Domboksregister för Västra härad, Jönköpings län 1611–1730
Nu kan du ladda ner hela datasetet med Domboksregister för Västra härad, Jönköpings län. Som grund ligger de renoverade domböckerna som bevaras hos Riksarkivet i Vadstena.
Datamängd: Domboksregister för Västra härad, Jönköpings län
Tid: 1611–1730
Ladda ner: Csv, Excel
Information: Postbeskrivning
Licens: CC0
Publicerad: 2026-01-16
Uppdaterad:
Utöver de vanliga vinter-, sommar- och hösttingens förhandlingar hände det ganska ofta att man samlades för extra små möten, som extra ting, häradssyner och olika besiktningar. Det fanns alltså gott om tillfällen där lokala frågor skulle lösas.
ArkivDigitals bilder av de renoverade domböckerna ligger till grund för registret. Ingemar Axelsson har upprättat registret och skänkt det till Riksarkivet.
Sammanställningar
I de äldre domböckerna finns ofta i slutet av varje ordinarie ting en praktisk sammanställning. Där samlades sådant som uppbud, inteckningar och lagfarter – kort sagt, allt det som rörde fastigheter och formella beslut.
Det finns några undantag. För åren 1706–1708 och efter 1711 saknas de här listorna helt i domböckerna. Från och med 1713 skulle de lämnas direkt till hovrätten och återfinns nu bland småprotokollen hos Riksarkivet i Vadstena.
I några enstaka fall finns det paragrafer i de fysiska domböckerna som saknas i ArkivDigitals bilder. Det har noterats på rätt plats i registret under "Anteckning".

Socknar i domböckerna
Följande socknar ligger inom Västra härad:
- Almesåkra (före 1886 även delar i Tveta härad)
- Bringetofta
- Bäckaby
- Fröderyd
- Hjälmseryd
- Hjärtlanda
- Hultsjö
- Hylletofta
- Norra Ljunga
- Malmbäck (före 1886 även delar i Tveta härad)
- Nydala
- Ramkvilla
- Norra Sandsjö
- Skepperstad
- Södra Solberga
- Stockaryd
- Svenarum
- Vallsjö
- Vrigstad
- Ödestugu (före 1888 även delar i Tveta härad)
Angränsande socknar där vissa platser vad gäller rättsliga ärenden behandlats inom Västra härad (så kallade skatar):
- Nävelsjö
- Byarum
- Tofteryd
- Hagshult
- Fryele
- Gällaryd
Postbeskrivning
| Fält | Beskrivning |
|---|---|
| Id | ID. Utgör unik identifierare (PK) tillsammans med ParagrafId |
| Datum | Datum |
| Nr | Paragraf |
| Arende | Typ av ärende, ex. Slagsmål |
| ParagrafId | Paragraf-ID. Utgör unik identifierare (PK) tillsammans med Id |
| ADSida | ArkivDigital Sidnr |
| Nyckel | FK. Nyckel. Kopplas ihop med fältet Nyckel i tabellen Ting |
| Fält | Beskrivning |
|---|---|
| Id | ID. Unik identifierare (PK) |
| Nr | Räknare, person per ärende |
| Roll | Roll, ex. Kärande och Vittne |
| Kategori | K, M och T. K=Kyrklig, M=militär, T=Tjänsteman |
| Titel | Yrkestitel |
| Fnamn | Förnamn |
| Enamn | Efternamn |
| Socken | Socken/Församling |
| Plats | Plats/Bebyggelseenhet |
| Anteckning | Anteckningar |
| ParagrafId | FK Paragraf. Kopplas ihop med fältet ParagrafId i tabellen Paragraf |
| Fält | Beskrivning |
|---|---|
| Nyckel | Nyckel. Unik identifierare (PK) |
| Volym | Volymsignum |
| Ting | Ting |
| ADVolym | ArkivDigital Volymnr |
| Sakore | ArkivDigital Sidnnr saköre |
| Paragraf | True/False |
Noteringar om data i registret
Vissa personnamn har utelämnats i registret. Detta gäller nämndemän som nämns i sin tjänst, eftersom deras namn annars skulle upprepas mycket ofta – till exempel när de ofta förordnades att delta i syner och besiktningar. Däremot tas de med när de förekommer som privatpersoner i tingsärenden.
När ett tingsärende innehåller många personer som endast nämns med förnamn, till exempel i ärenden om obetalda avgifter, har dessa personer utelämnats eftersom de är svåra att identifiera.
Data som hämtats från domboken
Namn och titel/yrke där sådant angetts
Det finns en del tingsärenden, till exempel vissa uppbud eller fasta på gårdsköp, där inga personer alls omnämns. Om det anges att "namn saknas" kan det ändå finnas andra rader i samma paragraf där personer angetts.
Personers förnamn anges normalt normerade enligt uppgifter under "Personnamn" hos Sveriges Släktforskarförbund
Uppgifter om prästers fullständiga namn, socken där de hade sin tjänst och deras dödsår har hämtats från Gotthard Virdestams med flera Växjö stifts herdaminne del 1–8 med tryckår 1921–1934.
Plats och Socken/stad
Plats kan till exempel vara en by, ett hemman eller ett torp. Det finns också personer bosatta utanför Västra härad, till exempel i närliggande socknar eller i Kronobergs län. Om det är oklart vilken socken som avses, visas antingen en sannolik socken (till exempel en geografiskt närliggande) med ett frågetecken eller ingen socken alls.
Namn på platser har i första hand hämtats från Ortsnamnsregistret hos Institutet för språk och folkminnen Om platsen inte finns där används äldre husförhörslängders maskinskrivna register från 1900-talet.
Datum och paragrafnummer för tingsärendet
När ett paragrafnummer helt saknas i dombokens tingsavsnitt och därför inte syns i ArkivDigitals bilder, har varje tingsärende ändå fått ett löpande paragrafnummer i domboksregistret.
Ärende
Varje tingsärende har fått ett standardiserat ärendenamn för att man ska vara tydligt vad ärendet handlar om. I vissa fall kan flera namn passa, och det kan vara svårt att alltid vara helt konsekvent. Om ett ärende till exempel omfattar flera åtalspunkter där olika ärendenamn kan passa in, eller om ärendet är ovanligt eller svårt att klassificera, har "Tvist diverse" använts som ärendenamn även om det inte alltid rör en tvist.
Roll
Personens roll i tingsärendet, till exempel kärande, svarande eller vittne.
Anteckning
På första raden i ett tingsärende finns ofta en kort beskrivning av ärendet eller andra intressanta omständigheter. Anteckningen gäller oftast själva ärendet, men kan även handla om en person som nämns i ärendet, på samma eller annan rad.
På rader med personnamn anges ofta släktskapsförhållanden mellan personer i ärendet. Nuvarande ord används, till exempel far, mor, bror (inte fader, moder, broder). Där kan även ålder eller andra personliga uppgifter förekomma, om sådana finns i domboken.