Daniel Melanderhielm

Född:1726-10-29 – Nikolai församling, Stockholms län
Död:1810-01-08 – Nikolai församling, Stockholms län

Matematiker, Astronom


Band 25 (1985-1987), sida 351.

Meriter

Melanderhielm, Daniel (före adl Melander), f 29 okt, dp 1 nov 1726 i Sthlm, Nik, d 8 jan 1810 där, ibid. Föräldrar: rektorn sedermera prosten Simon Melander o Justina Margareta Djurberg. Inskr vid UU 20juni 33, fil kand 19 dec 50, disp pro gradu 25 april 52, mag 15 juni 52, doc i matematik o fysik 27 juni 52, adjunkt i matematik 4 nov 57, vik prof i astronomi febr 58, allt vid UU, mechanices direktörs namn samt lika heder o rang med assessorerna i kollegierna 11 sept 58, ord prof i astronomi vid UU 22 okt 6130 maj 96 (tjänstl 20 juni 88), adl 7 okt 77, sekr i VA 21 sept 9611 maj 03, kansliråds titel 23 dec 01. LVA 65, LVS 73, LPS 78, led av Vitterhetsakad 80, LVHAA 86, led av Sv krigsmannasällsk (från 04 KrVA) 96.

G 23 febr 1758 i Sthlm, Nik, m Margareta Catharina Frondin i hennes andra g, f 1 juni 1722 i Uppsala, Domk, d 13 nov 1789 i Sthlm, Nik, dtr till kammarrådet prof Elias F o Gunilla Rommel samt förut g Braunersköld.

Biografi

M skrevs som sexåring in vid UU där han i 10 år under olika handledare drev förberedande studier. Avsikten var att han skulle bli präst men på inrådan av professor Samuel Klingenstierna (bd 21), som blivit imponerad av hans matematiska begåvning, ändrade han studiemål och gjorde de exakta naturvetenskaperna till huvudämnen. Han blev en av Klingenstiernas ivrigaste lärjungar och grundligt insatt i differentialkalkyl och Newtons Principia. M blev magister på en matematisk dissertation och efter att under eget presidium ha ventilerat en avhandling om Newtons rörelselagar docent i matematik.

1755 vistades M halva året i Trollhättan, där han på kanalföretagets uppdrag i egenskap av "förfaren mathematicus" utförde observationer och författade en beskrivning med planscher och figurer över kanalens historia och de i samband med dess tillkomst utförda arbetena. Denna förrättning var en vägande merit när han 1757 sökte professuren efter Klingenstierna. Han kom på förslag men S Duraeus (bd 11) blev utnämnd och M valdes till dennes efterträdare som adjunkt i matematik. 1758 förordnades han att som vikarie förestå professuren i astronomi. M stod i begrepp att gifta sig med en änka vars man varit häradshövding och vars far var professor. För att nå en likvärdig ställning sökte M att som vikarie få professors namn och rang. Ansökan avslogs men som tröst och till belöning för sina tjänster vid Trollhätte kanalverk utnämndes han till mechanices direktör.

1761 blev M efter märkliga turer professor i astronomi. Den ordinarie innehavaren M Strömer avstod från sitt ämbete mot av M erlagda 15 000 dir och rekommenderade M som efterträdare. SU behandlade ärendet och tillstyrkte förfarandet och efter det att universitetsmyndigheterna för formens skull blivit underrättade utnämndes M. Lön som professor fick han först 1764 men 1769 återfick han efter riksdagsbeslut 15 000 dlr jämte 6% ränta. På sikt var således transaktionen tämligen fördelaktig för honom. Universitetskanslern kronprins Gustav hade med hjälp av sina riksdagsförbindelser drivit igenom beslutet om återbetalning. M hade vunnit kanslerns gunst genom att verksamt och i hans närvaro opponera mot en under professor J Ihre 1768 framlagd avhandling som innehöll för kronprinsen misshaglig kritik av alliansen med Frankrike.

