Sven Peter Leffler

Född:1776-06-07 – Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, Västra Götalands län
Död:1850-10-11 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Skriftställare, Boktryckare


Band 22 (1977-1979), sida 426.

Meriter

1 Leffler, Sven Peter, f 7 juni 1776 i Gbg, Domk, d 11 okt 1850 i Uppsala. Föräldrar: stadsmäklaren o skeppsklareraren Johan Håkan L o Elisabeth Kullman. Studier vid herrnhutiska skolan i Christiansfeld, Slesvig, 84—89, inskr vid LU 17 juni 89, disputerade pro exercitio där 12 november 91, inskr vid UU 6 okt 92, MD där 12 juni 97, studier i Khvn 97—98, medarb i Correspondenten, Uppsala, från 30, dess utgivare från 28 dec 32, deläg i Akad tryckeriet från 36. Skriftställare.

G 18 (l:a lysn 2 aug) i Uppsala m Anna Catharina (Karin) Lindberg, f 24 mars 60 i Uppsala, möjl identisk m Cajsa L, d 27 nov 86 i Funbo, Upps, dtr till trädgårdsmästaren Mats L o Anna Stina Edbom.

Biografi

Vid åtta års ålder sattes L i herrnhutarnas skola i Christiansfeld i Slesvig, där han fick en asketisk o religiös fostran, som gav honom en grundlig humanistisk underbyggnad men en skeptisk inställning till kyrkan o officiell kristendom. Han blev student i Lund 13 år gammal, o några år senare hade han avlagt de förberedande examina som krävdes av en magister o disputerat pro exercitio under orientalisten M Norberg.

Därefter bytte L fakultet o univ o disputerade under A Murray till med dr i Uppsala, där han promoverades endast 21 år gammal. Närmast fortsatte han sin utbildning vid Sahlgrenska sjukhuset i Gbg o under en nästan årslång vistelse i Khvn, där han även följde en kurs i experimentell kemi o flitigt besökte humanistiska bibliotek. När han återkom till Gbg, önskade anförvanter, att han skulle öppna läkarpraktik, men L, som fann sig dåligt till rätta både med dem o "hela den penninglystna och digra staden", for till Uppsala, där han blev kvar livet ut. Han sökte läkarlegitimation först 05 men tycks ytterst sällan ha gjort bruk av sina medicinska kunskaper — om vilka han själv inte hade höga tankar — o försörjde sig som litteratör. Under studieåren hade han varit umgängesvän med B Höijer o G A Silverstolpe o ytterligare några medlemmar i Juntan, en studentsammanslutning känd för sina radikala o för de styrande misshagliga åsikter. Omkring sekelskiftet medarbetade L som recensent i Silverstolpes Journal för sv litteratur, där han torde ha författat några av tidskriftens ofta elaka bedömningar av naturvetenskaplig o medicinsk litteratur.

Under de litterära järnår som följde drog sig L nödtorftigt fram med översättningar o korrekturläsning. Efter Gustav IV Adolfs avsättning gjorde han snabbt ett sammandrag — tryckfärdigt i början av maj 09 — för icke språkkunniga riksdagsmän av J L de Lolmes arbeten om den engelska konstitutionen, vilka torde ha haft ett visst inflytande på utformningen av den sv regeringsformen. 11 fick L av bokhandlare E Bruzelius i uppdrag att leda utgivningen av Tidning i blandade ämnen. Tidskriften kom ut två gånger i veckan under ett år; den innehöll recensioner, korta biografier, akademiska nyheter, poem o politiska reflexioner
11 anhöll L o Bruzelius hos K M:t om exklusivt privilegium under 5 år på utgivning av tysk skönlitteratur. Anhållan tillstyrktes varmt av hovkanslern, fd juntamedlemmen G af Wetterstedt, o på hösten s å kom nr 1 i Bibliothek der deutschen Classiker o 21 avslutades serien med nr 76. Utgåvan blev en av de bästa förlagsaffärer som dittills förekommit i Sverige — böckerna fick god avsättning även i Norge, Finland o Balticum — o vidgade avsevärt kännedomen om tysk litteratur. L, som hade ansvaret för urval o korrekturläsning, erhöll 1/3 av nettovinsten o kunde köpa en fastighet i en av Uppsalas utkanter. Han anlade en inkomstbringande trädgård, där han själv grävde o planterade, o lät i huset inreda uthyrningsrum för studenter.

Bruzelius hade för sin förläggarverksam-het köpt ett tryckeri o startade 30 Correspondenten med L som redaktör. Några veckor efter Bruzelius död 32 överfördes genom förmedling av Geijer o Hans Järta utgivningstillståndet på L, som följande år även löste in tryckeriet. Correspondenten, som ursprungligen räknats till de liberala "bladen, vandrade snart liksom sin ägare försiktigt åt höger, vilket blev tydligt märkbart

1 mitten av 30-talet, då tidningen lämnade plats för inlägg från Järta o B v Beskow. !När L i aug 35 publicerat ett elakt epigram — Aftonbladet o torntuppen — råkade han i flerårig polemik med Lars Hierta, som karakteriserade Correspondenten som ett lumpet landsortsblad o dess ägare som en folkskygg eremit oförmögen att bedöma sin tids intressen o behov. I brev 36 till ungdomsvännen C F af Wingård, som då mer påfallande än L vänt sina radikala studentår ryggen, uppger L sig ha funnit att "de största talanger bland Sveriges skribenter tillhöra det legala partiet". Correspondenten var under flera år en av de bäst skötta landsortstidningarna med många prenumeranter även utanför länet, särskilt i Norrland. L hade god tillgång på välunderrättade medarbetare, eftersom han betalade väl o var känd för sin diskretion.

