Sök i arkiven
Genvägar MENY

Axel och Erik Oxenstierna – brev från åren 1632–1654

Brevväxlingen mellan Axel Oxenstierna och sonen Erik är utgiven i tryck som del I:17 i editionen "Rikskanslern Axel Oxenstiernas skrifter och brevväxling (AOSB)", Stockholm 2016.

Länk till breven

Utgivningsprinciper

Studieåren i Uppsala 1633–1643

Vid nyss fyllda nio år, i mars 1633, skrevs Erik Oxenstierna in vid universitetet.[7] Hans uppfostran var de första åren uppdelad på två personer, en preceptor och en guvernör (hovmästare, magister morum). Från 1634 var Eriks preceptor Daniel Behm [Behmer], borgmästarson från Gävle, medan guvernören hämtades utifrån. Det var elsassaren Johann Jakob Zeyssolf, som anställdes 1634 av Axel Oxenstierna i Tyskland och skickades till Uppsala.[8] Behm och Zeyssolf slutade 1638 och då antogs Lars Canther [Cantersten] som ny guvernör. Han efterträddes 1641 av Magnus Durelius [Durell]. Någon ny preceptor utsågs inte.

I Uppsala var Erik inackorderad hos framstående professorer: de första åren hos Daniel Nicolai Sidenius, 1636–1637 hos Lars Wallius, därefter 1637–1640 hos den blivande biskopen i Västerås Olavus Laurelius och de sista åren hos ärkebiskopen Laurentius Paulinus Gothus. Från 1637/1638 tycks Erik alltmer ha följt den akademiska undervisningen. Hans språkstudier omfattade tyska, latin, grekiska, franska och italienska.[9] Han besökte föreläsningar, gjorde vältalighetsövningar, höll flera offentliga tal[10] och deltog i det akademiska livet[11], men att underkasta sig offentliga examina eller förvärva någon akade­misk grad var det inte tal om. Däremot blev han vid två tillfällen, 1640 och 1642, tillfrågad om universitetet fick utse honom till ”rector illustris”, men båda gångerna avböjde han.[12]

Från tiden i Uppsala finns inga brev från Erik bevarade men 28 från Axel Oxenstierna. Fadern följde sonens studier med stor uppmärksamhet, krävde att Erik för att öva sig skulle avfatta sina brev på latin, lämnade ständigt goda råd och sparade inte med förmaningar. Självfallet fick sonen de böcker och instrument han kunde behöva för sina studier, då och då nämns i breven också presenter av annat slag som skickas iväg till Uppsala: vin, havre, ett astrolabium, en klocka, en världsatlas, en häst. En källa till ständig oro var Eriks svaga hälsa. Både 1638 och 1639 sände AO sin husläkare till Uppsala för att kurera sonen.[13]

Vid åtminstone ett tillfälle, i april 1637, kom Axel Oxenstierna under Eriks studietid själv till Uppsala. Anledningen var den visitation av universitetet som han gjorde tillsammans med universitetets rektor Johan Skytte.[14] Möjligen fanns rikskanslern också på plats sex år senare, i februari 1643, när Erik höll ett högtidligt avskedstal innan han lämnade Uppsala.[15] Annars var de tillfällen då fader och son möttes lätt räknade: i Stockholm följde Erik ständernas utskottsmöte hösten 1636[16], jul- och nyårshelgen 1636 tillbringade han på Tidö, likaså nyårshelgen 1639, i mars 1641 var han närvarande i Tyresö då farbrodern Gabriel Gustafsson Oxenstierna jordfästes[17] och i november 1642 besökte han Stock­holm[18]. Vi kan vara säkra på att rikskans­lern vid sådana tillfällen förhörde sig ingående om sonens framsteg och examinerade hans kunskaper. Resultatet kan han knappast ha varit missbelåten med.

