Erik Ekholm

Född:1716-12-24 – Sala stadsförsamling, Västmanlands län
Död:1784-09-18 – Nikolai församling, Stockholms län

Samlare, Språkforskare, Publicist


Band 12 (1949), sida 725.

Meriter

1. Erik Ekholm, f. 24 dec. 1716 i Sala, d. 18 sept. 1784 i Stockholm (Nik.). Föräldrar: strumpvävaren och rådmannen Anders Ekholm och Anna Kilander. Student vid Uppsala univ. 9 febr. 1736, avgick dec. 1748; ämnessven i Vetenskapsakademien 1748; e. o. kanslist i Antikvitetsarkivet 26 febr. 1751; tf. notarie vid Bokauktionskammaren i Stockholm 6 aug. 1753; ordinarie 1758–84. Publicist och samlare.

G. omkr. 1753 m. Adriana Lovisa Bréant (Briant), dp 28 sept. 1729 i Stockholm (Kat.), d. 21 okt. 1800 (Nik.), dotter av krigskommissarien Johan Bréant (Briant) och Anna Husgafvel.

Biografi

E. studerade i Uppsala bl. a. svenska språket och utländska språk, lärdomshistoria och kyrkohistoria samt överflyttade 1748 till Stockholm och sysslade där först med korrekturläsning i tryckerierna. Från 1751 hade han en anspråkslös plats i Antikvitetsarkivet men fick sin egentliga verksamhet som bokauktionsnotarie i Stockholm under den långa tiden av trettioett år (1753–84). Mest bekant torde E. vara som publicist, närmast som tidskriftsutgivare samt genom polemiskt författarskap i skiftande ämnen, särskilt stavningsfrågor och teologiska spörsmål, i vilka han polemiserade mot de ortodoxa. Typisk kverulant av naturen – »ett oroligt huvud» kallar honom Stockholms konsistorium i en skrivelse till K. M:t – gjorde sig E. »känd för ett småaktigt och grälsjukt skrivsätt och gör överhuvudtaget knappast något sympatiskt intryck» (Kolmodin). Konsistoriet, med vilket han på grund av bl. a. sin herrnhutism låg i ständig strid och som insinuerade, att E. »av hypokondrisk sjukdom» ej vore fullt klok (»lika som rörd till sina sinnen»), frånkände honom dock ej »vacker insikt i åtskilliga studier». Att E. i varje fall 1756 var direkt sjuk och »gaaet fra Forstanden», framgår av J. Langebeks publicerade brev. Gjörwell ansåg E. vara »en ganska skarpsynt criticus samt förfärlig ordhäcklare».

När E. blivit ämnessven i Vetenskapsakademien kastade han sig genast in i den då pågående striden om svenska språkets stavning, särskilt i polemik mot den fantastiske och besynnerlige lundaprofessorn Lars Laurel, som inlämnat ett rättstavningsförslag till akademien. Redan i april 1748 översände E. till akademien ett »förslag till ordastavningen i svenska språket» och vid akademiens sammanträde den 18 juni s. å. upplästes ett E:s »utkast» angående behållande av f i slutet av ord men bortkastande av v i kombinationen fv inuti ord. Båda förslagen remitterades till Laurel, mot vars utlåtande E. sedan skarpt polemiserade (VA:s prot. 3 sept. s. å.). Han erbjöd sig hos akademien i febr. 1749 att utarbeta en svensk grammatik och en ordbok. Sitt rättstavningsförslag omarbetade E. sedan dels i skriften »Det rätta stafningssättet i svenskan» (1758), dels i en stridsskrift mot Sven Hof, »Det rätta skrifsättet i vissa ord» (s. å.), båda recenserade i Lärda tidningar. E. hade den riktiga tanken, att lånord böra skrivas på svenskt sätt. Han var eljest en ivrig anhängare av »bruket», dock med tre undantag: han ville skriva, kk i st. f. ek, ok i st. f. och samt, såsom han redan 1748 angav, f i st. f. fv. Enligt A. Noreen var E. troligen identisk med pseudonymen Bomberfelt, som sedan dellog i diskussionen i frågan i Den swenska Mercurius 1756. E. utvecklade ytterligare sina meningar under fortsatt polemik mot bl. a. Hof, i »Kritiska ok historiska handlingar, rörande svenska historien ok språket (1–3, 1760). Det blev emellertid varken Laurel eller E, som slutligen fick Vetenskapsakademiens gunst i språkfrågan, utan Abraham Sahlstedt. E:s nystavning kritiserades f. ö. även i skämtsam form av Olof Strand.

