Arkiv

Länsrättens i Göteborg arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/LLA/12080

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/RVLRszgfAIHHwE68pKzgF1

Omfång

501,7 Hyllmeter

1 ADB-upptagningar

188 Mikrofichekort

3 Videoupptagningar

2 Ljudupptagningar

0,02 Hyllmeter (Mindre tilläggsleverans av 1 volym i januari 2024.)

Datering

1979

–

2010

(Tidsomfång)

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Vissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingarna kan lämnas ut.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd), Arkivförteckning upprättad vid myndigheten.

Arkivbildningsplan: Arkivbildningsplan (pdf)

Dokumentation: ADB-handlingar (pdf)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)

Arkivbildare/upphov

Länsrätten i Göteborg (1979 – 2010)

Alternativa namn: Länsrätten i Göteborgs och Bohus län (1979 – 1997)

Kategori: Statlig myndighet. Länsrätter 1979-

Migrationsdomstolen i Göteborg (2006)

Kategori: Statlig myndighet. Judiciella, övriga statliga regionala och lokala (Migrationsdomstol)

Innehåll

Allmän anmärkning

Leverans i december 2022.
Benämnd Länsrätten i Göteborgs och Bohus län 1979-1997.

Arkivförteckningen är inregistrerad i Arkis/NAD men inte kontrollerad och kan därför innehålla felaktigheter.

Inledning (äldre form)

LÄNSRÄTTEN I GÖTEBORG

Dnr 2009-34, doss 13.

Med stöd av 6 § 2. arkivlagen (1990:782) och 6 kap. 2 § Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om arkiv hos statliga myndigheter (RA-FS 1991:1, ändrad i RA-FS 1997:4) fastställer Länsrätten i Göteborg följande.

ARKIVBESKRIVNING
reviderad 2009-06-10, 2011-10-07, 2022-06-03 samt 2022-09-26
att gälla från och med dag för administrativt protokollsbeslut.

Länsrättens organisation och arbetsuppgifter
Länsrättens i Göteborg och Bohus län bildades den 1 juli 1979, då den allmänna förvaltningsdomstolsorganisationen fick sin nuvarande utformning. Domkretsen omfattade följaktligen Göteborgs och Bohus län. Genom sammanläggningen av Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län samt Skaraborgs län utom Habo och Mullsjö kommuner bildades 1998 det nya storlänet Västra Götalands län. Det fastslogs att i det nya storlänet skulle finnas tre länsrätter. Domkretsen för Länsrätten i Göteborg blev de kommuner som tidigare ingått i Göteborgs och Bohus län, nämligen Göteborg, Härryda, Kungälv, Lysekil, Munkedal, Orust, Partille, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad, Tanum, Tjörn, Uddevalla och Öckerö.

Länsrättens huvudsakliga uppgift är rättskipning. Som en allmän förvaltningsdomstol dömer länsrätten i mål där den enskilde konfronteras med myndigheter eller myndigheters beslut, t ex framställningar från socialnämnden om tvångsingripande eller överklaganden från enskilda över Skattemyndighetens beslut. Sedan den 31 mars 2006 ingår även Migrationsdomstolen i Länsrätten. Domsområde för Migrationsdomstolen är Västra Götalands län, Hallands län, Värmlands län och Örebro län. Migrationsdomstolen handlägger mål där Migrationsverkets beslut överklagats.

Länsrättens chef är lagmannen. Lagmannen fördelar arbetet och är ytterst ansvarig för verksamheten.

Den dömande verksamheten är i nuläget indelad i fyra avdelningar, som var och en leds av en chefsrådman. Avdelningarna 1 och 2 är indelade i totalt 16 rotlar och dömer i samtliga slags mål utom migrationsmål. Mellan den 1 januari 1992 och den 31 mars 2006 fanns även en tredje avdelning, som likaså dömde i alla slags mål utom migrationsmål. Avdelning 3 uppgick emellertid i avdelningarna 1 och 2 i det att de nya migrationsavdelningarna 3 och 4 tillkom i samband med att migrationsdomstolen införlivades i länsrättens verksamhet. Sistnämnda avdelningar är rotellösa och dömer enbart i migrationsmål. Till varje avdelning är knutet ett målkansli, som handhar registreringen av mål och ärenden.

Vid länsrätten finns också en administrativ avdelning, som leds av en administrativ direktör. Den administrativa avdelningen uppbär funktionernas personal, ekonomi, registratur, arkiv, information och bibliotek, IT samt expeditionsvakt.

Länsrättens dömande verksamhet regleras främst av lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar och förvaltningsprocesslagen (1971:291). Den administrativa verksamheten regleras i förordningen (1996:382) med länsrättsinstruktion.

