Johan F Nyström

Född:1855-09-26 – Härnösands domkyrkoförsamling, Västernorrlands län
Död:1918-07-18 – Oscars församling, Stockholms län

Riksdagsledamot, Historiker, Kommunalpolitiker, Geograf


Band 27 (1990-1991), sida 770.

Meriter

Nyström, Johan Fredrik, f 26 sept 1855 i Härnösand, d 18 juli 1918 i Sthlm, Osc. Föräldrar: tulluppsyningsmannen Fredrik August N o Eva Johanna Högberg. Mogenhetsex vid h a l i Härnösand 28 maj 75, inskr vid UU 14 sept 75, FK 12 sept 79, FL 3 nov 83, disp 28 maj 84, FD 31 maj 84, doc i historia 7 juni 84, allt vid UU, lär vid h elementarlärov för flickor i Uppsala ht 84–vt 95, vik lektor i historia vid Uppsala h a l 85–86, v ordf i Hist fören vid UU vt 85-vt 90, förest för lärokurser för jur fil ex o fil kand ex ht 87–ht 92, doc i statskunskap där 4 dec 88–9 sept 02, studier i geografi vid univ i Berlin 89, lektor i historia o svenska vid Uppsala h a l 5 mars 90, led av styr för Tekn skolan 90, sekr i Tullvännernas centralkomm 90–95, led av stadsfullm i Uppsala 21 nov 90–02, av drätselkammaren där 91, v ordf där 01, led av styr för Uppsala arbetsstuga 91–02, uppehöll undervisn o examination i geografi vid UU 13 april 92–01, sekr i Sv förb Sveriges rätt från 93, v ordf i styr för Uppsala arbetarinst 94, led av Uppsala läns folkhögskolestyr 95, ordf där 96, medarb i tidn Uppsala 95–03, led av Uppsala läns landsting 99–02, av FK 00–11, av AK 12–14, åter av FK från 16 (led av tillf utsk 03, av första särsk utsk 04, 07 o 18, av KU 05–14, v ordf där 10, led av andra särsk utsk 09 o 11), lektor i historia o geografi vid Norra reallärov i Sthlm från 12 febr 02, medarb i Vårt land 03-07, red där sept 03–aug 04, led av komm ang utgivn av generalstabens topogr karta över Norrland maj–nov 03, av styr för allm valmansförb från 04, av red:komm för NF:s andra uppl från 04, av styr o verkst utsk i valmansförb:s Stockholmsavd från 15 febr 05, ordf där 17 febr 10–15 dec 16, led av förb:s verkst utsk från 11, av komm ang ledn av statens järnvägsbyggnader dec 05–mars 06, av komm ang ändrad organisation av bl a järnvägsstyr aug 06–mars 07, medarb i NDA från 07, led av komm ang vissa lärlingsavtal juli 07–jan 09, av komm ang ändrad organisation av bla medicinalstyr juni 08–sept 10, av civilkommissionen dec 08juni 15, medarb o ordf i styr för Sthlms dagbl 09–14, led av stadsfullm i Sthlm från 2 juli 09, av överstyr (från 13 dir) för Sthlms stads folkskolor från 10, v ordf där från 14, led av stadsfullm:s valkomm 11–16, av det förenade högerpartiets i FK förtroenderåd 10–11, av lärarlönenämnden juli 12–maj 18, av StH:s styr från 27 okt 13. – LSkS 92, LHVU 93, LPS 13.

G 1) 8 juni 1885 i Uppsala (enl vb för Almunge, Upps) m Johanna Bring, f 9 maj 1845 i Knutby, Upps, d 14 jan 1899 i Uppsala, Domk, dtr till kaptenen Abraham B o frih Johanna Ottiliana v Düben; 2) 28 nov 1903 i Sthlm, Hedv El, m Rosa Mathilda Wallensteen, f 2 aug 1874 i Munsö, Sth, d 29 dec 1904 i Sthlm, Hedv El, dtr till löjtnanten o arrendatorn Johan Ernst W o Maria Mathilda Sturnegk.