På det antikvariska fältet deltog E. i diskussionen om Aspö runsten och vattuminskningsfrågan genom en avhandling, där han bl. a. upptog och utvecklade Dalins misslyckade hypotes om runstenens unga ålder. Ihre kritiserade E. i en till Vetenskapsakademien insänd kritik (prot. 24 sept. 1757) och även i tryck följde livlig diskussion. I Antikvitetsarkivet sökte E. den 1760 lediga kanslistplatsen, varvid C. R. Berch i sitt utlåtande om de sökande artigt nämnde »notarien E.», som »skriver åtskillige skrifter, som mera äre bekante», men icke satte honom på förslag, ej heller fick han platsen.

E. utgav flera, visserligen rätt kortlivade tidskrifter med mycket biandgods – litterärt, historiskt och teologiskt. Sylwan har utförligt behandlat dem i sin »Svenska pressens historia». E. tog Gjörwell till mönster men var vida mindre framstående än denne. E. fortsatte en av Gjörwells serier med »Den nya swenska Mercurius» 1761 men prenumeranterna tröttnade och redan 1762 nedlades tidskriften. »Nytt och gammalt» (1767–70) var en veckoskrift, avsedd som nyhetsblad. »Postillionen» (1771–72) hade delvis moraliserande tendens. Som historisk utgivare var E. föga betydande. I »Den swenska fatburen» (1–9, 1767–70) publicerade han en mängd småhandlingar av anekdotisk karaktär, utan plan eller ordning. E:s »Swenska kyrko-handlingar» innehåller huvudsakligen juridisk-ecklesiastika aktstycken. Redan 1760 hade E. kommit med de ovan nämnda »Kritiska ok historiska handlingar etc», där historiska urkunder och språkliga uttalanden blandas om varandra.

Såsom bokauktionsnotarie blev E. bokkännare, bokvän och samlare. Särskilt åvägabragte han en märklig samling (1,297 nr) Stockholmiana (»Stockholms stads bibliotheque eller förteckning på en mäst complett samling af chartor, böcker, tryckte skrifter och handskrifne papper, som höra til Stockholms stads beskrifning samt til underrättelse om des öfver- och under-styresmän, med deras lefverneslopp»), vilken samling E. 1778 hembjöd magistraten till inlösen. Justitieborgmästaren C. Fr. Ekerman (se denne), själv intresserad stockholmsforskare, och den vittre rådmannen Johan Wellander tillstyrkte inköpet av detta Sveriges första stadshistoriska bibliotek, vilket inlöstes för 2,000 dlr kmt. Samlingen ställdes under Ekermans inspektion. År 1880 frågade G. E. Klemming i officiell skrivelse, var E:s samling fanns, varvid upptäcktes, att den var helt bortglömd och tills vidare obefintlig. Först 1908 återfanns den till stor del bland papper, som kunde spåras tillbaka till Ekermans malmgård, inlöstes ånyo och tillhör nu Stockholms stadsarkiv.

E:s samlingar sträckte sig emellertid över flera områden. År 1777 köpte ärkebiskop C. F. Mennander E:s likpredikningar. E. hembjöd 1779 sin musikhistoriska samling till Patrick Alströmer och synes därjämte särskilt ha inriktat sig på den svenska lärdomshistoriens olika grenar. Det har sålunda visat sig, att en synnerligen avsevärd del av C. G. Nordins viktiga samling i Uppsala univ.-bibliotek utgöres av handskrifter, som tillhört E., vilken måhända redan under sin livstid sålt manuskript till Nordin (Ågren). – I varje fall har denne efter E:s död av hans änka förvärvat delar av E:s samlingar. – S. L. Gahm skrev 12 mars 1786 till ärkebiskop Mennander om E:s änka, att hon »hållit ständig marknad».

