Oxenstierna, släkt



Band 28 (1992-1994), sida 465.

Biografi

Oxenstierna (Oxenstjerna), släkt, sannolikt (annorlunda Liljeholm 1955, s 131) härstammande från en Nils i Långserum i Svenarums sn i norra Småland. Hans son frälsemannen Gjurd Nilsson (d tidigast 1312) är den förste som kan beläggas ha fört det vapen, som kommit att uppfattas som oxpanna med horn, och efter vilket släktmedlemmarna under 1500-talets senare hälft började bilda sitt släktnamn (jfr tyska Stirn, panna).

Gjurd Nilssons bror Mathias Nilsson är liksom fadern endast belagd genom de båda brödernas salubrev (känt genom regest från 1600-talet) till Nydala kloster år 1300. Mathias Nilsson var far till abbedissan Ingeborg Mathiasdotter (d tidigast 1344) i Gudhems kloster i Västergötland och till Lucia Mathiasdotter (d tidigast 1338), som sannolikt var gift med frälsemannen Torsten Vigolfsson (d tidigast 1319). Denne förde i sitt vapen en delad sköld med två enkeltinnade rutor i det övre fältet och ett fallande blad med stjälk i det nedre. Hans sätesgård var Fallnafors i Malmbäcks sn i Småland, som han bytt till sig 1292 mot Villstorp (då Wigholfstorp) i Forserums sn i Småland. T var sannolikt bror till linköpingskaniken och prosten i Njudung Håkan (d tidigast 1295).

Lucia Mathiasdotter och Törsten Vigolfsson var sannolikt (annorlunda Liljeholm 1955, s 131) föräldrar till flera söner, som förde O-vapnet. Bland dem kan nämnas Håkan Torstensson (d trol 1369), som var kanik i Linköping och kh i Norra Sandsjö i Småland, och frälsemannen Nils Torstensson (d tidigast 1348).

Nils blev i äktenskap med en dotterdotter (Liljeholm 1955, s 126 f) till västgötalagmannen Bengt Hafridsson far till Bengt Nilsson (d tidigast 1373). Denne gifte sig med den 1350 avlidne marsken Sten Turessons (Bielke; bd 4) änka. Hon var enda dotter till drotsen Nils Abjörnsson (Sparre av Tofta), och B kom därigenom i besittning av den senares sätesgård Ängsö i Ängsö sn i Västmanland. B var den förste i denna släkt som blev riddare och riksråd. Riddare var han redan 1357 enligt det första brev i vilket hans namn förekommer, och riksråd blev han senast 1371 eller möjligen 1370, vilket torde sammanhänga med att han redan 1364 uppträder bland kung Albrekts an- hängare och med att hans hustru var kusin till Albrekts marsk Karl Ulfsson (Sparre av Tofta).

Bengts son Arvid Bengtsson (d 1401 eller 1402) nämns i drotsen Bo Jonssons (Grip; bd 5) testamente 1384 som suppleant för sin systers make Karl Magnusson (Örnfot), vilken var en av de åtta världsliga stormän som jämte biskoparna i Linköping och Strängnäs utgjorde det exekutorskollegium som skulle överta Bo Jonssons vidsträckta gods och pantlän (jfr bd 26, s 420 o 423). A blev riddare 1387 eller 1388 och var liksom sin halvbror riksrådet Sten Stensson (Bielke) ett av de ombud för de sv stormännen som 1388 hyllade den dansk-norska drottningen Margareta som Sveriges härskarinna. Under det följande kriget mellan henne och kung Albrekt blev han tillfångatagen i början av 1390-talet. Senast 1396 blev A riksråd. Hans sätesgård var på senare år Ängsö, som han erhållit 1395 vid skiftet efter halvbrodern Sten Stensson, då denne blev lekbroder i Vadstena kloster.

A:s yngre (annorlunda men med obevisad motivering Dahlbäck, s 336) bror Jöns Bengtsson (d något av åren 1396–99) blev riddare 1388 eller 1389 och hade som sätesgård Salsta i Tensta (nu Lena) sn i norra Uppland, vilket liksom Ängsö tidigare tillhört morfadern Nils Abjörnsson. J var bland 21 sv frälsemän som 1388 i Nyköping samtyckte till brodern Arvid Bengtssons med fleras hyllning av drottning Margareta. J deltog även i mötet i Söderköping 1389, där Margareta efter kung Albrekts nederlag och tillfångatagande tillträdde regeringen i Sverige. Där nämns han bland "regni Swecie nobiles et potentes" och inte bland "proceres et regni Swecie consiliarii", vilket visar, att han inte kan ha blivit riksråd 1388, som uppges i äldre litteratur. Inte heller att J finns med bland de talrika löftesmännen i fredstraktaten med Albrekt på Lindholmen i Skåne 1395 och i traktaten i Helsingborg med hanseaterna om Sthlm s å bevisar att han någonsin skulle ha blivit riksråd. Vid sin död var han bannlyst för brott mot kyrkan, och av ett odaterat brev framgår, att han även skadat bönder i Alunda i norra Uppland.

J var far till riksföreståndaren Nils Jönsson (O 1). Av dennes söner dog Seth Nilsson (d 1452), Bengt Nilsson (d 1452) och Sem Nilsson (d tidigast 1454) i unga år som riddare liksom Finvid Nilsson (d tidigast 1457), vilken 1457 uppträder som riksråd. Bror till dem var riddaren och riksrådet Erik Nilsson (O 4).

Nils Jönssons yngre (annorlunda men med obevisad motivering Dahlbäck, s 336) bror, riksföreståndaren Bengt Jönsson (O 2), var far till ärkebiskopen Jöns Bengtsson (O 3), vars yngste bror, David Bengtsson (trol f i början av 1430-talet; d omkr 1470), torde ha blivit riddare vid Karl Knutssons kröning 1448. 1457 framträder han som riksråd efter Karl Knutssons flykt till Danzig. D deltog i sin mödernekusin biskop Kettil Karlssons (Vasa) uppror mot Kristian I 1464 och i biskopens bror Erik Karlssons uppror mot Karl Knutsson 1469–70. Sedan Erik Karlsson besegrats, blev D tillfångatagen vid Nyköping, där han dog i fängelse. Hans sätesgård var det av fadern från mödernet ärvda Ekolsund i Husby-Sjutolfts sn i sydvästra Uppland.

D:s och O 3:s bror Cristiem Bengtsson (d något av åren 1473–76) dubbades sannolikt, liksom O 1 och O 2, till riddare vid kung Kristofers kröning i Uppsala domkyrka 1441 och blev riksråd senast 1453 (Hadorphius). Han var med när Karl Knutsson tågade till Trondheim 1449 och blev efter Kristian I:s tronbestigning 1457 hövitsman på Åbo, som han efter brytningen mellan denne och O 3 1463 måste utbyta mot Kastelholm. C deltog i biskop Kettils uppror mot Kristian I 1464, och tillsammans med sin hustrus bror Ivar Gren (bd 17) och dalahövitsmannen Hans djäkn mottog han så kung Karl vid hans återkomst från Preussen. Efter O 3:s återkomst från fångenskapen hos Kristian I några veckor senare återfinns C emellertid bland broderns anhängare mot kung Karl. Detta medförde att hans fäderneärvda sätesgård Salsta, som våren 1464 besatts av Kristian I, efter belägring intogs av dalkarlar och hälsingar under befäl av Hans djäkn 1467. Sedan Karl Knutsson s å åter blivit kung, sändes C med förlikningsanbud till O 3 på Borgholm. Då kusinen Erik Karlssons (Vasa) uppror misslyckats 1470, blev C liksom brodern David tillfångatagen vid Nyköping men inom kort lösgiven. 1471 förekommer han bland Kristian I:s anhängare vid dennes försök att återta Sverige. 1473 men ej senare finns belägg för att C vistats i trakten kring Salsta.

I sitt första äktenskap – med en dotter till Hans Kröpelin (bd 21) – blev han far till bl a sonen Hans Kröpelin (d 1503 eller 1504), som alltså erhållit sin morfars förnamn och släktnamn liksom dennes sätesgård Årsta i Brännkyrka vid Sthlm. Dock förde han oxenstiernavapnet. K blev senast 1466 kanik i Uppsala och befordrades 1479 till cantor och något av åren 1496–99 till dekan. Trots detta kallas han riddare i tre brev från 1481.

I sitt andra äktenskap – med en dotter till Magnus Gren (bd 17) – var C far till riksrådet Sten Cristiernsson (O 5) och till dennes äldre bror Bengt Cristiernsson (d 1495). Den senare uppträder tidigast i källorna 1471 och då bland Kristian I:s sv följeslagare på flottexpeditionen till Sverige och blev möjligen redan då slagen till riddare. Riksråd blev B troligen 1489. Genom sitt äktenskap med riksrådet Johan Slawekas enda dotter kom han i besittning av hennes mödernegods Steninge i Husby-Ärlinghundra sn i Uppland, dit han flyttade från Salsta något av åren 1481–93.

B:s ende son, Cristiern Bengtsson (d 1520) torde ha dubbats till riddare vid kung Hans' kröning i Storkyrkan i Sthlm 1497 eller möjligen vid drottning Kristinas (bd 21) kröning 3 febr 1499. 1501–02 var han tillsammans med drottningen i det av Sten Sture d ä belägrade Sthlm. Från 1504 nämns C som riksråd, och han var bland dem som följde riksföreståndaren Svante Nilsson till Finland s å och till Småland 1508. Senare var han bland de sv delegaterna vid förhandlingarna med danskarna i Varberg 1508 och i Khvn 1513 och 1515. Under de följande åren förekommer C ofta i Sten Sture d y:s följe, men efter dennes död anslöt han sig till Kristian II. Då han sommaren 1520 av Kristian sänts att förse de intagna slotten med ersättningsmanskap, proviant och vapen, överraskades han av Erik Ryning och berövades åtminstone en del av vad han hade med sig. Trots sin anslutning till Kristian II torde C ha blivit avrättad i Sthlms blodbad. Genom sitt första äktenskap – med en dotter till Laurens Axelsson (Tott) i hans äktenskap med O 4:s änka – hade han kommit i besittning av Årsta i Österhaninge sn i Södermanland, men åtminstone från 1514 var hans sätesgård det förutnämnda Steninge.

I sitt andra äktenskap – med drottning Kristinas holsteinska hovjungfru Anna Sested – blev C far till Gabriel Cristersson (d 1585). Denne skall i ungdomen enligt obestyrkt tradition (Wallin) ha varit munk men nämns 1525 som väpnare och 1527 som en av Gustav I:s "drängar". Före 1530 sändes han av kungen till dennes svåger greve Johan av Hoya (bd 19) i Finland. Senast 1540 (GIR) blev G riksråd, och s å deltog han i en beskickning till ordensmästaren i Livland (Svalenius). Under olika perioder var han en av befälhavarna på Sthlms slott. Vid Erik XIV:s kröning 1561 blev G friherre, och som sådan skrevs han oftast till det från farmodern ärvda Mörby i Esterna (nu Fas-tema) i Uppland men ibland till faderns fd sätesgård Steninge. Så kallar kungen honom överste räntmästare, och han var också en av de fyra personer som räknades till dennes sekrete råd (Eden). 1563 var G ett av de tre sv riksråd som på beskickning till Hessen kvarhölls i Khvn (jfr bd 16, s 33, o 22, s 478); först 1567 blev han utväxlad, så att han kunde återvända till Sverige. Om denna beskickning och fångenskap föreligger två egenhändiga relationer av honom i E 518, RA. Kort före sin avsättning 1568 utnämnde Erik XIV G till amiral, men den flottoperation han skulle ha anfört kom till följd av kungabrödernas uppror ej till stånd. Efter Johan III:s maktövertagande blev G i stället den avsatte Henrik Klassons (Horn; bd 19) efterträdare som ståthållare i Livland (jfr bd 3, s 781). Där blev G 1570 jämte sin hustru och tre av deras söner tillfångatagen vid Claus Kurssells (bd 21) kupp mot Revals slott, men fångenskapen upphörde genom Nils Dobblares (bd 11, s 493) kupp mot Kurssell några månader senare. På hösten så fick han en efterträdare som ståthållare (jfr bd 22, s 580). Efter att tidigare ha varit häradshövding i olika härad i Uppland kan G från 1569 (SRA) beläggas som lagman i Södermanland. Helt utan stöd i samtida källor är den från ättartavlorna till litteraturen spridda uppgiften, att han så skulle ha varit riksmarsk, vilket torde vara en förkortning av hans anakronistiska titel "riksmarskalk" i Peringskiölds Ättebok och i Peringskiölds i Allahanda tryckta uppteckning (jfr också den av A L Stierneld författade texten i HSH 3). G var sin samtids näst efter Svante Sture godsrikaste sv adelsman med jord i de flesta sv landskap. Det från farmodern ärvda stenhuset vid Mörby utvidgade han till ett ståtligt slott. Hans gravsten finns i Fasterna kyrka.

I äktenskap med Beata Eriksdotter Trolle, som var yngre halvsyster till ärkebiskop Gustaf Trolle, var G far till Christiem Gabrielsson (f 1545 enl Rålambska saml; d 1592), som endast undantagsvis kan beläggas med släktnamnet "Ochsenstern" (DRA; E 158 a, nr 155; Kansliets diarium). Han deltog som skeppshövitsman 1566–70 i Nordiska sjuårskriget och nämns 1568 (Mantalsreg; Beställningsreg), 1571 (Mantalsreg) och 1573 (RKB; RR) som hovjunkare hos Johan III och 1569 (Mantalsreg) som "bissare", d v s hovfunktionär för övervakande av taffeln. 1569 placerades C i Livland som fältöversten Claus Kurssells (bd 21) närmaste underbefälhavare (Ödberg 1899). Genom dennes nämnda kupp mot Revals slott 1570 blev han liksom sin far ståthållaren och två av sina bröder tillfångatagen (Grauers), men genom Nils Dobblares (bd 11) kupp mot Kurssell några månader senare blev de befriade. 1571 blev C ryttmästare för adelsfanan (Sörensson), och 1573 var han under några månader befälhavare för den fängslade Erik XIV:s bevakning på Västerås slott. Han var ståthållare på Kalmar 1575–78 och på Narva 1584–86, och 1585 blev han ledamot av det då planerade hovrådet, som dock ej kom till stånd (Edén). C var också ett av de sändebud som 1585 förlängde vapenstilleståndet med ryssarna (jfr bd 10, s 625) och 1586 förhandlade om fred med dem utan resultat samt undersökte godsens äganderättsförhållanden i Estland. 1587 följde han kung Sigismund till dennes kröning i Krakow (Tham), och detta år (RR) eller 1588 (Småland 1590:7) blev han riksråd. Som sådant var C med på mötet i Reval 1589 och lyckades bibehålla ett gott förhållande till Johan III och beskylldes av de därefter anklagade rådsherrarna för att genom sin hertig Karl närstående bror Bengt (se nedan) ha försett hertigen med en avskrift av den ursprungliga, för kungen anstötliga versionen av en skrivelse (Hildebrand). Han blev senast 1590 (STb) lagman i Södermanland liksom tidigare fadern samt var bland bisittarna i domstolen över Carl Henriksson (Horn) 1591. På gränsmötet med danskarna i Flabäck i Lindome sn i Halland 1591 var C en av de tre sv delegaterna. S å tituleras han överste skattmästare (Sandbergska saml; jfr Eden, s 233). C skrevs 1569 (SRA) och 1591 (ST 5:1, s 65) till fädernegodset Steninge, som efter hans död föll på hans döttrars lott vid arvskiftet efter hans föräldrar (perg:brev samt lo 16 o lo 17), men till Hammarskog i Dalby sn i Uppland 1579 (Uppl domböcker) och 1581 (Almquist 1960; tergaladress i E 158 a, nr 170), 1584 (RR), 1590 (STb) och 1591 (E 522) och till sin hustrus gods Björkvik i Östra Ryds sn i Östergötland 1590 (Almquist). Efter faderns död kallas han friherre till Mörby 1585 (ST 5:1, s 36 o 39 f), 1586 (Ehst- und Livländische Brieflade), 1587 (RR; STb), 1590 (RR; SRA) och 1592 (HKR). Hans gravsten finns i Mariakyrkan i Sigtuna. En av C:s döttrar blev i äktenskap med riksrådet Johan De la Gardie (bd 10) svärmor till fältmarskalken Lennart Torstenson, riksdrotsen Per Brahe d y samt riksråden Jöns Kurck (bd 21) och Fredrik Stenbock.

C:s yngste bror, Johan Gabrielsson (1557–1607), inskrevs 1578 vid universitetet i Rostock som "Iohannes Ochsenstem Suecus" men nämns i Sverige nästan aldrig med släktnamn (obs dock tergaladressen i E 158 a, nr 16). Från 1584 (Tham) var han hovjunkare hos hertig Karl, som 1598 gjorde honom till "befallningsman" i Östergötland men först 1605 (Eden 1902; ej 1592) till riksråd. J deltog i riksdagarna i Söderköping 1595, Arboga 1597 och Norrköping 1604 och var bland bisittarna i blodsdomstolarna i Linköping 1600 och Sthlm 1605. Hans sätesgård var 1590 (STb) och 1592 (HKR) det förutnämnda Årsta i Brännkyrka, åtminstone från 1593 (Confessio fidei) Lindö vid Norrköping, som fallit på hans lott vid arvskiftet efter föräldrarna 1592 (perg:brev samt lo 16), men senare det av honom bildade Kåreholm i Östra Ny (nu Rönö) i Östergötland (Almquist; tergaladresserna i E 158 a, nr 22, 23, 27 o 29). J:s grav har funnits i Riddarholmskyrkan i Sthlm.

Christierns och Johans bror Erik Gabrielsson (d 1594) skrev sig 1581 (Livonica 11:1; ett av breven tr HSH 36) "Erich Ochssensternn" men 1590–92 (Livonica 11:1) endast med patronymikon och nämns bara ibland med släktnamn (Ehst- und Livländische Brieflade; tergaladresser i E 158 a, nr 78, 79, 102, 104, 112, 124, 129, 131–134, 138, 140, 145, 155 o 156). Han följde på 1560-talet en greve av Mansfeld till Portugal och vistades 1568 hos Gustav I:s dotter Cecilia (bd 7) i Rodemachern i Luxemburg (DRA). 1573–74 var E en av de kommissarier som skulle ombesörja avlöningen av krigsfolket i Livland (jfr bd 10, s 610, o 21, s 737), och från 1574 var han hovjunkare hos Johan III. Senare var han ståthållare på Reval 1580–81 och 1590–92 (jfr bd 2, s 652). E skrevs 1573 (RR; Lossius; Grauers 1956) till det förutnämnda Mörby men från 1577 (tergaladress i E 158 a, nr 155) till Lindö, som senare var sätesgård för brodern johan (se ovan), 1580 (E 158 a, nr 52 1/2), 1586 (Uppl domböcker), 1588 (tergaladresser i E 158 a, nr 92 o 156), 1589 (STb) och 1593 (SRA 3,s 21) till det efter hans hustrus morbror Åke Bengtsson eller Åke Färla (bd 16) ärvda Eka i Lillkyrka sn i Uppland och 1592 (Almquist 1960) och 1593 (Confessio fidei) till det förutnämnda Årsta i Brännkyrka, som fallit på hans lott vid arvskiftet efter föräldrarna 1592 (perg:brev samt lo 16 o lo 17). Han blev stamfar för den friherrliga släktgren som på Riddarhuset kom att kallas O af Eka och Lindö.

E:s son Åke O (f 1583 enl Nordinska saml; d 1653) skrev sig själv "Åke Erichson Ochsenstiern" (E 672) men nämns aldrig med patronymikon i RR. Han inskrevs 1597 vid Greifswalds universitet, besökte även Rostock (Y 84; E 548), blev 1599 hovjunkare hos hertig Karl (Tham), deltog i riksdagen i Sthlm 1605 (R 4754) och reste sedan i Tyskland, Nederländerna och Frankrike (E 548; Wrangel 1893). 1613 blev O överstelöjtnant, och han deltog därefter i kriget mot ryssarna. Då han deltog i erövringen av Riga 1621, var han överste för ett infanteriregemente med folk från Uppland, Västmanland och Dalarna, och vid detta regementes delning blev han den förste översten för Dalregementet, med vilket han var med i slaget vid Breitenfeld 1631. Så blev O ståthållare på Viborg, och 1634–37 var han den förste landshövdingen i Viborg, Nyslotts och Kymmenegårds län. 1630 hade han blivit en av de fem assessorerna i krigsrätten, och från omkr 1640 tjänstgjorde han i dess efterföljare krigskollegium. O:s sätesgård var Eka.

