Meriter

2 Lyttkens, Ivar Adolf, son till L 1, f 19 jan 1844 i Gustaf (nu Börringe), Malm, d 26 juli 1936 i Sthlm, Osc. Elev vid Halmstads 1 elementarlärov 56–58 o Gbgs högre d:o 58–62, inskr vid LU 30 maj 62, FK 31 jan 67, extra lärare vid Lunds h elementarlärov 8 jan 68, disp 22 maj o FD 29 maj 68, adjunkt vid nämnda elementarlärov 15 dec 69–29 dec 76, docent i zoologi vid LU 25 jan 70–29 sept 77 (tjänstl 16 sept 74–1 nov 75 o från 22 sept 76), amanuens vid LU:s zoologiska museum 1 april 73–29 juli 76 (tjänstl 16 sept 74–1 nov 75), led av komm för stadga för rikets allm läroverk 74, folkskoleinspektör i Norrköping 1 juli 76–31 aug 01, led av stadsfullm där 76–01 (v ordf 00–01), av komm för granskning av folkskolans läroböcker 85–87, av komm för omarbetning av normalplanen för undervisningen i folk- o småskolor 88–89 o av komm för omarbetning av läsebok för folkskolan 89–92, lekmannaombud vid kyrkomötena 93 o 98, led av komm för ordnande av folkundervisningen i vissa städer 95, ordf i komm för vissa till folkundervisningen hörande frågor o ny normalplan för undervisningen i folk- o småskolor 99–00, kansliråd o byråchef för ärenden ang folkundervisningen i ED 28 juni 01–29 sept 11, led av katekesnämnden 11. – LFS 74.

G 27 sept 1870 i Lund m Karolina Samuela Jung, f 20 nov 1847 i Fors, Älvsb, d 7juli 1936 i Sthlm, Osc, dtr till kommissionslantmätaren Carl Samuel J o Kristina Eleonora Gyzander.

Biografi

Ivar L disputerade 1868 i Lund på en avhandling om hummerns skelett och muskulatur och blev 1870 docent i zoologi. Då hans äldre kollega August Quennerstedt 1873 befordrades till universitetsadjunkt, blev L hans efterträdare som amanuens vid universitetets zoologiska museum, men därefter var befordringsutsikterna vid universitetet så små att han måste se sig om efter annan levnadsbana. Det mest kända resultatet av hans verksamhet som zoolog blev en lärobok för elementarläroverken, av vilken nio upplagor utkom 1875–1907.

L:s kvartssekellånga ämbetsutövning som folkskoleinspektör 1876–1901 har kallats Norrköpings folkskoleväsens "mest lysande tid" (Jonsson), då folkskolorna där fördes till "höjdpunkten av vad vårt land på detta område har att uppvisa" (Sörensen). Hans insats kännetecknades inte av några epokgörande förändringar, men han förstod som fa att främja en lugn, jämn och säker utveckling på den förut lagda grunden Q Cg). Småskolan blev under L:s ledning tvåårig, och den obligatoriska delen av den egentliga folkskolan fick fyra ettåriga klasser i stället för tre. Trots att den lagstadgade folkskolan blivit sexårig, lyckades L bevara den överbyggnad på folkskolan som under namn av högre avdelningen omfattade tre ettåriga klasser. 1879 inrättade L den första hjälpklassen, som länge var den enda i landet (Edfeldt). På hans initiativ infördes också slöjdundervisning för gossar 1885 och senare ordnad gymnastikundervisning även för flickor (J Cg). L:s framgångar som folkskoleinspektör föranledde hans befordran till byråchef vid ED:s folkskolebyrå. Under hans tid där tillkom lärarnas lönereglering 1906, tillsättandet av kommittén för folkskoleseminariernas reformering s å och inrättandet av de kommunala mellanskolorna 1909.