M torde ha varit den mest förtjänte efterträdare till Strömer som då stod att få och sitt professorsämbete förvaltade han väl; han föreläste i planetteori, geodesi och matematisk geografi och presiderade för 32 disputationer. Han var en flitig författare i sina vetenskaper och hans namn blev väl känt bland fackmännen även utanför landets gränser. Som astronom ägnade sig M företrädesvis åt den celesta mekaniken och åt teorier om världssystemets stabilitet och varaktighet. I Om den synliga verldens större eller mindre varaktighet (VAH 177172; på latin i Atti dell' Accademia delle scienze di Siena V 1774) sökte han visa att bland alla möjliga attraktionslagar för världssystemets bestånd är den faktiskt befintliga den mest lämpliga. I De theoria Lunae commentarii (1769) bestämdes med gravitationsteorin som utgångspunkt månens rörelse och hithörande problem löstes enligt delvis enklare metoder än de som tidigare använts. Sin övertygelse att planeten Venus hade en atmosfär lade han fram i arbetet Om planeternas atmosfär (VAH 1769) och i andra sammanhang har han behandlat Venuspassagen och sättet att bestämma tidsekvationen. 1779 utgav M en förtjänstfull akademisk lärobok kallad Fundamenta astronomiae, vilken 1795 i omarbetad och utvidgad form (Astronomie, 12) trycktes på svenska i VA:s regi. Detta verk ingick länge i de sv astronomernas grundkurs och den latinska versionen användes in på 1800-talet som lärobok vid utländska universitet. Han hade även den akademiska undervisningen i matematik i åtanke och gav ut en ny upplaga av Newtons avhandling om kurvors kvadratur (1762). M:s vidlyftiga och alltför lärda anmärkningar och tillägg gjorde dock arbetet mindre lämpligt som lärobok. I andra matematiska avhandlingar behandlade han integralkalkylen och teorin för differentialekvationers integration.

Ärekär och ytterligt mån om sin sociala ställning strävade M att vinna erkännande för sin person och sina vetenskaper. I öppenhjärtiga brev till P W Wargentin och riksrådet C Sparre, som han förmodade var villiga att bistå honom, lade han fram sina förhoppningar på adelskap och ordensutmärkelser och framhöll sina kvalifikationer för dessa vedermälen av kunglig nåd. 1777 blev han nobiliserad och fick ett adelsvapen prytt av en tub och Orions bälte.

Vid nedläggandet av presidiet i VA 1782 höll M ett även av kungen uppmärksammat tal om de matematiska vetenskapernas nytta i krigskonsten. De åsikter som där fördes fram sammanföll med kungens planer på att inrätta en kadettskola och sedan M i en promemoria 1785 ställt sig till kungens förfogande och erbjudit sig att författa "informationsböcker i var och en särskild del av militären" blev han 1788 tjänstledig från professuren med uppgift att sammanställa undervisningsmaterial. Han sålde sin fastighet i Uppsala och flyttade med bibehållna löneförmåner till Sthlm där han de följande åren arbetade med sin lärobok, som han rapporterade utgivningsklar 1793 då åtta delar förelåg i manuskript. De styrandes intresse hade emellertid svalnat efter Gustav III:s död och på militärt håll fann man arbetet alltför djupgående, varför det aldrig kom i tryck.

Under uppsalaåren befann sig M i svåra ekonomiska trångmål och han planerade att sälja delar av sitt bibliotek. Han repade sig dock snabbt när han på kungens tillskyndan fått en 50-procentig löneförhöjning och 1793 var hans ekonomi så välordnad att han kunde göra en avsevärd stipendiedonation till Sthlms nation, vars inspektor han var i 27 år.