Åke O:s äldre bror Carl O (f 1582 enl Nordinska saml; d 1629) skrev sig själv "Carll Erichson Ochsenstiern" (E 671) men nämns aldrig med patronymikon i RR. Han inskrevs liksom brodern vid Greifswalds universitet 1597, blev 1599 hovjunkare hos hertig Karl (Tham), deltog i riksdagen i Sthlm 1605 (R 4754), inskrevs vid Rostocks universitet 1608 (ej 1606) och följde 1613 den till tsar föreslagne hertig Karl Filip (bd 20) till Viborg (Sveriges krig; jfr Waaranen). 1617 blev O ett av hertig Johans furstliga råd (E 158 f), och 1618 var han dennes änkas hovmästare (K 359). 1619-23 var han ståthållare i Åbo, Tavastehus, Borgå och Raseborgs län. 1625 blev O riksråd, och då 1626 två kansliråd förordnades som kusinen O 6:s medhjälpare i det k kansliet, blev han det ena med titeln custos archivi. Som sådan har han upprättat arkivförteckningar (Bergh), och även genealogier och brevexcerpter av hans hand har påträffats (Gillingstam 1961, 1974 o 1990). O skrevs (Loenbom; E 158 f) friherre till det förutnämnda Lindö och till det från hans mormors bror Åke Bengtsson eller Åke Färla (bd 16) ärvda Björnö i Åby sn i Norra Möre härad i Småland, där han var häradshövding 1603–14; från 1617 (E 158 f) var han i stället häradshövding i Björkekind i Östergötland.

Carl O:s son Erik O (1616–62) skrev sig själv "Erich Carlson O" (E 672; landsh:s skr) men nämns i RR utan patronymikon. Han inskrevs vid UU 1632, deltog 1634 i en ambassad till Moskva (Lewenhaupt), var 1635–37 kornett vid Östgöta kavalleriregemente (Stenhammar o Stenbock) och kallas 1639 (AOSB 2:6) och 1641 (E 158 i, nr 71 o 117) ryttmästare. 1641–57 var O överste för Smålands kavalleriregemente, med vilket han deltog i Gustav Horns (bd 19) skånska fälttåg 1644 (E 672), och 1657–60 var han landshövding i Skaraborgs län. Han var begiven på starka drycker (Ekeblad, s 13; Nordberg), vilket föranledde pinsamma uppträden (Nordberg). Den mest kända episoden inträffade när O 1642 på Stortorget i Sthlm red omkull och med slag av sin pistolkolv så svårt skadade arkitekten Simon de la Vallée (bd 11) att denne dog. Dateringsorterna för O:s brev till O 6 visar, att hans sätesgård länge var det fädemeärvda Lindö, men att han efter den barnlöse farbrodern Åke O:s död 1653 flyttade till dennes efterlämnade sätesgård Eka.

Erik O:s son kammarherre Åke O (1652–1714) på Eka, som ibland skrev sig "Åke O Erichson" (E 2019), blev i äktenskap med en sondotter till Louis De Geer d ä (bd 10) far till Eric O (1684–1760), som var direktör för generalkrigsförrådskassan 1725–43 och fick krigsråds karaktär 1727 och landshövdings 1747. Han var ledamot av den kommission som 1743 dömde generalerna C E Lewenhaupt (bd 22) och H M Buddenbrock (bd 6) till döden. O hade 1730 köpt det av ryssarna 1719 brända järnbruket Harg i Hargs sn i Uppland, som han återuppbyggde och 1756 gjorde till fideikommiss. Det innehades efter honom i tur och ordning av hans söner överhovstallmästaren hos drottningen Carl O (1737–95), som på 1760-talet lät uppföra Hargs nuvarande huvudbyggnad, och överhovjägmästaren Axel O (1743–1816) samt den senares son hovmarskalken Carl Gabriel O (1802–73). Carl O d y köpte 1828 Ekebyholm i Rimbo, Sth. Harg och Ekebyholm ärvdes av hans döttrar, och den enas ättlingar av ätten Beck-Friis har sedan dess bebott Harg (jfr bd 3, s 1).

Carl Gabriel O:s syssling hovmarskalken Sven Gabriel O (1759–1830) kom genom sitt äktenskap i besittning av säteriet Målhammar i Björksta, Vm. Han blev svärfar till generalmajoren Mauritz Clairfelt (bd 8) och far till Åke Gustaf O (1786–1828). Gustaf O deltog i finska kriget 1808–09 och kriget i Norge 1814 samt blev överste i generalstaben 1820 och överceremonimästare 1826. Rester av hans arkiv finns i KrA.

Sven O:s äldre bror Carl Gustaf O (1753–1815) var efter flera kortvariga diplomatiska uppdrag sv envoyé i Portugal 1792–97 och i Danmark 1798–1813. Carl O:s äldste son, kabinettskammarherren och överstelöjtnanten Axel Gabriel O (1799–1839), var den siste av denna släkt som bodde på det fäderneärvda Eka.

Dennes brorson tullinspektören i Ängelholm Mårten Gabriel Leijonsköld O (1834–1905) hade uppkallats efter den siste manlige medlemmen av friherrliga ätten Leyonsköldh (bd 22, s 672). Denne (d 1833) var son till Beata Eleonora O, som var faster till Gabriel Leijonsköld O:s farfar Carl Gustaf O. En av hennes döttrar hade till Gabriel Leijonsköld O:s far skänkt herrgården Ingelsby i Kyrkefalla (nu Tibro), Skar, där Gabriel Leijonsköld O föddes. Han blev känd som författare av framför allt en rad på sin tid mycket uppskattade äventyrsromaner, bl a Konungens kapare (1891; jfr bd 16, s 753). Med en i USA verksam son till en av hans brorsöner dog släkten O:s friherrliga gren ut 1978.

Christiern, Erik och Johan Gabrielssöners bror Gustaf Gabrielsson (1551–97) kan 1575 beläggas ha utrikes kallats "Gustaus Ochsenstern" (E 520) men nämns annars utan släktnamn. Han blev liksom fadern och brodern Christiern tillfångatagen vid Claus Kurssells kupp mot Revals slott 1570 men liksom dessa befriad några månader senare. Enligt sin son O 6 (X 284 k) var G därefter utomlands i sex år, varav 1574–75 i Wilhelms av Oranien tjänst mot spanjorerna (E 520) och därefter i Ungern mot turkarna (X 284 k). Från 1576 (RKB; RR) kan han beläggas som hovjunkare hos Johan III, och 1584–88 var han ståthållare på Reval. 1590 var G hovmarskalk (E 519) och ståthållare i Uppsala (Muscovitica), och s å blev han en av de fyra som utnämndes till riksråd i de av kungen avsatta riksrådens ställe (SRA); av de övriga nyutnämnda var Bengt Ribbing och Jöran Posse Knutsson gifta med systrar till honom. Han var också en av dem som så utan framgång i Narva förhandlade med ryssarna om stillestånd. Vid Johan III:s död 1592 var G ett av de sex riksråd som befann sig i Sthlm och tillsammans med hertig Karl fick bilda interimsregering samt åstadkom försoning mellan denne och de av Johan avsatta rådsherrarna (Tham). När Sigismund efter sitt korta besök i Sverige återvände till Polen 1594, förordnades G och hans förutnämnde svåger Jöran Posse Knutsson att som kammarråd leda den praktiska finansförvaltningen (Edén 1899). Hans sätesgård var åtminstone från 1584 (RR) och ännu 1591 (RR; Uppl domb) det tidigare hans mödernesläkt tillhöriga Fånö i Löts sn i Uppland men från 1592 (Almquist) Fiholm i läders sn i Södermanland, som han fått vid arvskiftet efter föräldrarna s å (perg:brev samt I o 16). Hans grav finns i Jäders kyrka.

I äktenskap med en dotter till riksrådet och lagmannen Axel Eriksson (Bielke; bd 4), alltså en faster till Johan III:s andra gemål, blev G svärfar till riksråden Åke Axelsson (Natt och Dag; bd 26), Carl Bonde (bd 5), Jöns Kurck (bd 21), och Johan Sparre och far till rikskanslern Axel O (O 6). Denne blev greve 1645 och stamfar för den släktgren som på Riddarhuset efter hans grevskap kom att kallas O af Södermöre. Han var svärfar till riksmarsken Gustav Horn (bd 19) och far till Johan O A:son (1612–57). Denne inskrevs vid UU redan 1621 och vid universitetet i Leiden 1631 samt blev magister i Oxford 1633 i samband med att fadern sänt honom till England för att officiellt underrätta om Gustav II Adolfs död. Likpredikningarnas uppgift, att han en tid skulle ha varit överste för det redan 1631 upphörda s k Röda infanteriregementet, torde enligt KrA:s handlingar vara oriktig. 1634 var O ånyo på beskickning till England och även till Holland, och 1635 var han en av de fem sv kommissarier som i Stuhmsdorf i Ostpreussen slöt stillestånd med Polen (jfr bd 5, s 688 o 690, 23, s 148, o 26, s 444). Han blev kammarråd 1637 och riksråd och kansliråd 1640 samt det ena av Sveriges ombud vid westfaliska fredskongressen 1641. Först 1643 begav sig emellertid O till Westfalen efter att sedan 1641 ha ägnat sig åt reorganiseringen av förvaltningen av Pommern och förhandlingar med kurfursten av Brandenburg. Vid fredskongressen hävdade han i enlighet med faderns anvisningar med skärpa de sv kraven, men han hade på grund av bristande smidighet svårt att komma överens med sin lågbördige men mer begåvade och erfarne kollega Johan Adler Salvius (bd 1), som vid flera tillfällen bakom hans rygg för motparten avslöjade Sveriges yttersta villkor men stöddes av drottning Kristina. O omtalas därjämte ej sällan som upphetsad av starka drycker (Odhner 1876, s 144), så att det var svårt att förhandla med honom om eftermiddagarna (Dickmann, s 197). Efter fredsslutet 1648 blev han en av de tre ledamöterna av den kommission som skulle ordna förhållandena i Pommern (jfr bd 23, s 148 f) och han deltog också i förhandlingarna om gränsen mot den del av Pommern som tillfallit Brandenburg. Först 1651 återkom O till Sverige, där fadern 1652 överlät sitt finländska friherreskap Kimito till honom. Han blev lagman i Uppland 1653 och riksmarskalk 1654. Sistnämnda år blev O också den förste kanslern för Greifswalds universitet, och 1655 blev han president i Wismarska tribunalet och – som kompensation för att hans yngre bror blivit faderns efterträdare som rikskansler (Wittrock 1917) – Sveriges befullmäktigade legat i Tyskland. Genom sitt första äktenskap – med den sista medlemmen av grevliga ätten Sture – hade han kommit i besittning av bl a Hörningsholm på Mörkö och Tullgarn i Hölö, båda i Södermanland, vilka efter hennes död utan barn 1646 ärvdes av hennes mor, som testamenterade godsen till O; en av moderns släktingar väckt arvsprocess var ännu vid hans död ej avgjord. O gifte 1648 om sig med sin ungdomskärlek Margareta Brahe (bd 5), som var änka efter hans fars kusin Bengt O (se nedan) och syster till riksdrotsen Per Brahe d y (bd 5), men hon var, f 1603, för gammal för att kunna få barn. Vid sin död var han landets störste godsägare (Asker). O:s grav finns liksom faderns och farfaderns i Jäders kyrka i Södermanland.

Johan O A:sons bror rikskanslern Erik O Axelsson (O 9) blev svärfar till riksrådet, fältmarskalken och generalguvernören Clas Tott och till riksrådet och presidenten Gustaf Adolf De la Gardie (bd 10) samt far till Carl Gustaf O (1655–86). Carl O blev överste 1677 och sårades 1679 i en strid vid Telsci i Samogitien under Henrik Horns (bd 19) återtåg till Livland från Ostpreussen. På riksdagarna 1680 och 1682 var han en av de främsta oppositionsmännen. Som mecenat blev O känd genom att bekosta Laurentius Norrmannus' (bd 27) resa till Holland och England 1679 och ekonomiskt stödja Olof Rudbecks stora botaniska verk 1678–83. Detta var innan reduktionen drabbade O. 1685 blev han sv envoyé i Wien. Hans grav finns i Jäders kyrka i Södermanland liksom hans fars, farfars och farfars fars. O:s hustru var dotter till Magnus Gabriel De la Gardie (bd 10) och systerdotter till Karl X Gustav. Deras enda efterlevande barn var korpralen vid Livregementet Carl Gustaf O (1686–1706). Med denne Carl O, som dog i Polen under Karl XII:s krig, utslocknade den grevliga släktgren som kallats O af Södermöre.

O 6:s yngste bror var riksdrotsen Gabriel O Gustafsson (O 7). Hans ättlingar, alla härrörande från hans första äktenskap – med det 1600 avrättade riksrådet Ture Bielkes (bd 4) enda dotter – upphöjdes 1651 i grevligt stånd med en mängd byar i Kurkijoki pogost i Kexholms län som grevskap med namnet Kroneborg, varför denna gren av släkten kom att på Riddarhuset kallas O af Croneborg.

Den äldste sonen, Gustaf O (1613–48), var då redan död. Han hade studerat vid UU från 1621 och vid universitetet i Leiden i Nederländerna från 1632, blivit landshövding i Västmanland 1639, varit guvernör i Estland 1642–45 och blivit kansliråd och riksråd sistnämnda år. I äktenskap med riksmarsken Jakob De la Gardies (bd 10) och Ebba Brahes (bd 5) dotter Marie Sophie De la Gardie (bd 10) blev han svärfar till riksråden Kristofer Gyllenstierna (bd 17) och Gustaf Banér Persson (bd 2). Efter O uppkallade hans änka det senare genom sin porslinsfabrik kända Gustavsberg på Värmdön.

Gustafs O:s bror Johan O (f 1615 enl Söderstéen, s 27 o 52; jfr Bergström; d 1664) skrev sig före 1659 "Johan Oxenstern Gabrielson" men övergick därefter till att ej använda patronymikon (Landsh:s skr), troligen med anledning av namnen Johan O A:sons död 1657. Han inskrevs vid UU 1626 men visade i ungdomen inget intresse för studier och valde krigarens bana. Han sårades i slaget vid Nördlingen 1634 och befordrades senast 1634 till kapten och senast 1636 till överstelöjtnant (AOSB 1:12 o 15). O synes ha hamnat i dåligt sällskap, klandrades av Johan Banér (bd 2) för olovlig frånvaro och återvände till Sverige 1637. Från omkr 1639 till 1645 var han emellertid överste för vad som till en början kallades Första regementet i Västernorrland men åtminstone från 1642 Hälsinge regemente. Mellan 23 dec 1654 och 16 jan 1655 (KammarkolI:s kanslis arkiv) blev O landshövding i Hudiksvalls och Härnösands län, som då omfattade Gästrikland, Hälsingland, Medelpad, Ångermanland, Härjedalen och Jämtland och 1660 (jfr bd 17, s 190) ökades med Västerbotten, varvid länets benämning ändrades till Västernorrlands län. Under kriget med Danmark gjorde han trots brist på krigsfolk stora insatser för stärkande av försvaret mot Norge, särskilt genom att förmå allmogen att åta sig extra utskrivningar. Själv hade O emellertid så tung kropp att han inte kunde stiga till häst (Ohlander, s 75). Hans 1660 uppskjutna utnämning till riksråd kom aldrig till stånd genom att han så snart avled. O:s sätesgård var det av honom 1637 köpta och med slott bebyggda Stjärnsund (tidigare Ölmesund) i Askersunds landsförsamling i Närke. I denna församlings kyrka, som hans änka lät uppföra efter en eldsvåda, ligger han begraven i en mycket praktfull sarkofag av tenn.

Johan O:s äldre bror Ture O (1614–69) inskrevs vid UU 1621 men var inte heller studieintresserad. Han uppges (Palmskiöldska saml) ha blivit sårad, då han 1631 hjälpte Gustav II Adolf uppför bräschen vid stormningen av fästningen Marienberg vid Würzburg. 1632 sårade O en löjtnant i en duell, vilket av hans far sattes i samband med hans alkoholvanor. Han blev svårt sårad i slaget vid Nördlingen 1634 och tillfångatagen i en strid vid Anklam 1637. O var 1635–41 överste för Östgöta kavalleriregemente och 1641–45 landshövding i Sth, som han måste lämna efter en tvist med riksamiralen Gyllenhielm (bd 17). Hans överdrivna anspråk på sina landbor och våldsamma behandling av dem föranledde 1660 tillsättande av en särskild kommissorialrätt, som dömde till deras förmån (Wittrock 1908; Munktell). O var i sitt första äktenskap – med en dotter till sin fars kusin Gabriel O Bengtsson (se nedan) – far till Ture O (1645–76), som inskrevs vid UU 1659 och vid universiteten i Leiden och Heidelberg 1664 och efter utländsk krigstjänst blev sv överste 1674. Han stupade vid stormningen av Wolgast.

I sitt andra äktenskap – med en dotterdotter till den 1600 avrättade Erik Sparre – blev Ture O d ä far till Johan O (1666–1733). Han inskrevs vid UU 1672 men levde 1682–1723 i olika europeiska länder ett kringflackande liv, som till sist gjorde honom så sjuklig och utfattig att han måste återvända till Sverige och leva på sina släktingar. O skrev Recueil de pensées du comte J O sur divers sujets, 1–5 (1720–22; ett 20-tal nya upplagor på olika språk under 1700- och 1800-talen), Betrachtelser i enslighet (1731) och Bouquet de diverses fleurs cueillies (1731; sv översättn Grefwe O:s sedo-lexör 1767; talrika utländska upplagor på olika språk). F U Wrangel utgav hans Sedo-lexor i urval (1891), hans Sedo-lexor samt brev och koncept i urval (1916), Choix de lettres intimes d'un épicurien du XVII siécle (Paris 1917) och hans Tankar (1919; översättning av ett urval av innehållet i O:s Recueil de pensées). 1959 publicerade Sten Lindroth under titeln "Betraktelser" dels nyöversatta utdrag ur Recueil de pensées, dels moderniserade utdrag ur Betrachtelser i enslighet. O:s skrifter innehåller elegant utformade men ytliga aforismer och kortare essäer över etiska, religiösa och estetiska frågor, en blandning av cynism och bigotteri, där uppsluppet gyckel och bottenlös melankoli oförmedlat följer på varandra (Lamm). Han har kallats Nordens Montaigne.

Ture och Johan O:s äldste bror, Gabriel O (1642–1707), inskrevs liksom Ture vid UU 1659 och vid universiteten i Leiden och Heidelberg 1664 och besökte även Italien och Frankrike. Han deltog i engelsk tjänst i en konvojfärd till Tanger och blev efter hemkomsten 1667 kammarherre och skeppskapten. 1669–70 var O sv kommissarie i Lissabon, och efter utnämning till kansliråd 1671 var han sv kommissarie i Khvn 1672. Han förde befälet över flottavdelningen i Gbg 1675–76 och var sv envoyé i Wien 1681–85, 1687–88 och 1694–99 samt i Haag 1688–92. Från 1697 (tilltr 1699) till sin död var O Karl XII:s guvernör i det tidigare av fransmännen ockuperade Zweibrücken, där hans period blev "en återuppbyggnadstid och en nydaningstid" (Kromnow). Han är även känd som en av de främsta oppositionsmännen på 1686 års riksdag (Carlson).

I äktenskap med en fädernesyssling och mödernebrylling, en dotter till O 9, blev han svärfar till generallöjtnanten och presidenten Friedrich Christoph Dohna (bd 11) och riksrådet Thure Gabriel Bielke (bd 4) och far till Axel Gabriel O (1679–1755). Efter studier vid universitetet i Utrecht och resor i Tyskland, Österrike och Italien deltog denne i Karl XII:s fälttåg, vilka han liksom resorna delvis skildrat i sin dagbok 1689–1704. Kapitulationen vid Perevolotjna medförde, att han var rysk fånge 1709–22. Sistnämnda år fick O överstes karaktär, och 1723 fick han generalmajors avsked. Efter en moster ärvde han Tidö i Rytterne, Vm. O var passionerad amatörastronom, understödde Olof Hiorter (bd 19) och har efterlämnat astronomiska anteckningar i VA.

Gustaf, Ture och Johan O:s yngste bror, som i RR kallas Gabriel Gabrielsson O (1618–47) men skrev sig utan patronymikon, inskrevs 1633 vid UU, där han var rector illustris 1634–35, och 1637 vid universitetet i Leiden och gjorde resor till de flesta av Europas länder (Laurelius; jfr bd 22, s 103, o Rosengren). Han blev kammarherre hos drottning Kristina 1640 (SRP) och kammarråd 1645, var lantmarskalk vid ständernas utskottsmöte s å och utnämndes 1646 till president i Dorpats hovrätt, vilken tjänst han dock ej hann tillträda. I äktenskap med sin fasters dotter Brita Kurck blev O svärfar till översten Evert Horn (bd 19, s 344) och far till den postumt födde Gabriel O (1647–1700). Denne inskrevs vid universitetet i Heidelberg 1664, blev assessor i kommerskollegium 1667 och var drottning Kristinas guvernör över Öland och Gotland 1674–77. I äktenskap med en dotter till riksrådet Gustaf Sparre blev han far till Beata O (1687–1735), som efterlämnat en 1705 daterad men under flera decennier fortsatt (Spens) handskrift med matrecept och huskurer m m (nu i Kalmar läns museum). I äktenskap med överjägmästaren Carl Gustaf Spens blev hon mor till fältmarskalken Gabriel Spens.