Biografi

Efter att 1883 ha publicerat ett prisbelönt arbete om de sv ostindiska kompanierna disputerade Johan N följande år på en avhandling med ämne från 1700-talets ekonomiska historia, då en ännu ganska ovanlig orientering för en historiker. Hela sin Uppsalatid innehade N docenturer i historia och statskunskap och undervisade även i geografi. Under en statsunderstödd resa till Tyskland, Holland och Belgien 1900 studerade han den akademiska geografiundervisningen. Från 1890 uppehöll han ordinarie lektorat i historia, svenska och geografi, de sista 16 åren i Sthlm.

Vid sidan av ett editionsarbete avseende Hugo Grotius' brev till Axel Oxenstierna och några handelspolitiskt orienterade översiktsarbeten vände N efterhand sitt intresse mot aktuella statsrättsliga frågor. Utöver en viss populärvetenskaplig produktion ägnade han sig också åt översättningsarbete. Som ledamot av redaktionskommittén för Nordisk familjeboks andra upplaga svarade han väsentligen för de geografiska artiklarna.

Den sv rikspolitiken gick åren kring 1890 i hög grad i tullfrågans tecken. Nybliven stadsfullmäktig i Uppsala utsågs N till sekreterare i den våren 1890 bildade protektionistiska valkommittén, Tullvännernas centralkommitté, som leddes av Oscar Alin (bd 1) och E G Boström (bd 5). Trots en viss passivitet i övrigt från tullvännernas sida och ett dåligt resultat i AK-valet så blev N:s insats som distributör av cirkulärartiklar och flygskrifter uppmärksammad den ''Nyströmska korrespondensfabriken".

I den protektionistiska och politiskt starkt konservativa kretsen kring O Alin i Uppsala ingick i början av 1890-talet bl a Otto Varenius, Karl Hildebrand, Sam Clason och N. På statsrättsliga och allmänt nationella grunder opponerade de mot den norska positionen i unionsfrågan under den av Alin formulerade parollen "lika rättigheter — lika skyldigheter".

I nära samarbete med framför allt Alin medverkade N våren 1893 vid tillkomsten av Sv förbundet Sveriges rätt i Uppsala och kom att fungera som sekreterare och organisatör. Opinionsbildning i unionsfrågan var huvudpunkten på programmet, och på N föll ansvaret att samordna bildandet av lokalföreningar samt att sprida artiklar till landsortspressen. Den föredragsverksamhet landet runt som bedrevs av den snart riksbekante korpralen J Blom understöddes ekonomiskt av förbundet och kan i detalj följas i N:s brevväxling.

Som sekreterare i den protektionistiska centralkommittén och i Sveriges rätt liksom mer informellt i den s k FK:s valnämnd fick N under 1890-talet en nyckelroll i den konservativa propagandaverksamheten, som av bla val tak tiska skäl gled över från tullfrågan till försvars- och speciellt unionsfrågorna. Också med de båda övriga närbesläktade riksorganisationerna Sv nationalföreningen och Fosterländska förbundet uppehöll N täta kontakter.

Även i mötes- och presskampanjen 1895 för att åstadkomma en skärpning av regeringens hållning i unionsfrågan och framtvinga en tvångsrevision av unionsvillkoren var Alin och N drivkrafter, N främst som praktisk organisatör och skribent. Till viss del fick han framträda som bulvan för att dämpa intrycket av samordnad kampanj som kunde provocera motaktioner. På en del håll betraktades emellertid N som väl rabiat och effektiv, och han ersattes inför valen 1896 av en moderatare kraft som sekreterare i den protektionistiska valorganisationen.

Sedan N invalts i FK fick han möjlighet att där fullfölja sin unionella linje. I debatten som följde på regeringen Lundebergs proposition i okt 1905 om antagande av Karlstadskonventionen hörde N till de skarpaste kritikerna, och han profilerade sig därmed som hörande till högerflygeln inom FK:s s k majoritetsparti. N framstår som en konsekvent företrädare för den statsrättsligt orienterade och därmed minst kompromissbenägna unionslinje som lanserats av Alin och kretsen kring honom i början på 1890-talet.

