Eric Nipertz

Född:1404omkr
Död:1470-02 – Örby församling, Älvsborgs län (Vid Öresten)

Lagman, Riksråd, Hövitsman, Riddare


Band 27 (1990-1991), sida 54.

Meriter

Nipertz, Eric, f omkr 1404, d i slutet av febr 1470 i striden vid Öresten, Örby sn, Älvsb. Föräldrar: riddaren Kort Nipritz (se s 61) o Cecilia Nilsdtr (schack; se Gardell, RA:s fotostatkopia av perg:brev i Esplunda arkiv 1420, perg:brev 22 jan 1428 i RA, RA:s odat pappersbrev nr 20 o SMR, nr 803). Häradshövding i Boberg, Ög, från mellan 24 (Lags o doms) o 31 (C 4) till mellan 31 o 38, var sannolikt fogde på Staket hösten 34, blev riddare mellan 13 febr 42 (DGA 2) o 31 dec 43, alltså sannolikt vid konung Kristofers kröning antingen i Oslo 2 juli 42 eller i Ribe 1 jan 43, riksråd möjligen redan 28 febr 44 (B 15, f 122 v), säkert åtminstone från 25 sept 45 (ST) o ännu 66 (ST; Bring; unionskonungen Kristian I:s råd ännu 70 enl Hanserecesse), hövitsman på Stegeborg från mellan 29 mars 45 (bd 18, s 226) o juni 46 (Kenigsbergske Registrant) till mellan 7 jan 59 (Norden) o 25 jan 60 (pappersbrev RA), lagman i Östergötland från mellan 25 april 48 o 19 jan 51 (Norden) o ännu 25 mars 67 (HH 4, s 380), hövitsman på Älvsborg åtminstone från 63 (Skoklostersaml; Sv dipl:s fotost) o ännu 67 (Kavlas arkiv), sannolikt ännu 17 juni 68 (RA perg).

G mellan 1442 o 1449 (Gillingstam, s 241 o 907) m Ebba Eriksdtr, d 24 aug 1465 på Hov i Hovs sn, Ög, dtr till danska riksrådet o hovmästaren Erik Krummedige o Beata von Thienen samt tidigare gm hövitsmannen på Akershus Tymme Jonsson (Lange) o sv riksrådet Karl Kristiernsson (Vasa).

Biografi

N är en av de fåtaliga medeltida sv stormän för vilka uppgifter om födelsetid och barndom råkat bli bevarade. Dessa uppgifter finns i en samling av i början av 1400-talet nedtecknade berättelser om underverk av den avlidne linköpingsbiskopen Nicolaus Hermanni (bd 26). Där skildras, hur den fyraårige N 1408 tillfrisknade efter ett epi-leptiskt anfall, varvid man även får veta namn på hans föräldrar och mormor (Henrik Schück; Lunden).

N, som ej kan beläggas ha haft några helsyskon, blev faderlös redan 1412. Modern gifte 1420 om sig med riksrådet Claus Plata. Som vuxen är N tidigast känd genom ett morgongåvobrev, som vittnar om att han var bland gästerna vid ett bröllop på ärkebiskoparnas Arnö i Övergran i Uppland 1430. Enligt en notis i en brevförteckning utfärdade han 1431 ett fastebrev som häradshövding i Boberg i Östergötland, där hans morfar Nils Arvidsson (schack) haft samma ämbete i slutet av 1300-talet.

Nästa kända uppgift om honom föreligger i Karlskrönikan, enligt vilken "Nypertze" förnamnet har ej angivits, men ingen annan person med detta efternamn fanns veterligen då i landet på order av konung Erik och hövitsmannen på Sthlms slott Hans Kröpelin (bd 21) för att hindra Engelbrekt Engelbrektssons (bd 13) trupper från att erövra Stäkets slott lät bränna detta natten till 11 nov 1434 och föra allt lösöre därifrån till Sthlm. Notisen har kombinerats (Fritz) med ett brev från 1424, som visar, att Stäkets län lydde under Sthlms slott, och anses innebära att han var Kröpelins underfogde på Stäket. Beaktansvärt är i sammanhanget också, att Kröpelin liksom N varit med på det nämnda bröllopet på Arnö 1430, och att de i Sthlm tillsammans beseglat ett salubrev till en av Kröpelins tjänare 1435 (FMU). 1471 (B 19 b, nr 104) tilldömdes Peter Ragvaldsson (Fargalt, bd 15) gods, som N avtvingat Peters far Ragvald Magnusson, då N befann sig på Sthlms slott när detta belägrades av "riksens föreståndare" Engelbrekt alltså sannolikt 1435.