En syster till Beata O blev mor till presidenten Axel Gabriel Leyonhuvud (bd 22), och hennes bror överstelöjtnant Carl O (1692–1737) blev i äktenskap med en sondotter till hovrättspresidenten Lars Fleming (bd 16) svärfar till landshövdingen Gustaf Samuel Gyllenborg (bd 27, s 525) och farfar till Gabriel Oxenstjerna (1750–1803). Denne blev löjtnant 1774, tog avsked redan 1776, blev 1777 gardist och dömdes s å till arkebusering för att ha uppträtt berusad i högvakten och hotat vakthavande officeren. Han benådades med livstids fängelse på Malmö slott. Därifrån rymde Gabriel Oxenstjerna flera gånger (1780, 1781 och 1787) men greps, och först efter sexton år frigavs han. Med honom utslocknade den grevliga släktgren som kallats O af Croneborg.

Christiern, Erik, Gustaf och Johan Gabrielssöners bror Bengt Gabrielsson (d 1591) kan någon enstaka gång beläggas ha kallats "Benedict Oxennsternn" (Sjöholmsarkivet) men nämns vanligen endast med patronymikon. Då en av systrarna i brev till brodern Christiern 1568 ej nämner honom bland de uppräknade syskon hon hälsar till, förmodas han liksom brodern Erik ha vistats utrikes i ungdomen (Tham). En uppgift (Westling, s 17), att B redan 1571 skulle ha innehaft lagmansräntan av Östersysslet i Värmland, vilar på en feltolkning av källan (Förläningsreg). Först 1574 (HKR) blev han hovjunkare hos hertig Karl, och åtminstone 1576 (Oxreg)–1579 (Swen Elofsson) var han dennes hovmarskalk. Sistnämnda år följde B hertigen på dennes bröllopsresa till Pfalz, och under densammes resa dit 1582–83 var han befullmäktigad att styra hertigdömet. 1582 blev han lagman i Värmland, och från 1584 (K 348) kan han beläggas som ett av hertigens råd. Det har ansetts (Ahnlund 1940, s 23; jfr Hildebrand), att notiserna om B i hertigens almanacksanteckningar visar, att det var han som i nov 1589 lyckades sammanföra Karl med kung Johan till det samtal som ledde till brödernas försoning. Som hans sätesgård kan 1582, 1586 och 1589 Fiholm i Jäders sn i Södermanland beläggas (HKR) men 1587 Lindholmen i Strö sn i Västergötland, av vilket han kommit i besittning genom sitt äktenskap med enda dottern till Gustav I:s halvkusin riksrådet och lagmannen Gustaf Johansson (Tre rosor). Hans gravsten finns i Strö kyrka.

I ett senare gifte – med en dotter till riksrådet och lagmannen Knut Posse – blev B svärfar till riksrådet Klas Kristersson Horn (bd 19) och far till den postumt födde Bengt O (1591–1643). Denne inskrevs vid UU 1607 och vid universitetet i Rostock 1608. Därefter gjorde han i Europa och Orienten vidsträckta resor, som förde honom till Jerusalem 1613, Tunis och Alger 1614, Aleppo och Bagdad 1617, Iran 1617–18 och Egypten 1619. Först 1620 kom O tillbaka till Sverige, varifrån han 1621 med titeln hovjunker av Gustav II Adolf sändes till Venedig för att undersöka möjligheterna att dit kunna exportera skepp och kanoner. 1624 och 1625 nämns han som kammarjunkare, och 1626–27 var han guvernör i Elbing, Tolkemit och Frauenburg. 1627 blev O riksstallmästare, och 1631 sändes han på beskickning till Frankrike och Holland. Vid återkomsten blev han guvernör i Augsburg 1632, och från 1634 till sin död var han generalguvernör i Livland, vartill ända till 1642 även Ingermanland hörde. 1641 blev O riksråd. Hans sätesgård var det fäderneärvda Ekeby i Rimbo sn i Uppland, där han lät bygga ett slott, som kallades Ekebyholm. Den i litteraturen spridda benämningen Resare-Bengt har inte kunnat beläggas tidigare än 1779 (Gezelius). O var i barnlöst äktenskap gift med riksdrotsen Per Brahe d y:s syster Margareta Brahe (bd 5), som efter hans död gifte om sig med hans kusin O 6:s son Johan O A:son (se ovan). Hans grav finns därför liksom dennes i Jäders kyrka i Södermanland.

Hans äldre halvbror skrev sig fram till aug 1619 Gabriel O Bengtsson (Gillingstam 1965) men därefter utan patronymikon och kallades ofta Gabriel Bengtsson O (1586–1656). Han inskrevs vid Greifswalds universitet 1597 och vid Wittenbergs 1599, vistades 1602 (Ahnlund 1913, s 177)–1606 (DGA; jfr Lewenhaupt 1898–99) i Frankrike och inskrevs 1608 vid universitetet i Rostock. O var 1612–19 ståthållare på Reval och slöt 1618 tillsammans med Carl Carlsson Gyllenhielm (bd 17) stillestånd med Polen för två år. Han blev riksråd 1617 och rikstygmästare 1619 (Westinska saml; jfr Edén 1902, s 272). 1624 var O liksom sin kusin O 6 ett av de fyra riksråd som förhandlade med danska ombud i Ulvsbäck i Markaryds sn vid gränsen mot Halland. 1627 blev han hovrättsråd i Svea hovrätt, och 1628 blev han lagman i Värmland. 1630 var O och hans kusin Gabriel O Gustafsson bland de fyra kommissarier som utan resultat förhandlade i Västerås med det franska sändebudet Charnacé (jfr bd 2, s 690). Efter att från 1631 ha varit guvernör i Finland blev han 1634 riksskattmästare och därmed en av de tre medlemmarna av släkten O i den femhövdade förmyndarregeringen för drottning Kristina. För sistnämnda svåra ämbete visade sig O snart mindre kompetent, och han ansågs vara alltför upptagen av privata intressen (Odhner, s 39; jfr Fryxell, 8, och Hildebrand). 1645–47 var han generalguvernör i Livland; hans utnämning till detta ämbete har uppfattats som ett led i den nyligen myndigblivna drottningens tendens att söka hävda sig genom att minska medlemmarnas av släkten O stora inflytande (Fryxell, 9). 1651 blev emellertid O upphöjd till greve med Vasa stad, Korsholms gård och flera hundra hemman i Österbotten som grevskap. Hans ättegren kom därför att på Riddarhuset kallas O af Korsholm och Wasa. Ehuru fullständigt utan erfarenhet av flottan utnämndes O 1652 till Gyllenhielms efterträdare som riksamiral. Det har ansetts (Fryxell, 10; Wendt; Eden 1941; Olofsson 1953) att denna förflyttning ägde rum för att drottningen ville göra sin gunstling Magnus Gabriel De la Gardie (bd 10) till riksskattmästare. Innan O blev greve, titulerades han friherre till Mörby, som fallit på hans och hans syskons lott vid arvskiftet efter farfadern 1592 (perg:brev samt lo 16 o 17), och till mödernegodset Lindholmen. Båda blev under O:s tid föremål för stor byggnadsverksamhet (Tuulse) liksom det av honom bildade och efter hans mödernesläkt uppkallade Rosersberg i Norrsunda sn i Uppland. I sitt äktenskap med en syster till fältmarskalken Johan Banér (bd 2) hade han en dotter, som blev sin förutnämnde syssling Ture O:s första hustru. En annan dotter blev i äktenskap med presidenten Axel Sparre mor till amiralen Gustaf Adolf Sparre och fältmarskalken Axel Sparre, och en tredje dotter blev gift med fältmarskalken Christoff Delphicus Dohna (bd 11). Bland O:s söner var kanslipresidenten Bengt O (O 8), som blev svärfar till fältmarskalken Magnus Stenbock.

O 8:s bror Gustaf O (1626–93) gjorde i ungdomen resor i Holland och Frankrike, följde 1648 sedermera Karl X Gustav till Tyskland samt blev 1653 överkammarherre hos drottning Kristina och 1654 överste för Hälsinge regemente. 1655 blev han i stället överste för artilleriet, som han anförde bl a i slaget vid Warszawa 1656. 1657 utnämndes O till generalmajor av infanteriet och ledare av Värmlands försvar mot Norge, och 1668 befordrades han till rikstygmästare. Hans uppträdande på riksdagarna föranledde, att rådet nästan tvingade honom att bli lantmarskalk 1672, men han visade sig sakna både auktoritet och smidighet (Hallendorff), och hans tendens att gå regeringens ärenden skapade förvirring och ledde till att han utsattes för kränkande behandling av sina ståndsbröder (Grauers 1932). 1673 blev O riksråd, och 1673–74 ledde han en sv ambassad till Moskva, som dock inte gav några resultat av vikt. Han torde 1680 ha tagit initiativet till införandet av ständigt knektehåll (Ågren). Italienaren Magalotti uppgav 1674, att O gjorde stort buller vid alla sammanträden, och att han gjorde slut på sina inkomster. Denna uppgift kan kombineras med att han på 1660-talet pantsatte hela det fäderneärvda godset Mörby till olika personer (Gillingstam 1992, s 37–40) och endast kunde behålla själva slottsbyggnaden, som 1685 reducerades av kronan som vederlag för abalienerade donationsgods men efter hans död återställdes till hans änka. Hans son Gustaf O (1675–1723) var 1692–97 först i hannoveransk och sedan i kursachsisk tjänst, deltog under Karl XII:s polska krig bl a i slaget vid Kliszów 1702 och var 1705 en tid polsk fånge. Han befordrades 1712 till överste för Södermanlands och Östgöta tremänningsinfanteriregemente och 1719 till generalmajor av infanteriet samt var 1721–23 överste för Upplands regemente.

O 8:s och Gustaf O d ä:s äldre bror Gabriel O Gabrielsson (1619–73) var 1644–45 överste för Upplands regemente och chef för Värmlands försvar samt blev 1645 hovmarskalk, 1650 riksjägmästare, 1653 riksråd och 1657 sin fars efterträdare som lagman i Värmland och Johan O A:sons efterträdare som riksmarskalk. Han följde Karl X Gustav till Polen och Danmark, uppges i otryckta personalier över honom i arkivet på Värnberg (Samzelius, s 54) ha kört kungens släde över Lilla och Stora Bält och var i dennes närmaste omgivning då han dog i Gbg 1660 (Wittrock 1908).

En sonson till Gabriel O Gabrielsson skrev sig George O (1699–1788) men kallas i registratur Jöran O. Denne deltog i Karl XII:s norska fälttåg 1718, var i fransk krigstjänst 1719–22, blev sårad och tillfångatagen i slaget vid Villmanstrand 1741, hemkom från fångenskapen 1743 samt blev överste och kommendant på Karlstens fästning 1747 och generalmajor 1756. I äktenskap med en syster till skalden Gustaf Fredrik Gyllenborg (bd 17) blev han far till majoren Göran Ludvig Oxenstjerna (1756–1804), som blev svårt sårad i striden vid Parkumäki under kriget i Finland 1789. Göran Oxenstjerna tilldelades 1790 SA:s ena s k Plutark-pris för biografier över Magnus Stenbock och den franske fältherren Villars (båda tr 1803 i SAH 3).

Göran O:s äldste bror, skalden och riksmarskalken Johan Gabriel O (O 10) var far till Gustaf (Gösta) Göran Gabriel O (1793–1860), som blev kavaljer hos prins Oscar 1815, kammarherre hos honom 1822, major i armén 1826 och överkammarherre hos drottning Josefina 1844 samt var underceremonimästare vid Serafimerorden 1836–50 och ceremonimästare där från 1858. Gösta O blev s å LMA, och till denna akademi testamenterade han sitt dyrbara musikbibliotek, som omfattade mer än 2 000 vol. Efter sin far innehade han fideikommisset Värnberg i Roslagsbro, Sth.

O 10:s och Göran Ludvig Oxenstjernas bror Axel Fredric Oxenstjerna (1753–1841) blev 1779 kapten och var så en av de fyra adelsmän som tillsammans med Ulrik Nordenskjöld (bd 27, s 247) förgäves ansökte hos Gustav III om en fregatt för anläggande av ett handelsetablissement i Guinea (Essen; jfr Ehrensvärd). 1784 gjorde kungen Axel Oxenstjerna på grund av hans höga börd till hovrättsråd i Vasa trots hovrättspresidentens avstyrkande. Från 1789 var han tjänstledig, men Gustav III gjorde honom 1792 till ledamot av HD. Där avgav Oxenstjerna aldrig något längre votum, och efter kungens död var han en av de åtta ledamöter som ej fick sitt förordnande förlängt utan 1793 delvis ersattes med anhängare till Reuterholm. En planerad utnämning av honom till landshövding i Kymmenegårds län strandade på att han inte hade råd att betala ackordet till den föregående innehavaren av denna tjänst, och 1794 fick han avsked från hovrättsrådsämbetet. Under större delen av det knappa halvsekel som återstod av Oxenstjernas liv bodde han på Skenäs i Västra Vingåker, Söd, som ägdes av hans kusin Johan Henning Gyllenborg (bd 17, s 525) och – sedan denne dött 1830 – köptes av en av Oxenstjernas söner.

I sitt äktenskap med en dotter till läkaren professor Abraham Bäck (bd 7) blev Axel Oxenstjerna far till Eric Johan Gabriel O (1790–1843). Eric O fick tapperhetsmedalj under sitt deltagande i kriget i Tyskland 1813, bevistade även fälttåget i Norge 1814 och blev kavaljer hos prinsessan Sophia Albertina 1817, kammarherre hos henne 1823 samt överstelöjtnant i armén och kabinettskammarherre 1826. Från 1831 ägde han Sjöholm i Östra Vingåker, Söd.

I sitt äktenskap med konstsamlaren Axel Gabriel Bielkes (bd 4) syster var Eric O far till Axel Thure Gabriel O (1823–75). Axel O avlade kansliexamen 1845 och blev 1847 eo amanuens i RA. 1865 befordrades O till aktuarie vid RA:s administrativa avdelning, och s å blev han kabinettskammarherre. Efter sin fars kusin Gösta O:s död 1860 innehade han fideikommisset Värnberg. Som amanuens i SkS 1854–60 var O livligt verksam för att samla material till HSH. I tryck föreligger bl a hans utförliga förteckningar i HH 1 (1861) och 4 (1864) över de senare till RA komna handskriftssamlingarna på Tureholm och Vik. På riksdagen 1865–66 var O en aktiv motståndare till representationsreformen.

I sitt äktenskap med en dotter till generaltulldirektören Carl Henrik Gyllenhaal (bd 17) var Axel O far till Bengt Gabriel O (1866–1935). Bengt O befordrades i finansdepartementet till kanslisekreterare 1904 men var 1907–17 advokat i Sthlm, prästvigdes 1925 och var från 1929 tf kh i Teda, Upps. Han skrev bl a Sthlms stads fattigvård. Grundvillkoret för dess rationella ordnande (1898), Gammalt vin i nya läglar. Valda predikningar mm (1924), Rösten av en som ropar i öknen (1928), I lära hos Jesus. Predikningar (1930) och Mitt testamente till Sveriges kristenhet (1934). I sitt första äktenskap – med en dotter till landshövdingen Gustaf Rudebeck – var O far till docenten Gunnar Gabriel O (O 11). Dennes halvbror Eric Carl Gabriel O (1916-68), som tidigare blivit Dr phil i Berlin, blev fil dr i Uppsala på avhandlingen Die Urheimat der Goten (1948). Eric O skrev också Die Goldhörner von Gallehus (1956), Järnålder, guldålder (2. uppl 1957–59), Die ältere Eisenzeit in Östergötland (1958) och Wir Schweden (1961). Han var gift med den österrikiska operettsångaren Edith O-d'Amara, f Drabsch (f 1908).

Bengt O:s äldste bror, Eric Carl Gabriel O (1859–1913), blev överste i armén 1904 och i generalstaben 1905. I samband med unionsupplösningen s å reviderade Erik O planerna för arméns uppmarsch mot väster. S å blev han sekundchef för Livgardet till häst. Där förbjöd O underbefälet att tillhöra Sv underbefälets riksförbund, vilket föranledde Karl Staaff att 1909 anmäla honom för JO. Målet fördes ända upp i HD, som i sin dom uttalade, att han överskridit sina befogenheter men likväl ej behövde åtalas för tjänstefel. S å anmälde O AK-ledamoten Erik Palmstierna för chefen för fjärde arméfördelningen för att Palmstierna på ett av AK:s tillfälliga utskotts vägnar kontaktat Sveriges underofficersförbund, vilket föranledde chefen för lantförsvarsdepartementet att i en generalorder förbjuda underofficerarna att lämna upplysningar till riksdagens ledamöter. Båda ärendena blev föremål för intensiv debatt i huvudstadstidningarna. O var också v ordförande i Sthlms fältrittklubb och ordförande i kommittén för hästtävlingar vid olympiska spelen i Sthlm 1912. Efter sin far innehade han Värnbergs fideikommiss. I äktenskap med en dotter till bankdirektören A O Wallenberg var han far till fd kommendören Johan Gabriel O (f 1899), som 1974 förvandlade fideikommisset till fideikommisskapital genom försäljning av Värnberg till sin son bergsingenjören Thure-Gabriel O (f 1923). Den sistnämndes andra hustru var skådespelaren Elisaveta v Gersdorff-O (1922–92).

Författare

HG-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: G Anrep, Rikskansleren Axel O:s år 1890 lefvande ättkar bland sv introducerade adeln (NDA 8 mars 1890); Elgenstlerna; H Gillingstam, Den sv adelns antagande av släktnamn (HT 1964), s 48; dens, O (Lexikon des Mittelalters, 6:8, 1993); E Lewenhaupt, Rättelser o tillägg till Anrep, Sv adelns ättar-taflor, rör slägten O hemtade ur UUB (PHT 1898-99); [P Meijer-Granqvist,] Sv grevar o baroner, av Lazarus v Rothschild, 3 (1933); SMoK; W Wiget, Om namnet O (Språk o stil 1915).

De äldsta leden: H Gillingstam, Ätterna O o Vasa under medeltiden (1952–53) o där anf källor; J Liedgren, Om medeltidsätter med sparre i skölden (Släkthist forum 1986:3), s 22; A F Liljeholm, rec av Gillingstam, a a 1952–53 (PHT 1955); dens, Till frågan om Sparre av Tofta o Ulvätternas äldre hist (PHT 1958); J Raneke, Sv medeltidsvapen, 1 o 3 (1982–85); ÄSF.

Håkan Vigolfsson: Gillingstam, a a 1952–53 o där anf källor; H Schück, Ecclesia Lincopensis (1959), s 416 o 524; Sveriges medeltida personnamn, 2 (1980-91), sp 584 f.

Håkan Torstensson: Gillingstam, a a 1952–53 o där anf källor; H Schück, a a, s 416, 428 o 524; Sveriges medeltida personnamn, 2, sp 596.

Bengt Nilsson d ä: DS 7–8 (1953–91), 10:1 (1970), nr X 45, o 10: 2 (1974), nr X 226; Gillingstam, a a 1952–53 o där anf källor; I Lundahl, Det medeltida Västergötland (1961); Å Nisbeth, Ängsö kyrka o dess målningar (1982), s 16; M Olsson, Studier i Djurgårdsområdets invid Sthlm hist före år 1700 (1973); Sveriges medeltida personnamn, 1 (1967–76), sp,246 f.

Arvid Bengtsson: Det medeltida Sverige, 1:6 (1988); H Schück, Rikets brev o reg (1976), s 194; Sveriges medeltida personnamn, 1, sp 159 f o 278; a a:n av Gillingstam 1952–53 (o där anf källor), Liljeholm 1955, Lundahl, Nisbeth o Olsson.

Jöns Bengtsson d ä: G Dahlbäck, Uppsala domkyrkas godsinnehav (1977); Det medeltida Sveri-ge, 1:2, 1:3 o 1:6 (1982–88); Gillingstam, a a 1952–53 o där anf källor; Olsson, a a; Sveriges medeltida personnamn, 1, sp 278; ÄSF.

Seth Nilsson: P Enemark, Kriseår 1448–51 (1981); Gillingstam, a a 1952–53 o där anf källor; J E Olesen, Unionskonge og staendersamfund 1450-81 (1983).

Bengt Nilsson d y: Sveriges medeltida personnamn, 1, sp 264; a a:n av Enemark, Gillingstam 1952–53 (o där anf källor) o Olesen.

Sem Nilsson: Enemark, a a; Gillingstam, a a 1952-53 o där anf källor.

Finvid Nilsson: Sveriges medeltida personnamn, 2, sp 76; a a:n av Enemark o Gillingstam 1952–53 (o där anf källor).