Som en reaktion mot den passiva linje i rösträttsfrågan som majoritetsledaren i FK Christian Lundeberg (bd 24) ansågs driva utarbetade en kommitté inom Sveriges lantmannaförbund med N:s medverkan hösten 1903 ett positivt formulerat rösträttsprogram, dock tills vidare med fasthållande av majoritetsvalsprincipen. Som redaktör för tidningen Vårt land bytte emellertid N under riksdagen 1904 ståndpunkt och förordade proportionalismen som en formel för att lättare åstadkomma borgerlig samling i ett läge med allmän och lika rösträtt. Utan att egentligen vara övertygad proportionalist utvecklade N redan följande år sin argumentering på ett principiellt plan. Proportionalism utan förbehåll i skattefrågor hade, menade N, bättre förutsättningar att skydda de konservativa värdena i stort. Även på denna punkt hamnade N i tydlig motsatsställning till Lundeberg, som företrädde mer traditionella industriintressen.

N ingick i det särskilda utskott som hade till uppgift att behandla regeringen Lindmans proposition i rösträttsfrågan 1907, baserad på proportionalismen. Hans inflytande på debatten i FK samt insatser i den allmänna opinionsbildningen utanför riksdagen våren s å torde inte ha saknat betydelse för utgången. Förutom i traditionella högerfrågor som försvaret t ex i den hårda debatten i F-båtsfrågan 1912 engagerade sig N gärna i skolfrågor, bl a som ledamot i de särskilda utskotten för läroverksreformen (1904), etableringen av kommunala mellanskolor (1909) och förändringar inom den högre tekniska undervisningen (1911). Detta intresse var särskilt märkbart under N:s sista riksdagsår.

N medverkade som parlamentariker i en rad statliga kommittéer, bl a rörande lärarnas löneförhållanden, organisationsfrågor inom statsförvaltningen och den topografiska kartläggningen av Norrland. Som ledamot av KU hävdade han principiellt kravet på en även i detaljer hård formell kontroll framför en mer generellt hållen och därmed enligt N uddlös granskning av regeringens förvaltning.

Vid FK:s majoritetspartis namnbyte 1910 till det förenade högerpartiet inträdde N i dess förtroenderåd. I AK på Stockholmsbänken anslöt han sig två år senare till det nybildade sammanslagna lantmanna- och borgarepartiet. Med N:s bakgrund i de konservativa samarbetssträvandena på riksplanet i början på 1890-talet var det naturligt för honom att engagera sig i bildandet av allmänna valmansförbundet. Han medverkade aktivt i de möten i juliokt 1904 under vilka förbundet tillkom. Ordförande blev G F Östberg, med vilken N samarbetat redan i de äldre protektionistiska valorganisationerna. Sin största insats torde N emellertid ha gjort även här tillsammans med Östberg som inspiratör till lokalavdelningen i Sthlm och som dess ordförande under drygt sex år.

I stadsfullmäktige i Sthlm invaldes N på ett fyllnadsmandat. Han uppvisade där ett brett intresseområde, inte minst i folkskoleöverstyrelsen. Med traditionella högersynpunkter i kommunalekonomiska frågor förenade han ett sinne för praktiska konsekvenser och utvecklingens inneboende krafter som kom honom att i vissa skol- och socialpolitiska frågor inta en relativt moderat hållning. Det framkom bla i debatten om kommittéförslaget rörande allmän pensionsförsäkring 1913. Som partiman måste N betecknas som utrerad, och han kunde av motståndarna ses som "partigängare ... lika arg på liberaler som på socialister" (Ström). Hans argumentation för bevarad fullmaktsröstning liksom synpunkter i frågor kring valkretsindelningen framstår som främst partitaktiskt motiverade. I stadshuset kom han att förknippas med den utveckling mot ökad partidisciplin som intensivt drevs av den kontroversielle valledaren Sten Stendahl, något som troligen kostade honom ordförandeposten i Stockholmsavdelningen 1916. Som helt konsekvent på denna punkt framstår han emellertid inte. I annat sammanhang pläderade han 1912 mot öppna omröstningar i riksdagen, vilka han såg som en fara för självständigt agerande.

