Meriter

Christopher Eichhorn, f. 26 okt. 1837 i Stockholm (Ad. Fredr.), d. 3 dec. 1889 där (Maria). Föräldrar: bryggaren Melchior Johan Eichhorn och Agneta Carolina Malmgren. Intogs vid Klara h. lärdomsskola 3 febr. 1846, vid Stockholms gymnasium 1851; student vid Uppsala univ. 18 maj 1855; kansliex. där 27 maj 1864; e. o. amanuens vid K. biblioteket 23 juni s. å.; e. o. kanslist i Ecklesia-stikdep. exp. 15 juli s. å.; andre amanuens vid K. bibliotieket 27 okt. 1865; amanuens där 7 dec. 1877; erhöll stipendium från Svenska akademien 7 juli 1864 samt reseanslag från K. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien 17 juli 1868; förordnad att verkställa inventering av Nationalmusei samlingar av konst- och konstindustriföremål 12 aug. 1881; sekr. i Svenska autografsällskapet 25 mars 1876–28 april 1885; en av stiftarna av Svenska fornminnesföreningen och dess v. ordf.; en av instiftarna av Föreningen för grafisk konst, styr.-led. där; medarbetare i Aftonbladet 1864–69, i Stockholms dagblad 1870–85, i Nya dagligt allehanda 1872 samt i flera tidskrifter, bl. a. Ny Illustrerad Tidning, Framtiden och Nu.

G. 27 april 1873 i Stockholm (Kat.) m. Emma Charlotta Grundberg, f. 2 sept. 1849, d. 12 okt. 1934 i Stockholm (Osk.), dotter av lantbrukaren Carl Gustaf Grundberg och Christina Hellström.

Biografi

E:s förfäder voro länge sämskmakare och saffiansfabrikörer (se släktart.), men hans fader bröt denna yrkestradition. Han lämnade Kungsholmen, där det Eichhornska garveriet var beläget, och inköpte 1829 en fastighet på Norrmalm i hörnet av Repslagaregatan, och Adolf Fredriks södra kyrkogata, där han inrättade ett bryggeri. När änkan två år efter hans död gifte om sig med bokhållaren i bryggeriet Oscar Schedin, innebar detta en djupgående förändring av förhållandena i hemmet. E. kom inte överens med styvfadern och förlät aldrig modern det nya äktenskapet. Han vantrivdes hemma och vistades helst hos sin släkting på mödernet, garvaren och samlaren Jacob Westin på Kungsholmen.

Från skoltiden i Klara har en samtida iakttagare skildrat E:s svårighet att finna sig till rätta bland kamraterna, från vilkas lekar han var utestängd genom sin klumpiga kroppsbyggnad och bristande rörlighet, men framhållit, att hans begåvning i gengäld anvisade honom platsen som primus. Terminsbetygen verifiera detta; det var med de yppersta vitsord E. lämnade Stockholms gymnasium för att fortsätta studierna i Uppsala.

Några djupare impulser av den akademiska undervisningen, synes E. under sin nioåriga vistelse vid universitetet ej ha mottagit. Han besökte B. E. Malmströms föreläsningar om fosforismen och anslog två terminer att åhöra professor J. H. Schröders föreläsningar i svensk fornkunskap, av vilka E. lika litet som någon annan av åhörarna tycks ha haft nämnvärd behållning. Vissa drag hos den originelle Schröder, som av E. framdragits, tyda emellertid på att han i denne kan ha funnit en befryndad lärdomstyp. E. omnämner hans vakna fosterlandskänsla, hans samlingar av böcker och konstverk. E. uppger även, att han ansåg sig särskilt gynnad av Schröder,. då han, »ehuru helt nybakad, fick begagna Palmsköldska samlingen».. En första förtrogenhet med historisk forskning hade E. förvärvat, redan under skolåren. En minnestecknare uppger, att hågen för litterära och kulturhistoriska forskningar vaknat mycket tidigt hos. honom och att han vid sammanträffandet med studentkamraterna i Uppsala redan var »så bevandrad på dessa fält, att han snart fick anseende av att vara en auktoritet». Mer än miljön i bryggarhemmet, där bouppteckningen efter Melchior E. utom det materiella kulturgodset endast upptar »en liten samling böcker» och »en bättre d:o musikalier», betydde samvaron med Jacob Westin. Redan 1853 hade denne i brev till E. berört frågor i samband med bokauktionerna, och 1856 tackar han den yngre forskaren för hans upplaga av Columbus: »Utom det värde det för sig själv äger skall det alltid vara mig dyrbart såsom förstlingen av Din litterära verksamhet. Jag-gratulerar Dig att hava beträtt denna bana på ett så lyckat och hedrande sätt och tillönskar Dig hälsa och krafter att till svenska lärdomshistoriens gagn länge därpå fortgå». Westins mål som samlare, att förvärva sådant, som kunde kasta ljus över Sveriges hävder, land och folk, forna och nuvarande utveckling, torde också ha bestämt E:s nationella inriktning, vilken endast ytterligare befästes i 1850-talets av sengötiska idéer genomsyrade Uppsala.

Sina studier bedrev E. länge utan någon examensnyttig organisation. P. Hanselli uppmanade honom 1858 att ta itu med sin examen, »utan avseende på gentil eller ogentil examen, ty betyg göra för dig ingenting till saken men diplomet är av vikt» och rådde honom att avlägga gradual- eller kansliexamen och att under tiden »abstrahera från alla andra griller, vare sig antiqua eller hodiema». Det var emellertid först på 1860-talet, som E. gjorde allvar därav efter att en tid ha haft för avsikt att lämna universitetet, pressad av skulder, sedan familjens tidigare goda ekonomiska ställning blivit undergrävd. I ett brev till B. von Beskow 1864 omtalar C. W. Böttiger, att E., trots mycket solida kunskaper även i de gamla språken och ehuru i det närmaste färdig att taga graden, nu inskränkt sig till kansliexamen för att fortare komma in i K. biblioteket.