David Bengtsson: N Ahnlund, Sthlms hist före Gustav Vasa (1953); Det medeltida Sverige, 1:3, 1:7 o 4: 1 (1982–92); P Enemark, Fra Kalmarbrev til Sthlms blodbad (1979); dens, a a 1981; Gillingstam, a a 1952–53 o där anf källor; dens, Åke Bengtsson Färla o hans skriftl kvarlåtenskap (PHT 1961); B Helmfrid, Ståthöga (1952); K-G Lundholm, Sten Sture den äldre o stormännen (1956); A Nilsén, Program o funktion i senmedeltida kalkmåleri (1986); Olesen, a a; G Paulsson, Annales Suecici medii aevi (1974); Sveriges medeltida personnamn, 1, sp 578; ÄSF. Crisliem Bengtsson d ä: E Anthoni, Finlands medeltida frälse o 1500-talsadel (1970); Det medeltida Sverige, 1:3-4 o 1:7 (1974-92); H Gillingstam, Mörby o dess ägare (Sjuhundrabygden 1992), s 25f; J Hadorphius, Biärköarätten ... hwar hoos föllia några the äldsta konunga stadgar (1687), s 52; S Ljung, Uppsala under yngre medeltid o Vasatid (Uppsala stads hist, 2, 1954); J E Olesen, Rigsråd, kongemagt, union 1434–49 (1980); S I Olofsson, Övre Norrlands medeltid (Övre Norrlands hist, 1, 1962); Sveriges medeltida personnamn, 1, sp 280; ASF; a a:n av Ahn-lund, Enemark, Gillingstam 1952–53 (o där anf källor), Lundholm, Nilsén o Olesen 1983.

Hans Kröpelin: Det medeltida Sverige, 1:2 o 1:3 o 1:7 (1982-92); G Setterkrans, Några medeltida adelsnamn (Anthroponymica Suecana, 2, 1957), s 106; N Staf, Hägerstens gård o dess ägare (1979); a a:n av Dahlbäck, Gillingstam 1952–53 (o där anf källor) o Nilsén.

Bengt Cristiernsson: Det medeltida Sverige, 1:2, 1:3, 1:4, 1:5 o 1:7 (1974-92); Gillingstam, a a 1992, s 27; Sveriges medeltida personnamn, 1, sp 269; a a:n av Gillingstam 1952–53 (o där anf källor), Lundholm o Olesen 1983.

Cristiern Bengtsson d y: Det medeltida Sverige, 1:3 (1982); Gillingstam, a a 1992, s 27f; Sveriges medeltida personnamn, 1, sp 281; G T Westin, Riksföreståndaren o makten (1957); G Wieselgren, Mötet i Arboga i jan 1512 (HT 1954), s 52; ASF; a a:n av Gillingstam 1952–53 (o där anf källor) o Lundholm.

Gabriel Cristersson: Livonica II, vol 1 o 237–238, Sv donationskontorets arkiv F I a: 68 o F I d: 161, E518 (hansarkiv) o976 (brev till Hogenskild Bielke), Ericsbergsarkivets autografsaml, Tidöar-kivet, vol 369 o 396, mikrofilm av Peringskiölds Ättebok i RHA, RA; E 158 a o X 248 c, UUB; N Ahnlund, Storhetstidens gryning (1918), s 39–43; dens, Överståthållarämbetets förhist ... (Överståth:ämbetet 1634 16/10 1934, 1934); dens, Axel O intill Gustav Adolfs död (1940); J E Almquist, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); dens, Denjordbesittande adeln i Västmanland år 1562 (SoH 1972); dens, d:o i Värmland o Dalsland 1562–63 (d:o 1973); dens, d:o i Närke o Bergslagen 1576–77 (d:o 1975); dens, Innehavare av frälsejord i Västergötland 1576-77 (1984); T Annerstedt, Resmen 1568 (1880), s 79 f; Anteckn:ar från det sextonde seklet (HH 20, 1905), s 162, 165 o 203; S Arnell, Bidr till belysn av den balt fronten under det nord sjuårskriget 1563–70 (1977); S Bergh o L M Bååth, Staden mellan broarna (Utredn:ar rör statens mark o tomter i Sthlm, 2, 1911), s 33; E W Bergman, Reg öfver rådslag i konung Erik XIV:s tid (MRA 1:4, 1880), s 51 o 67 f; Berättelser om de lybska beskickn:arna i Sverige 1509 o 1541 (HH 26:3, 1924); R Blomdahl, Ekebyholm (1959), s 33, 36, 42–46, 48–53 o 57; H Börjeson o G Hafström, Skeppshövidsmän vid örlogsflottan under 1500-talet (1949); Det medeltida Sverige, 1:1–7 o 4:1-2 (1972-92); N Eden, Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden (1899), s 135, 146 f, 223 f o 263; V Ekström o E W Bergman, Reg öfver rådslag i konung Johan III:s tid (MRA 2:5, 1881), s 97 f, 105–108 o 110; R Eländer, Den sv beskickn:ens fängslande i Khvn våren 1563 (1929); dens, Herr Sten (1932), s 69-92; G Forsgrén, Bidr till sv gref- o friherreskapens hist 1561–1655 (1885), s 7 f, 54 o 62 ff; H Forssell, Sveriges inre hist från Gustaf den förste, 1 (1869), s 51, 61, 94, 108 f o 118; N Friberg, Sthlm i bottniska farvatten (1983); Frälseg, 1:1–4:3; H Gillingstam, Innehållsförteckn till den sk Mörbyboken (UFT 47, 1944-52), s 241 o 245; dens, Medeltidsätten Slaweka (PHT 1947); dens, Ur Fasterna (Fasta o Esterna) hist (1947); dens, a a 1952 — 53; dens, a a 1992, s 28f; S Grauers, Ätten Wachtmeister genom seklerna, 1 (1941); GIR 7, 11-20 o 22-29 (1877–1916); Handhar rör ryska kriget i konung Johan III:s tid (HSH 36, 1955), s 88-95; R Hau-sen, Bidr till Finlands hist, 3-4 (1904-12); S Kjöllerström, Striden kring kalvinismen i Sverige under Erik XIV (1935); Konung Erik XIV:s nämnds dombok (HH 13:1, 1884), s 30 f, 41 f, 55 f, 62 f o 102; P Kylander, Handskr:er i Linköpings bibi (Linköpings bibhs handhar, 2, 1795), s 44–55; B Lager-Kromnow, Att vara sthlmare på 1560-talet (1992); Lags o doms; G Landberg, De nord rikena under Brömsebroförbundet (1925), s 219; J Liedgren, Erik XIV:s bevakn på Västerås slott 1573–74 (Västmanlands fornminnesfören:s årsskr 1960), s 21; F Lindberg, Daljunkern (Hist studier tillägn Sven Tunberg, 1942), s 296; Lokalf; S Lundkvist, Gustav Vasa o Europa (1960); W Mollerup, Bidr til den nord:e Syvaarskrigs Historie (DHT 5: 2, 1880-81); S A Nilsson, Krona o frälse i Sverige 1523–94 (1947), s 72, 141, 163 o 174; B Nävdal-Larsen, Erik XIV, Ivan Groznyj og Katarina Jagellonica (1983); M Olsson, Vasagraven i Uppsala domkyrka, 1(1956); J Peringskiöld, Om fru Anna Sehestedts dröm o uppenbarelse samt om Mörbyleken (Allahanda, 3, 1758, s 80–85); I Peterzén, Studier rör Sthlms hist under Gustav Vasa (1945), s 130 f, 146 f, 149, 154, 156 ff, 160 ff, 164 o 219 f; W v Schulmann, Die zivile Staatsbeamtenschaft in Estland zur schwedischen Zeit (1939); E Seraphim, Klaus Kursell und seine Zeit (1897), s 98–124; P Sondén, Några anteckn:ar från Östersjöprovinsernas arkiv (HT 1888), s 358; SRA 1 (1887), s 294, 379, 404, 418, 429, 471, 537, 560, 565, 602 f, 606, 626, 655, 659, 714, 788, 795, 798, 806 o 831, samt 2 (1899), särsk s 1121 o 1126; Staf, a a; dens, Marknad o möte (1935); STb, N F, 1–7 (1936-47); d:o från år 1592, 5 (1959); [A L Stierneld,] Ett compendium af hvad som är anoterat om ... Erik XIV ... (HSH 3, 1817), s 39; I Svalenius, Georg Norman (1937); Sveriges medeltida personnamn, 2, sp 141; W Tham, Axel O (1935); A Tuulse, Mörby (1952); Uppländska domböcker, 2–3, 5 o 7–8 (1929-50); G Wallin, Sigtvna stans et cadens (1729), s 329 o 429 f; Vapen o dräkter på sv gravstenar från äldre Vasatiden (1926), pl 28; J Werwing, Konung Sigismunds o konung Carl den IX:s historier, 1 (1746); G O F Westling, Det nord sjuårskrigets hist, 1 (HB 6, 1879), s 433 f, 589 o 595, samt 2 (HB 7, 1880), s 64; H Wpeselgren], Reconditi Labores (Saml 1890), s 28 f; I Wilcke-Lindqvist, Kyrkor i Sjuhundra härad (Sveriges kyrkor. Uppland, 5:1,1953-58); A Viljanti, Gustav Vasas ryska krig 1554-57, 1-2 (1957); F U Wrangel, Sthlmiana, 1–4 (ny uppl 1912); A Zettersten, Sv flottans hist åren 1522-1634 (1890), s 50 o 426; F Ödberg, Om stämpharna mot konungjohan III åren 1572-75 (1897), s 77, 93, 100, 168, 189, 193 o 250 f; dens, Om Klas Kurssell (1899).

Christiern Gabrielsson: RR 1573, f 165 v, 1584, f 69 v o 85, 1587, f 53 v, o 1590:1, f 122 v, HKR 1592, f 142 v, Muscovitica, vol 5, Livonica II, vol 193 o 237, M 1275, Smålands handl 1590:7:3, f 74 v, RKB 49:9, Beställmreg, vol 1, Mantalsreg: Hovet 1568–1621, Skeppsgårdshandl 1566:2, 1567:1 o 1570:2, Sandbergska saml Ä 2263 samt E 522: brev till honom från brodern Erik 27 juli 1591, RA; Vinkällarräkenskaper, vol 3:9, f 6 v, 10 o 14 v, SIA; Militieräkenskaper 1569: 6, f 4, 6 o 8, Kr A; lo 16-17 o Rålambska saml, kv vol 91, f 114, KB; perg:brev 22 okt 1592 o E 158 a, UUB; H 62, f 45, LSB; Opsnappede svenske Breve: brev till honom från systern Cristina 1568, DRA; A Åhlén, Bidr till det ryska krigets hist under konungjohan III:s regering, 2 (1873), s 14, 41 o 55; A G Ahlqvist, Om aristokratiens förhållande till konungamakten under Johan III:s regering, 2 (1866), s 18 o 27; Ahnlund, a a 1940; Almquist, a a:n 1960, 1975 o 1984; I Andersson, Erik XIV:s fängelsetid o död (Erik XIV. Gravöppn:en 1958 i Västerås domkyrka, 1962), s 29; A Attman, Den ryska marknaden i 1500-talets baltiska politik 1558-95 (1944), s 301, 307 f, 314 f, 322, 345 o 440; H Biaudet, Documents concernant les relations entré le Saint-Siége et la Suéde durant la seconde moitié du XVI* siécle, 2:1 (1912); B Broomé, Ätten Posses hist 1500-1625 (1960); Börjeson o Hafström, a a; Calendaria Caroli IX (1903); Eden, a a, s 165 o 233; Ehst- und Livländische Brieflade, 2 (1861); Ekström o Bergman, a a, s 100, 109, 127o 129; Frälseg, 1:2–4:3; Gillingstam, a a 1992, s 31; V Granlund, Konung Johans III:s bygnads- o befästn:företag, 2 (HB 2, 1876), s 239; Grauers, a a; Handhar rör ryska kriget i konung Johan III:s tid (HSH 36, 1855), s 314 f; d:o (HSH 38, 1857), s 43; Hausen, a a, 5 (1917); E Hildebrand, Böneskriften i Reval 1589 o rikets stängande för konung Johan (HT 1897), s 156 f; K kansliets diarium öfver ingångna skrifvelser 1566 (HH 8:2, 1878), s 53; Lags o doms; Lied-gren, a a, s 21 o 24; G Lindahl, Grav o rum (1969), s 75; Lokalf; J Lossius, Die Urkunden der Grafen de Lagardie in der Universitätsbibliothek zu Dorpat (1882); M Olsson, Kalmar slotts hist, 1-2 B (1944-61); S U Palme, Sverige o Danmark 1596-1611 (1942); P Renvall, Klaus Fleming und der finnische Adel in den Anfangsphasen der Krise der neunziger Jahre des 16. Jahr-hunderts (1939); Schulmann, a a; H Sommarström, Finland under striderna mellan Sigismund o hertig Karl, 1 (1935), s 22 o 32; SRA 2 (1899), särsk s 1123 o 1127; ST 5:1 (1903), s 36, 39 f, 65, 68 o 72; Staf, a a 1935; STb, N F, 5-8 (1943–48); d:o från år 1592, 1, 5 o 14 (1939-79); P Sörensson, Adelns rusttjänst o adelsfanans organisation 1521-1680 (HT 1922), s 142; Tham, a a; Tuulse, a a; Uppländska domböcker, 2 (1929); Wallin, a a ; Vapen o dräkter på sv gravstenar från äldre Vasatiden (1926), pl 30 ff; Werwing, a a; Westling, a a 1880, s 81; dens, Estlands kyrka 1571-1644 (KÅ 1920-21), s 187 f; Wiget, a a; Ödberg, a a 1897, s 43, 58, 89, 100 o 139; dens, a a 1899; dens, Om konung Johan III:s förföljelse mot ståth Karl Henriksson Horn o hans bröder 1590-92 (VFT 2:4-5, 1904), s 19, 47 o 57; dens, Om Hogenskild Bielkes moder fru Anna Hogenskild ... o hennes tid (VFT 2:8–9, 1908), s 72; dens, Om riksrådet frih Jöran Gera, den siste Geran (VFT 3:9-10, 1918), s 25 o 28.

Johan Gabrielsson: HKR 1592, f 57 v, o 1598, f 229 v–231, R 4750 o 4754, E 522 (rest av hans arkiv) o 672 (hans brev till O 6), RA; lo 16, KB; perg:brev 22 okt 1592 samt E 158 a o X 284 c, UUB; N Ahnlund, Till Axel 0:s ungdomshist (PHT 1913), s 170 f o 181 (omtr i dens, a a 1918, s 47 f o 63 f); dens, a a 1940; Almquist, a a 1960; E W Bergman, Handhar rör söndringen mellan hertig Carl o rådsherrarne 1594–1600 (HB 2, 1876), s 343; dens, Reg öfver rådslag i konung Carl IX:s tid (MRA 2:7, 1883), s 33 o 38 f; C Callmer, Sv studenter i Rostock 1419-1828 (1988); Confessio fidei (1593); A Danielsson, Johan Gabrielssons Kåreholm, en plantskola för stormaktstidens 0:or (Meddehn från Östergötlands o Linköpings stads museum 1977); N Edén, Den sv riksstyrelsens reorganisation 1594–1602 (HT 1901), s 201; dens, Den sv centralregeringens utveckl till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1902), s 19 f o 22 f; Frälseg 1:2–4:3; Gillingstam, a a 1992, s 31; B Helmfrid, Ståthöga (1952); dens, Tiden 1568-1655 (Norrköpings hist, 2:5, 1965); A Jonsson, Hertig Karl o Sigismund 1597-98 (1906), sill; Lags o doms; J H Liden, Repertorium Benzelianum (1791), s 158; F Lindberg, Till landshövdingeämbetets äldsta hist (HT 1939), s 153 f; dens, Tiden 1567–1862 (Linköpings hist, 2:1, 1946); M Olsson, Riddarholmskyrkan (Sveriges kyrkor, Sthlm, 2, 1937); dens, a a 1956; SRA 3 (1894-1910), s 602, 619 o 903, samt 4 (1909–38), s 110, 139, 172, 177, 244, 525, 529, 677, 687, 689, 697, 713, 870 o 927; Staf, a a 1979; STb, N F, 8 (1948); d:o från år 1592, 2–7 o 9 (1951–68); Tham, a a; D Toijer, Sverige o Sigismund 1598-1600 (1930); Werwing, a a; d:o 2 (1747), bil, s 151 o 180.

Erik Gabrielsson: RR 1573, f 217, K 345, M 1274: Skriv:er till ståth o förvaltare på Reval, Livonica 11:1, vol 238 o 618: brev 1591 till tullnären Christoffer Dettmer, Mantalsreg: Hovet 1568-1621, E 522 (rest av hans arkiv), RA; lo 16-17, KB; perg:brev 22 okt 1592 samt E 158 a o X 284 c, UUB; Opsnappede svenske Breve: brev till modern från honom 1566 o från systern Cris-tina 1568, DRA; Ahlqvist, a a, s 45; Ahnlund, a a 1940; Almquist, a a:n 1960 o 1975; Attman, a a, s 351; dens, Till det sv Östersjöväldets problematik (Studier tillägn Curt Weibull, 1946), s 64, 66 f, 70 f, 73 o 82-85; A Brahes tidebok (1920); B Broomé, a a 1960; Confessio fidei (1593); Edén, a a 1899, s 169; Ehst- und Livländische Brieflade, 2 (1861); B Federley, Claes Eriksson Fleming o Erik Gabrielsson O 1591 (FHT 1939); dens, K M:t, sv kronan o furstendömet Estland 1592–1600 (1946), s 19 o 50; dens, Konung, ståth o korporationer (1962); Frälseg 1:2-4:3; Gillingstam, a a 1992, s 31; Grauers, a a , 1 o 3:2 (1941–56); Handl:ar rör ryska kriget i konung Johan III:s tid (HSH 36, 1855), s 263-270; Hausen, a a 1917; Helmfrid, a a:n; Lags o doms; Lewenhaupt, a a; Lokalf; Lossius, a a; Olsson, a a 1956; Renvall, a a; Schulmann, a a; Sondén a a, s 358; SRA 2 (1899), särsks 1130, o 3 (1894-1910), s 20 f, 121 o 403; Staf, a a 1979; STb, N F, 6 o 8 (1945-48); d:o från år 1592, 5 o 7 (1959-64); Tham, a a; Uppl domböcker, 8 (1950); Werwing, a a 1746; Wiget, a a; Ödberg, a a 1897, s 73, 119, 121, 140, 148, 160, 189 o 204; dens, a a 1918, s 25.

Åke O (d 1653): P Sondéns ms Militära chefer i sv armén, R 4754: konc till rannsakn med Arvid Eriksson o Hogenskild Bielke, E 522 (handl om honom), E 548: konc till O 6:s personalier över honom, E 672 (brev till O 6), RA; Vs 24 (Malin Bondes visbok), p 7, KB; E 158 c-e samt h o k, Nordinska saml, vol 956, f 171, X 284 e, Y 84 (Olaus Erici Lixanders minnesalbum), f 20, UUB; AdRP 1-4 (1871–1906); Aeltere Universitäts-Matrikeln, 2. Universität Greifswald, 1 (1893); Ahnlund, a a:n 1913, 1918 o 1940; Almquist, a a 1960; AOSB 1:2, 1:9 o 1:11 samt 2:1, 2: 3, 2:5 o 2:11 (1888-1969); G B C:son Barkman, Gustaf II Adolfs regementsorganisation vid det inhemska infanteriet (Meddehn från Generalstabens krigslust avd, 1, 1931), s 77, 139, 141, 154 ff, 165, 175 o 188; O Bergström, Bidr till K Uplands reg:s hist (1882), s 8 f, 34 o 36 samt bih, s 8; Broomé; dens, Nils Stiernsköld (1950); E Brännman, Frälseköpen under Gustav II Adolfs regering (1950); Dal-reg:s personhist, 1 (1948); Frälseg, 1:1–2, 2:2–4:3; Handl:ar ang det ständiga knektehållet intill konung Carl XI:s tid (HSH 35, 1854), s 223 ff; J Kleberg, Krigskollegii hist. Biogr anteckmar 1630-1865 (1930); Lags o doms; K G Leinberg, Landshöfdingar i Finland 1635–1800, från hvilka skrifvelser till K M:t förvaras i sv RA (HArk 16, 1900), s 29; Lewenhaupt, a a; Lokalf; H Lund-bergh, Reg:s förste chef (Armborstet 1952); S A Nilsson, Från landsfänikor till landskapsreg (K Upplands reg:s hist, 1958); H Petersson o N Hiertstedt, Abel Petri Schmaltzius (PHT 1944–45); A Pihlström, K Dalreg:s hist, 1 (1902), s 17, 164, 166, 171 o 176–179, o 2 (1904), s 1 f, 10, 19, 21 ff, 49, 60-70, 72-76, 80, 82 ff, 86 f, 104 f, 110 f, 114, 117 ff o 244, samt Biogr anteckn:ar, s 4; S A:son Sparre, Biogr anteckn:ar om officerare o vederlikar 1623–1779 (K Västmanlands reg:s hist, 4, 1930); SRP 1–7, 9–12 o 15 (1878–1920); Staf, a a 1979; STb från år 1592, 8 o 14 (1966–79); B Steckzén, Krigskollegii hist, 1 (1930); Sveriges krig 1611–32, 1–6 (1936–39); Tham, a a; O Walde, Bokanteckn:ar o lärdomshist (Lychnos 1941), s 40; Wiget, a a; G Wittrock, Regering o allmoge under Kristinas förmyndare (1948), s 79, 145, 172 o 267; [F U Wrange]l, Äldre stamböcker (SAT 2:5, 1893); M Åmark, Lillkyrka kyrka (Upplands kyrkor, 3:38, 1951), s 249 o 254.