Bibliografier av E:s hand över olika specialiteter (nu i Nordin 1064–1069) visa, att E. även bibliografiskt sökt utnyttja sina samlingar. E:s anteckningar och excerpter röra bl. a. språkvetenskap, litteraturhistoria och teologi (om kyrkliga böcker i Nordin 1907). Avdelningen »Religionsprocesser» med underavdelningarna »Herrnhutica» och »Pietistica» torde ha uppkommit genom E:s rent personliga ställning och förbindelser. E:s svärfar krigskommissarien Johan Bréant var nämligen en mycket bemärkt pietist, och trots sin grälaktiga läggning (jfr ovan; Gahm kallade E. »en stor bokskinnare, och gemen karl») var E. själv övertygad herrnhutare. I Nordins samling ingå även ett antal brev till E. själv (Nordin 985). Vid bokauktionerna i Stockholm var E. ombud bl. a. åt C. G. Warmholtz och talrika brev 1758–79 från Warmholtz till E. ingå bland dessa papper. Även brevfrån E. finnas i Uppsala univ.-bibliotek. E:s brev till Warmholtz 1749–66 finnas i Christineholms bibliotek. E. har spelat en stor roll för Warmholtz som boksamlare och därmed även för dennes utmärkta historiska bibliografi. Också har den välsituerade Warmholtz hjälpt sin vän E. med tillfälliga försträckningar. Denne anordnade även flera duplettauktioner åt Warmholtz. Av E:s efterlämnade bibliotek såldes 6,074 nummer genom en rad auktioner 1786 och 1787 i Stockholm.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: [Utdrag ur utlåtande över L. Laurel, Förslag till sven skriflagen, ingivet till Vetenskapsakademien 1748] (H. Hernlund, Veten skaps-akademien och Lars Laurels rättskrifnings-förslag, Sthm 1888, s. 15–20). – Wederlägning af en herr domprosten Ljungbergs grammatikaliska regel för swenska språket, under allegorie af en fästnings belägrande och intagande förestäld (Den swenska Mercurius, Årg, 2, 1756–57, s. 119–123; sign. Bomberfelt). [Kritik av: C. F. Ljungberg, Svenska språkets redighet, Strängnäs 1756. Med anledning av motkritik av sign. Swänsk i Lärda tidn, n:o 79, 83–84, 1756, publicerade E.:] Swar på herr Swänsks bref i Lärda tidningarna n:o 79 (Den swenska Mercurius, Årg. 2, 1756–57, s. 185–188; sign. Bom-berfelt). [Fortsättning av svaret] (ibid, Årg. 2, 1756–57, s. 296–297; sign. Bomberfelt). – Afhandling om Aspö-runsten, och des vittnande om en vattu-minskning i Mälaren; jämte svar på hr. cancelli-rådet och profess. Ihres deröfer gjorde anmärkningar. Sthm 1758. 39 s. [Ihres anmärkningar i otryckt betänkande, ingivet till Vetenskapsakademien. Med anledning av rec. i Den swenska Mercurius, Årg. 5:1, 1759, publicerade E.:j Swar på Eusebii Phila-lethis bref hwad Aspö-runsten angår (Den swenska Mercurius, Årg. 5: 1, 1759, s. 257–262). Kritiska noter öfwer Eus. Philalethis uttydning på Aspö runsten (ibid, Årg. 5:2, 1759, s. 149–154). [Med anledning av kritiskt omnämnande i Den swenska Mercurius, Årg. 5:2, 1759, s. 154–156, publicerade E. vidare:] Wederlägning emot en Anonvmi kritik öfwer swaret på Eusebii Philalethae bref (ibid, Årg. 5:2, 1759, s. 321—334). – Det rätta skrifsättet i vissa ord, med några skäl bestyrkt, samt emot hr. professor Hofs och andras inkast försvaradt. Sthm 1758. 20 s. [Polemik mot: S. Hof, Swänska språkets rätta skrifsätt. . . Sthm 1753.] – Det rätta stafningssättet i svenskan, upgifvct, med åtskilliga skäl bestyrkt, och emot en Anonymi inkast försvaradt. Sthm 1758. 20 s. [Svar till sign. Anonymus i Den swenska Mercurius, Årg. 3:2, 1757, s. 701–707. Med anledning av rec. av sign. E. L. i Lärda tidn, n:o48, 1759, publicerade E. ett svar] (Den swenska Mercurius, Årg. 4:4, 1759, s. 164–171). [Domprosten C. F. Ljungbergs kritik i Lärda tidn, n:o 96–97, 1759, bemöttes av E. i:] Swar på hr. domprost, doct. Ljungbergs kritik i Lärda tidn. n. 96 och 97 (Den swenska Mercurius, Arg. 5:3, 1760, s. 69—80). [Följdskrift till E:s båda arbeten om skrivsättet och stavningssättet:] [S. Hof,] Anmärkningar öfwer twänne af trycket utgifne skrifter, angående swänska skrif- och stafnings-sättet. Sthm 1760. Med anledning härav publicerade E.:j Svar på herr prof. Hofs anmärkningar öfer 2:ne mina skrifter, angående svenska skrif- ok stafnings-sättet (Krit. ok hist. handl,-2, 1760, s. 99–122; sign. E. E.). Fortsättning af svaret... (ibid, 3, 1760, s. 210—226; sign. E. E.). – En ny A-B-C-bok, inrättad efter et riktigt stafnings- ok skrif-sätt, samt efter nu brukelig svenska. Sthm 1758. 