E Aron I Orrmell

Född:1891-02-11 – Värsås församling, Skaraborgs län
Död:1990-12-04 – Danderyds församling, Stockholms län

Industriidkare, Uppfinnare, Kemitekniker, Överingenjör


Band 28 (1992-1994), sida 363.

Meriter

Orrmell (tidigare Johansson), Ernst Aron Isidor, f 11 febr 1891 i Värsås, Skar, d 4 dec 1990 i Danderyd, Sth. Föräldrar: godsägaren Frans August Johansson o Anna Josefina Elisabeth Johanson. Elev vid realskolan i Skövde, vid Chalmers tekn läroanstalts lägre avd sept 08–vt 10 o högre avd ht 10–vt 14, ex från fackavd för kemisk teknologi där juni 14, kemist vid Korsnäs sågverks ab:s cellulosafabriker i Gävle 14–17, tekn chef o platschef för Skogens kol ab:s anläggn:ar i Kilafors, Hanebo, Gävl, o Ornäs, Kopp, 17–21, överingenjör vid ab Iggesunds bruks cellulosafabriker o träsliperi i Njutånger, Gävl, 21–26, överingenjör o tekn chef vid Kramfors ab 26–38, v VD där 38–40, VD o led av styr där 40–51, led av styr för Ångermanälfvens stufveri ab 33–51, för Hamreforsens ab (från 42 Hjälta ab) 39–51, VD där 51–59, led av styr för Harrsele kraftab (från 53 Pengfors ab) 47–51, VD där 51–59, VD för Harrsele ab 53–59, för Harrsele linjeab 55–59, för Bjurfors ab 55–59, led av styr där 60–66, VD för Trångfors ab 58–59, led av styr för ab Defibrator 54–60, för Sthlms rederi ab Svea 55–67, för ab Finnboda Varf 57–70, led av styr för ett flertal andra bolag o fören:ar, bl a Ångermanälvens flottn:fören, Sv trävaruexportfören, Sv trämassefören.

G 19 nov 1916 i Skövde m Alva Ingeborg Lovisa Wåhlin, f 20 maj 1891 i Borås, d 28 nov 1969 i Danderyd, Sth, dtr till köpmannen Paul W o Ida Sofia Åkerblom.

Biografi

Redan under sin studietid vid Chalmers fick Aron O en första kontakt med cellulosaindustrin genom praktiktjänstgöring vid Bäckhammars sulfatfabrik utanför Kristinehamn och Utansjö sulfitfabrik norr om Härnösand. Efter examen anställdes han vid Karskärs sulfitfabrik utanför Gävle. Under hans tid där byggdes också en sulfatfabrik, och O hade ansvar för den kemiska provtagningen vid båda anläggningarna. 1917 blev han chef för Skogens kol ab, trots att han enligt egen utsago då inte kunde någonting om kolning. Skogens kol ägdes av järn- och stålföretag och producerade träkol, som användes som reduktionsmedel vid järnframställning. O handplockades till befattningen av Gunnar Magnusson (bd 24), då överingenjör vid Karskärsfabrikerna och tidigare chef för Skogens kol ab. Under Karskärstiden hade O också lärt känna Gunnar Sundblad, VD för ab Iggesunds bruk. Denne anställde 1921 den blott 30-årige O för att som överingenjör axla driftansvaret för brukets nedkörda sulfit- och sulfatfabrik.

1926 accepterade O ett erbjudande från Johan Mannerheim (bd 25), huvuddelägare i Kramfors ab, att bli överingenjör vid detta företags cellulosafabriker, Kramfors sulfitfabrik och Frånö sulfatfabrik med sågverk, samt vid Edsele kraftverk. Några år senare, då det närbelägna Strömnäs ab blivit dotterbolag till Kramfors ab, kom även Nensjö sulfatfabrik i Sprängsviken under O:s snabbt växande ansvarsområde. O låg bakom en betydelsefull utbyggnad av Kramforsfabriken. Han bidrog också med egna uppfinningar som bl a gällde barkning, och han hade ett öppet sinne för ny teknik. Kramfors blev därigenom först med att låta installera en kortvedsbarktrumma av stort format. Användningen av den nya barktrumman innebar förutom att veden tillvaratogs bättre också en betydande personalrationalisering. Genom fortsatta moderniseringar blev Kramfors vid slutet av 1930-talet en av Sveriges största och bäst utrustade sulfitfabriker. 1940 utsågs O till VD för Kramfors ab med dotterbolag. Under hans ledning byggdes i början av 1940-talet en trähusfabrik och en boardfabrik. Några av O:s patenterade uppfinningar gällde fiberplattor. Kramfors boardfabrik var ovanlig eftersom den tillverkade både en hård platta och en högporös med låg volymvikt. Den senare var den enda i sitt slag i Sverige. O:s tekniska och företagsekonomiska kunnande kanaliserades också i flera styrelseledamotskap.