Carl O (d 1629): Eder, vol 3, K 359: Handl:ar rör hertiginnan Maria Elisabeth, R 4754: konc till rannsakn med Arvid Eriksson o Hogenskild Bielke, Red:koIl:s arkiv F 1:88, Köpegodskontorets arkiv F VI:84, E 522 (handl om honom) o 671 (brev till O 6), Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; Vs 24 (Malin Bondes visbok), p 395, KB; E 158 f-h, Nordinska saml, vol 956, f 171, o X 284 c, UUB; AdRP 1 (1904); Aeltere Universitäts-Mat-rikeln, 2. Universität Greifswald, 1 (1893); Ahn-lund, a a:n 1913, 1918 o 1940; Almquist, a a 1960; Anjou; AOSB 1:2-3 samt 2:10 o 12 (1896–1930); S Bergh, Sv RA 1618–1837 (1916); Brahe, a a; Brännman, a a; Callmer, aa; H Cnattingius, Den centrala kyrkostyr i Sverige 1611–36 (1939); Edén, a a 1902, s 112, 131, 157, 190 ff, 194 o 259; Frälseg, 1:2–4:3; H Gillingstam, Åke Bengtsson Färla o hans skriftl kvarlåtenskap (PHT 1961); dens, Genealog ms från vasatiden o stormaktstiden som källor för sv medeltidsforskn o äldre arkivhist (PHT 1974); dens, RA:s samkar Biographica o Genealogica (Inte bara kyrkböcker. Sveriges släktforskarförb:s årsbok 1990), s 36; Helmfrid, a a 1965; H Holmberg mfl, Suomen tuomiokunnat ja kihlakunnan-tuomarit (1959); Lags o doms; Lewenhaupt, a a; J Liedgren, Bevarade o föreskrivna typer av sv urkunder från 1300-talets mitt (Archivistica et mediaevistica Ernesto Nygren oblata, 1956), s 253; F Lindberg, Hertig Johan av Östergötland o hans furstendöme (HT 1941), s 120; S Loenbom, Sv archivum, 1 (1766), s 205; Lokalf; J E Nordwall, Om sv riksrådets utveckl mot centralisatiohunder Gustaf II Adolf (Skr utg af HVU, 1:5, 1891), s26, 32, 34 o 37; dens, [sign J N-U], Några bidr till en rådslängd för Gustaf II Adolfs regering (HT 1893), s 187 f; A Noreen o A Grape, 1500- o 1600-talens visböcker, 3 (1916-25), s 2; C-F Palmstierna, Utrikesförvaltmens hist 1611–48 (Den sv utrikesförvaltn:s hist, 1935); Petersson o Hiertstedt, a a; N Runeby, Monarchia mixta (1962); SRP 1–2 (1878-80); STb från år 1592, 9, 13 o 15 (1968-90); [C G Styffe,] Saml af instructioner rör den civila förvaltn i Sverige o Finland, 1 (1856), s 319 f; Sveriges krig 1611–32, 1 (1936); Sveriges riddarhus (1926); Tham, a a; J E Waaranen, Saml af urkunder rör Finlands hist, 4 (1874); Walde, a a, s 40; Wiget, a a; F Ödberg, Om vestgöta-adelsmannen Tord Bonde till Stensholm o hans tid (VFT 2:2-3, 1903), s 34.

Erik O: Biographica, Landsh:nas i Skar skriv:er till K M:t, vol 1, P Sondéns ms Militära chefer i sv armén, Likv, Red:koll:s arkiv F 1:88, Sv donationskontorets arkiv F IV:129, E 522 (handl om honom), E 672 (brev till O 6), Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; E 158 i-m o X 284 f-g2, UUB; AdRP 3-8 (1871–1906); AOSB 2: 6, 2:8 o 2:10 (1893–1900); B Asker, Officerarna o det sv samhället 1650–1700 (1983); Broomé; J L Carlbom, Karl X Gustav (1910); J Cavallie, De höga officerarna (1981); J Ekeblads bref, 2 (1915); A Fryxell, Berättelser ur sv historien, 11(1901); Från Fe-mern o Jankow till Westfaliska freden (1948); Frälseg, 1:2–4:3; H Gillingstam, Den sv adelns bruk av patronymika tills med släktnamn (Anthroponymica Suecana, 6, 1965), s 225; I Hult, Karlskrona grenadjärreg:s hist, 2 (1914), s 18 o 24; ISP; S Karling, Simon De la Vallée (OoB 1935), s 404 ff; Lewenhaupt, a a; T 0:son Nordberg, En sthlmskrönika från mitten av 1600-talet (SSEA 1937), s 195 ff; P Nordmann, Per Brahe (1904), s 234 f; H Schuck, Ansatser till ett universitet i Sthlm före 1800-talet (SSEÅ 1942), s 29; SRP 8-10 o 16-18 (1898-1959); R Stenbock, Östgöta kavallerireg 1618–99 (1927); W Stenhammar o R Stenbock, K andra livgrenadjärreg, 1 (1941); L Tersmeden, Värvmkampanjen 1655 (Carl X Gustafs armé, 1979); UUM; A Åberg, Smålands ryttare (K Smålands husarreg:s hist, 1975).

Åke O (d 1714): Sv donationskontorets arkiv F 111:5, Kammarkoll:s byteskontors arkiv F 111:3, E 2019 (brev till Sten Bielke), RA; E 158 n o X 284 h o h2, UUB; AdRP 12–16 (1895–1900); Brefvexl mellan konung Carl XII o rådet (HH 14, 1892), s 291 f; Frälseg, 1:1-2 o 3:1–2; UUM; Åmark, a a, s 252.

Eric O: Biographica, Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; X 284 d:4, UUB; AdRP 17 (1902); d:o fro m 1719, 1-6, 8-10 o 12–14 (1875–95); B Boéthius o Å Kromnow, Jernkontorets hist, 1 o 2: 2 (1947-68); E Bohm o A Tuulse, Frösåkers härad (Sveriges kyrkor. Uppland, 2:2, 1955-56), s 738, 876 o 878; Broomé; J Häggman, Studier i frihetstidens försvarspolitik (1922), s 214 ff o 219; ISP; U Johanson, Fattiga o tiggare i Sthlms stad o län under 1700-talet (1984); Kle-berg, a a; [C F Lindahl,] Sv millionärer, af Laza-rus, 6 (1901), s 338 ff; Malmström; L Salvius, Beskrifn öfver Sveriget, 1 (1741); N Segerstråle, Sv fideikomiss (1981); G Selling, Sv herrgårdshem under 1700-talet (1937); E Sjöstrand, Mynt- o bankpolitik under hattväldet 1738-64 (1908), s 76 f; SRA 2:2 (1913); Steckzén, a a, 2-3 (1937); G H Stråle, Alingsås manufakturverk (1884); Sveriges riddarhus (1926); B G Söderberg, Uppland (Slott o herresäten i Sverige), 1 (1967), s 253 f o 262; Ö Tigerstedt, Kavalkad (Fagerstabrukens hist, 4, 1957); UUM.

Carl O (d 1795): Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; C Bergström, Lantprästen (1991); Bohm o Tuulse, a a; G J Ehrensvärd, Dagboksan-teckmar förda vid Gustaf III:s hof, 1–2 (1878); En sthlmskrönika ur C C Gjörwells brev (1920), s 119; Förslag till inskriptioner o minnes-penningar (VHAAH 7, 1802), s 446; S Högberg, Matr över led:er av PS (1961); ISP; [Lindahl,] a a, s 340; Segerstråle, a a; Selling, a a; L Stavenow, Den gustavianska tiden (Sveriges hist till våra dagar, 10, 1925), s 52; W Swalin, Bidr till K M:ts hofs personalhist under det senaste århundradet, 1 (1888); Söderberg, a a, s 254 f, 260 o 262; Tigerstedt, a a; I Wilcke-Lindqvist, Kyrkor i Lyhundra härad. Sydvästra delen (Sveriges kyrkor. Uppland, 5:2, 1961-67).

Axel O (d 1816): Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; A Anjou, Riddare af konung Carl XIILs orden 1811–1900 (1900); C Beck-Friis, Frih Wendela Gustafva O, f Sparre (UFT 43: 2, 1933), s 210 ffo 215; B Bennich-Björkman, Författaren i ämbetet (1970); Bergström, aa; Bohm o Tuulse, a a; H E Charlottas dagbok, 1 (1902); Ehrensvärd, a a; F A v Fersens hist skrifter, 4 (1869), s 314; ISP; [Lindahl,] a a; Samzelius; Segerstråle, a a; H Stålhane, Gustaf III:s resa till Spa 1780 (1939); Swalin, a a; Söderberg, a a, s 254, 256 fo262; UUM.

Carl Gabriel O: Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; A Attman, Adertonhundratalet (Fagerstabrukens hist, 2, 1958), s 47, 135, 140, 175 o 424; Beck-Friis, a a, s 210-217 o 219; Boéthius o Kromnow, a a, 2: 2; Bohrn o Tuulse, a a; J Feuk, En sv legationspastors brev till sin biskop (PHT 1927); G Hornwall, Regeringskris o riksdagspolitik 1840–41 (1951); ISP; G Lagerström o H Erickson, Fullm i Jernkontoret 1747–1947 (1947); A Lewenhaupt, En färd till minnenas värld (2. uppl, 1936), s 27; [Lindahl,] a a, s 341 f; K Samuelsson, De stora köpmanshusen i Sthlm 1730-1815(1951); Segerstråle, a a; Söderberg, a a, 1, s 254, 259 o 262; Tigerstedt, a a; UUM.

Sven Gabriel O: M 1126 o Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; Broomé; Carlander; H E Charlottas dagbok, 1, 2 o 7 (1902–36); C Hallendorff, Bankens öden från mössväldet till den andra realisationen (Sveriges riksbank 1668–1918, 3:2, 1910), s 213 f; Högberg, a a; ISP; S Lindroth, VA:s hist, 2 (1967); B G Söderberg, Målhammar (Slott o herresäten i Sverige. Närke. Västmanland, 1969), s 337 o 344; UUM.

Åke Gustaf O: P Sondéns ms Militära chefer i sv armén o Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; A Ahnfelt, Ur sv hofvets o aristokratiens lif, 2 (1880), s 92 o 120; C M Björnstjerna, Anteckn:ar om Konungens lifg till häst 1770-1872 (1932); H E Charlottas dagbok, 9 (1942); Hulthander; Privatarkiv o ensk personers arbetspapper i KrA (Kommissionen för riksinventering av de ensk arkiven. Bulletin nr 1, 1963), s 41; Swalin, a a; Sveriges krig åren 1808 o 1809, 5:2 (1910), s 25; UUM.

Carl Gustaf O (d 1815): Biographica, Danica, vol 358–361 o 363, Gallica, vol 501, Germanica, vol 209–211, Portugallica, vol 9, E 522 (rest av hans arkiv) o Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; X 284 d:9, UUB; A guide to the materials for Swedish historical research in Great Britain (1958); Ahnfelt, a a, 1 (1880), s 25; O Alin, Tronföljarevalet 1810. Prot o handhar (HH 17, 1899), s 119, 146f, 313 f o 318; Bergh, a a; Broomé; Carlander, 3, s 12; H E Charlottas dagbok, 7–9 (1936-42); Ehrensvärd, a a; A v Fersens dagbok, 1 (1925), s 150, 153, 156, 198, 218 o 226; A Forssell, Utri-kesförvaltms hist 1721–1809 (Den sv utrikes-förvaltn:s hist, 1935); A Fris, Holstens Indlemmelse i Danmark i Aaret 1806 (DHT 7:6, 1905-06); T Gihl, Utrikesförvaltn:en från 1809 till närvarande tid (Den sv utrikesförvaltms hist, 1935); A Grape, Ihreska handskr:saml:en, 1—2 (1949); Grauers, a a, 3:1 (1953); R F Hochschilds memoarer, 1 (1908), s 81, o 3 (1909), s 290; T Tson Höjer, Carl Johan i den stora koalitionen mot Napoleon (1935); S Johnson, Sverige o stormakterna 1800-1804 (1957); O Jägerskiöld, 1721–92 (Den sv utrikespolitikens hist, 2:2, 1957); L Krusius-Ahrenberg, Tyrannmördaren C F Ehrensvärd (1947); H Larsson, Sveriges deltagande i den väpnade neutraliteten 1800–1801 (1888), s 59, 64, 98, 110 ff o 137; W Odelberg, Viceamiral Carl Olof Cronstedt (1954); Repertorium der diplomatischen Vertreter aller Länder, 3 (1965); Samuelsson, a a; Sveriges krig åren 1808 o 1809, 1 (1890), s 87; E Tegnér, KB:s saml:ar af sv brefvexl:ar (1880); UUM.

Axel Gabriel O (d 1839): Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; X 284 d:10 o X 284 d\ UUB; Carlander, 3, s 416 o 439; Å Davidsson, Kat över sv handteckmar i UUB (1958); Swalin, a a.

Mårten Gabriel Leijonsköld O: TU 5:12 o 7:90, KB; S Bergh, Ängelholms siste tullinsp (Argus 1988); Brev från Viktor Rydberg, 2-3 (1925-26); F Böök, Historier från Hallandsåsen (1934), s 39–52; Carlander; En bortgången ungdomsförf (H8D 1905-06); B Hildebrand, Lars Gathen-hielm i historien o sägnen (PHT 1928), s 19; Hulthander; O R Landelius, Styrsö (1924), s 66–70; B Ollsson], Mårten Gabriel Leijonsköld-O af Eka o Lindö (SKL 4, 1961); N L Rasmusson, K belöningsmedaljer (PHT 1934); SPG; E Svensén, De döde (Nornan 1907), s 31 f; Sv litt:lex (1964).

Gustaf Gabrielsson: RR 1576, f 281 v, 1584, f 85 v, 1586, f 190 o 195, 1589, f 65 v, 1590:1, f 2 v, o 1591, f 204 v, Livonica II, vol 1 o 238, Muscovitica, vol 8: Sv sändebudens bref till hertig Carl: 24 juli 1590, RKB 51:9, E 519: Johan III:s brev 21 juni 1590, E 520: Wilhelms av Oranien brev, Ericsbergsarkivets autografsaml, Tidöarkivet, vol 369, RA; lo 16, KB; perg:brev 22 okt 1592 samt X 284 c: 10 o X 284 k: O 6:s egenhändiga biogr över honom, UUB; Åhlén, a a, 2, s 12 o 17; Ahnlund, a a:n 1913, 1918 o 1940; Almquist, a a 1960; Attman, a a 1944, s 326, 390, 394 o 438; dens, a a 1946, s 60 ff; E W Bergman, Reg öfver rådslag i konung Sigismunds o hertig Carls tid 1593-97 (MRA2:6, 1882), s 161, 164, 168, 170 o 182 ff; Blomstedt, s 408; SJ Boëthius, Om den sv högadeln under konung Sigismunds regering (HB 4, 1877, tr 1878), s 11, 30, 40, 71, 73, 116, 127 o 133; dens, Hertig Karls o sv riksrådets samregering 1594-96 (HT 1884), s 22 o 75; Broomé; dens, a a 1960; Calendaria Caroli IX (1903); M Collmar, Jäders sockenkrönika (1951), s 58 f o 153; Eden, a a 1899, s 234; Federley, a a 1962; B Flodin, Jäders kyrka (Sveriges kyrkor, 208, 1989); E Fries, Teckmar ur sv adelns familje-lif i gamla tider, 2 (1901), s 38-41; Frälseg, 1:2–4:3; Gillingstam, a a 1992, s 31; C C Gjörwell, Det sw biblioteket, 4 (1760), s 42–45 o 48-51; Grauers, a a 1941; Hausen, a a 1917; Holmberg mfl, a a; ISP; Kylander, a a, s 56 f; Lags o doms; Liden, a a, s 157 f; Lokalf; R Ohlsson, Abraham Angermannus (1946); Olsson, a a 1956; S U Palme, Söderköpings riksdag 1595 (1952); Petersson o Hiertstedt, a a; J A Pärnänen, Le premier séjour de Sigismond Vasa en Suéde 1593–94 (Annales academiae scientiarum Fennicae, Ser B 28:3, 1933), s 41 o 137; Renvall, a a; Schulmann, a a; Sommarström, a a, s 32; SRA 2 (1899), särsk s 1122 o 1126, samt 3 (1894 -1910), si, 17, 30, 47, 91 f, 149,166, 193, 285, 562, 567, 619, 655, 704, 750, 764 o 1027; Staf, a a; STb, N F, 8 (1948); d:o från år 1592, 1 o 5 (1939-59); [Styffe,] a a, s 22; Tham, a a; Uppländska domböcker, 3 o 5 (1933-41); Werwing, a a 1746; Öd-berg, a a 1899.