Erik Oxenstierna stannade i Uppsala i tio år, ovanligt länge för en adlig yngling i hans ställning. Avsikten var tydligen att låta sonen fullfölja sina studier inom landet innan han släpptes iväg på en utlandsresa.[19] Att det inte var fel på hans studiebegåvning vittnar handledarnas brev om.[20] Och från en av Axel Oxenstiernas gamla klienter, Johan Adler Salvius, är följande smickrande, kanhända insmickrande, omdöme bevarat: "Jagh befinner honom icke allenast margfaldeligen bättre vara funderad i humanioribus literis, philosophia, theologia och jurisprudentia än nogon hans lijke här till hafver varit, aff alla them som i monga åhr tilförende hafva begifvit sigh till främmande landh, uthan ock af en ijfrigh intention at ännu vidare excolera alla the studier och exercitier, förmedelst hvilka han må i framtiden kunna göra fäderneslandet godh tienst. Han hafver ther hoos ett gott judicium naturale, och är i umgänge medh hvar man urban och modest att han medh sådana inescantibus moribus [intagande sätt] hafver hoos allom ett gott nampn förvärfvat, så at hvar man ominera at thet skal blifva en vacker herre.”[21]

[7]   Om tiden i Uppsala se Fries 1889, s. 6 ff.

[8]   AO till EO den 10 januari 1635 ("Reg.nr" 6110).

[9]   Utförliga uppgifter om studiernas innehåll och omfattning hos Fries 1889, s. 10 ff.

[10]  Hos Aurivillius är tre tal förtecknade: Oratio de induciis, Uppsala 1635; Gratulatio ob inducias cum Polonis in XXVI annos productas, publice recitata, Uppsala 1635; Oratio in memoriam Gabrielis Oxenstierna, filii Gustavi, Stockholm 1641 (P. F. Aurivillius, "Catalogus librorum impressorum bibliothecae regiae academiae Upsaliensis", del 1, Uppsala 1814, s. 653).

[11]  Sålunda var den nyinstallerade skytteanska professorn Johannes Freinshemius och dennes föregångare Johannes Loccenius Eriks gäster i november 1642. Enligt en bevarad utgiftsräkning bjöds de på tre kannor spanskt vin och konfekt (RA, Oxenstiernska samlingen, E 1061).

[12]  C. Annerstedt, "Uppsala universitets historia", del 1, s. 362.

[13]  AO till EO den 26 maj 1638 ("Reg.nr" 1939) och 23 august 1639 ("Reg.nr" 325).

[14]  C. Annerstedt,"Uppsala universitets historia", del 1, Uppsala 1877, s. 280 ff.

[15]  Se EO till AO den 26 januari 1643 ("Reg.nr" 6098) och AO:s svar den 28 januari ("Reg.nr" 5767).

[16]  Fries 1889, s. 14 och Daniel Behm [Behmer] till AO den 13 oktober 1636, i RA, Oxenstiernska samlingen, E 564.

[17]  Fries 1889, s. 19 med not 32. Om EO:s tal till minne av Gabriel Gustafsson Oxenstierna se AO:s brev den 13 maj 1641 ("Reg.nr" 5766).

[18]  Besöket var föranlett av markgreve Fredrik av Badens bröllop med pfalzgrevinnan Christina Magdalena som firades på Stockholms slott den 27 november 1642 (RA, Oxenstiernska samlingen, E 1061: utgiftsräkning 1642–1643).

[19]  Se Salvius till AO den 20 juni 1640 ("Reg.nr" 4800), tryckt i "AOSB" II:14, s. 319 f.: ”E. Exc. gören myket väl theri at E. Exc. låta honom hemma i thet närmaste absolvera alla sina studier och icke låte honom förr bittida reesa i främmande landh. Ty alla unga cavallieri som så bittida sändas uth, komma till ingen perfection i theres studier för then frijheet och omgänge som the här uthe råka uthi, såsom exempla uthvijse.” Även AO till Salvius den 1 juli 1643 ("Reg.nr" 494), tryckt i "AOSB" I:16, s. 438 f.

[20]  I RA, Oxenstiernska samlingen, vol. E 564 (Daniel Behm [Behmer]), E 757 (Johann Jakob Zeyssolf), E 385 (Lars Canther [Cantersten]) och E 590 (Magnus Durelius [Durell]). Se särskilt Canthers brev till AO den 24 december 1639 ("Reg.nr" 3226), tryckt hos C. Annerstedt, "Uppsala universitets historia", Bihang I, Uppsala 1877, s. 365 ff.

[21]  Salvius till AO den 5 september 1643, Minden ("Reg.nr" 4838), tryckt i "AOSB" II:14, s. 424 f.