Flygvapenhaverier 1914–2007

Från och med 1911 finns det flygplan inom det svenska försvaret och redan från början fanns det, liksom vid all militär verksamhet, risker. I denna informationsmängd finner du information om haverier som skett inom den svenska militära flygverksamheten. Den första registrerade olyckan är från 1912 och registret sträcker sig några år in på 2000-talet och visar bland annat JAS-kraschen på Långholmen under 90-talet. Många av de registrerade olyckorna var mindre allvarliga medan andra var av allvarligare art med förolyckad besättning. I registret redovisas bland annat haveridatum, flygplanstyp, flottilj, besättning, orsak och geografisk plats.

Datamängd: Register över haverier
Tid: 1914–2007
Ladda ner: Csv, Excel
Information: Postbeskrivning
Licens: CC0 
Publicerad: 2020-06-12
Uppdaterad: –

Den militära flygskolan förlades först vid Vaxholm men 1913 flyttades verksamheten till Malmens flygplats utanför Linköping. Efter att under de inledande åren endast använt flyget till spaning, påbörjades sedermera användning av bomb- och jaktflygplan.

Redan från starten fanns haverierna med som en faktor i verksamheten, 1914 kolliderade ett plan med en byggnad och två år innan hade de första registrerade haverierna ägt rum. Vintern 1915 ägde de första dödsfallen i samband med haverier rum.

Den 1 december 1911 fick det svenska försvaret sitt första flygplan genom en donation av bryggeridirektören Otto Emil Neumüller. Den donerade flygmaskinen fick namnet Aeroplanet nr 1 och gjorde sin första officiella luftfärd i februari 1912.

Ett kraschat flygplan med trasiga vingar och andra synliga tecken på förstörelse ligger på snötäckt mark. I bakgrunden syns några byggnader

Svensktillverkade plan i olyckor på afrikansk mark

Med försvarsbeslut 1936 inleddes en mer genomtänkt satsning på Flygvapnet och i samma veva startade Saab sin flygindustri i Linköping och Trollhättan. När andra världskriget inleddes bestod flygflottan av ungefär 180 plan – 1945 var den över tusen plan stor. Expansionen fortsatte efter krigets slut.

Från att det första helt svenskkonstruerade planet (Saab 17) togs i bruk 1940 följde inhemska modeller som Tunnan, Lansen och Draken. Viss verksamhet fanns också utomlands. Flottiljen F 22, organiserades 1961–1964 inom ramen för FN:s engagemang i den så kallade Kongokrisen. Flygverksamheten i Kongo innebar en svårare flygmiljö eftersom bland annat tillförlitlig meterologi saknades. Tittar vi i data ser vi också att en rad haverier skedde på kongolesisk mark, till exempel när ett J 29B (Tunnan) totalförstördes i ett landningshaveri vid Kaminabasen den 16 mars 1962.

Under 1960-talet påbörjades en reducering av flygdivisionerna, som dittills bara växt i antal. Utvecklingen fortsatte under 70-talet. 1990-talets nya säkerhetspolitiska läge genom slutet på kalla kriget innebar stora omstruktureringar inom Försvarsmakten, vilket innebar att ännu ett antal flygflottiljer lades ner.

Flygvapnet som egen vapengren inrättades först 1926, i enlighet med försvarsbeslutet 1925. Verksamheten var i sin linda aningen spretig och tilldrog sig därför en inte så mängd ringa kritik. Dessutom förekom olyckor, bara under 1926 finns nitton stycken haverier registrerade, flera av dem med dödlig utgång.

Ett flygplan har kraschat in i ett träd, omgiven av militär personal och utrustning för reparation eller inspektion. I bakgrunden syns byggnader och träd

Postbeskrivning

Postbeskrivning för tabellen Flyghaverier
Fält	Beskrivning
Datum	Haveridatum.
Foerband	Kod för vilket förband haveriet skedde vid.
Foerband_klartext	Förbandet i klartext.
FplTyp	Typ av flygplan.
FplKod	Flygplanets kod.
FplNr	Flygplanets nummer.
MotorTyp	Flygplanets motortyp
MotorNr	Nummer på flygplanets motor.
Haveri	Haveri, Ja eller Nej. Det är lite oklart vad som skiljer, vad som räknas som regelrätt haveri eller inte. Den enklaste tolkningen hade varit att de poster som har "ja" angivit skulle representera lite allvarligare incident men det verkar inte riktigt vara så, till exempel har en post som har "nej" på haveri angett att det var en "Kollision med vatten" medan en annan post med "ja" på haveri har "motorstörningar".
OFYL	OFYL. "Orientering för flygsäkerhetstjänsten", utgivna tryck med nya regler med mera som aktualiserats i samband med haverier. Detta fält hänvisar, där sådan finns, till en specifik OFYL.
BesAnt	Antal peroner i besättningen.
AntOmk	Antal omkomna ur besättningen vid haveriet.
Grad1	Militär grad för besättning nr 1. Fritext med koder, vissa av koderna finns översatta i tabellen KODER.
Fask1	Har besättning nr. 1 använt fallskärm, ja eller nej.
Omk1	Omkom besättning nr. 1, Ja eller nej.
Grad2	Militär grad för besättning nr 2 om sådan fanns med. Fritext med koder, vissa av koderna finns översatta i tabellen KODER.
Fask2	Har besättning nr. 2 (om nu sådan fanns med) använt fallskärm, ja eller nej.
Omk2	Omkom besättning nr. 2 (om nu sådan fanns med), Ja eller nej.
Sammanfattning	Kort beskrivning av haveriets art.
Havplats	Haveriplats.
Klassning	Flygplanets klassning efter haveri, till exempel "reparerat" eller "totalförstört".

OFYL-rapporter visar mer

Uppgifterna till registret har forskats fram av Bertil Andersson och förts in i registret av Christer Magnusson, före detta flygingenjörer i Flygvapnet. Det kan inte uteslutas att det finns något eller några haverier som inte är med. Listan är bland annat baserad på Försvarsmaktens materielverks haveriliggare. Samtliga haverirapporter från 1946, samt ett antal före 1946, har skannats av Bertil Andersson, Christer Magnusson och Göran Jacobsson med flera.

Tabell med kolumner och rubriker. Raderna innehåller namn på olika förband och motortyper tillsammans med datum och koder.

Kopior kan fås efter kontakt med Christer Magnusson, ce@magnic.se. Originalen finns på Riksarkivet.