Johan O A:son: Biographica, Anglica, vol 532, Borussica, vol 3–4, Hollandica, vol 1038, Wismariensia, vol 16, P Sondéns ms Militära chefer i sv armén, Likv Suppl, vol 52, Första avräkn:kontorets diplomattraktamenten, vol 9:1, Red:koll:s arkiv F 1:16, Köpegodskontorets arkiv F VI: 135, Sv donationskontorets arkiv FIe:22–23 o F IV:258, E 678–680 (hans brev till O 6), E 908–1042 o 3334 (hans arkiv), Engsöarkivets ms-saml, nr 72 (hans diarium 1631), Ericsbergsarkivets autografsaml, Tidöarkivet, vol 44–45, RA; E 387, UUB; De la Gardieska saml: Släktarkiven: Oxenstierna, vol 35, LUB; Acta pacis Westphalicae, 1:1, 2 A:1–3 o 5, 2 B:1–2, 2 C:1–4, 3 A:1:1, 4: 1 o 6, 3 C:3: 1–2, 3 C:4 o 3 D:1 (1962–94); AdRP 2–7 (1871 -81); Aeltere Universitäts-Ma-trikeln, 2. Universität Greifswald, 1–2 (1893–94); A guide to the materials for Swedish historical research in Great Britain (1958); Ahnlund, a a 1940; Album studiosorum academiae Lugduno Batavae 1575–1875 (1875); H Almquist, Karl Karlsson Gyllenhielm mot Oxenstiernorna 1639-40 (PHT 1911), s 20 f o 28 f; AOSB 1:1, 3–6 o 8–15 samt 2:1, 3–5 o 7–12 (1888-1977); J Arckenholtz, Mémoires concernant Christine reine de Suede... , 1-4 (1751–60); Asker, a a; P-E Back, Herzog und Landschaft (1955); H Backhaus, Reichsterritorium und schwedische Provinz (1969); J Bellinus, likpredikan över honom (1657); Brev ifrån ... Axel O till ...Johan O, 1 -2 (1810–19); Broomé; K-R Böh-me, Bremisch-Verdische Staatsfinanzen 1645–76 (1967); G Carlquist, Herman Campenhausens dagbok 1641–53 (PHT 1923); F F Carlson, Sveriges hist under konungarne af Pfalziska huset, 1 (2. uppl, 1883), s 137 o 155; R C[ederström], Två märkliga porträtt från vår storhetstid (PHT 1915); Collmar, a a, s 63, 71 o 79; H Crohns, Sverges politik i förhållande till de federativa rörelserna i Tyskland 1650–58, 1–2 (1901); S Dahlgren, Karl X Gustav o reduktionen (1964); DGA 10 (1838), s 37-40; F Dickmann, Der Westfälische Frieden (1959); N Eden, Från Gustav Vasa till Karl XII:s död (Kammarkolks hist, 1941), s 73; G H:son v Essen, Alienationer o reduktioner i fd Sv Pommern (1900), s 25, 28, 41 o 60; Flodin, a a; N Forssell, Kansliet från Gustav II Adolf till år 1660 ( K M:ts kanslis hist, 1, 1935); E Fries, Erik O (1889), s 2, 4, 8 ff, 17, 20, 23, 32, 48, 50, 52, 111, 174, 302, 313 f, 318, 322 f, 325 ff, 329-333, 337 ff, 347, 353 o 370-373; dens, Från fredsmötet 1645 (HT 1895); Fryxell, a a, särsk 8 (1901), s 110 f; Från Femern ojankow till Westfaliska freden (1948); Frälseg, 1:1-4:3; J Gard-berg, Kimito friherreskap (1935); E Granstedt, Carl Carlsson Gyllenhielm o Vasa-huset (PHT 1943); E Grill, Jacob De la Gardie (1949); H Grotii ad Ioh 0:m et Ioh Adl Salvium et Iohannis O:ae ad Cerisantem, epistolae ineditae (1829); H Grotii bref till sv konungahuset o andra svenskar (HH 13:2, 1892); S Göransson, Sverige o bekännelsefrågan vid den westfaliska fredskongressen 1645-48 (KA 1947), s 95, 99, 102-105, 108 ff, 112–117, 121,127, 131 f, 134, 138 ff, 145, 148, 151 o 153; S Hallberg, Från Sveriges storhetstid (1914), s 36, 38 o 120 f; A Heimer, De diplomat förbindelserna mellan Sverige o England 1633–54 (1892), s 9 f o 13 ff; I Hoppe, Geschichte des ersten schwedisch-polnischen Krieges in Preussen (1887); HSH 2 (1816), s 105, 9 (1821), s 203 o 206, 32 (1851), s 208 o 214, samt 37 (1851), s 131; ISP; C V Jacobowsky, Sv studenter i Oxford ca 1620-1740 (PHT 1927); G Jacobson, Sverige o Frankrike 1648-52 (1911), s 3, 39 f, 43 o 45; A Johansson, rec av Flodin, a a (KA 1990), s 167; Kammarkoll-.s prot, 1-3 (1934-41); S Karling, Trädgårdskonstens hist i Sverige (1931); J Kleberg, Kammarkoll 1634–1718 (1957);'C A Klingspor, Sveriges adel under 1600–1700-talen, 1 (1876; omtr av likpredikan); J Kretzschmar, Der Heilbronner Bund 1632–35, 2-3 (1922); Lags o doms; G Landberg, 1648–97 (Den sv utrikespolitikens hist, 1:3, 1952); A Lindqvist, Polit förbindelser mellan Sverige o Danmark 1648-55 (1944), s 130, 133, 186, 250, 254 o 259; A Losman, Carl Gustaf Wrangel o Europa (1980); S Lundgren, Johan Adler Salvius (1945); O Malmström, Bidr till Sv Pommerns hist 1630–53 (1892), s 64, 67–83, 88 f, 93-96, 104, 121, 127, 139 o 141; dens, d:o 1653-60 (1894), sX; F C Moser, Diplomatische und historische Belustig-ungen, 1 (1753), s 403–434; A Munthe, Utrikesförvaltn:en 1648–1720 (Den sv utrikesförvaltn:s hist, 1935); S A Nilsson, rec av Lundgren, a a (Sc 1946); Nordmann, a a, s 156, 161 f o 186; C T Odhner, Sveriges inre hist under drottning Christinas förmyndare (1865), s 92, 117, 159, 161, 343, 352 o 357; dens, Sveriges deltagande i Westfaliska fredskongressen o grundläggmen af det sv väldet i Tyskland (VHAAH 27, 1876); S I Olofsson, Drottning Christinas tronavsägelse o trosför-ändring (1953); dens, Efter Westfaliska freden. Sveriges yttre politik 1650–54 (1957); dens, Carl X Gustaf. Hertigen, tronföljaren (1961); G Olson m fl, Kistrestaureringarna i Askersunds landsförs 1936 o Jäder 1938 (Till hembygden 1941), s 123 ff; [Johan O,] Memorial eller diarium på mäst passerade saker ifrån dato d 11 Martii ... 1631 (Allahanda, 3, 1758, s 64–77); Palmstierna, a a; Protokolle und Relationen des Brandenburgischen Geheimen Rathes, 1–5 (1889-1907); H Rosengren, Karl X Gustaf före tronbestign:en (1913), s 110, 142–145, 149, 185, 187 o 219; Runeby, a a; S Rydberg, Sv studieresor till England under frihetstiden (1951); I Seth, Univ i Greifswald o dess ställning i sv kulturpolitik 1637-1815 (1952); Sondén, a a, s 362 o 365; SRP 4-17 (1886-1929); ST 5:2 (1909), s 189, 194, 334, 453, 465 o 467, samt 6:1 (1915), s 255, 270, 283 f, 291, 293, 298, 308, 315, 321 o 335; A Stille, Schering Rosenhane som diplomat o ämbetsman (1892), s 18,21, 24, 28 f o 32; Stråle, a a; R Swedlund, Grev- o friherreskapen i Sverige o Finland (1936), s 268 o 272; Sveriges riddarhus (1926); P Sörensson, En relation av pfalzgreven Karl Gustav om slaget vid Breitenfeld 1642 (Sc 1933), s 224 f; E Tegnér, a a 1880; dens, De la Gardieska samken i Lund o på Löberöd (VHAAH 32, 1895), s 26, 39 o 50; W Tham, 1560–1648 (Den sv utrikespolitikens hist, 1:2, 1960); Utdrag utur en brefväxl emellan Johan O o Joh Adler Salvius vid Westphaliska fridscongressen (E M Fant, Handl:ar til vplysn af sv historien, 4, 1802, s 87–96); UUM; C Wejle, Sveriges politik mot Polen 1630-35 (1901),'s 100 f, 103, 157 o 178; E Wendt, Det sv licentväsendet i Preussen 1627–35 (1933); G Wittrock, Karl Xl:s förmyndares finanspolitik ... 1668-72 (1917), s 198 o 235; dens, Marienburg o Labiau (KFÅ 1922), s 80 o 86; dens, Regering o allmoge under Kristinas egen styrelse (1953), s 39; E Wrangel, Sveriges litterära förbindelser med Holland, särdeles under 1600-talet (1897); F U Wrangel, Tullgarn (1888), s 21 ff; Årsber för år 1885 (MRA3, 1891), s 4 o 15; d:o 1922 (MRA, N F, 1:7, 1927), s 10 f.

Carl Gustaf O (d 1686): Biographica, M 660, Germanica, vol 308, P Sondéns ms Militära chefer i sv armén, Likv, Köpegodskontorets arkiv F VI:581, Sv donationskontorets arkiv F 11:65, Kammarkolhs byteskontors arkiv F 111:118, F VI1:20 o F VIII:7, E 1064–1069 (hans arkiv), Ericsbergsarkivets autografsaml, Fiholms godsarkiv F 1:1–2 o Tidöarkivet, vol 66–72, RA; AdRP 11 o 13–14 (1894–98); Asker, a a; Carlander, 2, s 118, 178 o 421; Carlson, a a, 3 (1874), s 44, 140 f, 145, 149, 151, 153 o 155 f, 4 (1875), s 15, 58 f, 64 o 194, samt 5 (1879), s 297 o 323; dens, Berättelse om riksdagen 1680 (1860), s 12, 57, 59 f, 62 o 64; DGA 10 (1838), s 32 f; G Eriksson, Botanikens hist i Sverige intill år 1800 (1969); Flodin, a a; B Fredriksson, Försvarets finansiering. Sv krigsekonomi under skånska kriget 1675–79 (1976); Fryxell, a a, 19–20 (1902); Frälseg, 1:2–2:2 o 4:1 o 3; Gardberg, a a; M Hofrén, Värnaby bruk (Daedalus 1959), s 90, 96 o 99; ISP; Johansson, a a, s 167; G Kurck, Lefnads-minnen (1906), s 83; S Lindroth, Sv lärdomshist. Stormaktstiden (1975); Munthe, a a; Å Nisbeth, Tidö (Slott o herresäten i Sverige. Närke. Västmanland, 1969), s 386, 388, 391, 393 f o 402; Repertorium der diplomatischen Vertreter aller Länder seit dem Westfälischen Frieden, 1 (1936); J Rudbeck, Sv bokband under nyare tiden (1910); dens, Campus Elysii (Saml 1911), s 52; K-E Rudelius, Sveriges utrikespolitik 1681–84 (1942); C L Runbom, Bidr till historien om riksdagen år 1682 (1854), s 10, 15 o 46 ff; A Soom, Der Herrenhof in Estland im 17. Jahrhundert (1954); L v Stryk, Beiträge zur Geschichte der Rittergiiter Livlands, 2 (1885); Swedlund, a a 1936, s 272; Sveriges riddarhus (1926); Söderberg, a a 1969, s 271 o 278; G Tessin, Die deutschen Regimenter der Krone Schweden, 2 (1967); UUM; N Wimarson, Sveriges krig i Tyskland 1675-79, 3 (1912); F U Wrangel, Anteckn:ar om Rytterns sn (1886), s 142 o bilagor, s 49.

Carl Gustaf O (d 1706): C Annerstedt, UU:s hist 2:2 (1909), s 162; Carlander, 2:2, s 421; C Grim-berg, Sv folkets underbara öden. 4 (1960), s 584; B R Hall, Adelssöners fostran (ÅSU 49, 1936), s 47 ff; N Herlitz, Ur Carl Gustaf Creutz' papper (KFÅ 1911), s 158; ISP; Lewenhaupt; Nisbeth, a a, s 386, 394 o 402; J A Nordberg, Konung Carl den XII:es hist, 1–2 (1740); dens, Anmärkn:ar wed ... konung Carl den XII hist (1754), s 16 ff; Söderberg, a a 1969, s 271; UUM; F U Wrangel, a a 1886, s 142.

Gustaf O (d 1648): Biographica, Eder, vol 3, Livonica II, vol 8 o 247, Köpegodskontorets arkiv F VI:348, Sv donationskontorets arkiv F I b: 100:11 o 110 samt F I d:141, E 672 (hans brev till O 6), Ericsbergsarkivets autografsaml, Tidöar-kivet, vol 371, RA; E 158 b, UUB; De la Gardieska saml: Släktarkiven: Oxenstierna, vol 34, LUB; AdRP 1–4:1 (1871-1906); Ahnlund, a a 1940; Album studiosorum academiae Lugduno Batavae 1575–1875 (1875); AOSB 1:13 o 2:1, 3, 5 o 8 (1888-1913); Blomstedt, s 409; B Boëthius, Tyresöindustrierna på Maria Sofia De la Gardies tid (Fataburen 1933) , s 109 o 112; Carlquist, a a; DGA 10 (1838), s 22; Ehst- und Livländische Brieflade, 2 (1861); B Flodin, Tyresö kyrka (Sveriges kyrkor, 179, 1979), s 10, 18, 25, 29, 71, 77, 84, 86, 90, 110 o 114; N Forssell, a a; Fries, a a 1889, s 57; dens, Sv kvinnor (2. uppl, 1920), s 316 ff; Fryxell, a a, 8-9 (1901); Frälseg, 1:1–2 o 2:2–4:3; Grill, a a; dens, Maria Sofia De la Gardie (Stenkol o lera, 2, 1958); H J Heyman, Mårten Pedersson Blixencrons almanacksanteckn:ar (PHT 1929), s 48; Holmberg m fl, a a; Hoppe, a a; HSH 38 (1857), s 230 f; ISP; Kammarkoll:s prot, 2–3 (1940–41); Katalog des estländischen Ge-neralgouverneursarchivs aus der schwedischen Zeit, 2 (Acta archivi centralis Estoniae, 4, 1936); C Lindskog-Nordström, Gustavsberg 1640–1940 (1973), s 9 ffo 21; Lundgren, a a; A Perandi, Die Aufgaben und Funktionen der estländischen Generalgouvernementsregierung während der schwedischen Zeit (Acta archivi centralis Estoniae, 3, 1935); Runeby, a a; Schulmann, a a; A Soom, Der baltische Getreidehandel im 17. Jahr-hundert (1961); SRP 5–12 (1888–1909); Stråle, a a; UUM; Westling, a a 1920–21, s 229; G Wittrock, Regering o allmoge under Kristinas förmyndare (1948), s 267, 322, 353, 361 o 364; dens, a a 1953, s 44, 48, 70 f o 125; E Wrangel, a a.

Johan O (d 1664): Landsh:s i Vnl skriv till K M:t, vol 1, P Sondéns ms Militära chefer i sv armén, Kammarkoll:s kanslis arkiv B II a 1): 46, f 896 o 900 v, samt 47, f 45 v o 391, Köpegodskontorets arkiv F VI: 270, Sv donationskontorets arkiv F I c:125 o F I d: 134 o 162, F I f 2): 2:16 o F III: 163, E 672 (hans brev till O 6) o 1144 (handl:ar om honom) samt Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; grevebrev i RHA; AdRP 2–7 (1871–1906); Ahnlund, a a 1940; AOSB 1:1, 8 o 11–15 samt 2: 3, 6 o 11 (1888-1977); Asker, a a; O Bergström, K Hälsinge reg:s chefer (1909); G Björlin, Johan Baner, 2 (1910), s 584-588, o 3 (1910), s 162 o 677; J Bromé, 1537-1645 (Jämtlands o Härjedalens hist, 2, 1945); dens, 1645-1720 (d:o, 3, 1954); G Bucht, Tiden 1585-1721 (Härnösands hist, 1, 1935); Carlbom, a a; Carlson, a a, 1, s 405 o 408; Dahlgren, a a; Dalreg:ts personhist, 1 (1984); Ekeblad, a a, 1–2 (1911-15); B Flodin, Murmästaren Hans Ferster (1974); Frälseg, 1:1-4:3 (1931–76); N Hammarskjöld, Ätten Hammarskjöld (1915); J Haugard, Askersundiana (1940), s 177, 179, 189, 191 f o 194; T Heldtander, Prästtillsättmar i Sverige under stormaktstiden (1955); Holmberg m fl, a a; HSH 2 (1816), s 129, o 31 (1850), s 244–253; M Liljegren, Stormaktstidens gravkor (1947); J Nordlander, Johan Graan (1938), s 15 o 100; S I Olofsson, Samhälle o ekonomi i övre Norrland under stormaktstiden (Övre Norrlands hist, 3, 1974); Olson mfl.aa; Schück, a a 1942, s 29; SRP 10, 11, 16o 18 (1905-59); A Stille, Övre Norrlands hist från upprättandet av Vb till freden i Nystad (Övre Norrlands hist, 2, 1965); B G Söderberg, Stjern-sund ( Slott o herresäten i Sverige. Närke. Västmanland, 1969), s 177, 179 o 190; H Söderstéen, Askersunds landsförs:s kyrka (1916); M O A Wester, Krigshändelserna i Norrige o Jemtland åren 1658-60 (1857), s 8 f, 13 o 15 ff; G Wittrock, Carl X Gustafs testamente (1908), s 8 f, 25 f, 217 f o 247; Wrangel, a a 1912; C Öhlander, Det egentliga Sveriges försvar mot Danmark-Norge under Carl den X:s danska krig 1657-60 (1904), s 30–33, 37–40, 42,44–47,49, 55 f, 58, 65, 75, 86–91, 100, 109, 111 o 121.

Ture O (d 1669): Biographica, P Sondéns ms Militära chefer i sv armén, Likv 94: 197, Red: kolhs arkiv F I: 357, Köpegodskontorets arkiv F VI:275, Sv donationskontorets arkiv F I e: 14, F III: 291 o F IV: 383, Kammarkolhs byteskontors arkiv F VII: 13, E 672 (hans brev till O 6) o 1157 (rest av hans arkiv), Ericsbergsarkivets autografsaml, Tidöarkivet, vol 372-384, RA; Palmskiöldska saml, vol 229, p 435, o X 284 k: 10, UUB; grevebrev i RHA; AdRP 2–3, 4: 2, 5: 1 o 8 (1872-1906); N Ahnlund, Ladugårdslandet (1937), s 42, 51, 54, 56 o 61; dens, a a 1940; AOSB 1: 6–8, 11 o 13–14, samt 2: 3, 6-7 o 9 (1890–1969); Asker, a a; Björlin, a a, 3, s 8, 20, 42, 161 f o 677 f; C v Bonsdorff, Om donationerna o förläningarna samt frälseköpen i Finland under drottning Kristinas regering (1886), s 10 o 14, Carlquist, a a; Carlson, Sveriges hist under konungarne af Pfalziska huset, 2 (1885), s 29, o 3, s 261; P Englund, Det hotade huset (1989); B Fahlborg, Sveriges yttre politik 1660-64 (1932); Flodin, a a 1989; Fryxell, a a, 8-9; Frälseg, 1:1-3:4; S Hedar, Ensk arkiv under karolinska enväldet (1935); Hoppe, a a; HSH 37 (1856), s 122; W Huschke, Herzog Wilhelm von Weimar als Statt-halter Gustav Adolfs in Thiiringen und schwedi-scher Generalleutnant 1631-35 (1936); ISP; Kammarkolhs prot, 2-3 (1940-41); Kretzsch-mar, a a; G Kurcks lefnadsminnen (1906), s 83; H Munktell, Till frågan om böndernas ställn vid 1600-talets mitt (HT 1943), s 66; Rosengren, a a, s 109; H Rosman, Bjärka-Säby o dess ägare, 2–3 (1924–27); SRP 5, 7–11 o 15–16 (1888-1923); N G Stahre m fl, Sthlms gatunamn (1982), s 298; Stenbock, a a; Stenhammar o Stenbock, a a; Swedlund, a a, s 86 o 294; Tessin o Tessiniana (1819), s 404; W Tham, Bidr till sv riksdagarnes o regeringsformernas hist, 1 (1845), s 44 x–y o 49; UUM; B Wedberg, Karl XII på justitietronen (1944), s 203 o 224 f; L Wikström, Kungsholmen intill 1700-talets början (1975); I Wilcke Lindqvist, Kyrkor i Bro o Vätö skeppslag (Sveriges kyrkor. Uppland, 2, 1918-56); Wittrock, a a 1908, s 125, 150 f, 178 f o 195 f; dens, a a 1948, s 353, 405 o 409 ff; dens, a a 1953, s 25, 79 o 101; FU Wrangel, a a 1912.

Ture O (d 1676): P Sondéns ms Militära chefer i sv armén, Likv 5–6: 132, E 1157 (rest av hans arkiv), Ericsbergsarkivets autografsaml o Tidöarkivet, vol 383, RA; Album studiosorum academiae Lugduno Batavae 1575–1875 (1875); DGA 10 (1838), s 59; Die Matr der Universität Heidelberg, 2 (1886); Fredriksson, a a; Frälseg, 3: 2 o 4: 2–3; N V E Nordenmark, Astronomiens hist i Sverige intill år 1800 (1959); C O Nordensvan, Sv armén under senare hälften av 1600-talet (KFÅ 1923), s 16, 29 o 44; W Ridderstad, "Gula gardet" 1526–1903 (1903); SRP. Stenogr prot, 1 (1975); Tessin, a a; C Trolle-Bonde, Riksrådet grefwe Gustaf Bonde, 4 (1899); Wimarson, a a, 1–3 (1897–1912); EWrangel, a a.

Johan O (d 1733): Biographica, E 1144 (handl rör honom), Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; Arckenholtz, a a, 2; Carlander, 2: 1, s 58; E M Fant (resp A E Hwalström), Specimen academicum de apostatis Svecanis (1791), s 12 f; C Fehrman, Karolinsk barock o klassicism (Ny ill sv litf. hist, 2, 1956), s 6; T Fogelqvist, Allvarsmän o narrar (1921), s 31–41; C Forsstrand, Sv lyckoriddare i främmande länder (1916); A Holmberg, Den Bergianska avskr:saml i VA:s bibi (1938); G Hägg, Övertaln o underhålln (1978); C V Jacobowsky, Svenskar i främmande land under gångna tider (1930); M Lamm, Johan Gabriel O (1911); G Lind, Johan O (Östgöta Corresponden-tens bilaga 28 april 1956); dens, Johan O som filosof (d:o 13 nov 1956); Olsson, a a 1937; Rosman, a a; H Schuck o K Warburg, 111 sv litt:hist, 2 (1927), s 430; C Skarstedt, Orosande o moralist (Bokvännen 1987); Sv litt:hist bibliografi 1900–35 (1939–50); Tegnér, a a 1880; UUM; F U Wrangel, En högadlig filosof från 1700-talet (SAT 2:3, 1891).

