Meriter

Quint, Kristina (Stina), f 13 april 1859 i Frillestad, Malm, d 30 okt 1924 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: soldaten o lantbrukaren Ola Q o Elna Kristina Svensdtr. Elev vid Privata småskolesem i Landskrona 74, ex där 7 juli 75, lär vid Åby fasta småskola, Södra Åby, Malm, ht 75–vt 76, inskr vid Sthlms folkskollärarinnesem 29 aug 76, ex där 26 maj 79, folkskollär i Arnö skola, S:t Nicolai, Söd, ht 80–ht 94, timlär i Henriette Löwens elementarskola för flickor i Nyköping 82–84, eo lär i Maria folkskola, Sthlm, 15 aug 84–vt 85, red för o utg av Folkskolans barntidn o chef för Folkskolans barntidn:s förlag från 92, led av styr för Kvinnoklubben, Sthlm, 98–11, av styr för Fören för kvinnans politiska rösträtt där 02–13, led av styr för o ekonomidir i Ekon fören Dagny 07–13, led av stadsfullm i Sthlm 12–19, av folkskoledir där 16–22, v ordf i styr för Moderata kvinnors rösträttsfören 17, led av styr för Allm valmansförb:s avd i Sthlm från 18, ordf i Moderata partiets kvinnokomm 19, i Sthlms moderata kvinnoförb från 22. – Ogift.

Biografi

Barnaårens otillfredsställda läshunger i förening med genuint litteraturintresse och pedagogisk begåvning kom att prägla Q:s livsgärning. Planer på att utge en barntidning för folkskolan diskuterade hon 1890 med två framstående publicister, Svensk läraretidnings Emil Hammarlund (bd 18) och Iduns Frithiof Hellberg (bd 18). Båda avböjde att delta i företaget, men med rekommendation från den inflytelserika Sophie Adlersparre (bd 1) kunde Q försäkra sig om många författares och illustratörers medverkan, innan hon i mars 1892 i Nyköping grundade Folkskolans barntidning. Den uttalade avsikten var att ge "folkets barn" god och billig läsning i "en bok som aldrig tar slut", och genom annonsering i lärarpressen uppmanades kollegerna att sprida den nya barntidningen i sina klassrum. Den djärva satsningen lyckades, upplagan steg och 1893 tillkom jultidningen Julklappen. I febr 1896 flyttade Q med sin växande förlagsverksamhet till Sthlm. Hon följdes av medhjälparen Lilly Hellström, dotter till bokhandlaren Emil Kullberg, i vars fastighet förlaget hade sin första redaktion.

Q insåg tidigt betydelsen av ett varierat förlagsutbud. Barntidningen och ungdomspendangen Linnea uppvisar den sedvanliga blandningen av fakta, fiktion och redaktionellt material, medan julpublikationen med sina generöst illustrerade sagor och berättelser mer framstår som belöningen efter läxan. Som mest inkomstbringande var denna förutsättningen för förlagets överlevnad. Med ojämna mellanrum utkom också i bokform den urklippsföljetong som från 1903 publicerades i barntidningen. Så småningom fick dessa utgåvor seriebeteckningen Barnbiblioteket Kamraterna – i tydlig konkurrens med Svensk läraretidnings framgångsrika och långlivade Barnbiblioteket Saga (1899–1954).

För redigeringen av förlagets skrifter hade Q. själv huvudansvaret även om hon sällan medverkade med signerade bidrag. Dock torde hon stå bakom en del av barntidningens faktamaterial, där hon kunde dra nytta av sina lärarkunskaper. Skolerfarenheter anas också i redaktionsbrevens för sin tid ovanligt personliga läsartilltal.

