Anders Lidbeck

Född:1772-07-26 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län
Död:1829-05-11 – Stockholms stad, Stockholms län (begr i Jakob kyrka)

Riksdagsledamot, Filosof, Bibliotekarie, Estetiker


Band 22 (1977-1979), sida 681.

Meriter

2 Lidbeck, Anders, son till L 1, f 26 juli 1772 i Lund, d H maj 1829 i Sthlm (begr i Jak). Inskr vid LU 26 juli 73, mag där 23 juni 90, doc där i naturalhist 6 dec 90, botanisk demonstrator 30 april 91, v bibliotekarie 28 febr 98, bibliotekarie 17 dec 99, prof i estetik från 11 maj 01, deltog i riksdagen 28/30. — LFS 94.

G 22 mars 07 m sångerskan Brita Catharina Munck af Rosenschöld, f 4 jan 88 i Lund, d 2 mars 64 i Sthlm, Klara, dtr till biskop Petrus Munck o Ulrika Eleonora Rosenblad.

Biografi

På L är beteckningen "student i vaggan" såtillvida tillämplig, som han infördes i LU:s matrikel på sin ettårsdag. Sin första undervisning fick han i hemmet av informatorer, bland vilka han i sin självbiografi nämner den senare professorskollegan Anders Hylander (bd 19). Även dennes ungdomsvän Thomas Thorild var informator i det L:ska huset, synbarligen inte för L utan för något eller några av de många andra barnen. 1 sin tidigt påbörjade akademiska utbildning gick L till en början i faderns fotspår, ägnade sig främst åt matematik o därefter åt naturalhistoria, blev efter att 1790 endast 18-årig ha förvärvat magistergraden docent i botanik o botanices demonstrator o presiderade för några avhandlingar i hithörande ämnen. Vid sidan härav odlade han litterära intressen i sådan utsträckning, att han ansågs skickad att enligt k brev 95 handha undervisningen i det nyinförda ämnet "vitterheten". Med sin tjänst som universitetsbibliotekarie förenade han från 01 ordinarie professuren i estetik, en kombination som var avsedd gälla allt framgent men endast kom att bestå under L:s livstid. L var den som främst verkade för att få den unge Esaias Tegnér knuten till LU genom att bereda honom anställning vid biblioteket, även om han inte infriade en utfästelse att vid första lägliga tillfälle övergå till annan professur för att säkra vidare befordran för denne.

I sitt författarskap o i sin undervisning ådagalade L ingående förtrogenhet med Kants filosofi, främst hans estetik, utan att oreserverat ansluta sig därtill. Redan gradualavhandlingen De ingenio (90), ventilerad under M Fremlings presidium men enligt uppgift på titelbladet författad av L själv, vittnar om förtrogenhet med äldre engelsk filosofi. Den grund han lagt genom studier i moral sense-filosofin övergav han aldrig, även om han också gentemot den intog en självständig o kritisk hållning. Störst inflytande rönte han i sin estetiska åskådning från den skotske filosofen H Home. Hans försök att överbrygga o kompromissa mellan de båda riktningarna ledde till viss oklarhet främst vad gällde kunskapsbegreppet. Själv betecknade han sig som empirist. Till den romantiska filosofin ställde han sig helt avvisande.

L förberedde o omarbetade en samling av sina skrifter för utgivning men hann inte förverkliga denna avsikt före sin död. Den utgavs postumt med titeln Anmärkningar angående ämnen ur psychologien, esthetiken och svenska synonymiken (30) av P Wieselgren med företal innehållande utförlig levnadsteckning. Som lärare i estetik såg L som sin uppgift att motverka prioriteringen av de klassiska språken o de skolastiska vetenskaperna o det därmed sammanhängande föraktet för modersmålet o vitterheten. Vid behandlingen av den sistnämnda företrädde han en allt mera konservativ uppfattning, även här med förankring i den senare upplysningstidens tänkesätt. I striden mellan gamla o nya skolan i den samtida litteraturdebatten tog han deciderat ställning för den förstnämnda. Tegnérs berömda tal vid jubelfesten 17 väckte hans starka ogillande, men vänskapen mellan dem bestod, o i sitt tal vid magisterpromotionen 29 vittnar Tegnér om den nyligen bortgångne L som den som "tog mig i faderlig vård och lärde mig skalan till sången". — Någon förnyelse i L:s undervisning skall enligt samtida bedömare inte ha skett; under 20-talet lär han fortfarande ha hållit föreläsningar, som utarbetats under 90-talet.

L framträdde som litteratör 92 med ett tal på svensk vers vid LU:s minnesfest med anledning av Gustav III:s död. Senare publicerade han enstaka dikter i Lunds Weckoblad (1804—05 o 1815). Något större anseende som poet förvärvade han likväl inte. L Hammarsköld, som starkt kritiserade några av L:s disputationer, ansåg honom ha "documenterat sin rätt att räknas bland Sveriges olyckligaste poeter", vilket föranledde L att i ett brev till P A Wallmark, hans tidigare lärjunge o nära vän, dels tacka denne för ett erkännsamt omnämnande, dels deklarera sin åsikt, att Hammarskölds framställning torde "innehålla den mesta osanning, dumhet o ilska, man någonsin funnit tillsammans i ett dylikt arbete". L fick publicerat ett genmäle i Wallmarks tidning Allmänna Journalen (19), senare (23) en samling Epi-grammer från tyskan o därjämte (22) en genom flera nummer löpande recension av J W Zetterstedts Resa genom Sweriges och Norriges lappmarker.