Den senare perioden av E:s Uppsalavistelse präglas framför allt av hans ledamotskap i Namnlösa sällskapet, där han 24 april 1861 invaldes som den åttonde i kretsen och på hösten s. å. utsågs till ordförande. Inom detta sällskap hörde E. avgjort till de smärre poetiska talangerna. Hans diktning har en tidstypisk efterklangsprägel, där gängse inslag av Runeberg och elegiska tonfall från Stagnelius och Malmström blandas med mera burdusa effekter i von Brauns stil. På utgivandet av medlemmarnas alster i kalendern »Isblomman» och »Sånger och berättelser af Nio Signaturer» nedlade E. ett uppskattat arbete. I Namnlösa sällskapet framstår han, såsom Henry Olsson påpekat, närmast som en avläggare av den stockholmska typ av ordensbroder, som utformats i »Gröna stugan» och liknande sällskap. E:s materialistiska läggning, som bl. a. yttrade sig i en anmärkningsvärd svaghet för bordets njutningar, synes också ha varit fullt utbildad före Uppsalatiden och utgjorde i Namnlösa sällskapet ett omtyckt mål för kamraternas skämt liksom hans rykte som erotisk konnässör, vilket bl. a. grundade sig på översättningen av Decamerone. L. Dietrichson har meddelat sitt intryck av E. från denna period såsom »en underlig Blanding av en virkelig laerd Bibliograf og en tilgjort let Bon-vivant».

Efter återkomsten till Stockholm och inträdet i K. biblioteket grävde E. alltmera ner sig i arbete, driven av sin rastlösa forskariver och sin dåliga ekonomi med eftersläpande skulder från Uppsala och nya kreditorer väntande utanför biblioteket vid. månadsskiftena. Redan 1867 påtalar G. Snoilsky »den fördärvliga ensamhet», vari E. inlåtit sig, och efter hand utformades en arbetsordning, som väsentligen måste ha bidragit till att undergräva E:s hälsa, då han efter några få timmars sömn brukade stiga upp mitt i natten och till gryningen arbeta på sina uppsatser vid ett stearinljus. På biblioteket var E:s tjänstgöring under 1870-talets slut förlagd till utländska avdelningen, där han bl. a. ordnade facken »Skön konst», »Arkeologi», »Paleografi», »Teater» och »Musik». De första åren på 1880-talet tjänstgjorde E. som föreståndare för läsesalen och låneexpeditionen; under årtiondets senare del tvangs han av en ögonsjukdom till långvariga tjänstledighetsperioder. Vid sidan av biblioteksarbetet uppehöll E. ett forcerat författarskap som recensent i dagspressen av konst, litteratur och teater förutom den mängd uppsatser och arbeten i kulturhistoriska ämnen jämte översättningar han strödde omkring sig.

Denna utslitande publicistik var priset, som E. betalade för att tillfredsställa sitt samlarbegär. »Under hela sin livstid», skriver F. von Dardel, »var mannen ständigt harcelerad av kreditorer; huru han vigilerade, omsatte sina lån och åter kunde uppträda som köpare vid nästa auktion, är ofattligt». Dardel uppger, att E. under några och tjugu års tid hopbragt sina samlingar. Av E:s anteckningar, som L. Looström begagnat för sin översikt av de Eichhornska samlingarna i Bukowskis auktionskatalog, framgår, att de tidigaste förvärven gjordes redan under studentåren. De katalogiseringsarbeten E. senare utförde åt Chr. Hammer och Bukowski bidrogo mäktigt att stimulera hans egen verksamhet som samlare. Vad som förlänade E:s samlingar deras egenart var den svenska linje han följde vid förvärven till sin bostad i Ebba Brahes palats vid Götgatan. Målningsgalleriets porträttavdelning sträckte sig från Gustav II Adolfs tid till 1800-talets mitt, genre-, landskaps- och historiemåleriet från senare delen av 1600-talet till 1700-talets slut. Handteckningssamlingen räknade över 2,000 nummer och innehöll bl. a. värdefulla originalritningar med uppmätningar, fasader och detaljer av svenska slott. Härtill kommo biblioteket med tyngdpunkten på de äldre svenska författarna samt bokbandssamlingen, som innehöll en betydande mängd franska band.

E:s samlargärning får ses i samband med hans vetenskapliga forskningar. Sin tidigaste insats gjorde han som litteraturhistoriker och bibliognost med utgivandet 1859 av »Upptäckta svenska pseudonymer och homonymer». Ett vidare rykte medförde återupptäckten av Asteropherus' drama Tisbe, som E. 1862 uppspårade i en antikvarisk bokhandel i Stockholm och följande år utgav »på ett för den tiden i det hela ganska förtjänstfullt sätt, även om ej så få felläsningar och tryckfel insmugit sig i hans text» (Meyer). Av huvudsakligen bibliografisk karaktär är också undersökningen »Prosadikten i Sverige under frihetstiden», vars diskretion beträffande dokumenteringen kan sägas vara kännetecknande för E:s publiceringsmetoder i allmänhet. Hans uppsatser i Ny Illustrerad Tidning med ämnen från Bellmans tid betecknades 1879 av H. Schück såsom nästan det enda av värde, som på historisk väg dittills gjorts för kännedomen om skalden. Bland de editioner av svenska författare, som E. utgav, innehåller hans Bellmansupplaga mestadels förut outgivna skrifter. E:s Bellmansdyrkan uppkallade honom till protest mot Fryxells subjektiva framställning av Bellman som människa. Såsom medhjälpare åt Hanselli deltog E. i den mycket onöjaktiga redaktionen av äldre svenska författares arbeten samt författade en stor mängd biografier i nya följden av Svenskt biografiskt lexikon.