Därefter finns inga uppgifter om N förrän 1439, då konung Erik i proklamationer från Visborg på Gotland nämner honom som sin tjänare ("hofuesin") och uppger, att han till konungen kommit med budskap från Karl Knutsson (Bonde), att denne ej ämnade respektera traktaten från mötet i Kalmar 1438 om att Erik skulle vara konung även i Sverige.

Kontrasten är stark mellan den blygsamma sociala position, som det hittills refererade källmaterialet vittnar om, och N:s avancemang under konung Kristofers regering, då han dubbades till riddare 1442 eller 1443 och blev riksråd senast 1445. Denna kontrast är så stark, att man frestas förmoda, att hans först 1449 belagda äktenskap med Ebba Eriksdotter (Krummedige) ingåtts kort efter 1 febr 1442, då hon ännu nämnes som änka efter riksrådet Karl Kristiernsson (Vasa; d 1440). Eftersom N ej kan beläggas ha haft någon tidigare hustru, får denna förmodan ett visst stöd av att en av hans döttrar redan 1463 fick påvlig äktenskapsdispens (Gillingstam, s 344, not 472) och av att hans andra dotter, som uttryckligen uppges (Chronicon genealogicum) ha varit född i äktenskapet med Ebba, gifte sig senast 1464 (Gillingstam, s 424). Beaktansvärd är i sammanhanget även hans ålder; enligt den förutnämnda mirakelberättelsens åldersuppgift var han 1442 redan 38 år. Ebbas far hade varit en av konung Eriks främsta rådgivare, och hennes föregående svärfar Kristiern Nilsson (Vasa) hade varit drots och en av Karl Knutssons främsta motståndare. Efter Karl Kristiernssons mors död hade Kristiern Nilsson gift om sig med en av Ebbas systrar.

Ett kvitto av den 13 febr 1442 (DGA 2) vittnar om att N då var i Skara. Hans vistelse där kan kombineras med ett föregående dag där daterat dombrev (B 16, f 211 v), enligt vilket konung Kristofer då var där "och sin eriksgata red". Detta är det sista brev i vilket N nämnes utan riddartitel. Sådan bär han, då han nästa gång förekommer i urkundsmaterialet, nämligen då han 31 dec 1443 beseglar ett bytesbrev i Sthlm. Där var N också enligt ett brev av 2 jan 1444 (HH 31), och samma brev vittnar om att även Kristofer då var i Sthlm. 28 febr s å (B 15, f 122 v) förekommer N bland utfärdarna av ett brev om ett då inför konungen på Sthlms rådstuga avgjort rättsärende. Bland de övriga utfärdarna var både riksråd och andra, varför det ej kan avgöras, om han redan nu var riksråd. Redan 25 sept följande år namnes N emellertid bland Kristofers rådgivare i dennes i Khvn daterade stadfästelsebrev på hansestädernas privilegier i Sverige. Ett par veckor tidigare hade konungens ståtliga bröllop hållits i Khvn och därefter den nyblivna drottningens kröning, varför N:s närvaro i Khvn kombinerats med dessa festligheter (Kumlien 1933; Olesen 1980). Detta eller följande år blev han hövitsman på Stegeborg i Östergötland. Han beskylldes för att pingsten 1446 därifrån ha kapat ett preussiskt skepp (Kønigsbergske Registrant). I jan och mars 1446 befann sig N tillsammans med Kristofer vid dennes besök i Jönköping respektive Sthlm, och på sommaren s å deltog han i dennes tåg till Gotland (Kumlien 1933; Lögdberg; Olesen 1980). Våren 1447 var han i Khvn tillsammans med konungen (Olesen 1980).

Efter Karl Knutssons tronbestigning 1448 fortsatte N:s sociala avancemang med upphöjelse till lagman i Östergötland. Som sådan kan han ej beläggas förrän 1451, men hans närmaste företrädare Ragvald Puke (bd 5, s 312), som senast observerats med denna titel 25 april 1448 (RA perg), har ej påträffats i urkunder senare än 8 april 1449 (Sparre), varför N kan ha efterträtt honom redan före 1451. 8 okt 1451 var N fortfarande hövitsman på Stegeborg, som han torde ha lämnat först 1459 eller 1460. På ett möte i Arboga 1450 var han bland dem som erkände sig ha rått konung Karl att ratificera fördraget i Halmstad om upplåtelsen av Norge till Kristian I och påtog sig ansvaret härför.