Avgörande för förlagets framgångar var Q:s förmåga att engagera goda och uppskattade skribenter och illustratörer. Bland dem som medverkade i hennes publikationer märktes Ottilia Adelborg, John Bauer, Elsa Beskow, Britta Ellström, Laura Fitinghoff, Selma Lagerlöf, Helena Nyblom, Jenny Nyström, Jeanna Oterdahl, Anna Maria Roos, Alice Tegnér, Gerda Tirén, Zacharias Topelius och Anna Wahlenberg. Samtliga dessa eftersökta namn återfanns också i huvudkonkurrenten Svensk läraretidnings skrifter. Det gällde emellertid inte Hjalmar Bergman som publicerade flertalet av sina sagor i Q:s julkalendrar.

1904–17 ägde Q en större fastighet i Elfvik på Lidingö, där hon på fritiden ägnade sig åt blomsterodling och amatörmålning. Tillsammans med livsledsagarinnan Lilly Hellström utvecklade hon ett ganska storslaget sällskapsliv, och de båda gjorde även flera längre resor i Europa. I deras frånvaro vilade förlagsansvaret på Q:s systerson, förstebibliotekarien vid KB Carl Efvergren, som själv publicerade material i barntidningen.

Q fick med tiden talrika sociala och politiska uppdrag; bl a representerade hon högern i Sthlms stadsfullmäktige 1912–19. Högerkvinnorna hölls länge utanför partiets valorganisation, Allmänna valmansförbundet, och Q deltog aktivt i försöken att bryta det partipolitiska utanförskapet och vinna partiet för kvinnlig rösträtt och för valbarhet till riksdagen. Ändamålet fordrade diplomatisk anpassning, och den 1917 konstituerade Moderata kvinnors rösträttsförening, där Q var vice ordförande, förespråkade därför en kompromisslinje där kvinnor gavs en högre rösträttsålder än män. Sedan rösträttsfrågan fått sin lösning sökte Allmänna valmansförbundet engagera även kvinnorna för högerns sak. På förbundets initiativ etablerades inför kommunalvalet 1919 en särskild valorganisation för kvinnorna, Moderata partiets kvinnokommitté, med Q som ordförande.

Q:s livsgärning vittnar om ett starkt kulturdemokratiskt patos, förvisso med borgerliga förtecken och präglat av tidens moraliskt-pedagogiska krav på barn. Hon är en av de ytterst få sv kvinnor som grundat och drivit ett förlag och en av Sveriges mest framgångsrika förläggare på barnboksområdet. Liksom Svensk läraretidnings förlags periodika för barn innehöll Q:s publikationer vid sidan av oundvikligt utfyllnadsgods också mycket som bidrog till den sv barnlitteraturens uppblomstring under decennierna kring sekelskiftet 1900. Den stimulans det innebar för skedets barnboksskapare att i denna form nå ut till hundratusentals barn kan knappast överskattas. – Q:s företag uppgick 1930 i det av familjen Bonnier året innan förvärvade Åhlén & Åkerlunds förlag ab. Efter namnbyte 1950 till Kamratposten utkommer Folkskolans barntidning förfarande (1996) på Bonniers Special tidningsförlag.

Författare

Sonja Svensson

Arkivuppgifter

Brev o kopior av andra hand:ar ang Q hos art:förf. – Brev från Q i KB (bl a till Selma Lagerlöf), UUB, Stiftelsens för förvaltn av SAF:s tillgångar arkiv, Sthlm, o i Hfors univbibl.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Något om krukroskultur. Af John Hopper (Bihang till Svea, illustr veckotidn, 1887, Sthlm, fol, s 93 f [i nr 24]; pseud). – Vill du ha din trädgård fin? (Idun, 1888, Sthlm, fol, s 149 f [i nr 22]; sign Stina Q). – Fogel-lill (Idun, 1889, s 298 [i nr 35]; dikt under pseud John Hopper). – Sign bidrag i tidn nedan, främst Folkskolans barntidn 1892: 5, 11, 13, 25,1893:1, 14, 24,1895:1,1903: 20, 1907: 36,1921:1, Linnea, 1895: 12,Julklappen 1896, 1898.