Ojämförligt större betydelse fick emellertid det konsthistoriska författarskap, som E. från 1860-talet och framgent nästan uteslutande kom att ägna sig åt. Jämte C. G. Brunius, Hans Hildebrand och N. M. Mandelgren framstår E. som en av föregångsmännen för en historiskt inriktad konstvetenskap, varvid han bedrivit både föremålshistoriska, miljö- och personhistoriska forskningar. E:s känsla för den svenska konsten spirade delvis ur samma jordmån som A. Hazelius' gärning. Hur E. sökte utjämna motsatserna mellan den folkliga kulturen och högkonsten framgår av .ett yttrande! texten till Mandelgrens »Samlingar till svenska konst- och odlings-historien», där han framställde konstens stora utbredning fordom i Sverige såsom ett bevis på det folkliga konstbehovet. I uppsatsen »Om forskningen för Sveriges äldre konsthistoria» klarlade E., i viss mån i motsättning mot C. G. Estlander, mängden av väntande forskningsuppgifter och hävdade vikten av planmässigt bedrivna fältarbeten och arkivstudier, varvid han särskilt framhöll räntékammarböckernas och de övriga i Kammararkivet förvarade räkenskapernas betydelse för kännedomen om renässansens konst. Inom denna periods porträttkonst faller också huvudparten av E:s egna forskarinsatser, varigenom vi veta namnen, säger K. E. Steneberg, på »icke blott Erik XIV:s hovkonstnärer utan även några målare, som under 1500-talets slut och in på Gustav II Adolfs tid varit sysselsatta inom porträttfacket». Bland de namn E. ur handlingarna lyckats framdraga må nämnas Cornelius Arendtson, Laurentius Platz, Jacob van Doordt och Jacob Henrik Elbfas. På komparativ väg lyckades E. bestämma tidpunkten för David Becks och Sébastien Bourdons Sverigevistelse. Ett värdefullt uppslag, som en senare tids barockforskning kunnat fördjupa, var studierna över Karl XII: s estetiska intresse, vilka Strindberg i »Det nya riket» hänsynslöst förlöjligade. Ett urval av sina uppsatser i konst-, litteratur- och kulturhistoria samlade E. i »Svenska studier» och »Nya svenska studier». I företalet till det förra verket angav han den fosterländska synvinkel, varunder de vitt skilda ämnena sammanhöllos. Även i det flertal broschyrer, där E. påyrkade de Hammerska samlingarnas bevarande inom landet såsom grunden för ett konst- och slöjdmuseum, vädjade han till de nationella känslorna. Den som ej vid tanken på förevisandet och försäljningen i utlandet av namnkunniga svenskars tillhörigheter »erfar en känsla av vemod och blygsel, hans fosterländskhet måtte åtminstone vara av det något lugna slaget», skrev han 1874 i »Frågan om ett konst- och slöjdmuseum inför riksdagen».

De rikaste frukterna av E:s konsthistoriska vetande kommo Meyers »Allgemeines Künstlerlexikon» och Nordisk Familjebok till godo, där hans artiklar i största utsträckning grundade sig på primärforskning och där E. öste ur de samlingar av autografer och excerpter han sedan sitt adertonde år hopbragt. I sitt slutliga skick omfattade de handskrivna eller av urklipp bestående samlingarna i bibliografi, svensk konst och odlingshistoria, biografi, svensk vitterhet m. m. omkr. 10,000 blad, innehållande uppgifter om målare, bildhuggare, kopparstickare och konsthantverkare. Uppgifterna inledas med biografiska notiser, sammanställda ur arkivens material, »Utdrag ur riksregistraturet, hovkassoräkningar, passprotokoll, outgivna brev m. m. avlösa varandra i snabb följd», säger C. D. Moselius, som grundligast genomgått denna samling. Biografierna avslutas med ceuvreförteckningar, vid vilkas utarbetande E. utnyttjat den förtrogenhet med föremålen han erhållit som katalogförfattare åt Bukowski. Moselius har erinrat om den betydelse E:s anteckningar haft för verk som G. Göthes Sergelmonografi och O. Levertins arbete om N. Lafrensen d. y.

Från E:s verksamhet som recensent i dagspressen ge hans konsthistoriska artiklar ett intressant bidrag till kännedomen om den framstående konstforskarens smak, när han ställdes utan traditionens stöd. Redan Olof Granberg påpekade E:s brist på förmåga att bedöma det nyare, av Paris påverkade måleriet. Den obundenhet han i övrigt visade gentemot halvrealismens konstteori gällde inte den moderna konsten, där han stod på den Vischerska estetikens grund. Varken det düsseldorfska eller det franska inflytandet fann han tilltalande; närmast motsvarade den gryende realismen hos Edv. Bergh och P. D. Holm hans krav på en nationell konst.

Efter E:s död såldes hans samlingar på en serie auktioner, med undantag för vissa grupper av föremål och handlingar.

Författare

Sten Lundwall.