L hade redan tidigt livliga förbindelser med litterära kretsar på andra sidan Öresund. Som medredaktör för Lunds Wecko-blad—Nytt och Gammalt 97—98 publicerade han dikter av den politiskt radikale M C Bruun o av K L Rahbek, hans senare nära vän, liksom av R Nyerup o J K Höst. L:s maka, som var begåvad med utomordentligt vacker sångröst o 27 blev LMA, bidrog också till att de båda intog en bemärkt ställning i det akademiska o litterära sällskapslivet i såväl Lund som Khvn o även i Sthlm.

I akademiska konsistoriet spelade L en framträdande roll. Efter att under en tid ha stått Härbärgeskretsen nära, anslöt han sig, delvis på grund av släktskapsförhållanden, till den konservativa gruppen, ofta kallad "gardisterna" i motsats till den av C A Agardh ledda liberala falangen. Hans praktiska handlag o intresse för ekonomiska frågor togs i anspråk bl a i förarbetena till 07 års stat för LU. Om det förtroende han åtnjöt vittnar, att han 27 insattes som LU:s representant i skolrevisionen o att han utsågs till en av de två delegater, som LU, för första gången, hade att utse till riksdagen 28—30, under vilken han avled.

Sin ojämförligt betydelsefullaste insats gjorde L som bibliotekarie. På hans initiativ fastställdes instruktionen rörande vården av "Academiska bibliotheket" i Lund (tr 01). Bibliotekets sedan länge brännande utrymmesfråga löstes genom en utökning o nyinredning av lokalerna. Nya alfabetiska o systematiska kataloger upplades, o trots L:s omvittnade månhet om bibliotekskassans tillväxt fördubblades bokbeståndet i det närmaste, varvid L särskilt vinnlade sig om anskaffning av dansk litteratur. Som första sv bibliotek inträdde LUB 18 i den i Marburg grundade Akademischer Tauschverein, varigenom det kunde upprätta bytesförbindelser med ett 20-tal utländska universitet. Den utveckling LUB genomgick under L:s ledning var överhuvudtaget betydande, vilket bl a vitsordats av H Reuterdahl, den förste ordinarie innehavaren av bibliotekariebefattningen efter L. I en rad disputationer behandlade L bibliotekets historia o bestånd av inkunabler m m. När ett läsesällskap första gången o med kort varaktighet inrättades 98, var L initiativtagare, o när det under namnet Akademiska läsesällskapet återupplivades 11 med Tegnér som drivande kraft, stödde L projektet mot konsistoriets majoritet genom att utverka anslag ur akademi- o bibliotekskassan.

Författare

Krister Gierow



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s efterlämnade papper i LUB. Skrivelser o memorial i kanslersämbetets för LU arkiv i RA o i LU:s arkiv i LUB. Avskrifts- o bo-uppteckningshandl:ar efter L bland Albert Sandströmers papper (E 4863) i RA. — Brev från L i KB (bl a till L v Engeström o P A Wallmark), NordM, RA o UUB (bl a till G P Thunberg o J H Schröder).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se M Weibull & E Tegnér, Lunds universitets historia 1668— 1868, d 2, Lund 1868, s 326.

Källor och litteratur

Källor o litt: J Agrell, Nyinrättade professurer inom fil fak i Lund under 1800-talets första hälft (1949); Biogr lex, 8 (1876); A Blanck, Den nordiska renässansen i sjuttonhundratalets litt (1911); K Gierow, Tegnér o LUB (LUÅ, N F, avd 1, bd 42:6, 1946); dens, 1790—1867 (LU:s hist, 3, 1971); L Hammarsköld, Sv vitterheten, 2 (1819); A Kahl, Tegnér o hans samtida i Lund (2 uppl 1868); T Ljunggren, Lorenzo Hammarsköld som kritiker (1952); H Reuterdahl, Memoarer, ed L Weibull (1920); T T Segerstedt, Moral sense-skolan o dess inflytande på sv filosofi (LUÅ, N F, avd 1, bd 33:8, 1937); M L Ståhl, Biogr underrättelser om prof:er vid k univ i Lund (1834); E Tegnér, Filosofiska o estetiska skrifter . . . Med en inledande avh av Albert Nilsson (1913); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist, 1—2 (1868); A Wiberg, Akad läsesällsk i Lund 1812—1830 o dess föregångare (ÅSU 94, 1957); P Wieselgren, levnadsteckn (företal till A Lidbeck, Anmärkn:ar ang ämnen ur psychologien . . ., 1830); E Wrangel, Gamla studentminnen från Lund (1918); dens, Tegnér i Lund, 1—2 (1932).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Lidbeck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11328, Svenskt biografiskt lexikon (art av Krister Gierow), hämtad 2019-02-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11328
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Lidbeck, urn:sbl:11328, Svenskt biografiskt lexikon (art av Krister Gierow), hämtad 2019-02-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se