En gåvobok, som tillhört kartusianklostret i Marienkron invid Rügenwalde i Hinterpommern, uppger, att N, "ambasiata regis Swecie", 3 sept 1451 till detta kloster donerade en centner osmundjärn och för en tunna smör förvärvade delaktighet i klostrets gemenskap för sig och sin familj. Dessa uppgifter har kombinerats (Carlsson 1943) med ett brev från föregående höst till den i Rügenwalde numera residerande ex-konungen Erik av Pommern om konung Karls intresse för att gifta om sig med dennes kusindotter och myndling Alexandra av Pommern. N skulle alltså av konung Karl ha sänts till konung Erik för underhandlingar om detta giftermålsprojekt, men Alexandra dog redan 17 okt 1451 av en pestsjukdom.

Enligt Karlskrönikan skall N under kriget mot Danmark 1452 med östgötar ha besegrat danskarna, då de sökte rycka fram söderifrån genom den bergiga skogstrakten Holaveden på gränsen mellan Småland och Östergötland. Han skall även ha förmått det av en unionsvänlig slottshövitsman innehavda Rumlaborg vid Jönköping att kapitulera. N var bland de sex personer som 1453 (BSH) dömde en rad stormän, som under kriget gått i Kristian I:s tjänst, och nämnes bland sigillanterna i traktaterna med Danmark i Sthlm s å och i Vadstena 1455 om stillestånd resp fred samt konung Karls mynt- och tullstadga förstnämnda år (Liedgren 1967).

Ett skiftesbrev 9 juni 1456 (UUB) mellan N och hans mödernehalvsystrars makar, riksråden Magnus Bengtsson (Natt och Dag; bd 26) och Svarte Åke Jönsson har tolkats (Styffe) som att han då skulle ha innehaft slottet Karlsholm vid Södertälje. Denna tolkning torde dock vila på en missuppfattning av brevtexten, vilken nämner Karlsholm som dateringsort omedelbart efter hans namn; ett brev från 1457 (RA ppr) visar, att det var Svarte Åke Jönsson som då sedan en tid var hövitsman där, och 1454 hade denne fått konung Karls förlänings-brev på Brandaborg (Genealogica 79, f 27), vilket torde bevisa Karlsholms omdiskuterade (se Mattisson) identitet med Brandaborg.

I en försvarsskrift av konung Karl från 1458 (BSH) uppges N ha varit den ene av ärkebiskopen Jöns Bengtssons (Oxenstierna) systerson till N:s antecessor matrimonii Karl Kristiernsson två främsta medhjälpare vid den belägring av Sthlm som började 13 febr 1457 och föranledde konungens flykt till Ostpreussen 24 febr. Han förekommer bland utfärdarna av flera riksrådsbrev som med ärkebiskopen i spetsen utfärdades 1012 mars 1457. N var också bland de riksråd som i jan 1458 följde konung Kristian på hans eriksgata (Hildebrand). På försommaren så deltog han i Sthlm i stadfästelsen av konung Kristofers morgongåva till den med Kristian omgifta Dorotea, i domen om konfiskation av konung Karls gods och i bekräftelsen av hansestädernas privilegier. Vid Kristians närmast följande besök i Sverige nämnes N bland sigillanterna i dennes 13 aug 1459 i Sthlm daterade förordning om skattegodsens vidmakthållande (Hadorphius 1687). Då konungen 1461 åter kom till Sverige, var N liksom sin styvson linköpingsbiskopen Kettil Karlsson (Vasa) bland rådsherrarna i hans följe, när han vid besök i Vadstena kloster lånade en stor penningsumma, som Erik av Pommern donerat för inrättande av ett prästkollegium. Kristians nästa besök i Sverige kom till stånd först 1463 och utsträcktes denna gång även till Finland. Flera i Åbo i juli detta år daterade brev vittnar om att N liksom styvsonen biskop Kettil även denna gång åtföljde honom. I motsats till styvsonen tillhörde han emellertid ej den rådsmajoritet som 13 sept och 14 okt godkände konungens fängslande av ärkebiskop Jöns Bengtsson. Då biskop Kettil och andra släktingar till ärkebiskopen i jan 1464 gjorde uppror mot konung Kristian, synes N ha förhållit sig lojal mot konungen. I Kristians i Helsingborg 25 febr daterade brev till västgötarna uppmanades dessa att följa N samt riksråden Tord Bonde Filipsson och Staffan Bengtsson (Vinstorpaätten) till konungen för dennes planerade motoffensiv (Hadorphius 1676). Sedan upprorsmännen segrat men måst ge vika för en folkopinion, som genomdrev konung Karls återkomst, ingicks 14 sept 1464 i Khvn en förlikning mellan konung Kristian och Jöns Bengtsson. N var här närvarande som ende svensk förutom Jöns Bengtsson. Detta har föranlett en förmodan (BSH 3, inl, s 165; Skoglund; Kraft; T Nordberg; Enemark 1979), att hans styvson biskop Kettil sänt honom till Kristian för att utverka ärkebiskopens frigivning ur fängelset.