Arkivuppgifter

Samlingen av bokbindarestämplar tillföll Nationalmuseum. Av autografsamlingen erhöll K. biblioteket vad som rörde konst och konstnärer (12 portföljer; sign. I. 15), medan handlingarna rörande skrän och hantverk, i runt tal bestående av 6,600 handlingar fördelade på 100 olika skrån, tillföllo Nordiska museet. E: s anteckningar behöl-los av stärbhuset, tills Emil Hultmark 1938 förvärvade dem på en bokauktion i Stockholm. I K. biblioteket finnas sex portföljer (Ep. E. 5 b) med brev till E. I Uppsala univ.-bibliotek finnas av E:s handskrifter »Svenskt signaturlexikon» (sign. U 240 n) samt en genealogi över släkten Koch (Westin 994).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Noghre klincz-dichter och andre poetiske skriffter . . . til trykket lemnade aff EeN Musernes WyrdHsamme Ällskare. [Sthm 1855.] 4 bl. (Anon.) — Schema för fullständig svensk litteratur-förteckning 1483— 1830. Förra afd. Författare-, signatur- och pseudonym-lexicon. Göteb. 1856. 4:o 2 bl. (Anon. rubr.-titel. Tr. i 30 ex.). — En alldeles splitterny och oförnuftigt kostlig wisa om lifwets bok. Efter mångas åstundan till trycket befordrad af Habakuk M:son Cornutus .. . Femte uppl. Uddewalla 1857. 2 bl. (Pseud.) •—¦ Librorum in Svecia prohibitorum seculorum XVII et XVIII elen-chus [et] Ad elenchum librorum in Svecia prohibitorum supplementum primum. Göteb. 1857. 4:o 3 bl. (Anon. rubr.-titlar. Tr. i 16 ex.). — Phyllis. Uddevalla 1857. 4 bl. (Anon.; undert.: C. de F.) — Upptäckta svenska pseudonymer. Ett supplementblad till E. Weller's Index pseudonymorum. Första saml. Sthm 1858. 4:o 2 bl. (Anon. rubr.-titel). — Disticher. A. N. B. Upps. 1859. 4:o 7, (1) s. (Anon.) — Upptäckta svenska pseudonymer och homonymer. 1*. Sthm 1859[—61]. 4:o 8 s., 4 bl. (Anon.; föret, undert. C. E.) [Suppl. jämte frågeformulär] [Strängnäs 1861. Tr. i 62. ex.] 8:o 1 bl. (Sign. C. E.). — De tre. En dröm, berättad i Z. T. D. F. S. vid festen den 11 november 1860. Upps. 1860. 12 s. (Anon.) — Hertig Magnus och hafsfrun. Vårsång. En solnedgång om våren. Excelsior. Af Longfellow (Isblomman. Dikter af upsalastudenter, Ups. 1861, s. 89—102; anon.; sign. —i—). — Prinsessan med vingarne. Saga, uppläst i Z. T. D. F. S. vid festen den 17 november 1861. Sthm 1861. 13 s. (Anon.). —¦ Undersökning om skriften Les anec-dotes de Suéde och dess verklige författare (Nord. univ.-tidskr, Årg. 8, H. 4, 1863, s. 40—72; även särtr. Upps. s. å. 35 s.). — Prosadikten i Sverige under frihetstiden. Literaturhistoriska anteckningar (Nord. univ.-tidskr, Årg. 9, H. 4, 1863, s. 1—40; även särtr. Upps. 1865, 1 bl, 40 s.j. — Svenska konungar och deras tidehvarf. En samling fotografier ... af M. Josephson. [Med text af C. Eichhorn]. Sthm [1864—|66f—671. 4:o 16 s. text, 80 portr.-bl. 2:a uppl. [Endast text nytr, anon.] Ibid. 1867. [Ny uppl.:]... En samling af 100 porträtt... valda och beskrifna af C. Eichhorn. Sthm 1890. 4:o 16 s, 100 pl.-bl. 2:a [!] uppl. [Omsl.-beteckn.] 1893. — Sändebref till hvar och en, men i synnerhet mina vänner orthodoxerna och svavelpredikanterna från [bild av djävulen på en flammande tron]. Tryckt härnere. Sthm 1864. 30 s, 1 bl. & omsl. (Anon.) Andra gången s. å. — Tillägg [ang. J. L. Runebergs senare författarskap] (I. O. J. Rancken & L. Dietrichson, Johan Ludvig Runeberg och Fänrik Ståls sägner, Sthm 1864, [2], s. 78—88; sign. C. E.). — Samlingar till svenska konst- och odlings-historien. Utg. af N. M. Mandelgren. H. 1—2*. Sthm 1866, 68. 4:o 10 textbl, 10 pl.-bl, 2 st. omsl. (Texten av E.; anon.). — Ur gamla tiders lif. Strödda anteckningar. 1—3 (Ny illustr. tidning, Bd 2, 1866, s. 310—311, 340, 342; Bd 3, 1867, s. 82—83; anon.). •— Michael Heberers von Bretten resa i Sverige 1592 (Ur gamla tiders lif, 4 = Ny illustr. tidning, Bd 3, 1867, s. 170—171, 180, 182; sign. —rn). — Ett bjudningsbref till bröllop för 200 år sedan (Ur gamla tiders lif, 5 = Ny illustr. tidning, Bd 3, 1867, s. 207; anon.). — Ett grefligt slott på landet år 1686, 1—2 (Ur gamla tiders lif, 6 = Ny illustr. tidning, Bd 3, 1867, s. 234—235, 243—244; sign. —rn). — Gustaf III:s nationella klädedrägt (Ur gamla tiders lif, 7 = Ny illustr. tidning, Bd 3, 1867, s. 265—267; sign. —rn). Ett drag i Carl XII:s karakter (Ibid, s. 339; sign. —rn; även 1 förf:s Svenska studier, 1, 1869). — En verklig romanhjeltinna från rococon (Ur gamla tiders lif, 8 = Ny illustr. tidning, Bd 4, 1868, s. 50—51; sign. —rn). —¦ Teologien och moderna (Ur gamla tiders lif, 9 = Ny illustr. tidning, Bd 4, 1868, s. 91—92, 114—115; sign. —rn). — En fransk resandes [Auberg du Maurier] anmärkningar 1637 (Ur gamla tiders lif, 10 = Ny illustr. tidning, Bd 4, 1868, s. 154—155; sign. —rn). — Borgerlig handel och vandel under drottning Kristinas tid (Ur gamla tiders lif, 11= Ny illustr. tidning, Bd 4, 1868, s. 381—382, 413—416; sign. —rn). — Ett och annat om det forna studentlifvet, 1—2 (Ur gamla tiders lif, 12 = Ny illustr. tidning, Bd 5, 1869, s. 58—59, 150). — Karl XII som konstvän (Framtiden, Bd 2, 1869, s. 289—299; även i förf:s Svenska studier, 1, 1869). — Om forskningar för Sveriges äldre konsthistoria (Framtiden, Bd 2, 1869;' även i förf:s Svenska studier, 2, 1872). — Ett hittills okändt drama från 1600-talet (Framtiden, Bd 2, 1869, s. 911—924, 1052). — Svenska studier. Strödda bidrag till fäderneslandets odlings-, litteratur- och konsthistoria. Sthm 1869. 3 bl, 282 s.; Ny saml. Sthm 1872. 3 bl, 290 s, 1 bl.; Nya svenska studier... Sthm 1881. 2 bl, 270 s, 2 pl.-bl. — Kort öfversigt af Christian Hammers konst- och kultur-historiska samling... Sthm 1870. VIII, 88 s. (Anon.j [Fr. övers.:] Description succinte des collections rélatives å 1'histoire de l'art et du travail, de M. Christian Hammer å Stockholm. Sthm 1871. VIII, 153, (3) s. (Anon.) [Ty. övers.:] Kurze Uebersicht der kunst- und kulturgeschichtlichen Samm-lungen im Besitze von Christian Hammer in Stockholm. Berlin [1872]. VIII, 156, (3) s. (Anon.). —• En nationel byggnadsfråga. Den tillämnade byggnaden för Kungl. biblioteket (Ny illustr. tidning, Bd 6, 1870, s. 38—39; sign. —rn). — Sällskapspoesien under Karlarnes tidehvarf, 1—3 (Ur gamla tiders lif, 13 = Ny illustr. tidning, Bd 6, 1870, s. 47—48, 74—75, 114—115; sign. —rn). —¦ Den svenska konsten under drottning Kristinas tidehvarf. Konsthistorisk skizz (Ny illustr. tidning, Bd 6, 1870, s. 178—179, 195—196). — Svenska folket i sina ordspråk, 1—2 (Ur gamla tiders lif, 14 = Ny illustr. tidning, Bd 6, 1870, s. 202, 222—223; sign. —rn). — Politiska betraktelser från Sveriges medeltid. Ett hittills okändt motstycke till Konunga- och höfdinga-styrelsen (Framtiden, Bd 3, 1870, s. 15—24; även i förf:s Svenska studier, Ny saml, 1872). •—¦ Kort öfverblick af Christian Hammers konst- och kulturhistoriska museum. Sthm 1871. 