19, (1) s. (Anon.) [Enl. L. Hammarsköld, Förtekning på... schole- och undervisnings-böcker, Sthm 1817, s. 15, utkom en tidigare uppl. av arbetet år 1750, men något ex. av denna tidigare uppl. är numera veterligen ej känt.] – Några anmärkningar öfer et i Upsala utgifet bref, som kallas bihang til et nyligen utkommet tal. Sthm 1759. 24 s. (Sign. E. E.) [Polemik mot: [J. Ihre,j Bref, innehållande bihang till ett nyligen utkommet tal... Ups. 1759. Med anledning av kritiskt omnämnande i A. L. Schlözer, Neueste Geschichte der Gelehrsamkeit in Schweden, 5, Rostock & Wismar 1760, publicerade E.:] Försvar emot några tilmälen af tyska journalisten, som skrifer: Die neueste Gelehrsamkeit in Schweden' (Krit. ok hist. handl, 1, 1760, s. 28–42; sign. E. E.). – Sannolik orsak til et visst fel hos en ok annan af de äldsta nordiska häfdatekknare (Krit. ok hist. handl, 1, 1760, s. 25–27; sign. E. E.). Historiska vittnesbörd om vattnets forna högd i Mälaren, samlade (ibid, 1, 1760, s. 56–71; sign. E. E.). – Hvadan staden Köping fordom blifit kallad Laglösa köping (ibid, 1, 1760, s. 80–81; sign. E. E.). – Skäl, som bestyrka, at vissa substantiva derivata böra skrifas med gt, men ikke med kt (ibid, 1, 1760, s. 82–91; sign. E. E.). – Anmärkningar öfer et ok annat, rörande Ulfilae bokstäfer ok språk (ibid, 2, 1760, s. 138–147; anon.). – Kritiska anmärkningar öfer de 3 första tidehvarfen af hr. assess. Botins Utkast til sv. folkets historia (ibid, 2, 1760, s. 161–177; sign. E. E.). Fortsättning af anmärkningarna... (ibid, 3, 1760, s. 274–294; sign. E. E.). [Svar av Botin i Lärda tidn, n:o 88–90, 1760.] – Historiska vittnesbörd om vattnets forna högd i Bottniska viken, samlade (Krit. ok hist. handl, 2, 1760, s. 178–188; sign. E. E.). – Anmärkning öfer den tyska journalisten Schlözers omdöme om herr dompr. doct. Ljungbergs svenska grammatika (ibid, 3, 1760, s. 200—204; sign. E. E.). [Med anledning av rec. i A. L. Schlözer, Neueste Geschichte der Gelehrsamkeit in Schweden, 3, Rostock & Wismar 1758.] – Påminnelse vid et ställe i 2:dra samlingen sid. 190 [ang. förteckning på slott och fästningar i Sverige] (Krit. ok hist. handl, 3, 1760, s. 204–205; sign. E. E.). – Bevis, at Ogs runsten, som blifit hållen för en ibland de äldsta, är ristad i sednare tider (ibid, 3, 1760, s. 234–245; sign. E. E.). – Historiska vittnesbörd om vattnets forna högd i Östersjön, samlade (ibid, 3, 1760, s. 246–253; sign. E. E.). – Det nya stafningssättet i svenskan, stadfästadt med des bruk i götiskan, isländskan ok andra språk, samt med lärda männs vittnesbörd bestyrkt (ibid, 3, 1760, s. 261—274; sign. E. E.). – Bevis, at några ställen i Utkastet til sv. folkets historia [av A. af Botin] äro afskrifne utur andra bökker (ibid, 3, 1760, s. 297–302). – [Rec. av] Öfningar af Sällskapet Witterlek, 2:dra delen, Stockh. 1762... (Den nya swenska Mercurius, 1762, s. 292–300; anon.). [Med anledning av anonymt införda anmärkningar av O. Strand mot nämnda rec. i Lärda tidn, n:o 3–5, 1763, publicerade E.:] Skäl til de i Nya swenska Mercurius gjorde anmärkningar öfwer några ställen i Witter]eks-sällskapets öfningar (Lärda tidn, n:o 6–8, 1763, s. 21–24, 28, 29–31). [Anonymt svar av O. Strand, ibid, n:o 24–25, 1763.] – Kritiska anmärkningar öfwer några theses, som nyligen äro utgifne af herr prof ess. Hartman i Åbo (Den nya swenska Mercurius, 1762, s. 354–368). Bihang och erindring wid anmärkningarna . .. (ibid, 1762, s. 387–390; sign. E. E.). [Kritik av: J. J. Haartman, Theses moralis atque historici argumenti. Åbo 1762. Följdskrift till E:s kritiska anmärkningar, Professor Haartmans