Redigerat o utgivit: Folkskolans barntidning. Illustr läsning [1914–24: tidning] för de unga ... Årg 1-33: nr 28, 1892-1924. [1–5:5:] Nyköping, Sthlm. 4:o. (1911–1924 red tills med L Hellström.) Var årg 36–41 nr å c:a 8 s. [1892 även Julnr, 24 s, fortsatt av Julklappen, se följ. Jan–nov 1898 även en Fjor- tondedagsuppl, 17 nr å 8 s. 1903–24 följetongsbilagor, oftast även utg i bokform samma eller följ år i en delvis i efterhand numrerad serie Barnbiblioteket Kamraterna, nr 1–23, 1904–25.] – Julklappen. Folkskolans barntidning,Julnr.Årg [l]-32,1893-1924. [1-3:] Nyköping, [4-32:] Sthlm. Fol. 12 å 16 s/år. [Från 1897 som självständig tidn.] – Linnea. Illustr ungdomstidn. Årg 8–12, 1895–99. [8–9: nr 1:] Nyköping, Sthlm. 4:o. 1895: 9 nr, sedan var årg 12 nr å 16 s. – Till föräldrar. Tidskr för spridande af goda uppfostringsgrundsatser. Årg 1–12, 1897–1908. Sthlm. 4:o. Profnr. N:r 1–12, 1897–1902, o 13–18, 1903–08, å 15 s. [Gratisbilaga till Folkskolans barntidn.] (Tills med [P M E Pettersson, pseud] Harald Östenson.) – Guldslottet. Barnens julbok innehållande sagor o berättelser ... N:o 1–26, 1899–1924. Sthlm. Skoluppl (lilla uppl) c:a 96 s/nr, bokhandelsuppl c:a 128 s/nr. 1, skoluppl: 2.–3. uppl s å [omsl]. – Lilleputt. Barnens minsta [1909-24: lilla] julbok. En saml sagor o berättelser ... N:o 1-22, 1903-1924. Sthlm. 1: 95 s, 2–22: c:a 128 s/nr. – Trisse. Barnens lillajulklapp. (Berättelser och) Sagor. N:r 1–18, 1907-24. Sthlm. C:a 64 s/nr. - Prinsessan Rosengull. Sagor. [Omsl:] Tilläggshäfte till Guldslottet. [2-17:] Rosengull. Sagor ... [Omsl:] Tilläggsh till Lilleputt. [Årg 1-17,] 1908–24. Sthlm. C:a 47 s/årg. – Tummetott. Saga. [2-14:] Sagor (och berättelser). [Omsl:] Tilläggsh till Guldslottet. Årg [1]-14,1911-24: C:a 47 s/årg. [Omsl.] - Riddaren av guldkorset. Sagor. [Omsl:] Tilläggsh till Julklappen. Sthlm 1913. 48 s. – Gullebrand. Sagbok för barn. [Omsl:] Tilläggsh till Julklappen 1917(–24). Årg 1–8, 1917–24. Sthlm. 48, 32, 30, 32, 30, 32, 32, 32 s. – Bearb: M Reid, Örnöga, indianberättelse ... återgiven, Sthlm 1916, 144 s (Barnbiblioteket Kamraterna, bd 15) [följetongsbilaga till Folkskolans barntidning 1916, nr 2–35], enl Svensk bok-katalog även i en utg 1917.

Källor och litteratur

Källor o litt: B Björkenlid, Kvinnokrav i manssamhälle (1982); Lundstedt; S Nicklasson, Högerns kvinnor (1992); SMoK; Sthlms stadsfullm 1913–1938 (1938); J Svedjedal, Bokens samhälle, 1–2 (1993); S Svensson, Läsn för folkets barn. Folkskolans barntidn o dess förlag 1892-1914 (1983); L Wahlström, Den sv kvinnorörelsen (1933); C Österberg, Sv kvinnor – föregångare, nyskapare (1990).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kristina (Stina) Quint, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7463, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sonja Svensson), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7463
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kristina (Stina) Quint, urn:sbl:7463, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sonja Svensson), hämtad 2024-04-26.