7 okt 1464 befullmäktigade Kristian Jöns Bengtsson och N som sina ombud i Sverige, och samma dag utfärdade han lejdebrev för de svenskar de kunde tänkas sända till honom för underhandlingar (Hadorphius 1676). Någon ledande roll kom N dock ej att spela. Hans namn förekommer ej i källmaterialet rörande de händelser som ledde till konung Karls abdikation i början av 1465. I febr var N dock bland de riksråd som utfärdade förläningsbrev för ärkebiskopen och biskop Kettil och ett av de sex sv riksråd som bevistade unionsmötet i Jönköping utan att vara bland de av ärkebiskopen befullmäktigade ombuden.

Av den danske stormannen Ivar Axelssons (Tott) morgongåvobrev till konung Karls dotter Magdalena 22 sept 1466 framgår, att N var med på dubbelbröllopet i Nyköping mellan dessa kontrahenter och mellan Arvid Trolle och Ivar Axelssons dotter Beata. Han förekommer också bland utfärdarna av riksrådets drygt en vecka senare daterade stadfästelsebrev på konung Karls godsbesittningar (Bring) och överenskommelse med konung Kristians sändebud om unionsmöte i Kalmar följande sommar. Sedan Ivar Axelssons bror Erik i Nyköping valts till riksföreståndare, begav sig de där församlade stormännen till Sthlm, där de framtvang Jöns Bengtssons avgång från riksföreståndareämbetet. I förlikningsbrevet med Jöns Bengtsson och dennes anhängare 18 okt uppträder N bland ärkebiskopens motståndare i motsats till sin svärson Erik Nilsson (Oxenstierna) ärkebiskopens kusin och till sin styvson Erik Karlsson (Vasa), den avlidne biskop Kettils yngre bror och likaledes kusin till ärkebiskopen.

Efter denna tid kan N ej beläggas i det centrala Sverige. I ett brev från konung Kristian till Lübeck 17 mars 1467 (Hanserecesse) förbjöds handel med Sverige med undantag för Öland, Kalmar och Lödöse, vilket sammanställts (Kraft) med att Magnus Gren (bd 17) var hövitsman på Borgholm, Ture Turesson (Bielke; bd 4) på Kalmar och N åtminstone sedan 1463 på Älvsborg. Deras särställning framgår ännu klarare av den som sv konung återinsatte Karl Knutssons brev 13 april 1468 om stilleståndet med konung Kristian, ty däri föreskrives uttryckligen, att Magnus Gren, Ture Turesson och N skulle få behålla sina slottslän till fredsunderhandlingarna i Halmstad sommaren 1469. Det är tydligt, att dessa var de sv stormän som Kristian ännu räknade som sina anhängare.

19 febr (RA) och 25 mars (Oxenstierna) 1467 var N i Varberg resp i Bjärke härad i södra Västergötland, då han köpte gods, och 17 nov så (Kavlas arkiv) var han åter i Bjärke härad. Vid sistnämnda tillfälle tituleras han hövitsman på Älvsborg, och där vistades han enligt två brev av 17 juni 1468 (RA) efter att 12 febr så ha köpt jord i Mölndal (fotostat Sv dipl). Då en dom av den 1465 avlidne biskop Kettil och N stadfästes i Söderköping 14 okt 1468 (RA), nämnes den senare med formuleringen "uppå den tid Östgöta lagman", vilket kan tyda på att han hösten 1468 ej längre innehade detta lagmansämbete; det förutnämnda brevet av 25 mars 1467 innehåller det sista säkra belägget för hans lagmanstitel. Hans närmast kände efterträdare Arvid Trolle kan visserligen ej beläggas som lagman i Östergötland förrän 3 dec 1471 (Sjögren 1944, s 195), men det förefaller onekligen lockande att tänka sig, att Trolles nyblivne svärfar Ivar Axelsson som "major domus" för sin lika nyblivne svärfar konung Karl gärna låtit ersätta den Kristian-trogne N med Trolle. Enligt ett brev (HH 31) skall Arvid Trolle 1483 ha uppgivit, att "Nils Nipertz" från hans far Birger Trolles sätesgård Bergkvara fört jordabrev till Danmark, då Ture Turesson brände Bergkvara, medan Birger och Arvid Trolle var i "Erik Karlssons fängsel". Detta brev är endast bevarat i avskrift från 1600-talet i en av Lars Sparres kopieböcker som är kända för sina dåliga avskrifter. Då någon medlem av N:s släkt med förnamnet Nils ej är känd från denna tid och Ture Turesson och N ju var politiska meningsfränder, är det sannolikt, att det är den godssamlande (jfr nedan) N som deltagit i Ture Turessons expedition till Bergkvara och passat på att lägga beslag på Birger Trolles jordabrev. Tidpunkten framgår av uppgiften om Bergkvaras ägares fångenskap, ty Olavus Petris krönika uppger, att N:s styvson Erik Karlsson (Vasa) tillsammans med N:s svärson Erik Nilsson (Oxenstierna) och den senares släkting Trotte Karlsson (Eka-släkten; bd 12) gjorde uppror mot konung Karl hösten 1469 och tillfångatog de båda Trollarna i Vadstena; tillfångatagandet av Birger Trolle nämnes även i ett brev (Hadorphius 1676) från Karl, enligt vilket det ägde rum 13 okt.