swar och påminnelser öfwer de critiske anmärkningar, som under herr Erik Ekholms namn uti Den nya swenska Mercurius . .. blifwit utfärdade... Sthm 1762. Med anledning härav publicerade E.:j Återswar på hr. prof. Hartmans påminnelser wid anmärkningarna öfwer des utgifne theses (Den nya swenska Mercurius, 1762, s. 469–492). Slutet af återswaret. .. jämte några nya anmärkningar deröfwer (ibid, 1762, s. 540–560). [Följd-skrift till E:s återsvar: Professor Haartmans förklaring, öfwer notarien Ekholms åter-swar, rörande den förres moraliska och historiska theses . . . upsatt ...1762, och til trycket ämnad, at då wid samma tid införas uti Den nya swenska Mercurio. Sthm 1772.] – Några anmärkningar öfwer magr. Karl Brunkmans tal, hållet på riddarehus-salen d. 29 nov. år 1760 (Den nya swenska Mercurius, 1762, s. 419–428; anon.). Fortsättning af de kritiska anmärkningarna öfwer hr. magr. Brunkmans tal (ibid, 1762, s. 520–528; anon.). – Tankar om rätta grunderna til årliga taxors uprättande. Sthm 1762. 15 s. (Även i Den nya swenska Mercurius. 1762, s. 529—539; anon.) – Swar på den critik, som under n:o 64 i innewarande års Lärda tidningar finnes införd, öfwer trenne . . . skrifter, nämligen: Bref ifrån Grönland om et ljuskrig; Samtal derom emellan twänne trägårdsmästare; och det senare Brefwet om sädes-wäxten och spannemåls-handelen i de så kallade obekanta länder under Norrpolen. Sthm 1764. 16 s. (Sign. J. H. Ehrenretter; tills, med M. Orrelius.) – Nödwändigheten och nyttan af consistorii-fiscalers tilsättande (Den swenska fatburen, Öpn. 1, n:o 1, 1767, s. 3–7; anon.). – Beswärs-skrift, inlagd hos det höglofl. Justitie-cancellers-ämbetet, öfwer et hinder, som honom mött wid utöfningen af tryckfriheten (ibid, Öpn. 1', n:o 9\ 1767, s. 65–69). – Widare inlaga til höglofl. Justitie-cancellers-ämbetet, öfwer et nytt hinder wid tryckfrihetens utöfning (ibid, Öpn. 1, n:o 10, 1767, s. 76–79). – Allra-ödmjukaste beswär, ingifne til högl. Justit. cancellers-ämbetet deröfwer, at honom wid rätter blifwit pålagdt skrifteligen göra ansökning om handlingar, dem han welat låta trycka (ibid, Öpn. 1, n:o 23, 1767, s. 177–181). – Anmärkningar wid den i Inrikes' tidningarna n. n. 10, 11 och 12, beskrefne inwignings-acten i Norrköping [av en ny- kyrka] (ibid, Öpn. 2, n:o 18, 1768, s. 137–141; anon.). – Swar [på brev av sign. Veridicus ang. studentupp-tåg i Pernau, infört i Den swenska fatburen, Öpn. 4, n:o 10, 1768] (ibid, Öpn. 4, n:o 10, 1768, s. 77–79; anon.). – Underdånig ansökning hos Hans Kongl. Maj:t, at tillika och jämte en annan undfå extradition af de råds-handlingar, som röra riksdagens fastställande i Norrköping (ibid, Öpn. 5, n:o 10, 1769, s. 73–75). – Underdånig ansökning om nådig dels erhållande af några beswär, som af cancellisten Törnros skola wara insinuerade öfwer des underdåniga ansökning om extradition af de råds-handlingar, som röra riks- dagens fastställande i Norrköping (ibid, öpn. 5, n:o 15, 1769, s. 113–114). – Underdån-ödmjuk inlaga til höglofl. Kongl. Justitie-cancellers-ämbetet, om nådig handräckning til snar expeditions erhållande i des underdåniga ansökning om extradition af de handlingar, som angå riksdagens fastställande i Norrköping (ibid, Öpn. 5, n:o 15, 1769, s. 115–118). – Underdånig ansökning om nådig del af alla de handlingar och protocoller, som höra til des ansöknings-mål om nådig extradition af rådshandlingarna, rörande riksdagens fastställande i Norrköping (ibid, Öpn. 5, n:o 17, 1769, s. 129–131). – Underdånig ansökning om nådigt tilstånd, at få afskrifwa och låta trycka en af grosshandl. Olof Wålberg år 1764 insinuerad böneskrift (Nytt och gammalt, n:o 29, 1769, s. 225–226). – Underdån-ödmjukaste beswär, ingifne til höglofl. Kongl. Swea hof-rätt, öfwer et denna stads kämnärs-rätts utslag, hwaruti honom blifwit fråndömd rättigheten, så wäl at återfå en af bokhandl. Schindler honom på olagligt sätt fråntagen nyckel, som at få bem:te Schindlers underskrift på en