15 s. (Föret. sign. C. E.). —• En röst från utlandet i svenska slöjdernas lifsfråga. [Jämte: Ett ord om Hammers museum, av M. Lagerberg.] Sthm 1871. 16 s. (Särtr. ur Aftonbladet, 1871, n:o 53 [och Göteb. handels- och sjöfartstidn, 1871, n:o 4]; anon.) — Sommaire du musée rélatif ä l'histoire de 1'art et du travail de M. Christian Hammer, å Stockholm. Sthm 1871. 16 s. (Anon.). — Svenska byggnadskonsten. Historisk öfversigt (W. Liibke, Arkitekturens historia. . . öfvers. ... af J. L. v. S[ydowj, 1871, Tillägg: s. 617—734, samt förord s. VI—VIII). — Synopsis of Christian Hammer's museum of art and antiquity, Stockholm. [Sthm 1871]. 16 s. (Anon.; föret, undert.); Synopsis of Christian Hammer's museum of art and antiquity, Stockholm... Sthm 1876. 4:o 19, (1) s. & omsl. & 2 bl. bil. (Anon.; föret, undert.). — Ifrågasatt konst-industri-museum i Stockholm. H. [1J—3. Sthm 1872—73. 16 s.; 14 s., 1 bl.; 15, (1) s. (Anon.). — Skall vår industri gå framåt eller gå under? Några frågor och svar. Sthm 1872. 8 s. (Anon.J [Eng. övers.:] Is our industry to rise or sink? Some few questions and answers. Sthm 1876. 8 s. (Anon.J [Fr. övers.:] Notre industrie doit-elle progresser ou périr? Quelques questions et quelques réponses. Sthm 1872. 8 s. (Anon.). — Guillaume Boyen (Wilhelm Boy), peintre, sculpteur et architecte beige. Étude biographique. Bruxelles 1872. 43 s, 1 pl.-bl. (Tills, med H. Odelberg; särtr. ur: Annales de 1'Académie d'archéologie de Belgique, 28, , 1872, s. 94—132, 1 pl-bl.). — En ung karolin [Olof Stjernhöök], 1—2 (Ur gamla tiders lif, 15 = Ny illustr. tidning, Bd 8, 1872, s. 270—271, 278—279; anon.). — Ur lvxens historia ([Ur gamla tiders lif, 16] = Ny illustr. tidning, Bd 8, 1872, s. 354—355; anon.). — De la question d'achat de la collection Hammer pour le compte de 1'état de Suéde. Apercu historique et éclaircissements par C. E. Extrait des N:os 103, 111 et 130 du journal suédois »Aftonbladet»... pour 1872. Sthm 1873. 23 s. (Sign.).— Äldre svenska folkvisor. Meddelade och belysta (Sv. fornminnesfören:s tidskr, Bd 2, 1873—1874, s. 69—78). — Frågan om ett konst- och slöjdmuseum inför riksdagen. Sthm 1874. 24 s. (Avtr. med tillägg ur Göteb. handels- och sjöfartstidn.; anon.). — Ett par ord om kärleken till böcker (Nu, Årg. 1, 1874/75, s. 2—5; omtr. i förf:s Nya svenska studier, 1881). — En holländsk ambassad i Stockholm under Gustaf Adolf, 1—2 (Ny illustr. tidning, Bd 10, 1874, s. 141, 144, 159—-160, 162; sign. —rn). — Förteckning öfver en stor och dyrbar samling porträtt af namnkunniga personer, taflor, antika möbler och andra konstföremål, som komma att genom auktion försäljas å Salsta slott i Upland den 12 maj 1875. Sthm 1875. 2 bl, 31, (1) s. (Anon.). — Biblio. graphie de 1'archéologie préhistorique de la Suéde pendant le XIX:e siécle [par O. Montelius] suivie d'un exposé succinct [par C. Eichhorn]... Sthm 1875, s. 91—106. (Exposéns titel: Les sociétés archéologiques de la Suéde; variant-uppl. finnas). —• Målare och målningar från Sveriges renässans (Nu, Årg. 1, 1874/75, s. 168—175, 200—205). — När mormorsmormor var på bal (Ibid, s. 293—298). •— Det publicistiska lifvet under vår första tryckfrihetstid. Några drag (Ibid, s. 461—469). — Dikter och berättelser. Sthm 1876. VII s, 1 bl, 250 s, 1 bl. — Förteckning öfver framlidne kaptenen Baltzar Cron-strands . . . boksamling... [Bokauktionskatalog]. Sthm 1876. 2 bl, 95 (1) s. (Anon.). — En granne. [Dikt] (Nu, Arg. 2, 1876, s. 368). — Skulpturen under Karlarnes tidehvarf (Ibid, s. 395—400). — Nyare svensk landskapsbeskrifning (Framtiden, N. F, Årg. 1, 1877, tr. 1878, s. 399—409). — Bellman och hans senaste biograf. Granskning af prof. Anders Fryxells teckning af Carl Michael Bellman och nya bidrag till dennes lif och karakteristik. Sthm 1879. 95, (1) s. — Bellman på Djurgården. Minnesblad vid bystens halfsekelfest. Sthm 1879. 47, (1) s, 1 pl.-bl. — Autografer i böcker. Efter ett föredrag hållet i Sv. autografsällskapet [1—3] (Sv. autografsällsk:s tidskr, 1, 1879/88, s. 17— 27, 67—68, 88—91; 2—3 sign. —rn). Carl Gustaf Qvarnström (Sv. biogr. lexikon, N. F, Bd 8, 1879—81, s. 305—318; sign. —rn.; även särtr. 1880, 16 s.; ej anon.). — De bildande konsternas historia i kort öfversigt. För skolor och sjelfstudium bearb. Med 80 afbildn. Sthm 1881. 194 s. — Kalmar slotts konsthistoria under renässansen. Kort öfversigt. Efter ett föredrag... 1880 (Sv. fornminnesfören:s tidskr, Bd 4, 1878—1880, tr. 1879—81, s. 218—238; även särtr. 1881, 23 s.). — Bibliographie des ouvrages de poésie et de théåtre frangais, faisant partie de la bibliothéque de feu M. le baron de ***. Sthm 1882. 2 bl, 96 s. (Anon.; tr. i 125 ex.). — Gripsholms slotts konsthistoria under renässansen. Kort öfversigt (Sv. fornminnesfören :s tidskr, Bd 5, 1881—1883, tr. 1882—84, s. 88—101; även särtr. 1882, 14 s.). — Kungl. biblioteket (Sv. familj-journalen, Bd 22, 1883, s. 48—50; sign. —rn). — Miniatyrmålningar ([O. Granberg], Béskrifvande katalog öfver utställningen af äldre mästares taflor m. m. ur svenska privatsamlingar anordnad till förmån för högskola-fonden ... 1884, [Ny tillök, uppl.], s. 62—72; anon.). — Öfversigt af utställningen i visningssalen. Sthm 1885. IV, 58 s. ([Bil. till] Kongl. bibliotekets handl, 7, 1884, tr. 1885). — Beskrifvande förteckning å Kongl. medicinalstyrelsens samling af porträtt. . . samt byster och medaljonger jemte förteckning öfver graverade porträttplåtar... Sthm 1887. 28 s. & omsl. -— Sveriges kopparstickare och svenska kopparstick, 1—-3 (Förr och nu, N. F, Bd 2, 1887, s. 68—70, 104—106, 148—151; sign. —rn). — Figurer och scener från gamla Upsala, 1—7 (Svenska illustr. familj-journalen, 1, 1887, s. 3, 22, 43— 46, 92—94, 146—147, 186, 290; sign. —rn). — Bokbindare och bokband i Sverige till år 1720 (Meddel. från Sv. slöjdfören. 1888, s. 1—37). — Linköpings domkyrkas byggnadshistoria. Kort öfversigt. Efter ett föredrag. . . 1887 (Sv. fornminnesfören:s tidskr, Bd 7, 1888—1890, s. 75—86; även särtr. 1888, 12 s.). — Bilder från gamla Stockholm, valda och beskrifna. Ser. 1*. Sthm [1887—]89. Tv. 4:o 2 bl, 40 pl.-bl. med 40 textbl. — Svartsjö slotts byggnadshistoria under renässansen (Sv. fornminnesfören:s tidskr, Bd 7, 1888— 1890, s. 156—163; även särtr. 1889, 9 s.) ¦— Kongl. bibliotekets samling af utländska porträtt (Meddel. från Fören. för grafisk konst, 2, 1893, s. 11—18).