L:s företrädare som folkskoleinspektör, Ola Kyhlberg (bd 21, s 726), hade vid Norrköpings småskolor infört en ny läsmetod, den sk ljudbindningsmetoden, som vidareutvecklades av L med en skrift 1883. Av betydligt större omfång var det av L och Fredrik Wulff – inom kort professor i nyeuropeisk lingvistik i Lund – publicerade epokgörande arbetet Svenska språkets ljudlära och beteckningslära jämte en afhandling om aksent (1885), den dittills mest omfattande framställning som presenterats om något levande språks ljudlära (Jespersen). Det innehåller rika och värdefulla exempelsamlingar och en mängd självständiga vetenskapliga iakttagelser (Noreen 1903). Verket hade även betydelse för den allmänna fonetiken (Jespersen), och de båda författarna vann genom detsamma erkännande som landets främsta fonetiker (Brate). För L:s del var detta speciellt märkligt, eftersom han ursprungligen var docent i zoologi. I accentläran har författarna bl a grundlagt ett beteckningssätt med siffror, som vunnit efterföljd på flera håll, och som med någon modifikation införts även i SA:s ordbok. Axel Kock (bd 21) hade blivit kritiserad i L:s och Wulffs accentlära och anmälde avvikande uppfattning i fråga om beskrivningen av den faktiska accentueringen i det sv riksspråket liksom även i fråga om terminologin och den språkhistoriska förklaringen av accentueringen. Deras ljudlära karakteriserade Kock emellertid som ett förtjänstfullt arbete.

Under de följande åren utgav L och Wulff tillsammans en rad skrifter, av vilka flera av ringa omfång, bl a inlägg i rättstavningsfejden. Deras ovannämnda arbete hade gett en översikt av språket även ur ortografisk synpunkt, något som tidigare saknats (Gustrin), och den blev till stor nytta för den förenkling av rättskrivningen som 1906 års stavningsreform innebar och som sålunda i viss mån är deras verk. I det stora arbetet Rättskrivningsreformen av år 1906 (1910) sammanställde L och Wulff de på många håll spridda inlägg i fråga om stavningsreformen 1889–1909, som de funnit viktiga eller intressanta. Deras omfångsrika Svensk uttals-ordbok (1889–91), som anger sig vara en fortsättning av det stora arbetet från 1885, är i sitt slag för sv förhållanden ett alldeles nytt och originellt arbete (Olson) och alltjämt det utförligaste arbetet i sin art. Samarbetet mellan L och Wulff fortsatte ända upp i pensionsåldern med bl a deras kvantitativt största arbeten Sv ordlista med uttalsbeteckning i enlighet med SA:s ordbok och med stavning enligt 1906 års cirkulär samt vägledning till riksspråksuttal (1911) och Ordskatt och ljudförråd i sv språket (1916–17). Det sistnämnda avser att ge en systematisk sammanställning av det dåtida språkets "samtliga ord" med utgångspunkt i varje enskilt ljuds förekomst i detsamma, varför det kan betraktas som en syntes av författarnas alla tidigare forskningar inom den nysvenska ljudläran (Olson). En mängd utdrag ur recensioner 1885–1918 sammanställdes av Gleerups förlag i hyllningsskriften Åt kanslirådet och jubeldoktorn Ivar Adolf L på hans 80-årsdag den 19 jan 1924 (1924). – L var också verksam som granskare av SA:s ordboks korrektur och som medarbetare i dess ordlistor.

Vid L:s promotion till jubeldoktor 1918 prisade Wulff honom i en artikel för hans "klara syn på sakerna, hans oändligt praktiska öga och hand, hans sunda omdöme, hans övermänskliga tålamod, hans arbetsförmåga och hans arbetslust" samt framhöll att han var märkligt lik Oscar II. Alice L, som var gift med en av hans brorsöner, nämner honom i sina memoarer som "en osedvanligt ståtlig man, rak och högrest med ett vackert ansikte, vitt skägg och kylig blick". Hon har även vittnat om släktingarnas beundran för hans "universalgeni", som de ville förklara med hans farmors härstamning från Olof Rudbeck.