Gabriel O (d 1707): RR 1668 aug-s,ept, f 463v–464v o 848v–859v, 1671 aug-dec, f 806v, 821v–832 o 835, 1675 sept, f 556, samt 1681 febr, f 854v–857, 859v–879v, 901, 902v–903 o 906, Biographica, Anglica, vol 136–137, Danica, vol 74–75, Germanica, vol 307, 309, 319–323 o 631, Hollandica, vol 154, 160 o 1048, Portugallica, vol 7–8, Likv 12:15 o 24: 22, E 389 (Zweibruckensaml, vol 2) o 1075-1142 (hans arkiv), Ericsbergsarkivets autografsaml, Fiholms godsarkiv F I: 1 o Tidöarkivet, vol 382–383, RA; kopia av H Börjesons efterlämnade ms om örlogsflottans officerare 1600–1699, SBL; lo 20 (hans minnesanteckn:ar bl a från studieåren) o lo 21 (hans almanacksanteckn:ar 1679), KB; AdRP 8 o 10–13 (1886–96); A guide to the materials for Swedish historical research in Great Britain (1958); Album studiosorum academiae Lugduno Batavae 1575–1875 (1875); H Almquist, Gbgs hist, 2 (1935); dens, Från Azov till Narva (KFÅ 1938), s 188 f; Asker, a a; J Bilbergs likpredikan över honom (1707); Brefvexl mellan konung Carl XII o rådet (HH 2, 1862), s 90-100; Broomé; A H H v d Burgh, Gezantschappen door Zweden en Nederland wederziids afgevaar-digd gedurende de jeren 1592-1795 (1886); V V Carlgren, Kungamakt, utskott o stånd på 1680- o 90-talens riksdagar (HT 1921), s 8; G Carlquist, Om o ur Josias Cederhjelms papper (KFÅ 1915), s 80; Carlson, a a, 2, s 353 o 434, 3, s 92, 151, 301 o 319, 4, s 265, 269, 280, 326, 334 ff, 339, 341, 344 o 400, 5, s 32–37, 55, 59, 68, 351, 366 o 376, samt 6 (1881), s 18 f, 24 f, 40 o 137; Die Matr der Universität Heidelberg, 2 (1886); E Eke-gård, Studier i sv handelspolitik under den tidigare frihetstiden (1924), s 66 o 72 f; B Fahlborg, Sveriges yttre politik 1668-72, 1–2 (1961); Flodin, a a 1989; Frälseg, 1:1–2, 2: 2 samt 4: 1 o 3; Gardberg, a a; Gbgs eskader o örlogsstation 1523-1870 (1949); S Grauers, a a, 2 (1946) o 3: 2 (1956); ISP; G Jonasson, Karl XII o hans rådgivare (1960); R Josephson, Tessin, 2 (1931); Å Kromnow, Sverige-Zweibrücken. En bortglömd personalunion (Bibliotek o historia, 1971), s 198 f; K Mellander, Sv-portugisiska förbindelser under Sveriges stormaktstid (HT 1927), s 374 o 401–404; A Munthe, Kansliet under det karolinska tidevarvet (K M:ts kanslis hist, 1, 1935); Nordenmark, a a; Repertorium der diplomatischen Vertreter aller Länder seit dem Westfälischen Frieden, 1 (1936); Rosman, a a; Rudelius, a a; G Rystad, Johan Gyllenstierna, rådet o kungamakten (1955); dens, Bröderna Johan o Göran Gyllenstierna o greveståndet (KFA 1955), s 72; M Schuler, Neues iiber Grafen O, Karls XII. von Schweden Gouverneur in Zweibrücken und Vel-denz (1951); dens, Karl XII von Schweden und Zweibrücken (Zweibrücken 600 Jahre Stadt, 1952). s 60 f; SRP. Stenogr prot, 1-2 (1975-83); A Stille, Studier över Bengt O:s politiska system (1947); Stråle, a a; Swedlund, a a, s 294; UUM; O Walde, Om bokanteckmn:r som källor (NTBB 1918), s 81; T Westrin, Förteckn öfver i RA förvarade ministeriella handhar (MRA 4, 1897), s 376 f; P Wieselgren, Sveriges sköna litt, 3 (1835); G Wittrock, Förräderipunkten i Nils Biel-kes process (KFÅ 1917), s 55; E Wrangel, a a; F U Wrangel, a a 1891.

Axel Gabriel O (d 1755): Biographica, P Sondéns ms Militära chefer i sv armén, E 1071–1072 (handl:ar om honom), Ericsbergsarkivets autografsaml, Fiholms godsarkiv F I: 2 o Tidöarkivet, vol 384-388, RA; M 257 (hans dagbok 1689-1704), KB; AdRP från o med år 1719, 4, 10 o 13–14 (1878–95); Arckenholtz, a a, 1–2; T G Bielkes hågkomster af Karl XII (1901), s 69; S Bonnesen, "Gåsgalgarna i Ystad" (KFÅ 1931), s 45; Flodin, a a 1989; C C Gjörwell, Den swänska Mercurius, 1 (1755-56), s 246; ISP; Lewenhaupt; G Lindeberg, Några politiska visor mot Görtz (KFÅ 1936), s 314; S Lindroth, Sv lärdomshist. Frihetstiden (1978); N V E Nordenmark, Axel Gabriel O av Croneborg. En karolinsk privatastronom (Populär astronomisk tidskr 1941); dens, a a 1959; Ridderstad, a a; Stryk, a a; Tegnér, a a 1880; F C Weihes dagbok 1708–12 (HH 19:1, 1902), s 71; F Wernstedt, 1660–1718 (K Svea livg:s hist, 4, 1954); Wrangel, a a 1886, s 143 o 163 f samt bil, s 50, 71 f o 107; dens, a a 1891.

Gabriel Gabrielsson O: Köpegodskontorets arkiv F VI: 349, Red:koll:s arkiv F 1:109, E 672 (hans brev till O 6) o 1144 (rest av hans arkiv), RA; I o 19 (hans jordebok 1642), KB; X 284 k:8, UUB; Acta pacis Westphalicae, 2 C:3 (1975); AdRP 3-4:1 (1871-1906); Ahnlund, a a 1937, s 53 f; Album studiosorum academiae Lugduno Batavae 1575–1875 (1875); J E Almquist, Om blodsskyld-skap såsom äktenskapshinder enligt sv rätt (PHT 1931); Annerstedt, a a, 1 (1877), 2:2 o Bihang, 2 (1910); AOSB 2:3 o 2:8 (1890-97); Carlquist, a a 1923; E W Dahlgren, Louis De Geer, 1–2 (1923); N Eden, Från Gustav Vasa till Karl XII:s död (Kammarkolhs hist, 1941), s 74; Frälseg, 1: 2–4:3; Gillingstam, a a 1965, s 225; ISP; Jaco-bowsky, a a 1927; RJosephson, Borgarhus i gamla Sthlm (1916); Kammarkolhs prot, 2–3 (1940–41); Kleberg, a a 1957; A Kugelberg, Gamla Linköpingsgårdar, 2–4 (1973–75); O Laurelius, Lijkpredikan öfwer ... Gabriel Gabrielsson O (1648); M Odelberg, Lägret, Krubban o Ädelman större. Kvarteren kring Hist museet (1977), s 5; Rosengren, a a, s 53; Rydberg, a a; Schuck, a a 1942, s 29; SRP 8–12 (1898-1908); Tegnér, a a 1880; UUM; O Walde, Storhetstidens litterära krigsbyten, 1–2,(1916–1920); E Vennberg o E Bohm, Kyrkor i Åkers skeppslag (Sveriges kyrkor. Uppland, 1, 1950); P Wieselgren, a a; Wittrock, a a 1953, s 3, 12, 15, 30 o 34; E Wrangel, a a; F U Wrangel, a a 1912.

Gabriel O (d 1700): Biographica o E 1144 (rest av hans arkiv m m), RA; AdRP 9 o 13-16 (1891-1900); Ahnlund, a a 1937, s 54; B Arfwidsson Bäck, Visborgs fall (1980), s 13 o 81; dens, Gotland under dansk ockupation (Kampen om Skåne, 1983); Carlander, 2:1, s 150 f; L Dannert, Huvuddragen av Gotlands polit hist. Förvaltn:en o rättsväsendet (Boken om Gotland, 2, 1945); Die Matr der Universität Heidelberg, 2 (1886); Fortifik, 3: 1 (1908); Frälseg, 1: 2–2: 2 o 4: 2–3; Gillingstam, a a 1974; Grauers, a a 1946; Hammarskjöld, a a; Heyman, a a; ISP; Kommerskoll; Kurck, a a, s 199; J Liedgren, Texten om myntning i Hans Brasks kopiebok A 6 (NNÅ 1969), s 69; B Lindberg, Malmgårdarna i Sthlm (1985); Odelberg, a a; Segerstråle, a a; R Steffen, Personer o händelser i den gotl kalkindustriens hist (1940); Stryk, a a; N V Söderberg, Försvarsväsendet o krigshändelserna (Boken om Gotland, 2, 1945); UUM; Vennberg o Bohm, a a.

Beata O: Ahnlund, a a 1937, s 54 o 156; J G Hallman, likpredikan över henne (1736); M Hofrén, Människor o miljöer (1945), s 7–28; E Spens, En karolinsk husfru (Kalmar län 1970–72); dens, "Aimable Beata" (SoH 1992).

Carl O (d 1737): X 248 k, UUB; AdRP från o med år 1719, 1 (1875); Bergström, a a 1882, bihang, s 151; H Börjeson, Biogr anteckn:ar om örlogsflottans officerare 1700–1799 (1942); ISP; Ridderstad, a a; Salvius, a a; UUM; Wikström, a a; Wilcke Lindqvist, a a 1918–56.

Gabriel Oxenstjerna: Biographica, M 1126, Justitierevisionens konc, vol 349: 7 nov, nr 3, o 4 dec, Svea hovrätts arkiv E IX b:167, nr 40, E 5602 (brev till J M Sprengtporten) o Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; Generalmönsterrullor, vol 1537, KrA; C F Rothlieb, Landt-marskalkskröni-ka, 1 (1828), s 52.

Bengt Gabrielsson: HKR 1574-75, f 79v, 1578, p78, 1579, f 21, 1582, f 59, 60v o 70, 1586, f 47, 1587, f 56, o 1589, f 59, K 348: fasc Handl rör konung Johans o hertig Karls förhållande till hvarandra 1570–85: 2 dec 1584, Förläningsreg, vol 5: häftet 1569–85, f 19, Mantalsreg: Hovet 1568–1621: utspisn:reg på konungens hov mars-okt 1574, Oxreg 1572-1601: Jöns Mårtenssons räkenskap 1576–78, E 517 (handl:ar om honom o hans barn), Ericsbergsarkivets autografsaml, Fiholms godsarkiv F 1:2, Sjöholmsarkivet: Lewenhauptska arkivet, vol 1: Bref från grefve Moritz Lewenkopf till modren ... : 29 maj 1579, Tidöarkivet, vol 369, RA; Opsnappede svenske Breve: från Cristin Gabrielsdtr till brodern Christiern 1 juli 1568, DRA; Ahnlund, a a 1940; J E Almquist, a a 1960; N F Beerståhl, Västergötlands porträttgravstenar under renässans o barock (VFT 6:7, 1969); [B Bergius,] Konung Carl den IX:des rim-chrönika ... jämte bihr af 96 bref o handl:ar (1759), s 145-175; Blomdahl, a a, s 52 f; Broomé; dens, a a 1960; Calendaria Caroli IX (1903); DGA 5 (1834), s 53; E Fisch-er, Kållands härad (Sveriges kyrkor. Västergötland, 1, 1922); Frälseg, 1: 2-4: 3; Gillingstam, a a 1992, s 31; Hildebrand, a a 1897, s 156 f; H O Indebetou, Nyköpings minnen, 1 (1874), s 58; Lags o doms; STb, N F, 6–7 (1945–47); Swen Elofsson, Paralipomena (HSH 12, 1825), s 235; Tegnér, a a 1880;Tham, a a 1935; Tuulse, a a; Vapen o dräkter på sv gravstenar från äldre Vasatiden (1926), pl 33 ff; G O F Westling, Hertig Karls furstendöme (1883), s 13 f, 17 ff, 63 o 93.

Bengt O (d 1643): RR 1621 jan–juni, f 135 v, o 1625 jan–maj, f 42, o juni–sept, f592v, utrikes RR 1621, p 105, Biographica, Gallica, vol 549, Livonica II, vol 67-69, RKB, vol 74, f 50v, Likv, Köpegodskontorets arkiv F VI: 93, Red:koll:s arkiv F 1:43, Sv donationskontorets arkiv F I a: 19, E 516 (rest av hans arkiv), 671 (hans brev till O 6) o 3334 (hans reseber 1607–12), Ericsbergsarkivets autografsaml, Fiholms godsarkiv F I: 2 o Tidöarkivet, vol 369, RA; AdRP 1-2 (1904-05); Ahnlund, a a 1940; H Almquist, Gbgs hist, 1–2 (1929-35); J E Almquist, a a 1960; AOSB 1: 3–4, 6–8 o 10-15 samt 2: 1,3, 6 o 8–11 (1888–1977); TJ Arne, rec av Hedin, nedan a a 1921 (NT 1921); dens, Svenskarna o Österlandet (1952); Blomdahl, a a, s 52-87; Blomstedt, s 408; Brahe, a a; Broomé; dens, a a 1950; Brännman, a a; K-R Böhme, Die schwedische Besetzung des Weichseldeltas 1626–36 (1963); Callmer, a a; A B C[arlsso]n, Ett familjebref från Jakob de la Gardie till Per Brahe (PHT 1910); Danielsson, a a, s 46 o 48; Flodin, a a 1989; Frälseg, 1: 1–4: 3; G Gezelius; Försök til et biographiskt lexicon öfver namnkunnige o lärde sv:e män, 2 (1779); Gillingstam, a a 1952-53; dens, a a 1965, s 225; Grauers, a a 1941; Hedar, a a; S Hedin, Minne av Bengt Bengtsson O (SAH ifrån år 1886, 29, 1918); dens, Resare-Bengt (1921); E Hildebrand, Riddarholmen (Utredn:ar rör stadens mark o tomter i Sthlm, 1, 1910), s 53; Holmberg m fl, a a; Hoppe, a a; HSH 29 (1848), s 307, o 32 (1851), s 215; ISP; K Inno, Tartu university in Estonia (1972); Kammarkolhs prot, 1-3 (1934-41); Klingspor, a a, 2 (1877; omtr av likpredikan); Kretzschmar, a a, 1–3 (1922); Lags o doms; Letters received by the East India company from the servants in the east, 6 (1902); R Liljedahl, Sv förvaltn i Livland 1617-34 (1933); Lokalf; Losman, a a; Lossius, a a; E H J Lundström, Bidr till Livlands kyrkohist under den sv tidens första skede (1914), s 47, 90-95, 109, 111, 114, 122, 168 f, 203, 253, 255-261 o 278; R Nordlund, Krig genom ombud (H Landberg m fl, Det kontinentala krigets ekonomi, 1971); Nordmann, a a, s 32, 185 f o 474; NordM o Skansen under år 1932 (Fataburen 1933), s 307 ff; Odhner, a a 1865', s 100, 119, 170, 174, 183, 211, 260, 330 o 338 f; dens, Sveriges förbindelser med venetianska republiken under sjuttonde århundradet (NT för politik, ekonomi o litt, 2, 1867), s 429; Olson m fl, a a, s 123 ff; Olsson, a a 1937; Perandi, a a; E v Rosen, Bogislaus Rosen (1938); Runeby, a a; T Segerstedt, SA i sin samtid, 3 (1992); E Seraphim, Livländische Geschichte, 2 (2. uppl, 1904); Siu-hundra häradh. Domböcker 1601-51 (1984); Sondén, a a, s 358 o 363 f; A Soom, Die Politik Schwedens bezüglich des russischen Transithandels über die estnischen Städte in den Jahren 1636-56 (1940); dens, a a 1961; SRP 1–2 o 4–10 (1878-1905); STb från år 1592, 12 o 14 (1976-79); Stryk, a a, 1-2 (1877-85); Sveriges krig 1611-32, 2-6 (1936-39); Sveriges riddarhus (1926); Tham, a a: n 1935 o 1960; A Thesleff, Några bref från början af 1600-talet (SSLF 45, 1900), s 97 f o 101 ff; UUM; O Walde, Storhetstidens litterära krigsbyten 1–2 (1916–20); dens, a a 1941, s 37-41;Wendt, a a; F Westling, Bidr till Livlands kyrkohist 1621-56 (KÅ 1900), s 118, 120 ff o 125; Wilcke-Lindqvist, a a 1953-58; [F U Wrange]l, a a 1893; Årsber för år 1885 (MRA 3, 1885-90), s 6 o 15; d:o 1922 (d:o, N F, 1:7, 1927), s 10 f o 15.

Gabriel Bengtsson O: Biographica, Grevebrev, vol 1, Danica, vol 21, f 7,18, 23 f, 38,42,43v, 46, 50v, 54v, 58v f, 60, 62, 62v, 65v, 66v ff, 68v f, 72v, 73v, 74v, 77v, 79 o 80v f, samt vol 22, f 43, Livonica II, vol 6 o 71–73, Eder, vol 3: Gen:gouverneurers ... reverser 1612–61, P Sondéns ms Militära chefer i sv armén, Likv, Köpegodskontorets arkiv F VI: 5:1-11, Red:koll:s arkiv F I: 118, Sv donationskontorets arkiv FI b:96, FI d: 23,46 o 147, F III: 124 o F IV: 156, E 673-674 (hans brev till O 6) o 1174-1177 (rest av hans arkiv), Ericsbergsarkivets autografsaml, Fiholms godsarkiv F 1:2 o Tidöarkivet, vol 391–401, RA; lo 16–17 (arvskifteshandhar efter hans farföräldrar) o 18 (hans gäld- o handelsbok 1656), KB; perg:brev 22 okt 1592 o Westinska saml vol 994, UUB; AdRP 1 -3, 4:2 o 5:1 (1872-1906); Ael-tere Universitäts-Matrikeln, 2. Universität Greifswald, 1–2 (1893–94); Ahnlund, a a 1913, s 170 ff o 176 f (omtr i dens, a a 1918, s 46, 48, 50 o 57); dens, Gustaf Adolf inför tyska kriget (1918); dens, a a 1940; J E Almquist, Fru Ebba Brahes släktanteckn:ar (PHT 1956); dens, a a 1960; Anjou; AOSB 1:1–3,5–7,10 o 13–15 samt 2:1,5 o 8–12 (1888–1956); Asker, a a; F Askgaard, Kampen om Östersjön på Carl X Gustafs tid (1974); B C:son Barkman o S Lundkvist, 1611–32 (K Svea livg:s hist, 3:1, 1963); E W Bergman, Reg öfver rådslag i konung Gustaf II Adolfs tid 1612–32 (MRA 2:9, 1885), s 273, 275 f, 278, 283, 287, 289 o 291; dens, Reg öfver rådslag i drottning Christinas o konung Carl X Gustafs tid 1633–60 (MRA 3,1891), s 49 f, 53,57, 59 f o 63; Blomstedt, s 408; Brahe, a a; Broomé, a a:n 1950 o 1960; Brännman, a a; Callmer, a a; dens, Sv studenter i Wittenberg (1976); Carlander, 2:1, s 59 ff; Carlquist, a a 1923; A B Carlsson, Riks-drots- o riksskattmästarvalet 1634 (HT 1911); dens, Riksrådsutnämn:arna i jan 1617 (HT 1917); Cavallie, a a; R Cederström, En Danzigerbössa med Oivapen (Livrustkammaren, 3, 1943–45), s 6 o 8; S Clason, Till reduktionens förhist (1895), s 29, 32, 123 o 190 samt bilagor s 19; A Cronholm, Sveriges hist under Gustaf II Adolphs regering, 5:1 (1871), s 180-187; E W Dahlgren, a a; S Dahlgren, a a; Danielsson, a a, s 45 f, 48 o 50; DGA 10 (1838), s 41 f; Eden, a a 1902, s 111,138, 156, 259 f, 272 f o 281; dens, a a 1941, s 71 ff; Ehst- und Livländische Brieflade, 2 (1861); Ekeblad, a a; dens:s brev till brodern Claes Ekeblad 1639–55 (1965); Fischer, a a; N Forssell, a a; Fryxell, a a, särsk 8, s 109 f, 9, s 25, o 10 (1901), s 14; Frälseg, 1: 1–4: 3; Gardberg, a a; S Gerentz, Kommerskoll o näringslivet (1951); Gillingstam, a a:n 1944–52, 1947, 1952–53, 1965, s 225, o 1992, s 31–37; Hallberg, a a, s 37, 50, 126 o 129; Heldtander, a a; Heyman, a a; E Hildebrand, Kristina (Sveriges hist till våra dagar, 7,1926), s 19; ISP; I Johansson, Stor-Sthlms bebyggelsehist (1987); Josephson, a a 1916; Kammarkolhs prot, 1–3 (1934–41); Karling, a a 1931; Katalog des estländischen Generalgouver-neursarchivs aus der schwedischen Zeit, 2 (Acta archivi centralis Estoniae, 4, 1936); Lags o doms; Lewenhaupt, a a, s 189; dens, Rosenhaneska handskr:saml:en i UUB (UUB:s minnesskr 1621–1921,1921), s 315; Liljedahl, a a; Lokalf; Lossius, a a; Lundgren, a a; Lundström, a a, s 126, 134, 253, 255, o 281; B v Malmborg, De k slotten, 2 (Slott o herresäten i Sverige, 1971), s 161–164 o 206; A Meyerson, Greve Gabriel Gabrielssons rustkammare på Rosersberg (Livrustkammaren, 3, 1943-45), s 9, 15, 18 ff, 22 o 32; A Norberg, Polen i sv politik 1617-26 (1974); Nordmann, a a, s 83 o 106; Nordwall, a a 1891, s 3, 6 f, 31 f o 36; Odhner, a a 1865, s 15 f, 25, 39, 101, 160 o 396; Olofsson, a a:n, Olsson, a a 1956; Perandi, a a; Petersson o Hiertstedt, a a; Privatarkiv o ensk personers arbetspapper i KrA (Kommissionen för riksinventering av de ensk arkiven. Bulletin nr 1, 1963), s 41; v Rosen, a a; Runeby, a a; Schulmann, a a; Seraphim, a a 1904, s 321 f; Siuhundra häradh. Domböcker 1601-51 (1984); U Sjödell, Gustav II Adolfs riksrådsutnämn:ar o 1634 års regeringsform (VSLÅ 1969), s 108 ff; Sondén, a a, s 363 f; Soom, a a:n; SRP 1–17 (1878–1929); ST 5:1 (1903), s 311, 321 o 337, samt 5: 2 (1909), s 347; STb från år 1592, 14–15 (1979–90); Steckzén, a a; S Stolpe, Drottning Kristina. Den sv tiden (1960); dens, d:o. Efter tronavsägelsen (1961); Stryk, a a; Swedlund, a a, s 80 ff o 286; dens, Ett grevskaps tillkomst (HT 1936); Sveriges krig 1611–32, 2 o 5 (1936-38); Sveriges riddarhus (1926); N Sylvan, Jag Gustav Adam Baner (1988); Tegnér, a a 1895, s 35 o 50; Tham, a a 1935; N Treumuth o O Liiv, Polonica im estnischen staatlichen Zentralarchiv (Publikationen des estnischen staatlichen Zentralarchivs, 1, 1931); Tuulse, a a; L Weibull, De dipl förbindelserna mellan Sverige o Frankrike 1629–31 (1899), s 32 o 79; E Wendt, 1634–95 (Amiralitetskol:s hist, 1, 1950); Werwing, a a 1747; Wikström, a a; Wilcke-Lindqvist, a a:n; Wittrock, a a 1948, s 58, 60, 80, 88, 99, 102, 123, 198, 253, 287, 313, 336, 341, 381 o 443; dens, a a 1953, s 3, 7 f, 31 o 149; N Wollin, Rosersberg (1930); Wrangel, a a 1912; Årsber för 1935 (MRA 1935), s 14.