Vid 70 års ålder utsågs M till VA:s sekreterare. Han hade 12 år tidigare varit på förslag till samma post men ansågs då av flera akademiledamöter olämplig på grund av bl a lättja och nöjeslystnad. 1796 valdes han med stor majoritet trots att hans håg för sällskapsliv och goda middagar inte minskat. I en supplik till Reuterholm (30 april 1796; Börstorps-saml, RA) klagade han över svullna ben, långvarig hosta och stenpassion men han var vid god andlig vigör. VA, som i M främst såg en internationellt känd galjonsfigur med gott vetenskapligt anseende, ställde tre biträdande sekreterare till hans förfogande. Emellertid kom han som sekreterare att utföra en betydligt större del av rutinarbetet än som avsetts och under hans ämbetstid genomfördes omfattande reformer gällande ledamöternas klassifikation och formaliteterna vid inval.

M hörde till dem som tvivlade på riktigheten av de resultat som de Maupertuis nått under gradmätningsexpeditionen i Nordsverige 173637. För att få dessa korrigerade tog han initiativet till en liknande expedition, som i VA:s regi och under J Svanbergs ledning sändes till Tornedalen 1802. M brev-växlade under en lång följd av år med berömda utländska astronomer och matematiker. Genom sin förbindelse med astronomen Johann Bernoulli i Berlin lyckades han för VA:s räkning förvärva en brevsamling som härrörde från dennes, som sin tids Arkimedes omtalade, farfar Jean Bernoulli. Sin utländska brevsamling liksom sitt bibliotek donerade M till UU.

