Carl August Kullgren

Född:1793-01-19 – Uddevalla församling, Västra Götalands län
Död:1851-09-25 – Storbritannien och Nordirland (i London)

Industriidkare, Grosshandlare


Band 21 (1975-1977), sida 681.

Meriter

1 Kullgren, Carl August, f 19 jan 1793 i Uddevalla, d 25 sept 1851 i London. Föräldrar: handl Jonas K o Lovisa Johanna Spak. Elev vid Uddevalla lägre lärdomsskola, vid evangeliska brödraförsamlingens läroanstalt i Christiansfeldt, Danmark, grosshandl o redare under firma C A Kullgren, Uddevalla, från 09, burskap som handl där 5 maj 34, led av styr för Uddevalla sparbank från 36, led av drätselkommissionen 39, drev stenindustri på Malmön, Göt, från 42.

G 10 febr 19 i Ör, Älvsb, m Ulrika (Ulla) Hedrén, f 3 dec 97 i Visnum, Värml, d 2 jan 73 i Uddevalla, dtr till prosten TD Anders H o Johanna Magdalena Fryxell.

Biografi

I K:s hemstad Uddevalla fanns en livaktig herrnhutisk brödraförsamling, o K sändes till de danska brödemas berömda utbildnings- o industriort Christiansfeld i Sönderjylland. Den merkantila skolning han fick där kom till praktisk nytta redan då han 16 år gammal vid faderns död övertog dennes affärsrörelse o försörjningsansvaret för familjen. Rörelsen var av ringa omfattning efter stadens brand 1806, men Uddevalla fick hjälp genom ensamrätt för hela landet att införskriva utländska brännviner. K drev först handel med jordbruksprodukter men snart också med kolonialvaror. Affärsbegåvad o energisk utvecklade han sitt företag till en betydande grosshandels- o rederirörelse. Han använde både egna o befraktade skepp för resor ända till Kina o Ostindien o var på många sätt en föregångsman. Hans ångbränneri på länderiet Utsigten var ett av de första i Bohuslän, o han anses ha varit den förste i Sverige, som exporterade havre till England. Då havrehandeln fick allt större omfattning, särskilt sedan K fått konkurrens av skotten William Thorburn, måste stadens hamn förbättras. Ett statsanslag på 5 000 rdr utverkades 41, o ett hästdrivet mudderverk togs i bruk.

I Lübeck o Hamburg, där K 42 befann sig på en av sina många affärsresor, observerade han, att man vid kajbyggen använde otympliga stenblock. Han kom då att tänka på Bohusläns kolossala granittillgångar, som ansågs värdelösa, men som det skulle löna sig att i stor skala bryta, bearbeta o utskeppa till Tyskland o andra länder. Det gällde att finna rikliga, lättbrutna tillgångar, som från egen brygga direkt kunde tas ombord. K lyckades intressera sin vän, den senare järnvägsbyggaren Nils Ericson, att göra de geologiska undersökningarna. Till de av Ericson ledda ombyggnaderna av Trollhätte kanal och slussar behövdes stora mängder sten. Valet föll på Malmön, där graniten var fast, vackert ljusgrå o med enkel kilning kunde klyvas till block o hällar av alla storlekar. Läget var också mycket lämpligt för sjökommunikation.

Redan 42 förvärvade K med Ericson som kompanjon rätt att bryta sten på Malmön, o arbetet igångsattes omedelbart. Arbetskraft värvades bland de småväxta "Malmöpyttarna" vid fiskeläget på östra sidan, vars hamn anpassades för ändamålet. K:s äldste son Ivar utexaminerades s å från Chalmersska slöjdskolan i Gbg o blev faderns tekniska biträde. Första tidens granitleveranser gällde Trollhättans slussbyggen, som blev färdiga våren 44, varefter Ericson togs i anspråk för bl a Sthlms sluss från 46. Vidare levererades granit till Khvns sjöbefästningar o under en följd av år till Karlstens fästning, för vars slutförande 44—45 års riksdag beviljade ytterligare 93 000 rdr. Utskeppningar gjordes också till Hamburg o snart även till England. Från 45 var K ensam ägare av rörelsen.

Firma C A Kullgren anses vara landets första stenhuggeri, som arbetade för export. Nya beställningar följde slag i slag, o K förstod att låta bearbeta graniten för olika ändamål. Vid den första världsutställningen i London 51 visade han bl a ett granitkors, som vann pris. Han avled dock under vistelsen där. 58 år gammal, o korset uppsattes på hans gravplats i London. Då hans kista hemfördes 1913, placerades korset på Malmön till minne av "den framsynte grundaren o förste ledaren av Malmöns stenhuggerier".

K:s hustru deltog i stiftandet av en arbetsinrättning för medellösa kvinnor o i grundandet o skötseln av en arbetsskola eller hushållsskola för flickor i Uddevalla. Hon var också en intresserad genealog. Efter makens död övertog hon stenhuggerirörelsen under namnet C A Kullgrens Enka, vilket namn fortfarande bibehålls. Sonen Ivar K övertog chefskapet, o förstaget utvidgades med nya områden runt Sveriges södra kust. Det har behållit sin ledande position, o när Kullgrens Enka ab 1967 firade 125-årsjubiIeum, var företaget Europas största i branschen.

Författare

Rune Kjellander



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: T Andersson, Sveriges granitindustri (1911); Anrep; Granitab C A Kullgrens enka, Uddevalla (C Forsstrand, Sveriges äldsta företag, 1923); Granitab C A Kullgrens enka, Uddevalla (E v Gegerfelt, Sv storföretag, 2, 1948); W Hansson, Bohuslän genom hundra år (i970); H Hedström, Om Sveriges naturliga byggnads- o ornamentstenar jämte förteckn öfver de viktigaste sv sten-industriidkande firmorna (Sveriges geol un-dersökn, ser C, nr 209, 1908); A E Holmberg, Bohusläns hist o beskrifn, 1—3 (1842—45); S Kristiansson, Uddevalla stads hist, 3 (1956); K Väg- o vattcnbyggn :kåren 1851—1901 (1904); E Lönnroth, Bohusläns hist (1963); O Sjögren, Sverige, geografisk topografisk statistisk beskrivn (1921), s 969, 1014 f; [T Sandberg,] Granitab C A Kullgrens enka 1842—1942 (1942); Sten (broschyr utg av Kullgrens enka ab, 1973); Sv konversations-lex, 2 (1847), s 751 f; Sveriges handelskal 1859—60, 1861—62 o 1865—66, ed R Wall (1859—1865); Sveriges industri, översikt utg år 1948 av Sveriges industriförb (1948); A E Thorburn, Uddevalla (Sveriges städer, 4, ed A Roosval, 1919).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl August Kullgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11862, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2021-09-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11862
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl August Kullgren, urn:sbl:11862, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2021-09-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se