Gustaf O (d 1693): Biographica, Muscovitica, vol 88–92, P Sondéns ms Militära chefer i sv armén, Likv, Kammarkolhs l:a avräkmkontors diplomattraktamenten, vol 9:2, Kammarkolhs byteskontors arkiv F IV:38, Köpegodskontorets arkiv F VI:277, Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; Acta pacis Westphalicae, 2 C: 2 (1971); AdRP 5: 1 o 7-11 (1873-94); H Almquist, Scener från Ryssland år 1699 (KFÅ 1937), s 12; TJ Arne, Det stora Svitjod (1917), s 138; B C:son Barkman, S Lundkvist o L Tersmeden, 1632 (1611)–60 (K Svea livgardes hist, 3:2, 1966); S Bergh, Rangstriderna inom adeln under 1600-talet (HT 1896), s 140; Bergström, a a 1909; R Blomdahl, Förmyndarräfstens slutskede (1968); Blomstedt, s 409; H Bohm, Sverige, Danmark o Frankrike 1672–74 (1933); S Brisman, Den Palmstruchska banken o riksens ständers bank under den karolinska tiden (Sveriges riksbank 1668-1918, 1, 1918), s 50 o 142; J L Carlbom, Tre dagars slaget vid Warschau (1906); dens, a a 1910; W Carlgren, Riksdagsutskott före 1680 (1909), s 204 o 250; Carlson, a a 1860, s 12, 59, 66, 72 o 74; dens, Sveriges hist under konungarne af Pfalziska huset, 1, s 232, 307, 399, 406 o 557, 2, s 206 o 269, 3, s 151 o 346; Cavallie, a a; A Douglas, Robert Douglas (1957); Ekeblad, a a 1911-15; Englund, a a; Fahlborg, a a 1961; A Forssell, Erik Dahlberghs relation om tåget över Bält (KFÅ 1951), s 24 o 26; Fortifik, 3: 1 (1908); Frälseg, 1:2; B Furtenbach, Eda skansar (1956); Gillingstam, a a 1944–52, s 237 f o 242 f; dens, Ur Fasterna (Fasta o Esterna) hist, s 25 f o 28; dens, a a 1992, s 37-40; S Grauers, Den sv riksdagen under den karolinska tiden (Sveriges riksdag, 4, 1932); dens, a a, 1946; A Hahr, Olof Rudbeck dä som arkitekt (Rudbecksstudier, 1930), s 129; C Hallendorff, Lantmarskalken (Sveriges riddarhus 1926); Hammarskjöld, a a; Hedar, a a; J Hedberg, Carl X Gustafs artilleri (Carl X Gustafs armé, 1979); Heldtander, a a; T T:son Höjer, Carl XII:s myndigförklaring (KFÅ 1942), s 32 o 35; ISP; Karling, a a 1931; Kleberg, a a 1930; Kurck, a a, s 95; T Lenk, Greve Gustav Gabrielssons gåva till Karl XI (Livrustkammaren, 3, 1943–45); L Magalotti, Sverige under år 1674 (1912); Nordmann, a a, s 234; A Noreen, Anteckn:ar om K Hallands reg (fd Västgötadals) åren 1625-1910 (1911); P Nyström, Mercatura Ruthenica (Sc 1937), s 280 ff; G Petri, Östgöta infanterireg under Karl XI o Karl XII (K första livgrenadjärreg:s hist, 3, 1958); Runeby, a a; G Rystad, Johan Gyllenstierna, rådet o kungamakten (1955); dens, Gustaf Adam Baners upploppsförsök år 1676 (KFÅ 1956), s 152; U Sjödeli, Kungamakt o högaristokrati (1966); Soom, a a 1954; SRP 13 o 17 (1912–29); d:o, Stenografiska prot, 1–2 (1975–83); Steckzén, a a 1930; Sylvan, a a; Tham, a a 1845, s 307 o 312; dens, a a, 2: 1 (1847), s 74 f o 115, samt 2: 2 (1848), s 140 o 143 f; Tuulse, a a; UUM; Walde, a a 1920; T Westrin, Bilder från 1600-talets Ryssland (Ny ill tidn 1881, s 15 o 22); Wilcke-Lindqvist, a a 1953–58; H Villius, Erik Dahlbergh i spionuppdrag 1658 (Sc 1953-54), s 14; Wimarson, a a, 1 o 3; Wittrock, a a 1908, s 184, 196, 207 f o 359; dens, Karl XI:s förmyndares finanspolitik 1661–67 (1914), s 249; dens, d:o 1668–72, s 29, 202 o 213; S Ågren, Karl XI:s indelmverk för armén (1922), s 111 f; Öhlander, a a, s 129–132.

Gustaf O (d 1723): Biographica, M 413, 722, 723 o 1126, P Sondéns ms Militära chefer i sv armén, Kammarkolhs byteskontors arkiv F IV:38 o Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; AdRP 17 (1902); d:o från o med år 1719, 1–3 o 7 (1875–84); N Belfrage, K rådet greve Jakob Spens' mönstnar i Sverige 1714–15 (KFA 1939), s 52, 68 o 71-74; Bergström, a a 1882, bih, s 32 f; Brefvexl mellan konung Carl XII o rådet (HH 7, 1870), s 47; d:o (HH 9, 1874), s 382; d:o (HH 11:2, 1889), s 37 o 232; d:o (HH 14, 1892), s 95 f, 276 o 308; d:o (HH 15, 1895), s 87, 110, 112 o 143; Dalreg:s personhist, 2 (1989); Frälseg, 1:2 o 3:2; Gillingstam, a a 1992, s 37-40; W Ifndebetou], Ostgöta o Södermanlands tremänningsreg (HT 1894); E Jonson, Skärgårdskriget 1719 (1961), s 94 o 102; KKD 10 (1914); A Kugelberg, Biogr anteckmar om officerare med vederlikar 1619–1927 (K första livgrenadjärreg:s hist, 5, 1930); Lewenhaupt; C O Nordensvan, Sv arméns reg:n 1700-1718 (KFÅ 1920), s 89; G Petri, Östgöta infanterireg under Karl XI o Karl XII (K första livgrenadjärreg:s hist, 3, 1958); Pihlström, a a, 3 (1906), s 124, 132 o 138; F Rudelius, Kalmar reg:s personhist 1623–1927, 1–2 (1952–55); Tegnér, a a 1880; Tessin, a a, 2; S Tunberg, Ur Erik v Rolands litterära kvarlåtenskap (KFÅ 1917), s 233; Tuulse, a a.

Gabriel O Gabrielsson: Biographica, Likv, Red: kolhs arkiv F 1:118, Sv donationskontorets arkiv F III: 124oFIV: 156.E 1178 -1194 (hans arkiv) o Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; Acta pacis Westphalicae, 2 C: 3 (1975); AdRP 2–5: 2, 7 o 10 (1871-1906); AOSB 1: 1, 2: 6, 2: 8 o 2: 11 (1888–1905); Barkman, Lundkvist o Tersmeden, a a; Bergman, a a 1891, s 60 o 70; Bergström, a a 1882, bih, s 13 f; Björlin, a a, 3, s 419 o 677; R Blomdahl, Förmyndarräfstens huvudskede (1963); dens, d:o. Supplement (1964); dens, a a 1968; dens, Förmyndarräfstens ekonomiska resultat (1973); Blomstedt, s 408; S Bonnesen, Konungamötet på Frederiksborg 1658 (KFÅ 1932–33), s 20, 24, 27 o 34; Broomé; dens, a a 1950; dens, KrA o de privata arkiven (PHT 1958), s 116; Carlbom, a a:n 1906 o 1910; Carlson, Sveriges hist under konungarne af Pfalziska huset, 1, s 479 o 504, 2, s 290, 3, s 240; R Cederström, Greve Gabriel Gabrielssons värja (Livrustkammaren, 3, 1943-45); I Collijn, rec av Walde, a a 1916-20 (NTBB 1921), s 52; S Dahlgren, a a; DGA 10 (1838), s 42 o 57 f; Ekeblad, a a:n; Fahlborg, a a:n; dens, Sveriges yttre politik 1664–68, 1–2 (1949); E Fries, Sv kulturbilder ur 16- o 1700- talens hist (1901), s 84; Fryxell, a a 12 (1901); Frälseg, 1:1-2 o 4:2-3; Furtenbach, a a; Gillingstam, a a 1944–52, s 236 f; dens, Efter vilket Scharfeneck är Skarpnäck uppkallat ? (Namn o bygd 1975); S Göransson, Den synkretistiska striden i Sverige 1660–64 (1952); Hedar, a a 1935; dens, Gabriel Gabrielsson 0:s arkiv (MRA 1928); ISP; Lags o doms; Lucidor, Samlade dikter, 1 (1930), s 371–377, o 2; v Malmborg, a a, s 163 f, 167 o 208 ff; Meyerson, a a; E Naumann, Hammersaml:en (MRA, N F, 7, 1927); Olofsson, a a 1953; Samzelius; H H v Schwerin, Skånska herrgårdar efter Roskildefreden (1932); dens, Skånska herrgårdar under sv tid (1934); Sjödell, a a 1966; SRP 10 o 15-18 (1905-59); d:o. Stenografiska prot, 1 (1975); Stenbock, a a; Stryk, a a 1885; R Swedlund, Grev- o friherreskapen i Sverige o Finland (1936); s 286; Sylvan, a a; Tegnér, a a 1880; Walde, a a 1916–20; C G Weibull, Bidr till Lunds domkapitels o dess arkivs hist efter reformationen (HT för Skåneland, 4, 1910–13),s 136 f o 161; V Vessberg, Bidr till hist:en om Sveriges krig med Danmark 1643–45, 2 (Inbjudn till öfvervarande af årsexamen vid h a l å Södermalm o Katarina lägre allm lärov vårterminen 1900, 1900), s XXIX o XXXII ff; Wittrock, a a 1908, s 3, 11, 13, 24, 35, 83, 91, 94, 99 f, 104 f, 114 f, 132, 175, 183, 249 o 326; dens, a a 1914, s 7, 27, 79, 160, 165 ff, 226, 264, 334 o 337; dens, a a 1917, s3f, 9, 24 f, 106, 137, 142, 193 f, 196, 199, 205f, 225, 242, 282, 309, 320, 353, 389 o XI; Wollin, a a, s 3, 8 o 16.

George O: Krigsexp:s registratur 8 maj 1747, M 891 o 1126, Biographica, E 1196 (handhar om honom) o Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; AdRP från o med år 1719, 2, 3, 5,15,18, 20, 21 o 23 (1876-1955); H Frykenstedt, Johan Gabriel O:s Skördarne (1961); G F Gyllenborg, Mitt lefverne (1885); ISP; Kugelberg, a a 1930; Lamm, a a; K K:son Leijonhufvud, K Södermanlands reg:s hist, 3 (1919); Lewenhaupt; A Lewenhaupt, Lewenhauptska arkivet på Sjöholm, 1 (1919); A T Låstbom, Swea o Götha höfdinga-minne sedan 1720, 2 (1843); Johan Gabriel O, Dagboksanteckn:ar (1881); dens, Ljuva ungdomstid (1965); Stryk, a a 1885.

Göran Ludvig Oxenstjerna: M 1126, Ericsbergsarkivets autografsaml, vol 157: faderns brev 9 juli 1756, RA; Bennich-Björkman, a a; Carlander, 3, s 68; Frykenstedt, a a; L Hammarsköld, Sv vitterheten (2. uppl, 1833); Lamm, a a; Lewenhaupt, a a 1919; Johan Gabriel O, a a:n; dens, Mitt minne (Sv memoarer o bref, 1, 1900); dens, Journal. Skenas 1805 (1964); M v Platen, Diktare o domare (1986); Ridderstad, a a; G Sahlin, Författarrollens förändring o det litterära systemet 1770–95 (1989); H Schück, SA:s hist, 1 (1935), s 297 f.

Gustaf (Gösta) Göran Gabriel O: Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; Ib 26: 2 (B v Beskows Kalender-anteckn:ar), p 305, KB; K O Bonnier, Bonniers, 2 o 4 (1930–31); Carlander, 1, s 70, o 3, s 383 o 496; S Eriksson, Carl XV (1954); |J C Hellberg,] Ur minnet o dagboken om mina samtida, af Posthumus, 10 o 12 (1873-74); G Hilleström, MAM 1771–1971 (1971); ISP; Lamm, a a; C G Löwenhielms minnen, 1 (1927), s 167, 171 o 194; Segerstråle, a a; Swalin, a a; Söderberg, a a 1967, l,s342o349.

Axel Fredric Oxenstjerna: Biographica o Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; H J Boström, Wasa hofrätts presidenter, led:er o tjänstemän ... 1776–1914 (1915); Ehrensvärd, a a; Å W Essen, Johan Liljencrantz som handelspolitiker (1928), s 256; C Forsstrand, Sophie Hagman o hennes samtida (3. uppl, 1921); Frykenstedt, a a; Grape, a a; Hochschild, a a, 1, s 69, o 3, s 53; Lamm, a a; A Larson, Sammansvärjn:en mot Gustav III (1959); Lewenhaupt, aal919;CG Nordin, Dagboksan-teckmar för åren 1786–92 (HH 6,1868), s 176 o 251; Johan Gabriel O, a a:n 1881, 1964 o 1965; Ridderstad, a a; E Tegengren, En anmärkningsvärd hofrättsråds-utnämn (Tidskr utg af Juridiska fören i Finland 1896); C Trolle-Bonde, Riksrådet o riksmarskalken grefwe Carl Bonde samt hans närmaste anhöriga, 2 (1895); B Wedberg, Konungens HD 1789-1809 (1922).

Eric Johan Gabriel O: Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; Grape, a a; ISP; Lamm, a a; Leijonhufvud, a a; Lewenhaupt, a a 1919; dens, a a 1936, s 21 o 54; A Moberg, Biogr anteckmar om officerskåren på aktiv stat vid K Göta livg 1741–1939 (1941); Swalin, a a; B G Söderberg, Södermanland (Slott o herresäten i Sverige, 1968), 2, s 89; E Åkerhielm, Sv gods o gårdar, 2. uppl, 2 (1930), s 520.

Axel Thure Gabriel O: S Bergh, SkS:s hist under första århundradet af dess tillvaro (HH 25. Bih, 1917); Carlander, 4:1, s 91 f; L Dahlgren, Ur Ransäters familjearkiv (3. uppl, 1923); S Ekman, Slutstriden om representationsreformen (1966); Eriksson, a a; Gillingstam, a a 1952–53; Grape, a a; [Hellberg,] a a, 9 o 12 (1873–74); ISP; I Johansson, a a; A Lewenhaupt, a a 1936, s 202; Segerstråle, a a; Swalin, a a; dens, Bidr till K M:ts kanslis personalhist efter 1809 (1892); Arsber för år 1878 (MRA 3, 1879), s 3 f.

Bengt Gabriel O: TU 5: 12, KB; H T Ohlsson, Biogr matr över sv kyrkans prästerskap 1934 (1934); Bengt O, Schartauaner o schartauanism (Hågk o livsintr, 2, 1922); SFL 1900–1940, 2 (1942); J Torbacke, Journalistik på osäkra villkor (1966); Väd 1935 (1934).

Eric Carl Gabriel O: Eric O (SvD 1 mars 1968); SFL 1956–60 o 1961–65 (1963–68).

Erik Carl Gabriel O: Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; E Bergvall, Officiell redogörelse för olympiska spelen i Sthlm 1912 (1913), s 544, 554 o 558; C M Björnstjerna, Anteckn:ar om Konungens lifg till häst ... (1932); H de Champs, Från gången tid (1948), s 66–70 o 77; T Ericsson, I fosterlandets tjänst. En studie i den sv arméunderbefälskårens fackliga strävanden 1901–22 (1978), s 44-50; dens, I skuggan av storstrejken. Krigsmakten o den militära föreningsrätten (Sc 1980), s 84 ff, 88 o 90 ff; dens, Genmäle (Sc 1981); dens, Den andra fackföreningsrörelsen (1983), s 119-122, 124 o 130 f; Generalstaben 1873-1923 (1923); T Gårdlund, Marcus Wallenberg 1864-1943 (1976); Hulthander; L Kihlberg, Karl Staaff, 2 (1963); T Lange, Kommentarer till Tom Ericssons uppsats i Sc 1980: 1 (Sc 1981); Militärt kring 1905 (1958), s 71 ffo 112 f; Bengt O, a a, s 187; E Palmstierna, Ett brytningsskede (1951), s 111–114; R Nygren, Disciplin, kritikrätt o rättssäkerhet (1977); Segerstråle, a a; SPG; L Tingsten, Hågkomster (1938); G G:son Uggla, Olympiska spelen i Sthlm 1912 (1912), s 114 o 117; Veckans porträttgalleri (H8D 6, 1904-05); Wilcke-Lindqvist, a a 1918-56; H Wrangel, Anmälan om aflidna led:er (KrVAH 1913), s 226-229; Väd (1912).

Elisaveta v Gersdorff-O: J Hammarlund, Elisaveta O (SvD 31 aug 1992); A Lagercrantz-Ohlin, Elisaveta, folkligast av alla folkbildare (SvD 26 juli 1975); S Malm, Kämpade för teater åt barn (SvD 27 aug 1992); Sv filmografi, 4 (1980), s 797, 5 (1984), s 807; o 7 (1989), s 485; I Waaranperä, Elisaveta död (DN 27 aug 1992); S G Winquist o T Jungstedt, Sv filmskådespelarlex (1973).

Arkivaliema: Broomé; Carlander, 3, s 416; Gillingstam, a a 1947 (PHT), s 47–50; dens, a a 1974; Hedar, a a:n; O Jägerskiöld, Torsjöarkivet (Donum Boethianum, 1950), s 156 f, 159–162, 164, 168 f o 173; E Lewenhaupt, UUB:s brefsaml:ar (Bibliogr undersökn:ar tillägn Claes Annerstedt, 1914), s 197; J Liedgren, Arkiv (Kulturhist lex för nord medeltid, 1, 1956), sp 222 f; L Sjödin, Kanslistilar o medeltida arkiv, 1 (MRA 1939), s 114; C G Styffe, Förord (AOSB 1:1, 1888), s X–XXVII; dens, d:o (d:o, 1: 2, 1896), s XX–XXIII; Tham, a a 1935, s XII–XXVII; I Wadén, Johan Widckindis högförräderi (KFÅ 1952), s 53 f.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Oxenstierna, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7880, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2017-10-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7880
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Oxenstierna, släkt, urn:sbl:7880, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2017-10-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se