N var inte i egentlig mening tidningsman men hade genom medarbetarskap i Uppsalapressen och erfarenheter från 1890-talets propagandaverksamhet förskaffat sig goda kontakter i den konservativa pressen. Sin korta period som redaktör för den protektionistiskt och kyrkligt orienterade Vårt land fick han koncentrera på en föga framgångsrik sanering av dess ekonomi. På senare år upprätthöll han goda förbindelser med framför allt Sthlms Dagblad och Leon Ljunglunds (bd 24) NDA.

Som konservativ politiker liksom på det personliga planet tycks N ha stått närmast Alin och Östberg, inte minst genom de starka gemensamma intressena för organiserat valarbete och opinionsbildning ute i val-manskåren. På detta plan måste N:s tyngsta praktisk-politiska insats anses ha legat. Till den mer jämkande parlamentarikern Lundeberg var däremot avståndet längre, beroende på deras skilda profiler i unions- och rösträttsfrågorna men möjligen också på grund av den senares ljumma hållning till rekonstruktionen av Vårt land. Inte heller med Arvid Lindman förekom av allt att döma några mer personliga kontakter. Som lärare var N en omvittnat god pedagog, lugn och godmodig och med en kroppshydda som tidigt renderade honom öknamnet Jumbo. I den politiska talarstolen var han alltid väl påläst och ledig i framförandet och hade med sin slagfärdighet och formuleringsförmåga lätt att spetsa till debatten.

Handl:ar efter N (mottagna brev, handl:ar rör förb Sveriges rätt o annan polit propagandaverksamhet mm) i KB. Brev från N i KB (till bl a E W Dahlgren, F Läffler, B Meijer, A Molin o K Warburg), RA (till bl a G Berg, C Hallendorff o E Hildebrand), UUB (till bl a O Alin) o i SSA (till bl a P K Wahlström).

