Erik D W Martin

Född:1856-05-11 – Skeppsholms församling, Stockholms län
Död:1921-10-24 – Skeppsholms församling, Stockholms län

Advokat, Riksdagsledamot, Kommunalpolitiker


Band 25 (1985-1987), sida 190.

Meriter

3 Martin, Erik David Waldemar, sonsons son till M 1, f 1 maj 1856 i Sthlm, Skeppsh, d 24 okt 1921 där, ibid. Föräldrar: notarien v häradsh Carl Ludvig M o Nelly Charlotta Palmborg. Inskr vid UU vt 74, hovrättsex där 21 sept 77, auskultant o eo notarie i Svea hovrätt 27 sept 77, eo notarie i Sthlms rådhusrätt 5 okt 77, tf domare där 3 juni 81, v häradsh 1 okt 83, notarie i AK 83, advokat i Sthlm o deläg i O Wallins advokatbyrå från 84, v auditör vid flottans station i Sthlm 5 mars 85, auditör där 8 mars 8915, v ordf i Sveriges advokatsamf 96, ordf i dess sthlmsavd 9710, samfis ordf 0412, led av försäkr:insp från 03, av styr för ab Tabacos 0415, av stadsfullm i Sthlm 0513 (led av beredmutsk 0913), ordf i styr för Malmö-Trelleborgs järnvägsab från 05, led av AK 06-08 (led av tillf utsk 06-08), ordf i styr för Sthlms arbetsförmedl 0710, led av 1907 års konkurslagstiftn:komm juni 07nov 11, av komm ang militär olycksfallsförsäkr augdec 07, av styr för bergverksab Freja från 07, av styr för ab Näckström 0719, delegerad för inkorporeringsfrågor 08, ordf i inkorporeringsnämnden 08, led av styr för ab Gotlands kalkverk 0817, av styr för Gotländska maltfabriksab 0820, ordf i styr för Vellinge-Skanör-Falsterbos järnvägsab 0812, led av komm ang fast avlönat reservbefäl febrjuni 08, av komm ang stadshypoteksanst juni 08jan 09, av styr för ab Fören gruvintressenter 0912, av styr för ab Sv metallverken från 10, av styr för ab Nya Grand Hotel från 10, för ab Norrlandsbanken 1117, krigsdomare vid flottans station 1518, led av styr för Sthlms handelsbank 1819, av styr for Sv handelsbanken 1920, ordf i Sv fören för internationell sjörätt.

G 11 aug 1889 i Sthlm, Skeppsh, m Anna Helena Lundahl, f 31 juli 1868 där, Nik, d 10 nov 1957 där, Engelbr, dtr till grosshandlaren Carl Gustaf L o Mathilda Christina Brander.

Biografi

Efter juridikstudier i Uppsala, vilka avslutades med hovrättsexamen, skaffade Erik M sig domstolspraktik och blev därefter delägare i ett av Sthlms mest kända advokatkontor, Ossian Wallins advokatbyrå, där han kvarstod till sin död.

Wallin och M tillhörde båda grundarna av Sveriges advokatsamfund (SA) 1887. Till Wallins byrå knöts under M:s verksamhetstid flera välkända sthlmsadvokater, bl a Karl Staaff, Erik Lidforss (bd 22), James Miller och Sven Themptander. Staaff kom till byrån 1887, och M blev där hans egentlige lärare. De hade mycket gemensamt, "den liberala läggningen, oavhängighetsdraget, lusten att opponera mot rådande byråkratism och slentrian, ett personligt engagemang i yrkesuppgiften av sällsynt styrka" (Kihlberg, 1, s 113).

M kom att ägna stor kraft åt arbetet i Sveriges advokatsamfund. Från 1896 var han vice ordförande under Philip Lemans (bd 22, s 517) ordförandeskap, och när denne 1904 drog sig tillbaka, valdes M till hans efterträdare. Ordförandeposten innehade han fram till årsmötet 1912. Under drygt tio år var han även ordförande i samfundets sthlmsavdelning.

