [Rubr.] Jönköping 1906. Fol. 1 bl. [Anon; undert: Smålands distrikt av Socialdemokratiska ungdomsförbundet.] – När bojorna brista. Skådespel i tre akter. Hudiksvall 1908. 63 s. – Den socialdemokratiska nykterhetspolitiken. En vidräkning med de folkfrisinnade anklagarne. Föredr hållet i Gysinge d 15 aug 1926. [Rubr.] Gävle 1926. 6 s. – Bostäder, inte planer, måste vara färdiga 1 okt. 1942 (Morgonbris, [utg: Sveriges socialdemokr kvinnoförb,] årg 38, 1942, Sthlm, 4:o, nr 1, s 4 f, 18).

Redigerat: Ljus. Programbok för Helsinglands norra distrikt av I.O.G.T. Nr 1-6. Sthlm 1910-11. Fol. 8, 4, 4, (Julnr:) 16, 4, 4 s. (Tills med A. Thelin.)

Källor och litteratur

Källor o litt: N Eriksson, Nancy (1985); A Isaksson, Per Albin, 1 (1985); T Lindbom, Den soc: dem ungdomsrörelsen i Sverige (1945); Riksdagen inifrån (1991); riksdagstrycket; SMoK; Tvåkammarriksdagen 1867–1970, 5 (1992); E Wigforss, Minnen, 3 (1954).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G Adolf (Adolv) Olsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7771, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hilding Johansson), hämtad 2019-09-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7771
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G Adolf (Adolv) Olsson, urn:sbl:7771, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hilding Johansson), hämtad 2019-09-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se