Författare

LeifGidlöf



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ett stycke svensk kulturhistoria [om överflödsförordningar] (Ny illustrerad tidning, bd 16 = N S, årg 1, 1880, Sthlm, fol, s 314; sign J. Fr. N.). Genom Sverige för tvåhundrafemtio år sedan [om Bulstrode Whitelocke] (ibid, 17 (N S, 2), 1881, s 58 f; d:o). De svenska ostindiska kompanierna. Historisk-statistisk framställn. Belönad med ... guldmedalj. [Gbg 1883.] 161 s. (WSH, N F, h 18:2.) Bidrag till svenska handelns och näringarnas historia under senare delen af 1700-talet. D 1*. Från början af merkantilsystemets förfall till myntrealisationen 1776. Akad afh. Upsala 1884. (8), 144 s. - Jonas Alströmer och hans verk [recension av G. H. Stråle, Alingsås manufakturverk ... 1884] (HT, årg 5, 1885, Sthlm, s 120). C. G. Malmström, Sveriges statskunskap, 8. uppl, öfversedd. Upsala 1887. 76 s. 9. d:o. 102 s. [S 24-56, Det svenska statsskickets historia, av N.] [Nya uppl:] J F N, Sveriges statskunskap i kort sammandrag. Utgör 10:e uppl af C. G. Malmströms Statskunskap ... 1898. 106 s, jämte Tillägg till J. F. Nyströms Statskunskap, 10. uppl, (2) s. J F N, Lärobok i Sveriges statskunskap ... utgör 11. uppl ... 1901. 109 s. D:o, 12. uppl ... 1904. 111 s. Lärobok i statskunskap ... 13. uppl ... 1907. 119 s. D:o, 14.15. uppl Sthlm 1910, 1913. 122 s. D:o, 16. uppl 1918. 115 s. [Sweden,] Constitution (The Encyclopsedia Britannica ..., 9. ed, vol 22, Edinburgh 1887, 4:o, s 742744; sign J. F. N.). -Den irländska frågan (Ny svensk tidskrift, [årg 8,] 1887, Sthlm, s 280-328). - Tal [nationens historia] (Minnesblad från invigningen af Norrlands nations nya byggnad den 11 oktober 1889, Upsala 1889, s 11-32). - Tullskydd eller frihandel? Uppsatser i tullpolitiska frågor tillegnade valmännen vid riksdagsmannavalen 1890. Sthlm 1890. 47 s. [Anon.] I unionsfrågan, 4. Den 25 § af Norges Grundlov. Sthlm 1892. 24 s. [Anon; ur Vårt land.] Tullskyddets införande i Sverige. En hist återblick. Upsala 1893. 40 s. [Anon.] [Även utg med ett tillägg Sthlm 1894, s 4143, o seriebeteckn tillagd på titelbl:] (Meddelande från Fosterländska förbundet, 12.) I rösträttsfrågan, 2. Valrätten i främmande länder. Sthlm 1893. 27 s. [Anon.] ([Omsl:] Svenska nationalföreningens skrifter, 2.) Minnet af Upsala möte. [Rubr.] U o o å. 4:o. Ils. (Redogörelse för Allmänna läroverken i Upsala, Enköping och Norrtelje under läsåret 1892-93, Upsala 1893 [:1]; även sep, Upsala 1893, även: Om Upsala möte, föredr vid Upsala allm läroverks minnesfest d 27 april 1893.) Upsala som boningsort. Anvisningar för dem som tänka bosätta sig i Upsala. Upsala 1894. 39 s. [Anon, tills med E Henschen (utg), R Schultz m fl.] Handbok i Sveriges geografi. Sthlm 1895. VIII, 550 s. - Tal vid Gustaf Adolfsfesten i Upsala allm. läroverk den 8 decem- ber 1894. [Rubr.] U ooå. 4:o. 10 s. (Redogörelse för allmänna läroverken i Upsala ... 189495, Upsala 1895 [:1]; även sep, Upsala 1895.) - [Moderlogens historia från 1857,] 2. 18661894 (Bidrag till Samfundet S. H. T:s historia under åren 1844-1894, Upsala 1895, s 3966; pseud Corpus Historiarum). Handelns historia ([L] Rothschilds Handbok för köpmän, handelsbokhållare och kontorister innehållande hela handelsvetenskapen i sammanträngd framställning, 2. omarb uppl under red af A. Wrson Munthe, 1, Sthlm [1896-]1903, s 196). Även sep: Öfversikt af bandelns historia [omsl: i sammanträngd främst], 1896. 96 s. [Titeluppl] 1914. Några drag ur fattigvårdens historia (Läsning för folket utg af Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande, årg 62, 1896, s 211-237; undert J. F. N.). Om Sveriges handelspolitik på 1700-talet (Sveriges allmänna handelsförenings månadsskrift, årg 2, 1896, Sthlm, fol, n:r 8, [bilaga:] Protokoll vid Sveriges allm handelsförenings årsmöte i Malmö ... 1896, s 1215). Handelsflottans utveckling (ibid, n:r 11, s 2 f; anon). Det svenska statsskickets historia. Medeltiden. Upps 1898. 58 s. Vasco da Garna och upptäckten af sjövägen till Indien. Sthlm 1898. 54 s. (Föreningen Heim-dals folkskrifter, n:r 52.) Geografiens och de geografiska upptäckternas historia till början af 1800-talet. Sthlm 1899. VIII, 414 s. Sveriges statskunskap på grundvalen af W. E. Svedelius Handbok. Upps 1901. 229 s. Handtverksklas-sens politiska representation. Föredr hållet... vid Stockholms stads handtverks-förenings sammantr d 25 febr. 1902. Sthlm 1902. 38 s. Redogörelse för lärlingshemmens i Köpenhamn tillkomst och verksamhet. Föredr inför Stockholms stads handtverksfören. Sthlm 1907. 29 s. De nordiska ländernas statskunskap. Upps 1909. VI, 405 s. Även: Sthlm så. 3. uppl Sthlm 1918. VII, 368 s. De mellaneuropeiska ländernas statskunskap. Sthlm 1911. 514 s. Jonas Alströmer (OoB, årg 20, 1911, Sthlm, s 289-303). Medv i Nordisk familjebok, bd 5-20, Sthlm 188299, Ny ... uppl, 134, 190422 (medlem av redaktions-komm till 27, 1918), o 3. ... uppl, 119, 192333; bidrag i Nordisk revy, HT, Pedagogisk tidskrift o Teologisk tidskrift samt bla NDÄ, Fyris, Upps, Stockholms dagblad o Vårt land, Sthlm.