Översatt (och bearbetat): [F. v.J Schiller, Qvinnans värde. Z. T. D. F. S. Den 14 januari 1860. Sthm 1860. 4:o 2 bl. — Boccaccios Dekameron. Öfvers. från italienskan. Med inledning och anmärkningar. D. 1—2. Sthm 1861 —62. LIX, 508 s, 1 rättelsebl.; 2 bl, 615, (1) s. [Nya uppl.:] 1—2, 1863—64; 1—2, 1883; 1—2, 1891; 1—3, 1914 (Bonniers klassikerbibliotek); 1—3, 1915—18 (ibid.); 1, 1922 (ibid.). — G. Boccaccio, En alldeles ny... historia, om Guiscardo och Ghismonda . . . Fordom skrifwen af .. . Boccaccio, men nu på swenska öfwers. Sthm 1861. 16 s. (Övers, anon.) [Ny uppl.:] 1867. (Övers, anon.j. — O. Feuillet, Ålerlösning. Comédie i fem acter med prolog. Sthm 1862. 16:o 136 s. — Kejsar Napoleon III och hans välde. Parisiska studier af En icke-diplomat. Sthm 1864. 4 bl, 176 s. (Övers, från tyskan; övers, anon.) [Ny uppl.:] 1864. — [W. SchröterJ, Abraham Lincoln. Historisk roman af J. Retcliffe. D. 1—3* (H. 1—19—[20]). Sthm 1865—67. 2 bl, 331 s.; 379 s, 1 bl.; 240* s. (Pseud.). — R. Gottschall, Teater och drama under andra kejsardömet. Bearb. från tyskan och försedd med tillägg af C. Eichhorn. Sthm 1869. 4 bl, 261 s, 1 bl. — J. E. Wessely, Dödens och djefvulens gestalter i den bildande konsten. Svensk bearb. Med 19 illustr. och 1 tonbild. Sthm 1877. 4 bl, 133, (3) s, 1 pl.-bl. — J. I. Kraszewski, August den starke, konung af Polen, och grefvinnan Cosel. Historisk roman. På sv. utg. Sthm 18[80]—81. 2 bl, 484 s. [Utg. i 6 h.J (Bibliotek af intressanta sedemålningar, tidsbilder och kriminalhistorier, Bd 1). — A. Schrader, Passionernas slafvar. På sv. utg. H. 1—2*. Sthm (tr. Norrköping) [1881]. 96 s. & omsl. (ibid, Bd 2*).