inventering, den notar. Ekholm, såsom bokhandl. Kiesewetters fullmägtig, öfwer de af Schindler i commission hafde böcker med honom hållit (ibid, n:o 92, 1769, s. 729–736). – Påminnelser wid en af Stockholms stads norra förstads östra kämnärs-rätt honom communicerad, utan något namns underskrift, dit ingifwen förklaring [av förf. till skriften: En adelsmans tankar. . .] (Den swenska fatburen, Öpn. 8, n:o 16–17, 1770, s. 121–133). – Widare påminnelser wid de erindringar, den anonyme författaren til skriften: En adelsmans tankar, hos den lofl. Kämnärs-rätten ingifwit emot den förras påminnelser och gjorde påstående (ibid, Öpn. 8, n:o 19–20, 22, 1770, s. 145–160, 169–d75). – [Inlaga till justitiekanslern med anmälan om förment olagligt förfarande av Stockholms norra förstads östra kämnärsrätt i det av E. väckta tryckfrihetsmålet mot förf. till skriften: En adelsmans tankar . . .] Sthm 1770. 4:o (4) s. – [Besvär över Stockholms norra förstads östra kämnärsrätts utslag i det av E. väckta tryckfrihetsmålet mot förf. till skriften: En adelsmans tankar...] Sthm 1771. 4:o. S. 1–6. (Undert.) – Swar på hr secret. Pehr Hell-mans ytterligare anmärkning, rörande Laglösa köping, införd i Adressen n:o20 (Nya lärda tidn, Årg. 2, n:o 28, 1775, s. 217–220). [Hellmans: Gen-swar på .. . Er. Ekholms critique öfwer min anmärkning, rörande Laglösa köping, ibid, Årg. 2, n:o 35, 1775, bemöttes av E. i:] Åter-swar på herr secret. Pehr Hellmans genswar, rörande Laga köping (ibid, Årg. 2, n:o 42, 1775, s. 331–334). – Bref ifrån . . . Er. Ekholm . . . rörande .. . Olof Rudbeck den äldres Atlantica, och de åtskilliga uplagor af första tornen dertil (Almänna biblioteket, 3, 1776, s. 296–312). – Underrättelse om tre olika öfversättningar, och flera eljest skilgaktiga uplagor af Psaltaren på svenska (Collectio Gjörwelliana, 1*, 1777, s. 62–79, 104–112). – Beswär ingifne d, 6 sidstl. oct. til den högädle Magistraten öfwer Handels-collegii förhållande emot en mångårig tjenstgörande (Den upmärksame, n:o 2, 1780, s. 11–14). – Allraödmjukaste ansökning om en felande handlings utbekommande ifrån höglofl. Justit. cancellers-contoiret (ibid, n:o 5, 1780, s. 37–38). – Beswär, ingifne til Magistraten i Stockholm d. 27 sidstl. oct. öfwer betjeningen, som hafwa at ut-assignera quartals-lönerna (ibid, n:o 6, 1780, s. 45–48). – Berättelse om et tilämnadt utwidgande af gilstugu-huset, til mera utrymme och beqvämlighet för de derstädes bysatte personer (ibid, n:o 15—dö, 1780, s. 113–122). – Underdånigste beswär öfwer höglofl. Kongl. Swea hor-rätts afslag, at til tryckning utbekomma några begärte handlingar (ibid, n:o 22, 1781, s. 169–172). – [Underdåniga besvär över magistratens i Stockholm utslag rörande utbetalningen av kvartalslönerna] (ibid, n:o 30–32, 1781, s. 239–256). – Dictamen ad protocollum, den 31 aug. 1781. Upläst inför Stockholms stads lofl. kämnärs-rätt [rörande en tvist mellan boktryckarna Holmberg och Carlbom om rättigheten att trycka finska böcker]. Sthm 1781. 6 s. — Ad protocollum, ingifwit til Stockholms stads lofl. kämnärs-rätt, den 15 october 1781 [angår samma tvist som föregående]. Sthm 1781. 4 s. (Båda de sistnämnda arbetena enl. A. Jörgensen, Calonius-Naumannska samlingen i Helsingfors universitetsbibliotek, Hfors 1936, s. 352.) – Ödmjukt memorial ingifwit d. 26 sidstl. sept. til Stockholms norra förstads wästra kämnärs-rätt, angående theater-piecen, kallad: Det lyckliga tilfället (Granskaren, n:o 1, 1782, s. 4–5). – Ödmjukt memorial til Stockholms stads consisto-rium [ang. svordomar i teaterpjäsen: Det lyckliga tilfället] (ibid, n:o 1, 1782, s. 5–7). – Beswär öfwer Stockholms norra förstads wästra kämnärs-rätts 2:ne utslager (ibid, n:o 3, 1783, s. 17–21). – Dessutom talrika rec. och osignerade smärre artiklar i Kritiska ok historiska handlingar, Den nya swenska Mercurius, Wecko-skriften kallad artiga och nöjsamma tidsfördrif, Den swenska fatburen, Nytt och gammalt, Postillionen, Den upmärksame samt Granskaren.