M var mångsidig, och om viss litterär bildning vittnar uppsatsen Undersökning om nyttan af ett eget de lärdes språk, tryckt i VHAAH. M var sällskaplig och gemytlig; han var en fet man med stor mage och liknade till figuren J T Sergel, som var en av hans trogna umgängesvänner. M:s grav finns i Uppsala domkyrka.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev till M o matematiska, astronomiska o biografiska ms i UUB. M:s krigsbibliotek, vol 18, i KrA. Ms i sekreterarens arkiv, VA. Ms rörande problemet med vinkelns tredelning i KB. Brev från M i KB, LSB, RA, UUB o VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Felicitas patriae ... celebrata a D Melander in acroaterio Carolino majori, d. III. Octobr. anni 1769. Upsaliae [1769]. 4:o. (28) s. [Till Adolf Fredriks o Lovisa Ulrikas silverbröllop.] Lineamenta theoriae Lunaris (D Melandri et P Frisii alterius ad alterum de theoria Lunae commentarii, Parmae 1769, 4:o, s 733). Cogitationes de excidio naturae. Exhibitas a D Melander (VS, Nova acta, vol. 1, Upsalia: 1773, s 180-194). D Melandri ... meditationes nonnullae. De ma-china hujus Mundi, ejusque conservatione per vires in initio concessas (Atti dell'Accademia delle scienze di Siena, Tomo 5, Siena 1774, 4:o, s 134, 1 pl). Conspectus pradectionum academicarum, continens fundamenta astronomi»:. Vol 12. Holmiae, Upsalia; & Aboae 1779. 664 s, 7 pl. [Sv uppl:] Astronomie. D 12. Sthlm 1795. XLIII, 392 s, 3 tab, 474 s, 2 tab. Afhandling om barometerns nytta och rätta bruk, till Kongl. patriotiska sällskapet inlemnad (Hushållnings journal, 1780, Sthlm, för december, s 1832). Härur: Utdrag af ... Afhandling ... nytta och bruk (Almanacka för ... 1792. Till Stockholms horizont ..., Sthlm [1791], s [39-49]) o Utdrag af... afhandling ... nytta (En förnyad och tillökt Bondepractica eller väder-bok Gefle 1800, s [48-53]) samt: Utdrag ur ... afhandling ... nytta och bruk. Utg av E Hisinger. [Rubr.] Hfors 1875. (1) s. Tal, om de mathema-tiska vetenskapernas nytta i krigskonsten och alla dess särskilda grenar, hållet... vid praesidii nedläggande, den 7 augusti, 1782. Sthlm 1782. 78 s. -Åminnelse-tal öfver secreteraren ... Pehr Wilhelm Wargentin, hållet ... den 29 september 1784. Sthlm 1784. 74 s. Disquisitiones nonnullae circa Lunae theoriam ex principio gravitatis derivandam (VS, Nova acta, 4, 1784, s 179204). - Dissertatio de diflicultatibus ulteriorem theoriae lunaris promotionem impedientibus ... (ibid, s 252347, 1 tab). Meditationes nonnullae de diminutione Solis et resistentia aetheris (Nova acta Helvetica phy-sico-mathematico-botanico-medica, vol 1 *, Basilese 1787, 4:o, s 98-108). - Tal, inlemnadt... i anledning af des utnämnande til ledamot (Kongl. svenska vitterhetsacademiens handlingar, d 5, Sthlm 1788, s 5890). Tal, om angelägenheten af astronomiska observationers beständiga fortsättande, hållet ... den 24 november 1790. Sthlm 1792. 72 s. [Med J C Wilcke, Svar ..., s 6972.] Övers: Präsidial-Rede von der Nothwendigkeit ... [Leipzig 1795.] 76 s. (Die vorzüglichsten Vorlesungen, welche in der Königl. schwedischen Akademie der Wissenschaften ... gehalten worden sind ... iibers und hrsg v C. G. Gröning, Bd 2[:7].) Afhandling om de himelska constellationernes ursprung och namn (VHAAH, d 5, Sthlm 1796, s 1100, 1 pl). Åminnelse-tal öfver ... Fredrich Mallet, hållit ... den 5 september år 1798. Sthlm 1798. 37 s. Propositiones nonnulla:, spectantes integrationes functionum differentialium ex sinibus et cosinibus arcuum circularium oriundarum, earundumque re-ductiones ad quadraturas (VS, Nova acta, 6, 1799, s 211227). Afhandling om astronomiens nytta i historien (VHAAH, 6, 1800, s 127). Einige Bemerkungen iiber die Atmosphäre der Erde, der Sonne und der ubrigen Planeten (Annalen der Physik, Bd 3, Halle 1800, s 96112; ur VAH 1798). -Integratio formulae differentialis: ... (Nova acta Academiae scientiarum imperialis Petropolitanae, T 12, Petropoli 1801, 4:o, s 114124). Secreterarens svar (N G [af] Schultén, Tal, innehållande anmärkningar om finska insjöarnes och vattudra-gens beskaffenhet ... den 4 Februarii 1801, Sthlm 1802, s 65 f). Au lecteur (J Svanberg, Exposition des operations faites en Lapponie, pour la déter-mination d'un are du méridien en 1801, 1802 et 1803 ..., Sthlm 1805, s V-XVI). - Undersökning om nyttan af ett eget de lärdes språk (VHAAH, 9, 1811, s 13). Lefvernes-beskrifning öfver framlidne herr canzli-rådet ... Bengt Ferrner. Uppläst ... d. 8 Maji 1804 (ibid, s 425-448). Akad avh 174785 se Liden, 1, s 292, 346348, o Marklin, 1:1, s 143 f; bidrag i VAH 1760, 1765-66, 1769, 1771-73, 1783-84, 1796-98, Sthlm, flera översatta, bl a i Der Königl. schwedischen Akademie der Wissenschaften Abhandlungen ..., Bd 3334, 177576, Leipzig; observationer av Venuspassa-gerna 1761 o 1769 anförda i Mémoires de mathé-matique et de physique, tirés des registres de PAca-démie royale des sciences, 1761, [Paris 1763,] s 283 f, 364, o 1769, [1772,] s 421 f, samt strödda brev tr i Ätti delFAccademia delle scienze di Siena, 5, Siena 1771, s 2530, 1 karta, Astronomisches jahrbuch, 1780, Berlin 1777, T 2, s 20-22, o 1806, tr 1803, s 219223, Opuscoli scelti sulle scienze e sulle arti, T 4, Milano 1781, s 69-72, Monatliche Korrespondenz zur Beförderung der Erd- und Himmels-Kunde, 1, Gotha 1800, s 139141, 372375, 5, 1802, s 156-161, 7, 1803, s 561568, 9, 1804, s 491495, o Mémoires de l´Académie royale des sciences et belles-lettres .,., 1802, Berlin 1804, s 6676, 1 karta, se vidare Lychnos-bibliotek, 17:2, Utgivarens suppl, 2. J Nordström, Bibliografiskt suppl till ... Astronomiens historia i Sverige intill år 1800, Upps 1965; ett brev i Holmiana, h 3. Stockholms nation trehundra år, Upps 1949, s 60 f.

