Mauritz Frumerie

Född:1775-05-18 – Karlskrona amiralitetsförsamling, Blekinge län
Död:1853-03-07 – Arboga stadsförsamling, Västmanlands län

Medaljgravör


Band 16 (1964-1966), sida 580.

Meriter

Frumerie, Mauritz, f 18 (dp 20) maj 1775 i Karlskrona (Am:f), d 7 mars 1853 i Arboga. Föräldrar: inspektören vid amiralitetskoll Claes Elias F o Margareta Sophia Stierngranat. Studier vid FrKA från 1791, elev till Carl Enhörning, till kapten mechanicus Charles Apelqvist under 1790-talet, agrée vid FrKA 30 jan 1808, utförde en serie minnespenningar för VA 1808—46, arbetade för Avesta kopparmyntverk 1824—25, FrKA:s medaljörslön 14 juli 1837, utförde SA:s årliga minnespenningar 1839—46. Deltog i FrKA:s utställningar 1804, 1838 o 1840. — LFrKA 1839.

G 29 juli 1804 i Österhaninge (Sth) m Katarina Magni, f 13 febr 1783 i Skatelöv (Kron), f 10 maj 1868 i Arboga, dtr till klockaren Magnus M o Magdalena Jonsdtr.

Biografi

F var Karl Johanstidens mest produktive medaljgravör — hans ceuvre torde omfatta c: a 50 olika skådepenningar. Denna period och den närmast föregående, dvs ungefär de något över fyrtio år, som F ägnade medaljgravyren, var i Sverige ingen blomstringstid för denna konstart. Av de mest produktiva konstnärerna C Enhörning, L P Lundgren och G A Enegren kan ingen räknas till första rangens förmågor, de tvenne första högst till medelmåttorna, och det är väl närmast till denna kategori som även F måste föras. Men han var en god medelmåtta.

En enskild medaljkonstnärs insats under detta skede går ej att bedöma utan ingående undersökning av de enskilda medaljernas tillkomsthistoria. Medaljkonstnärernas frihet var kanske mer kringskuren än under någon annan period: beställarnas fastställande av inskrifter och symboliska bildmotiv, deras val av tongivande konstnärer att biträda med förlageteckningar eller vaxpousseringar, beroendet av bildkällor för porträtten av avlidna personer eller för de kungliga, vilka sällan brukade sitta modell, allt detta gjorde medaljkonsten under denna tid mycket osjälvständig. I grunden berodde väl detta närmast på att den hantverksmässigt betonade stålstampgravyren krävde många år av adepternas ungdomstid till förfång för den rent konstnärliga utbildningen.

Vad man vet om F: s utbildning och konstnärliga verksamhet stämmer helt överens med medalj konstens allmänna läge. I fråga om utformningen av ett par av sina mest framträdande medaljskapelser, över de tre prinsarna 1833 ooh kronprins Oscar som Konstakademins beskyddare 1837, hade han fått arbeta i det förra fallet under överinseende av Göthe, Byström och Westin, i det senare efter en teckning av Westin. F:s medalj över Jacob De la Gardie 1842 är gjord efter en teckning av Maria Röhl. För de tvenne stora medaljer, som F utförde till Karl XIV Johans regeringsjubileum 1843, hade han för frånsidans symboliska medaljkomposition vaxpousseringar av Qvarnström som förebilder. Karl XIII:s och Karl XIV Johans tidigare porträtt utförde han efter medaljongporträtt av Sergel. Det kungaporträtt hans medaljer visar 1843 är helt annorlunda och utfört efter okänd förebild. De medaljer där man vet att F haft stöd av andra förmågor är säkrare gjorda än de, där han troligen arbetat på egen hand. Ett antal av F:s medaljporträtt av enskilda är gjorda med Sergels medaljonger som förlagor. För ett av F:s allra bästa verk, skådepenningen över Södertälje kanals invigning 1820 med ett fartyg passerande en sluss, känner man ej tillkomsthistorien.

På F:s många medaljer utgivna av Vetenskapsakademin till dess minnesteckningar har han ofta haft anledning att utforma frånsidesbilder av mera realistiskt slag, t ex vetenskapliga instrument, och denna genre behandlar han tydligen mera con amore än de många klassicistiska, stilenligt perspektivlösa scener med antika motiv, som var ett oundvikligt inslag i de dåtida medaljkonstnärernas ceuvre. Figurerna var ofta här, liksom i sv medaljtradition från C G Fehrmans tid, långsträckta med mycket små huvuden. F utför nästan alltid sina uppgifter med en viss säkerhet och elegans. Porträtten har, som man ibland framhållit beträffande Enhörning och L P Lundgren, ej sällan en viss vardaglighet i apparitionerna och ofta med ett flertal till synes nyckfullt lutande plan. Någon gång kan man märka en viss stelhet i rörelserna (frånsidan till kronprinsessans belöningsmedalj för silkesmaskodling 1830, VA:s jubileumsmedalj 1839, en av de fyra medaljer, där F återgav akademins symbolbild »gubben som gräver»). Troligen sammanhängande med utbildningen för Ch Apelqvist var hans utförande 1805 av polletter för Nissafors bruk. F arbetade på 1830-talet även som litografisk konstnär (porträtt) och utförde också personbilder i terrakotta. Han var från 1846 bosatt i Arboga och så vitt känt därefter inte längre verksam som gravör.

F:s medaljer över enskilda personer är avbildade i B E Hyckert o V E Lilienberg, »Minnespenningar öfver enskilda sv män o kvinnor» (Numismat meddel, 17, 1905—15).

Författare

Nils Ludvig Rasmusson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Skriv från FrKA till K M:t juli 1837, RA; taxeringslängder 1795—1800, SSA. — DGA 20, s 204. — G Bergman, Ch Apelqvist (Daedalus 1952); B E Hildebrand, Sveriges o sv konungahusets minnespenningar 1—2 (1874—75); J Kleberg, Amiralitetskoll — Marinförvaltn. Biogr anteckn :r (1934); E Lindberg, Konstakad:s medaljer (Meddel från FrKA 1929); T Lindgren, An-teckn:r om myntgravörer i Avesta (Nord numismat årsskr 1941); dens, Riksbankens me-daljstampar (ibid); E Lundmark, Sergel o den sv medaljkonsten (Konsthist sällskis publ 1921); N L Rasmusson, Palmen som blev ett olivträd (Fornv 1942); SKL; SMoK; A W Stiernstedt, Beskrifn öfver sv kopparmynt o polletter, 2 (1872).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Mauritz Frumerie, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14518, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Ludvig Rasmusson), hämtad 2019-10-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14518
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Mauritz Frumerie, urn:sbl:14518, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Ludvig Rasmusson), hämtad 2019-10-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se