Utgivit: S. Columbus, Mål-roo eller roo-mål, bestående af allehanda rolige frågor och svar... Efter handskrifter utg. Upsala 1856. 48 s. (Särtr. med eget titelbl. ur: Saml. vitterhetsarbeten af sv. förf.... utg. af P. Hanselli, 2, 1856, s. 241—297; undert. C. E-n.). — T, U, C. U, J. & E. F. Hjärne, Samlade vitterhetsarbeten. (Utg. af P. Hanselli [och C. Eichhorn].) Upsala 1856. (8), 266, (1) s, 1 portr. (ibid, 3). — C. A. Roth & A. Bergstedt, Skaldestycken. LUtg. af P. Hanselli & C. Eichhorn]. Upsala 1857. 152 s. (Svenska vitterheten, 10). — P. Lagerlöf, Samlade vitterhetsarbeten (Saml. vitterhetsarbeten af sv. förf. ... utg. af P. Hanselli, 4, 1859, s. 1—'87; anon. utg.). — LDramatisk anthologi. Red. af P. J. Meyer & C. Eichhorn]. Sthm 1860—63. 232 s. (Avbrutet och aldrig utgivet arbete). — Isblomman. Dikter af Upsalastudenter. Upsala 1861. VI s, 1 bl, 307, (1) s. (Anon. utg.). — J. M. Lannerstjerna, Vitterhetsarbeten. Upsala 1861. 1 bl, 182 s, 1 bl. (Anon. utg. tills, med P. Hanselli; den senare undert. föret.). — C. Leyoncrona, Vitterhetsarbeten [samt] I. Holmström, Poetiska skrifter. (Utg. af P. Hanselli [och C. Eichhorn|). Upsala 1862. 96 s. (Särtr. med eget titelbl. ur: Sam). vitterhetsarbeten af sv. förf____ utg. af P. Hanselli, 6, 1863, s. 129—222; anon. utg.). — M. O. Asteropherus, En lwstigh comoedia vidh nampn Tisbe. Efter den enda kända handskriften utg. Upsala 1863. XV, 70 s. — Sånger och berättelser af nio signaturer. Örebro 1863. IV, 279 s. (Anon. utg.) — Sånger och tal i sällskapet Z. 1. 1856—1862. Sthm 1863. (4), 194, (2) s. (Förord undert.: R. L. W, M. A. G, C. E.). — J. & A. Vollimhaus & O. & C. Gyllenborg, Samlade vitterhetsarbeten. Upsala 1863. XXVIII, 368 s. (Saml. vitterhetsarbeten af sv. förf.... utg. af P. Hanselli, 5; anon. utg. tills, med P. Hanselli). — A. I. Ståhl, Vald samling at 700 sångstycken. Ny genomsedd uppl. Sthm 1865. 668 s. (Anon. utg.). — C. A. Ehrensvärd, Skrifter. Ånyo utg. Sthm 1866. VIII, 240 s, 1 portr. — G. L. Sommelius, Samlade dikter. Sthm 1867. XV, (1), 344 s. (Föret, undert.; förtitel och omsl.: Vallmoknoppar, plockade på steppen af Beppo. 2:a tillök, uppl.). — E. J. Stagnelius, Samlade skrifter. Med ledning af förf:s handskrifter ånyo utg. D. 1—2. Sthm 1868. LIII, 591 s, 1 pl.-bl.; XII, 772 s. — Svea. Poetiskt album. Med 22 illustr. Sthm 1870. 3 bl., 618 s. (Föret, sign.: C. E.) 2:a omarb. uppl. Med 65 portr. och 30 illustr. 1874. 4 bl., 631 s. (Föret, undert.). — Den pålitlige tolken. 10500 främmande ord. Genomsedd af C. Eichhorn. Sthm 1871. 12:o 235 s. — Handlingar rörande Hammers museum i Stockholm. H. [1]—7. Sthm 1871—73. (Anon. utg.) 1. 1871. 20 s.; 2. 1871. 16 s.; 3. 1871. 20 s.; 4. 1871. 8 s.; 5. Slöjdskolans utlåtande. 1872. 20 s.; 6. [Serietitel saknas.] Den Hammerska samlingens ifrågasatta inköp för svenska statens räkning. Historik och belysning at C. E. Efter Aftonbladet N:ris 103, 111 och 137 för år 1872. 1872. 24 s. (Sign.); 7. 1873. 16 s. H. 1. 2:a uppl. 1872. Fr. utg.: Actes et documenls rélatifs au Musée Hammer å Stockholm. Sthm 1872. 1 bl, 45 s, 1 bl. (Anon. utg.). — [J. L. Lundström], Den svenska namnboken, innehållande alla brukliga dopnamn, jemte förklaring öfver deras härledning och betydelse, efter de bästa inhemska och utländska källor. Genomsedd af C. Eichhorn. Sthm 1871. 52 s. —. C. M. Bellman, Skrifter. Ny samling. 1—2. Sthm 1877. VIII, 439 s.; 413 s. — Hvad behagas? Tidning af Carl Michael Bellman. Ett hundraårsminne, upplifvadt och kommenteradt. Sthm 1881. 71 s. [Folkuppl.] 2 bl, 76 s. [Praktuppl.j s. å. 2 bl, 71 s. — E. J. Stagnelius, Samlade skrifter. 7:e uppl. Med ledning af förf :s handskrifter ånyo utg. D. 1—2. Sthm 1881. XL, 510 s.; 2 bl, 581 s, 1 bl. (Godtköps-uppl. Sv. författare; utg. häftesvis). — E. har därjämte utg. och redigerat Sv. fornminnesfören:s tidskrift 1871—75, Sv. autografsällsk:s tidskr. 1: H. 1—6, 1879—85, samt medarbetat i Svenskt biografiskt lexikon, N. F, 4—9, 1861—83, i Nordisk familjebok, 1—16, 1876—92, i Aftonbladet, Göteborgs Handels- o. Sjöfartstidning, Nya Dagligt Allehanda, Stockholms Dagblad, Vårt Land, Framtiden, Kapten Puff, Nu, Ny illustrerad tidning.