Författare

Hans Gillingstam

Arkivuppgifter

L:s betyg o fullmakter m m hos hans brorsons son civilingenjör Ivar L, Lidingö. Hans saml:ar om stavningsreformerna (7 buntar tidningsklipp o småskrifter) i LUB. Där finns även brev från honom till Wulff (1 152 st), K F Söderwall o E Tegnér. I UUB brev från L till bl a A Noreen. I RA brev från L till Fridtjuv Berg. I KB brev från L till Frits Läfiler.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bidrag till kännedomen af Crustaceernas anatomi. 1-3. Lund 1868–69. 4:o. 111 s. 4 pl. 1. Skelettet och muskulaturen hos hummern (Homarus vulgaris Edw.). 1868. 42 s, 2 pl. [Även:] Akad afh. (LUÅ, T 4 [för år 1867, Afd 2. Mathematik och naturvetenskap, 9].) 2–3. Skelettet och muskulaturen hos Lithodes maja (L.) Leach och Carcinus moenas (L.) Leach. 1869. S 43-111, 2 pl. [Även:] Akad alh [för docentur]. (LUÅ, T 5 [1868, 3. D:o, 9].) – Lunds botaniska förenings verksamhet under läsåret 1870—71 (Botaniska notiser för år 1871, Lund, s 164–66; sign -ns). – Läran om djuren. Lund 1875. IX, 244 s. (Naturlära för elementarläroverken, läro- och läsebok, 1.) [Ny uppl:] ... djuren i sammandrag. 1878. 148 s. (... elementarläroverken, 1.) 2.-3. uppl 1880, 1884. 151 s. (... för allmänna läroverken, 1.) 4. uppl 1889. 152 s. 5.-6. uppl; Läran om djuren [omsl:] i sammandrag. 1894, 1898. 154 s. 7.-9. oförändr uppl 1900, 1903, 1907. – Metriska systemet. Väggkarta. Lund (tr Leipzig) 1877. Stor fol. 2 bl. 2. uppl [1879]. [Med text,] 16 s. – Praktisk hjälpreda i metriska systemet för menige man utg. Norrköping 1878. 16 s. 2. förbättr o med en tafla tillök uppl: ... man och skolbruk. 1879. 16 s, 1 pl. 3.-12. med en tafla förs uppl 1879–1889. – Tio öres fick-bok för metriska systemet. Norrköping 1880. 16 s. [Utdrag ur föreg.] 2. uppl 1881. – Om åskådningsundervisning, särskildt med hänsyn till dess handhafvande vid skolor i Preussen, Sachsen, Wiirtemberg, Schweitz och Danmark. Lund (tr Norrköping) 1880. 132 s. [Även i Redogörelse för Norrköpings stads folkskolor under år 1879, Norrköping 1880, s 71-109, o d:o 1881, tr 1882, s 77-168.] - Läs-lära eller metodik för undervisningen i läsning efter ljudme-toden, under första lästerminen. Lund 1883. 80 s. 2. uppl 1903. 71 s. 3. uppl 1924. 70 s. - Om sjelfljuden i svenska språket. (Föredr ... vid Norrköpings folkskollärareförenings möte d 24 nov 1883) (Svensk läraretidning, årg 2, 1883, Sthlm, 4:o, s 457 f). – Reduktionstabell. Från metriska till svenska systemet. Från sv till metr systemet ... Den lättaste metertabellen. Norrköping 1886. 1 bl i konvolut. 2.-4. uppl 1886-1889. - Ordlista öfver svenska språket i öfverensstämmelse med Svenska akademiens ordbok, sjette uppl, och Folkskolans läsebok, nionde uppl. Sthlm 1893. XXI, 138 s. (Tills med C. W. Kastman.) Stereotyperad uppl (2. tr) 1898. [Nya uppl:] ... språket med stafning i enlighet med Sv akademiens ordlista, sjunde uppl. 1903. IV, 199 s. ... stavning ... uppl med de ändringar, som föreskrifvas i kungl. cirkuläret den 7 april 1906. 1906. IV, 214 s. [2. tr] 1908. 3.-4. tr 1913, 1917. — Stavningsreformen (Minnesskrift tillägnad Fridtjuv Berg på 60-årsdagen ..., Sthlm 1911, 4:o, s 127-129). – Ordförteckning över svenska språket utg av Svenska akademien. Sthlm 1916. XVI, 203 s. [Anon.] 2. uppl 1920. - Redogörelse för Norrköpings (stads) folkundervisningsanstalter under år 1876(–1899), forts: Norrköpings folkskolor under år 1900, årsberättelse, Norrköping 1877 -1901 (t o m 1888 undert); art o rec i Pedagogisk tidskrift, årg 8-11, 1872-75, o 22, 1886, Sthlm; arb tills med F Wulff se B. E. W. Wulff, Bidrag till en bibliografi över Fredrik Wulffs samt Lyttkens & Wulffs arbeten, saml o utg, Lund 1920, 4:o, nr 6-9, 11-14, 18, 20, 23, 33, 38, 70, 74, 87-89, 102 f; bearbetat C. J. Sundevall, Lärobok i zoologien för elementarläroverken, 8. uppl Lund 1872, 213 s.

Utgivit: Berättelse om det sjunde allmänna svenska läraremötet i Lund den 18-21 juni 1872. Lund 1873. 231 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s arkiv E 1:331 l:nr 56b, o 4766, nr 18, RA. TU 7:73, KB.