Efter denna tidpunkt är N endast känd genom tre brev. Två av dem (RepD) är utfärdade av konung Kristian, som i dem nämner honom bland "män och råd" i sin omgivning tillsammans med huvudsakligen danska stormän, i det senare dock även Ture Turesson. Det ena är daterat i Helsingborg 29 dec 1469, det andra i Vä i nordöstra Skåne 18 jan 1470. Det allra sista brevet (Hanserecesse), i vilket N förekommer, härrör från 18 febr 1470 och är daterat i Varberg. Det är utfärdat av åtta sv stormän, vilka uppger sig vara konung Kristians råd, och bland dem är förutom N även Magnus Gren, Ture Turesson, N:s svärson Erik Nilsson och N:s styvson Erik Karlsson, vars uppror mot konung Karl slutat med nederlag i Dalarna (jfr Hildeman). Brevets adressat är magistraten i Danzig, som uppmanas upphöra med sin handel på Sverige, varemot brevutfärdarna, som säger sig vilja våga liv och gods för Kristian mot Karl, lovar befordra Danzigs intressen i den förres riken. Enligt Sturekrönikan stupade N, då Kristian med sin här led nederlag mot Karls systerson Sten Sture vid Öresten i södra Västergötland. Denna strid torde ha stått i slutet av febr (Hagnell), alltså endast någon vecka efter det i Varberg daterade brevet.

N skall enligt en domboksnotis från 1635 åtminstone 1462 som sätesgård ha haft Koberg i Lagmansereds socken i sydvästra Västergötland, och där daterades just detta år ett salubrev till honom (fotostat Sv dipl). Hans hustrus död 1465 inträffade emellertid enligt Vadstenadiariet på Hov i Hovs sn strax söder om Vadstena i Östergötland. Enligt 1500-talsuppgift skall Hov med Lysings, Dals, Vifolka och Göstrings härad ha varit pantsatt till henne av kronan för en stor summa penningar (Gillingstam, s 254 och 645; jfr Westin). Där hade en av N:s styvdöttrar firat sitt bröllop 1454, och där hade N 1458 haft en uppgörelse med sina styvsöner om deras arv efter sin far och farfar, varjämte där 1461 skiftats arv efter en av styvsönerna. Efter hustruns död synes Hov omedelbart ha övergått till hennes son Erik Karlsson (Vasa).

Uppgiften om Hovs län som N:s hustrus pant för lån till kronan av en stor summa penningar visar, att hans äktenskap måste ha varit ekonomiskt fördelaktigt, vilket ju väl stämmer med hennes i det föregående redovisade sociala bakgrund. Av intresse är, att han just vid den tid, då äktenskapet torde ha ingåtts, började förvärva gods i flera landskap. En rad brev vittnar om att N förvärvat jord i Västmanland 1444 (Gillingstam, s 256), i Närke 1444-56 (Gillingstam, s 256; UUB 9 febr 1456), i Östergötland 1444-64 (Gillingstam, s 256 o 258; RA 5 mars 1446, 10 okt 1448,1454 efter 17 mars, 27 maj 1458 o 1 o 11 jan 1462; Sv dipl:s fotost 1456; UUB 9 juni 1456, 3 juni 1457 o 5 april 1458; Gustavsson), i Södermanland 1445-58 (UUB 2 febr 1445, 25 okt 1452 samt 13 jan, 9 febr o 9 juni 1456; Genealogica 79; RA 19 maj 1453, 23 okt 1455 o 12 mars 1458; Örnberg); i Småland 145662 (Sv dipl:s fotost), i Västergötland 1459-68 (Sv dipl:s fotost; GLA; Skoklos-tersaml 25 april 1463; GUB; UUB 27 juli 1465; HH 4, s 380; RA 19 febr 1467 o 17 juni 1468) och i Värmland 1462 (De la Gar-dieska saml). Han hade även köpegods på Jylland (arvskiftesbrev 1476).