Översatt: |J. F. Jacobi,J Är icke människan högst förbunden at rätteligen wörda Gud, och det samma för allom å daga lägga? Öfwersatt ifrån tyskan. Sthm 1754. 159 s. (Anon.) – E. Pontoppidan, En prädikan om den undertrykkta oskyldigheten, hållen för det Kongl. danska hofet. På swenska öfersatt. Sthm 1760. 4:o 31 s. (Anon.) – J. Lacombe, Drottning Christinas historia, på fransyska författad af herr Lacombe, och nu på swenska öfwersatt, jämte nödiga anmärkningar. Sthm 1765. 4:o (8), 244, (12) s. (Anon.)

Utgivit: Omwäxling af små nögsama ok nyttiga skrifter, utsökte ok samlade. 1–3. Sthm 1759–60. 1. 94, (2) s. 1759. 2. 95, (1) s. 1759. 3. 110, (2) s. 1760. (Sign. E. E.) —¦ Kritiska ok historiska handlingar, rörande svenska historien ok språket. 1–3. Sthm 1760. 304 s. (Sign. E. E.) – Förra tiders botemedel mot myntets stegrande och utförande utur riket; jämte underrättelse om det forna koppar-compagniet. Sthm 1761. 4:o 31 s. (Anon.) – Den nya. swenska Mercurius. Sthm 1761–62. 472, 671, (11) s. (Anon.) – Wecko-skriften kallad Artiga och nöjsamma tidsfördrif. Sammandragen utur åtskilliga skrifter. N:o 1–20. Sthm 1767. 160 s. (Anon.) – Den swenska fatburen. En wecko-skrift. Öpn. 1–9. Sthm 1767–70. (Anon.) – Nytt och gammalt. En wecko-skrift. Sthm 1767–70. (Anon.) – Swenska kyrko-handlingar. 1*. N:o 1–25. Sthm 1770–71. 200 s. (Anon.) – Postillionen, med bihang til Dagligt Allehanda, eller berättelser om märkvärdiga och til större delen nyligen timade händelser; jämte andra handlingar, N:o 1–144. Sthm 1771–72. 563, 175 s. (Anon.) – Den upmärksame; en weckoskrift, bestående af 32 numrer jämte bihang. N:o 1–32 samt bihang. Sthm 1780–81. 273, (7) s. (Anon.) – Granskaren. N:o 1–6. Sthm 1782–83. 4:o 48 s. (Anon.)