Allmänna folkskolläraremötet i Norrköping (Sv läraretidn, 17, 1898, s 494); [F Berg,] Kanslirådet L avgår, av Fr (Sv läraretidn 1911, nr 40); Betänkande med utredn o förslag ang åtgärder för särskild undervisn o utbildn av psykiskt efterblivna i barn- o ungdomsåren (SOU 1936:31, 1936), s 14; P Borgh, Utförlig o fullständig matr öfver Sveriges folkskollärare ... folkskoleinspektörer ... för 1889 (1889); E Bfrate], rec av flera av L:s o Wulffs arbeten (Pedagogisk tidskr, 28, 1892); N O Bruce, Det sv folkundervisningsväsendet 1900–20 (Sv folkskolans hist, 4, 1940); Å Edfeldt, Norrköping pionjärstad på hjälpskolans område (Östergötlands Dagblad 1954, nr 117); En folkbildningens märkesman ur tiden (Folkskolans vän 1936, nr 32); En födelsedagsfest (Norrköpings Tidn:ar 19 jan 1894); T Fogelqvist, Filosofie kandidaten, studieminnen (Hågk o livsintr, 19, 1938), s 137; Folkskolebyråns avgångna chef uppvaktas (Sv läraretidn, 30, 1911, s 945 f); Folkskoleinspektören D:r I A L (Östergötlands Dagblad 1901, nr 143 B); E F Gustrin, Om reglementerad rättskrifning (Ny SvT 1885), särsk s 427; K Hagman, Reg över kyrkomötets prot jämte bihang för åren 1868-1918 (1920); Hyllning åt d:r I A L (Sv läraretidn, 20, 1901, s 294 f); I A L (H8D 11, 1909–10); Ivar Adolf L (Folkskolans vän 1893, nr 48); sign J Cg, Norrköpings folkskoleinspektör (Sv läraretidn, 13, 1894, s 25 ff); O Jespersen, Fonetik (1897-99); S Jonsson, Norrköpings folkskolor (Sv stadsmonografier [14], 1946), s 225 ff; Kanslirådet L 80 år (Sv läraretidn 23 jan 1924); A Kock, Kritiska anmärkn:ar om sv aksentuering (Nyare bidr till kännedom om de sv landsmålen o sv folklif, 6:2, 1886); dens, Till frågan om akcentueringens invärkan på svenskans vokali-sation (ibid, 13:11, 1894), s 3; V Loos, Kulturen i Norrköping från 1800-talets mitt till 1914 (Norrköpings hist, 5:12, 1972); Alice L, Leva om sitt liv, 1, 2, 4 (1977–80); R Myrdal, Styrelse, förvaltning, politik 1863-1919 (Norrköpings hist, 5:11, 1972); A Noreen, Prof Es Tegnér o rättstafhingsfrågan, 2 (Ny SvT 1886), s 9, 18; dens, Vårt språk, 1 (1903), 2 (1907-10), särsk s 188, 190–93, 199, 204; E Olson, Ett dubbcllivsverk i den sv språkforskningens tjänst (Sydsv Dagbl Snällposten 17 jan 1924); SjGbg; SMoK; SPG; S Stadener, I A L (Helsingborgs Dagblad 7 juli 1901); A Sörensen, Det sv folkundervisningsväsendet 1860–1900 (Sv folkskolans hist, 3, 1942); K Tarschys, "Sv språket o litteraturen" (1955); L Tegborg, Folkskolans sekularisering 1895-1909 (ÅSU 122, 1969); E Tegnér, Antikritiska anmärkmar om sv rättstavning (Nv SvT 1886), s 343 f, 357 f, 362; dens, Natur o onatur i fråga om sv rättstavning (Ny SvT 1886. Extra-häfte), s 4 f, 50, 56, 66, 68 fT, 73 f, 78-84, 93, 99, 108 f, 112 f, 140; T Vallinder, I kamp för demokratin, rösträttsrörelsen i Sverige 1886-1900 (1962); H Wranér, Ivar L (Allers Familj-Journal, 29, 1905), s 210; B E V Wulff, Bidr till en bibliografi över Fredrik Wulffs samt L:s & Wulffs arbeten (1920); F Wulff Ivar Adolf L (H8D 20, 1918-19); dens, Ivar Adolf L. Åttio år den 19 jan 1924 (Lunds dagblad 18 jan 1924).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ivar A Lyttkens, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9992, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9992
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ivar A Lyttkens, urn:sbl:9992, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-19.