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ett 20-tal brev ur N:s arkiv i RA (jfr Sjödin) o UUB (jfr Liedgren 1956). Avskr av ett 10-tal ej längre i orig bevarade brev ur hans arkiv finns i LUB (fotost hos Sv dipl, RA). Ett 10-tal i övrigt mestadels numera okända brev ur N:s arkiv är kända genom en förteckning över brev som i början av 1600-talet fanns på Rungarn i Bladåker, Sth (tr av Gustavsson).

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor olilt: Perg:brev 22 jan 1428, 8 maj 1430, 31 dec 1443, 20 sept 1444, 21 jan, 5 o 7 mars samt 11 nov 1446, 25 april o 10 okt 1448, 22 o 25 febr, 5 mars, 28 sept, 8 okt samt 10 o 11 nov 1451, 21 mars, 11 juni o 17 nov 1452, 19 o 25 maj samt 2 juli 1453, efter 30 jan, efter 17 mars, 22 mars o 3 okt 1454, 26 febr, 17 maj o 23 okt

1455, 29 febr 1456, 10 mars o 20 okt 1457, 8, 20

0 27 jan, 12 o 24 mars, 27 maj, 16 okt o 14 nov 1458, 7 jan, 19 febr, 3, 12 o 30 april, 5 maj o 20 aug 1459, 4 mars o 9 okt 1460, 24 jan, 17 aug o 8 dec 1461, 1 o 11 jan 1462, 17jano 20 maj 1463, 9 febr o 8 juni 1465, 17 juni o 14 okt 1468 samt 22 jan 1476, pappersbrev 22 o 23 nov 1453, utan datum 1457 o 1458, 11 aug 1459 (vidimation 26 april 1475), 25 jan 1460, 8 febr (vidimation 10 mars) o 13 dec 1465, 19 febr 1467 (vidimation 24 nov 1472) o odat nr 20 o 52; B 15 (en av Lars Sparres kopieböcker), f 122 v, 171 o 353; B 16 (en annan av dessa), f 39 v f, 68 v, 91 v, 112 v, 158 v, 160 v, 211 v, 216, 253, 273 v, 276, 390 v, 392, 394, 427, 429 v o 430 v; B 19 (äldre avskr av medelt handkar) a: Ox. S, nr 218, b: Rasmus Ludvigsson II, nr 51 a, Olika proveniens: Från Biographica, nr 104, Olika proveniens: Från To-pographica, nr 161: 1468; C 4 (Reg öfver K Karl Knujssons o Dr Katarinas jordabref), f 6 o 32; C 25 (Åke Jönsson Svarte Skånings brefbok o räkenskapsbok 1467 o följ), f 4 o remsa efter f 14; C 50:

1 (ant:ar rör K Karl Knutssons egendomar eller arvet efter honom); Regesta dipl medii sevi: Emil Hildebrands regester, kapsel 3 (orig:brev i DRA): 15 jan 1446 o 1457-62; Genealogica 79 Q Pe-ringskiölds excerpter), f 27 o 36 v; Peringskiölds dipl E 21: 5 sept 1471; Ericsbergsarkivets perg:-brev 21 okt 1450; Ribbingska kopieboken (E 5150), nr 19; Sjöholmsarkivets perg:brev 8 dec 1461; Skoklostersamks perg:brev 1 febr 1442, 22 okt 1454, 2 jan 1461 o 25 april 1463, fotostatkopior av perg:brev 29 jan 1420 på Esplunda, av perg:brev i GUB 9 jan 1463, av pappersbrev på Kavlas 17 nov 1467, av perg:brev i LSB 8 mars 1451, 1 jan 1455 o 13 jan 1488, av LSB:s Kh 54 (Linköpings domkyrkas pappersreg), p 22, 121 o 188, av UUB:s perg:brev 2 febr 1445, 4 maj 1447, 25 okt 1452, 9 maj 1453 (vidimation 22 aug 1604 av vidimation 1 aug 1487), 13 jan, 9 febr o 9 juni