Källor och litteratur

Källor: anförda handskrifter; Biographica, Kanslikollegii inkomna skrivelser från Antikvitetsarkivets o. K. bibliotekets tjänstemän samt från författare, översättare och utgivare, RA; Nikolai förs:s dödbok 1784–99, 1800–1819, Magistratens ekonomiprot. o. registr. 1761, Stockholms stadsarkiv; VA:s protokoll och inkomna handlingar. – Breve fra Jacob Langebek, udg. ved H. F. Rordam (1895); Brev från och till C. F. Mennander, utg. av K. Österbladh, 1–3 (1939–42). – J.A. Almquist, Sveriges bibliografiska litteratur, 1–3 (1904–12); G. Bolin, Stockholms hävdatecknare förr och nu (Samf. S:t Eriks årsbok 1923); S. E. Bring, Bibliografisk handbok till Sveriges historia (1934; omtr. i Sveriges hist. t. våra dagar, 15, 1945); dens., C. G. Warmholtz och Louis De Geers bibliotek på Christineholm (1941); J. Flodmark, »Så blefvo alla nöjda» (Holmia, utg. av Stockholms nation i Uppsala, 1898); H. Hernlund, Vetenskaps-akademien och Lars Laurels rättskrifnings-förslag (Nya elementarskolans årsredogörelse 1887–1888, tr. 1888); J. Kleberg, Krigskollegii historia. Biografiska anteckningar 1630–1865 (1930); T. Kolmodin, »Stockholms stads bibliotheque» (Samf. S:t Eriks årsbok 1928); V. Millqvist, Svenska riksdagens borgarstånd 1719–1866 (1911); A. Noreen, Vårt språk. Nysvensk grammatik i utförlig framställning, 1 (1903–07): H. Schück, Kgl. Vitterhets historie och antikvitets akademien, dess förhistoria och historia, 5 (1936), s. 194; A. Sjögren, Vänskapen (Nord. boktryckarkonst, 1926, h. 12), s. 443; Sv. Biogr. Lexikon, ny följd, 3 (1859–60); O. Sylwan, Svenska pressens historia till statshvälfningen 1772 (1896); dens. Sällskapet Vitterlek (Samlaren 1897), s. 165; E. Wessén, Aspö runsten (Bidrag t. Södermanlands äldre kul-turhist, 27, 1934); S. Ågren, Om Nordinska handskriftssamlingen i Uppsala universitetsbibliotek (Uppsala universitetsbiblioteks minnesskrift 1621–1921, tr. 1921); N. Östman, Sextonhundratalets Stockholmsbilder till och med 1660 och deras efterbildningar (Samf. S:t Eriks årsbok 1914), s. 96 f.; dens. Rosenbad. Christopher Thiels badhus och andra historier från gamla Stockholm (1923), s. 57 f.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik Ekholm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16845, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-10-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16845
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik Ekholm, urn:sbl:16845, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-10-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se