Källor och litteratur

Källor: Brev till E., KB; Bouppteckningar efter Melchior Eichhorn och C. E, Stockholms stadsarkiv; Namnlösa sällskapets protokoll, UB; Eichhornska familjearkivet, hos fröken Serafia Eichhorn, Stockholm. – J. A. Almquist, Sveriges bibliografiska litteratur, 1–3 (1904–12); K. Asplund, Bukowskis (1945); M. O. Asteropherus, En lustig comedia vid namn Tisbe, utg. av E. Meyer (1909); Bukowskis auktionskataloger, 61–62, 64–66, 71 (1890); F. Böök, Romanens och prosaberättelsens historia i Sverige intill 1809 (1907); F. v. Dardel, Minnen trån senare år, 1888–1898 (1931); L. Dietrichson, Svundne Tider, 2 (1899); C. Eichhorn, Figurer och scener från gamla Upsala (Svenska illustr. familj-journalen, 1, 1887); B. Hildebrand, Biografisk historiografi och Svenskt biografiskt lexikon (Personhist. tidskr, 40, 1939–40, tr. 1941), s. 177; E. Hultmark, Carna Hultmark & C. D. Moselius, Svenska kop-parstickare och etsare 1500–1944 (1944); S. Humble, Ett halvsekeljubileum (Personhist. tidskr, 27, 1926, tr. 1927), s. 2, 10; Kungl. bibliotekets årsberättelser, 1878–1890 (1879–91); L. Looström, Christoffer Eichhorn och hans samlingar (Sv. fornminnesfören. tidskr, 7, 1888–90); E. Lundberg, Konsthistorisk forskning i Sverige (Konsthist. tidskr, 2, 1933); Henry Olsson, Den unge Snoilsky (1941); Samf. för Nord. museets främjande, Meddel, 1890; H. Schuck, Professor Fryxells arbete om Bellman (Nord. tidskr, 2, 1879); dens. Svenska akademiens historia, 6 (1938); K. E. Steneberg, Den äldsta traditionen inom svenskt porträttmåleri (Vetenskaps-societeten i Lund, Årsbok 1934, tr. 1935). – Nekrologer i Budkaflen 6 dec. 1889 (av B. Schöldström), Hemmet, 2, 1889, s. 930, Ny illustr. tidn. 14 dec. 1889 (undert. O. G–b), Sv. autograf sällsk. tidskr, 2, 1889–97, s. 40 ff. – Meddel. av fröknarna Hedvig och Serafia Eichhorn.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Christopher Eichhorn, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16759, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Lundwall.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16759
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Christopher Eichhorn, urn:sbl:16759, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Lundwall.), hämtad 2024-04-19.