Bland de frågor M under dessa år särskilt ägnade intresse kan nämnas införande av ett legalt advokatstånd. Denna fråga behandlades vid årsmötet 1894. M:s realistiska inställning, som i hans formuleringar blev samfundets, var att bristen på utbildade jurister då omöjliggjorde att förslaget kunde tillstyrkas.

Som sthlmsavdelningens ordförande drev han särskilt frågan om "brottmålsadvokatur", vilket vid sekelskiftet var en föga anlitad uppgift bland advokaterna. M framhöll 1898 att "advokaterna ej få anse brottmålen som något ovärdigt och underlägset. Brottmålen är kanske det högsta i advokatens verksamhet; det är ju också viktigare att rädda liv, ära och anseende än att rädda penningpungen". Han ville att samfundet mera aktivt skulle verka till förmån för "brottmålsadvokatur". M var också personligen framgångsrik som brottmålsadvokat.

M:s yttranden i samfundets diskussioner anknöt genomgående till praktiska rättsfrågor. Domstolarnas brist på domsmotiveringar var en rättssäkerhetsfråga han drev vid årsmötet 1901. Avsaknaden av eller bristande motivering av avsagda domar medförde svårigheter för parterna att analysera domslutet och argumentera i högre instans. Hans förslag, ett uttalande "för önskvärdheten av att på lagstiftningsväg eller annat lämpligt sätt åtgärder vidtages för att hos domstolarna inskärpa vikten och betydelsen av en utförlig domsmotivering", antogs av årsmötet.

Under M:s tid som samfundets ordförande konsoliderades i hög grad dettas ställning i sv rättsliv. Ett uttryck härför var att det blev remissinstans för lagförslag. Det första förslag som överlämnades för yttrande var förslaget till lag om aktiebolag 1907.

Under större delen av sin advokatgärning kom M att särskilt ägna sig åt affärsjuridik. Han anlitades av flera stora affärsbolag, bl a Sv handelsbanken och Grand Hotel. Denna tyngdpunkt i advokatverksamheten innebar dock ej att han upphörde att föra processer i domstolarna. Han uppträdde främst i sjörätts- och handelsmål, inom vilka rättsområden han också besatt stor erfarenhet, som förde honom in på intresset för internationellt lagstiftningsarbete, särskilt inom sjörätten. Han var i flera år ordförande i Sv förening för internationell sjörätt, där han efterträdde nestorn på området Ivar Afzelius.

M tillhörde politiskt Liberala samlingspartiet och från borggårdskrisen 1914 utbrytargrupperingen Förenade frisinnade försvarsvänner. Detta politiska engagemang förde honom till Sthlms stadsfullmäktige och till sthlmsbänken i AK. I stadsfullmäktige var han också ledamot av beredningsutskottet. Han var ordförande i inkorporeringsdelegerade, som förhandlade fram det mycket omdiskuterade avtalet om Brommas och Brännkyrkas inkorporering med Sthlms stad 1913.

I nykterhetsfrågan var M enligt ett uttalande på ett valmöte "nykterhetsvän dock utan entusiasm". I stadsfullmäktige talade han 1911 för att Sthlms klubbar skulle fa bibehålla utskänkningsrättigheter och ansåg "att klubblivet i konkurrens med restaurangerna skall uppmuntras i nykterhetens intresse" (Hildebrand).

M:s insatser i riksdagsarbetet färgades av hans erfarenheter som advokat. Våren 1908 motionerade han om utarbetande av lagstiftning om adoption, ett förslag som vann båda kamrarnas gillande. Förslaget resulterade, långt efter M:s mandatperiod, i vår första lag om adoption 1917. Hans sociala intresse ledde också till ett ledamotskap i försäkringsinspektionen. Under tiden som riksdagsman blev han ledamot av 1907 års konkurslagstiftningskommitté, vars betänkande i dess centrala delar redovisades av honom vid samfundets jubileumsmöte 1912.