Utgivit: I Newton, Tractatus de quadratura cur-varum in usum studiosae juventutis mathematicae explicationibus illustratus a D Melander. Upsaliae 1762. 4:o. 112 s, 1 pl.

Översatt: [T le Rond] d'Alembert, Afhandling om de lärdas och de storas umgänge med hvarandra; om namnkunnighet, maecenater; och de lärdas belöningar, Sthlm 1774, 112 s (anon).

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica o Ericsbergsarkivets au-tografsaml, RA.

G Acerbi, Travels through Sweden, Finland and Lapland to the North Cape in the years 1798 and 1799, 1 (1802), s 112 f; C Annerstedt, UU:s hist, 3:12 (191314), bih 4-5 (1912-13); Bref o skrifvelser af o till Carl v Linné, 1:2 (1908), 1:7 (1917); S E Bring, Trollhätte kanals hist till 1844 (1911); M Calonius, Bref till Henrik Gabriel Porthan åren 17931800 (SSLF 55, 1902); Carlander; J P Cat-teau-Calleville, Bibliothéque suédoise, 1:1 (1783); M Floderus, Prosten Matthias Floderus' teckn av uppsalaprofessorerna 1809, ed G Carlquist (PHT 1922); C C Gjörwell, Familjebref, ed O Levertin (Sv memoarer o bref, 2, 1900); A Grape, Ihreska handskriftssaml, 12 (1949); P M Hebbe, Sv-ryska vetensk förbindelser under 1700-talets senare hälft (Lychnos 1938); A Holmberg, Ur M:s korrespondens med Sthlms nation (Sthlms nation 300 år = Holmiana, 3, 1949); O Holmberg, Den unge Leopold (1953); dens, Leopold o Gustaf III (1954); C J Jöcher, Gelehrten-Lexikon, 4 (1813); C E Kjellin, Åminnelsetal öfver ... M den f 2 nov 1811 (1816); KrVAH 18111815 (1818), s 237ff; S Lindroth, VA:s hist, 12 (1967); dens, Sv lärdomshist. Gustavianska tiden (1981); N V E Nordenmark, Om VA:s förvärv av Bernoullis brevsaml (Lychnos 1940); dens, Fredrik Mallet o D M, två Uppsalaastronomer (1946); dens, Astronomiens hist i Sverige intill år 1800 (Lychnos-bibl, 17:2, 1959); Z Nordmark, Vita Danielis M (Nova acta Regiae societatis scientiarum Upsaliensis, 9, 1827, s 324341); H G Porthan, Bref till Mathias Calonius, 2 (åren 17971800) (SSLF 5, 1886); H Richter, Geografiens hist i Sverige intill år 1800 (Lychnos-bibl, 17:1, 1959); E M Rodhe, Jacob Axelsson Lindblom såsom biskop i Linköping (1905); H Schiick, VHAA, 6-7 (1943); T Segerstedt, Den akad friheten under gustaviansk tid (Skrifter rör UU, C 29, 1947); dens, Nils v Rosenstein (1981); KF Slotte, Matematikens o fysikens studium vid Åbo univ (SSLF 37, 1898).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Daniel Melanderhielm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9255, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-01-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9255
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Daniel Melanderhielm, urn:sbl:9255, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-01-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se