Kramfors ab hade 1930 sålts till Ivar Kreuger (bd 21) och ingick i Svenska Cellulosa ab (SCA) men fungerade både under och efter kreugertiden som självständigt dotterbolag. När SCA i slutet av 1940-talet inledde en omorganisation mot ökad koncentration och centralisering lämnade O företaget för att i fortsättningen ägna sig åt kraftverksindustrin. 1951 tillträdde han som VD för Hjälta ab. Bolaget med kraftverk i Faxälven hade Sydkraft (Sydsv kraftab) som huvuddelägare. För att kunna möta den snabbt ökande elkonsumtionen på 1950-talet blev norrländsk kraft en viktig resurs också för Sydkraft och gav bolaget möjligheter att tillgodose sina kunders efterfrågan. I Umeälven byggdes på 1950-talet fyra kraftverk: Pengfors, Harrsele, Bjurfors nedre och Bjurfors övre. Fallägarna bildade i olika kombinationer bolag med Sydkraft som delägare i samtliga och med O som VD i vart och ett av bolagen. Han var också aktiv i det förarbete som på 1960-talet gjorde det möjligt att bygga Trångfors och Flåsjö kraftverk i Ljungan. O:s lokalkännedom och personkontakter spelade en stor roll vid Sydkrafts förvärv av fallrättigheter och vid förhandlingar med olika fallägare i norr.

O var en kraftfull person i format och uppträdande och med en förmåga att "ta folk". Han förefaller ha haft ett gott förhållande till arbetarna, respekterade deras organisationer och var en rejäl förhandlare (Fägerborgo Rosengren).

Författare

Nils Forsgren



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Tal för Svenska flottledsförbundet [Sollefteå 5/8 1947] (Svenska flottledsförbundets årsbok, 1–44, Sthlm 1925–70, 4:o, s 4380 f [i årg 21, 1947]).

Källor och litteratur

Källor o litt: O Bjurling, Sydkraft – samhälle. En berättelse i text o bild (1982); E Bosaeus, Utveckl av produktion o teknik i sv massaindustri 1857–1939 (Industrihist skriftser, 4, 1949); M Carlberg Jr o A Scholander, Tekn uppkäftighet. Om veteraner o tekniksprång i massa- o pappersindustri (1989); T Fohlin, Om pappersvedens avbarkn (Cellulosa o papper, 1948); E Fägerborg o A Rosengren, Kramfors sulfitfabrik 1907–77 (Kulturhist undersökmen vid NordM, Rapport 5, 1979); Hjälta kraftverk. En minnesskr vid igång-körn 1949 (1949); Hjälta kraftverk. En minnesskr vid invign 21.9.1950 (1950); Iggesunds bruks hist 1685-1985, 2 (1985); J Mannerheim, Kramfors ab. Utveckl o organisation (1928); A Prydz, Slipmassaindustriens tekn utveckl i Sverige 1857–1950 (Industrihist skriftser, 5, 1952); N H Qvist, Strömnäs ab, ett bolagsöde (1953); A Rosengren, Intervju med A O 1977 (NordM, stencil); S Rydberg, Papper i perspektiv. Massa- o pappersindustri i Sverige under 100 år (1990); SCA 50 år. Studier kring ett storföretag o dess föregångare (1979); SvTeknF; A Åberg, Sydkraft (1956).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E Aron I Orrmell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7804, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Forsgren), hämtad 2019-09-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7804
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E Aron I Orrmell, urn:sbl:7804, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Forsgren), hämtad 2019-09-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se