Den militära rättssäkerheten var en av de frågor som M och Staaff gemensamt kämpade för. De tillhörde båda vänsterns försvarsvänner, och M engagerade sig i militär rättsskipning under den tid då den militära strafflagen 1914 och inrättandet av MO-institutionen förbereddes. Både som skickligt ombud för parter i uppmärksammade militära rättssäkerhetsmål (t ex Berling ./. Björnstjerna 1901) och som auditör och krigsdomare vid Flottans station i Sthlm kom M att göra insatser på det militära rättegångsväsendets område. Hans engagemang i försvarsfrågan dokumenterades också av hans ställningstagande för utbrytargrupperingen Förenade frisinnade försvarsvänner 1914, vars partiprogram löd "Försvaret främst" och som hade redaktör Harald Sohlman på Aftonbladet och försäkringsdirektören Sven Palme som drivande män. M agerade också aktivt efter borggårdstalet 1914 för en alternativ regering med Louis De Geer som statsminister. De Geer avböjde dock som bekant att bilda ministär (Hellner). Det nära samarbetet med Staaff på Wallins byrå och framgent medförde att M inte ansåg sig kunna biträda professor G Mittag-Leffler i dennes process mot Staaff 191415.

I den professionaliseringsprocess som Sveriges advokater undergick under advokatsamfundets 25 första år var M en av de viktigaste aktörerna. Han kom genom sina framträdande politiska och professionella positioner att kraftfullt verka för advokatyrkets förbättrade anseende i ett föränderligt samhälle. Till det yttre var M en "rund man med jovialiskt utseende och stor humor" (Hildebrand). Han hade en dokumenterad förmåga att med stor lätthet och klarhet kunna framföra sitt budskap. Bland kollegerna fyllde han måttet genom "målmedvetenhet i vilja och syften, men tillika ett verklighetssinne, som visste och ville jämka och ena" (Löfgren).

Författare

Kjell Å Modéer



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Strödda brev från M i KB, RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om skatteköpta rekognitions-skogshemman. Utredning med hänsyn till ifrågasatt återvinningstalan. Sthlm 1894. 64 s. (Tills med Henrik Santesson.) Inteckningsrätt i fartyg och denna rätts betydelse lör sjöfartsnäringen (Nationalekonomiska föreningens förhandlingar, år 1899, Sthlm 1900, s 4675). Medv i Förhandlingarna vid Sveriges advokatsamfunds årsmöte ... 1901, Sthlm 1901, ... möten år 1908, tr 1909, o ... jubileumsmöte ... 1912, tr 1913; se även E Thyselius, Förteckning öfver kommittébetänkanden, 2, 18951903, Sthlm 1904, s 69, o Förteckning över statliga utredningar 19041945, [Sthlm, tr] Norrköping 1953, s 22, 169 f, 175, 593 f.

Källor och litteratur

Källor o litt: Handl:ar ang processen mot Karl Staaffi G Mittag-LeiTlers arkiv, KB.

J Hellner, Minnen o dagböcker (1960); E Hildebrand, Sthlms stadsfullm 19111920 (1952); L Kihlberg, Karl Staaff, 12 (196263); C Lindhagen, Memoarer, 23 (193839); E Löfgren, E M (SvJT 1921); KA Modéer, Den offentlige försvararen. Studier rör införandet av obligatoriskt rättegångsbiträde åt häktad (Rättshist studier, bd 5, 1977); R Nygren, Disciplin, kritikrätt o rättssäkerhet (1977); SPG; G Stjernstedt, Sveriges advokat-samfde 25 första åren (1912).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik D W Martin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9127, Svenskt biografiskt lexikon (art av KjellÅ Modéer), hämtad 2019-09-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9127
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik D W Martin, urn:sbl:9127, Svenskt biografiskt lexikon (art av KjellÅ Modéer), hämtad 2019-09-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se