I kompanjonskap med sin måg F W Se-bell köpte L 36 på goda villkor Akademiska tryckeriet. L begränsade sig med några undantag till utgivning av akademiska avhandlingar, pamfletter o skillingtryck. Till undantagen hörde Dikter av B E Malmström, som i många år var hans hyresgäst. Sitt översättningsarbete fortsatte L in på 30-ta- let. Han bearbetade o försvenskade historiska o geografiska arbeten åt Lindhska förlaget i Örebro o översatte i samarbete med J L Studach Geijers Sv folkets historia till tyska.

I yngre år var L umgängsam o tillgänglig — han var den förste som Gbgs nation valde till hedersledamot — men blev senare känd som en osällskaplig särling. Han umgicks endast med sina ungdomsvänner prof:na Grubbe o Thorsander o undvek ängsligt att träffa främlingar vid dagsljus. När Järta bott tio år i Uppsala, hade han aldrig ens sett L, o de memoar- o brevskrivare som berättar om honom försummar sällan att framhålla hans skygghet. Av de få som personligen kände L på hans äldre dagar var han respekterad för sin lärdom o sin stillsamma vänlighet. Uppsalaskalder hedrade honom med dikter, B E Malmström på hans 70-årsdag o C W Böttiger vid hans begravning.

Författare

Olle Franzén-



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från L i KB (bl a till N M Lindh), SA (till B v Beskow), UUB (bl a till J H Schröder o C F af Wingård) o VA (till P F Wahlberg).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Akad avh se Marklin, sect 1, s 147, o 2, s 93.

Redigerat: Bibliothek der deutschen Classi-ker, Bd 1—76, Upsala 1811—21.

Utgivit: Tidning i blandade ämnen, 1811, Upsala, 4:o (tills med E Bruzelius); Corre-spondenten, 1832—1850, Upsala.

översatt: [B Höijer,] Abhandlung iiber die philosophische Construction, als Einleitung zu Vorlesungen in der Philosophie, von Benj. Carl H. Hoyer, Sthlm 1801, 176 s [anon]; [G] F Hildebrand, Handbok för helsans bevarande, Sthlm 1802, 158 s; Franska kejsardömets konstitutioner och konstitutionella statuter, Upsala 1809, 68 s [anon]; J. L. de Lolme, Engelska constitutionen, Upsala 1809, 30 s [anon]; Något om prest-medicin. Hämtadt ur en dansk journal af S. P. L., Upsala 1810, 16 s [sign]; J A C Löhr, Läsebok till undervisning och tidsfördrif för såväl yngre som äldre personer af alla stånd, d 1—2, Upsala 1826— 27, 175, 208 s [anon], 2. [titel]uppl 1842: Målningar utur naturen och menniskolifvet. En läsebok till nöje och undervisning för alla åldrar, särdeles för ungdomen; E G Geijer, Geschichte Schwedens, Bd 1—3, Hamburg 1832—36, X, 312, 354, 428 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Hovkanslern till K M:t 14 okt 1811, RA; brev från J H Schröder till P A Wallmark 22 mars 1837, KB.

Art:ar i AB 15 okt 1835, i Gorrespondenten 10 jan, 4 april, 8 april, 8 aug, 21 okt 1835 o-23 okt 1850; R G:son Berg, Palmblad o-Brockhaus (Saml 1924); [A Bohlin,] Ströftåg. bland litterära minnen (art:serie i NDA juni—sept 1881); I A Bonnier o A Håneli, Anteckn:ar om sv bokhandlare intill år 1935-(1935); B G Eriksson, Kring Fyris (1964); G Frunck, Bref rör Nya skolans hist (1888—91); [J C Hellberg,] Ur minnet o dagboken om mina samtida af Posthumus, 5 (1871); B-Henningsson, Geijer som historieskrivare (1961); R Hjärne, Från det förflutna o det närvarande, 1 (1879); dens, Dagen före drabbningen (1882); Hans Järtas o B v Beskows brevväxl, ed G Santesson, 2—4-(1930—33); R Karlbom, Bakgrunden till 1809 års regeringsform (1964); G E Klem-ming o J G Nordin, Sv boktryckerihist 1483—¦ 1883 (1883); G Ljunggren, Sv vitterhetens, häfder, 4 (1887); Läkaren o naturforskaren, 14 (1805); B E Malmström, Saml skrifter, 4—6 (1867); S Rinman, Studier i sv bokhandel (1951); H Schuck, Den sv förlagsbokhandelns hist, 2 (1923); dens o K Warburg, 111 sv litt:hist, 3—4 (1913—15); SLH 2:3 (1824); H G Söderbaum, Jac Berzelius. Levnadsteckn, 1—2 (1929); K J Warburg, Hist anteckmar om Gbgs nation i Uppsala (1877). — Nekr i Tiden 16 okt 1850.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven Peter Leffler, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11135, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén-), hämtad 2019-01-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11135
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven Peter Leffler, urn:sbl:11135, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén-), hämtad 2019-01-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se