1456, 3 juni 1457, 15 febr o 5 april 1458,21 aug 1460 o 27 juli 1465 samt av UUB:s pappersbrev 12 jan 1460; mikrofilm av Marg Grips bok, p 260, i Trolleholms arkiv; Sv dipl:s fotostatkopior av avskr i LUB 13 febr 1442, 24 juni 1444, 29 febr 1456, 24 mars 1458, 24 aug 14*59, 8 dec 1461, 19 jan o 1 dec 1462, 25 april 1463 samt 12 o 19 febr 1468 och av brevförteckning i De la Gardieska saml: Sture, vol 1, p 8, LUB, allt i RA. Bjärke häradsrätts arkiv A 1:1: syn 25 aug 1635 o Askims o Ö Hisings häradsrätts arkiv AI a:l, p 31, GLA. Beläggsam] i Arkivet för Ordbok över Sveriges medeltida personnamn, Uppsala. K0nigsbergske Registrant 16, p 1123, DRA.

J A Almquist, Arvid Trolles jordebok 1498 jämte åtkomsthandl:ar o andra därmed samhöriga aktstycken (HH 31, 1938); J E Almquist, Det pro-cessuella förfarandet vid ägotvist (1923), s 69; G Bendix, Hammerstaätten (PHT 1956); W Berg, Elfsborgs slott (Bidr till kännedom om Göt:s fornminnen o hist, 7, 1904), s 4145; R Björkman, Det forna Jönköping (Jönköpings hist, 1, 1917), s 174 f; S Bring, Sami af åtsk handkar ..., 2 (1754), s 219, 233, 242, 244, 251 o 282; BSH 3 (1870), med inl, s 60, 62, 106, 138, 146, 154, 165, 174, 178, 204, 231, 247 o 253 f; G Carlsson, Tidsskedet 13891448 (Sveriges hist till våra dagar, 3:1, 1941), s 522; dens, Karl Knutssons testamente (HT 1943), s 11 ff; dens, De båda guldkronorna i Vadstena kloster (Fornv 1956), s 102; H Christen-sen, Len og magt i Danmark 1439-81 (1983); W Christensen, Unionskongerne og Hansestaederne 1439-66 (1895), s 132; Chronicon genealogicum (1718), s 17; Chronolog reg öfver de äldre handskr handkar som förvaras i ... Jacob Pontus-son De la Gardies archiv på Löberöd (HSH 17, 1832), nr 157, 163, 168, 172, 175 f, 178, 185, 192 ff, 194 b; F de Brun, Ägarelängderna för kvarteret Rådstugan under 1400- o 1500-talen (SSEÅ 1914), s 10; DGA 2 (1832), s 131, o 3 (1832), s 156 ff; Dipl Christierni primi (1856); DN 16:1-2 (1903); P Enemark, Fra Kalmarbrev til Sthlms blodbad (1979); dens, Kriseår 144851 (1981); dens, Christian I og forholdet til Sverige 144854 (Historie, Jyske samlxr, Ny raekke, XIV:3, 1982), s 453, 456 ff, 463, 468, 472, 491; FMU 3 - 4 (1921 - 24); B Fritz, Hus, land o län, 2 (1973); Förteckn på ... A L Stiernelds permbrefs-saml ... (HSH 17, 1832), nr 34 o 36; S Gardell, Gravmonument från Sveriges medeltid, 1 (1945), nr 347; R Geete, Handhar på sv:a rörande "Vår-frupänningen" (Småstycken på fom sv:a, 2. serien, 190016), s 136 o 143; C Gejrpt, Diarium Vadstenense (1988); H Gillingstam, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medeltiden (195253); K G Grandinson, rec av Hanserecesse von 143176, VI, o 14771530, IV (HT 1891, Öfversigter o granskmar), s 66; E Gustavsson, Kungabrev o andra Roslagens dokument (Roslagshistoriskt, 7, 1971), s 49, 52 f; GIR 4 (1868); J Hadorphius, Then andra delen til rijm-crönikorne hörande innehåller åtskillige konglige o furstlige förlijkn:ar ... (1676); dens, Biärköa rätten ... hwar hoos föllia några the äldsta konunga stadgar ... (1687), s 52 o 54; K Hagnell, Sturekrönikan 145296 (1941); Hanserecesse von 143176, 4 o 6 (1883-90); B Hildebrand, Esbjörn Blåpanna o hans arvingar (PHT 1934); K-I Hildeman, Slaget vid Uppbo (HT 1956); K H Karlsson, Arfstvisten emellan Erik Eriksson (Gyllenstjerna) o Ture Turesson (Bjelke) 1451-80 (1908), s 43 o 70; C A Klingspor o B Schlegel, Sv slott, Engsö (1877); Konung Erik XIV:s nämnds dombok (HH 13:1, 1884), s 59; S Kraft, Tidsskedet 1448-1520 (Sveriges hist till våra dagar, 3:2, 1944; personreg i del 15, 1945); K Kumlien, Karl Knutssons polit verksamhet 1434-48 (1933); dens, Karl