Utgivit (redigerat): W. E. Svedelius, Handbok i statskunskap, 14. 2. uppl, omarb o utg. Upsala 188791. 1. Handbok i Sveriges Norges och Danmarks statskunskap. 1887. (8), 266, XV s. 2. Handbok i Rysslands Englands Frankrikes o Tysklands statsk. 1887. (8), 320 s. 3. Handbok i Österrikes Schweiz' Nederländernas Belgiens och Italiens statsk. 1888. (8), 356 s. 4, afd 1-3. Spanien Portugal Grekland Rumänien Serbien och Turkiet / Amerikas stater Persien Kina och Japan / Sakregister. [Omsl.] 1891. (8), 533 s. Härur sep: Nord-Amerikas Förenta stater. Upsala 1891. 218, 18 s. Rikskansleren Axel Oxenstiernas skrifter och brefväxling ... Afd 2, bd 2 o 4. Hugo Grotii bref ... Hugonis Grotii epistolae ad Axelium Oxenstierna, T 12. Sthlm 1889-91. (Utg av VHAA.) 1. Hugo Grotii bref, 1633-1639. 1889. X, 678 s. [Red enl föret.] 2. ... 1640-1645 med tillägg af brefven till rikskanslerens sekreterare P. Schmalz, 16351638 / adjectis epistolis ad P Schmalzium, secretarium ejus, 16351638. 1891. II, 702 s. [Anon medv, föret undert av C. G. Styffe.] Sveriges rike. Handbok för det sv folket. Bd 1:12, 2. Sthlm 18[98]99, [1899] 1900, 1900-02. 4:o. 364, 308 sp, 1 karta, 566 sp, 1 pl. [Ljus' skrifter, 1; bilaga till Ljus 1898/ 99-1901/02.] - Vårt land. 1903-04. Sthlm. Fol.

Översatt: W. Dreyer, Naturfolkens lif, populär etnografi, Sthlm 18[98]99, 4:o, 416 sp, 3 färgpl [Ljus' skrifter, 2, bilaga till Ljus 1898/99],

Källor och litteratur

Källor o litt: R Andersson, SvD o det polit livet 18971918 (1952); N Eden, Minnen (1969); S Hadenius, Fosterländsk unionspolitik (1964); E Hildebrand, Sthlms stadsfullm 19111920 (1952); G Holmgren, Hemmet med de öppna dörrarna (Hågk o livsintr, 20); A Jäderin, Allm valmansförb 19041914 (1914); E Kölgren o C G Tengström, Läroverks- o seminarie-matr 19141915 (1915); Y Larsson, På marsch mot demokratin (1967); O Nyman, Högern o kungamakten 19111914 (1957); riksdagstrycket; S Runestam, FK:högern o rösträttsfrågan 19001907 (1966); S Samuelsson, Hal i Uppsala (1952); F Ström, Min ungdoms strider (1940); P Sundberg, Ministärerna Bildt o Åkerhielm (1961); Sveriges riksdag, 15 (1938) o 17 (1935); Tvåkammarriksdagen 18671970, 1 (1988); UUM (1896); E Vedung, Unionsdebatten 1905 (1971); [G Welin,] Allm valmansförb för Sthlm 19051930 (1930); A Wåhlstrand, 1905 års ministärkriser (1941); dens, FK:s valnämnd 18901910 (1944); dens, Allm valmansförb:s tillkomst (1946).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan F Nyström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8512, Svenskt biografiskt lexikon (art av LeifGidlöf), hämtad 2019-01-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8512
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan F Nyström, urn:sbl:8512, Svenskt biografiskt lexikon (art av LeifGidlöf), hämtad 2019-01-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se