Knutsson i Preussen 145764 (1940), s 44; Lags o doms; Liber beneficiorum domus corone Marie prope Rugenwold 14061528 (Quellen zur Pommerschen Geschichte, 5, 1919); J Liedgren, Arkiv (Kulturhist lex för nord medeltid, 1, 1956,) sp 225; dens, Kontrakten med myntmästarna i Sthlm o Uppsala 14491527 (NNA 1967), s 15; dens, Kammarmästaren Ingemar Ragvaldsson o hans arvingar (Sveriges släktforskarförbund. Årsb 1988), s 238; Liv-, est- und kurländisches Urkun-denbuch, 1:11 (1905); I Lundahl, Det medeltida Västergötland (1961); G Lundberg, Stegeborg under medeltiden (1978), s 102 f; T Lunden, Den helige Nikolaus' av Linköping liv o underverk (Credo, 3, 1958); K-G Lundholm, Sten Sture den äldre o stormännen (1956); G A Lögdberg, De nord konungarna o Tyska orden 144157 (1935); E Lönnroth, Sverige o Kalmarunionen 13971457 (1934), s 319; dens, Slaget på Brun-keberg o dess förhist (Sc 1938), s 163 f; A-C Mattisson, Medeltida nord borg- o sätesgårdsnamn på -holm (1986), s 121; Missiver fra Kongerne Christiern Is og Hans' Tid, 2 (1914); J Nordberg, S Clarae minne (1727), s 27 f: T 0:son Nordberg, Västerås slott (1975); A Norden, Norrköpings medeltid (1918); Olavus Petri, En swensk cröneka (1917), s 234; J Olesen, Rigsråd Konge-magt Union 143449 (1980); dens, Unionskri-ge og Staendersamfund 1450-81 (1983); A G Oxenstierna, Förteckning öfver handskrift-sam-hen på Wiks sätesgård i Upland (HH 4, 1864), s 360, 378 o 380; Privilegier, resolutioner o förordnar för Sveriges städer, 1 (1927), s 135; RepD 2:12 o 9 (192839); L F Rääf, Samhar o ant:ar till en beskrifning öfver Ydre hd i Ostergöthland, 1 (1856), s 256, o 3 (1861), s 383; J H Schröder, Monumenta diplomatica Svecana (182022), s 16, 22 o 40; Henrik Schiick, Två sv biografier från medeltiden (Antiqvarisk tidskr för Sverige, 5, 187395), s 374 f; Herman Schiick, Ecclesia Lincopensis (1959), s 112, 114; dens, Rikets brev o register (1976), s 340; J Silfving, Gripenberg o Mörbylund (1964); L Sjödin, Kanslistilar o medeltida arkiv, 1 (MRA 1939), s 118; P Sjögren, Släkten Trolles hist intill år 1505 (1944); dens, Ätten Posses hist intill år 1500 (1950); A Skoglund, De yngre Axelsönernas förbindelser med Sverige 144187 (1903), s 92, 119; SMR; G A Sparre, Förteckning å pergaments-handhar i Säfstaholms arkiv (HSH 36, 1955, s 16 f o 19; ST 3 (1895); C M S[tenbock], Johan Gabriel Baners 128 anor (PHT 1909); A A v Stiernman, Swea o Götha höfdinga-minne, 1 (2. uppl, 1836); Sthlms stads jordebok 142074 (1876), s 243; C G Styffe, Skandinavien under unionstiden (3. uppl, 1911); Sv medeltidens rim-krönikor, 23 (186668); Sveriges medeltida personnamn, 1 (196776), sp 721; G T Westin, De s k länsregistren från medeltidens slut (Sc 1951-52), s 136 f; F W[estling], Nipertz (NF, ny ... uppl, 19, 1913); K G Westman, Aktsaml till kungsådreinstitutets hist (1920), s 16 o 19; G Wieselgren, Sten Sture dy o Gustav Trolle (1949); F Ödberg, Förteckn öfver räfste-tingsdombref för Vestergötland under medeltiden (VFT 1:45, 1888), s 16 f; V Örnberg, För- teckn pä äldre handskner i Strengnäs läroverks bibi o Södermanlands fornminnesförenings sambar (Bidr till Södermanlands äldre kulturhist, 2:7, 1889), s 133.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eric Nipertz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8110, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-01-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8110
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eric Nipertz, urn:sbl:8110, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-01-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se