Sambandet mellan länsrättens arbetsuppgifter och viktigare handlingar och ärendeslag
Handlingar som hör till den dömande verksamheten registreras som mål och sammanförs till särskilda akter för varje mål. Handlingarna utgörs av framställningar och klagoskrifter, varigenom målen anhängiggörs, och ytterligare skriftväxling som påkallas samt i förekommande fall olika handläggningsprotokoll, t ex över muntlig förhandling och syn.

För varje mål förs dagbok, som innehåller uppgift om vilka handlingar som finns i målet. På dagboksbladet redovisas uppgifter om ankomstdatum eller datum för upprättande, från vem handlingen inkommit eller vem som upprättat handlingen och handlingens art. I akten finns vidare det överklagade myndighetsbeslutet samt de handlingar som legat till grund för detta. Sistnämnda handlingar, i regel sammanförda till en akt, återgår i vissa fall till myndigheten sedan länsrätten avgjort målet. Detta gäller i skattemål, körkortsmål, studiestödsmål, socialförsäkringsmål och migrationsmål, se Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter RA-MS 2008:82. Vissa handlingar som ingivits i mål av enskild får likaså återlämnas till ingivaren när målet avgjorts. Återlämnande av handlingar från domstol till enskild regleras i RA-FS 2008:2.

Länsrätten handlägger knappt 500 olika måltyper. Alla måltyper registreras i samma diarium förutom migrationsmålen, som registreras i separat diarium. De inkomna målen åsätts ett målnummer från en löpande nummerserie i respektive diarium.

Samtliga akter i mål ordnas efter avgörande- eller beslutsdatum och inbördes i målnummerordning. Länsrättens målarkiv ordnades t o m 1997 i flera serier, vilka var indelade dels efter målkategori, dels efter avdelning. Fr o m 1998 arkiveras målen i enbart två serier - mål som ska bevaras och gallringsbara mål. Fr o m de 31 mars 2006 tillkommer även migrationsmålen, som arkiveras i särskild serie. Seriebeteckningen för akter i mål framgår av länsrättens arkivförteckning.

Domar och andra slutliga beslut ordnas liksom akter i mål efter avgörande- eller beslutsdatum och inbördes i målnummerordning. Domarna och besluten binds in i årliga domböcker, där domar och beslut i migrationsmål bildar särskilda domboksserier.

Då länsrätten är första instans bland förvaltningsdomstolarna överklagas flera mål till Kammarrätten i Göteborg och därifrån i vissa fall vidare till Regeringsrätten. Domar och beslut i migrationsmål överklagas till Migrationsöverdomstolen vid Kammarrätten i Stockholm. Enligt Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrift RA-MS 1995:67 ska den domstol som sist behandlade målet arkivera det. Akter i mål som överklagas arkiveras således hos Kammarrätten i Göteborg alternativt Stockholm eller hos Regeringsrätten. Originaldomar och -beslut bevaras dock av länsrätten.

Handlingar tillhörande länsrättens administrativa verksamhet registreras till stor del i det administrativa diariet. Vid registreringen åsätts handlingarna dels ett diarienummer från en löpande nummerserie i det administrativa diariet, dels en dossierbeteckning som bestäms utifrån länsrättens diarie- och dossierplan. Handlingar som inkommit eller upprättats i ett och samma ärende samlas under ett diarienummer.

Administrativa protokoll och tyngre vägande avtal registreras fr o m den 1 januari 2009 i separata diarier - det administrativa beslutsdiariet respektive avtalsdiariet. Dessa handlingar åsätts diarienummer och dossierbeteckning enligt samma ordning som ovan.

Administrativa handlingar som inte registreras i diariet hålls systematiskt ordnade. Hit hör handlingar som ligger till grund för inrapportering i befintliga löne- och ekonomisystem, vilka administreras av Domstolsverket. I de fall handlingarna ska bevaras av länsrätten, åsätts en del en dossierbeteckning och arkiveras tillsammans med de diarieförda handlingarna i serier för dossierlagda handlingar. Handlingar som varken åsätts diarienummer eller dossierbeteckning men som ska bevaras arkiveras i egna serier. Seriebeteckningar för de administrativa handlingarna framgår av länsrättens arkivförteckning.

Av länsrätten förvarade arkiv
Länsrätten förvarar enbart sitt eget arkiv.

Sökingångar i arkivet
De främsta sökingångarna i länsrättens arkiv utgörs av arkivförteckningen, måldiarierna, partsregistren och innehållsförteckningarna till dom- och beslutsböckerna samt det administrativa diariet, diarie- och dossierplanen och diariernas register.

Mål vid länsrätten registreras fr o m 2004 i verksamhetsstödet VERA och fr o m 2006 även i VERA-Migration. Båda systemen har tagits fram av Domstolsverket. Uppgifter i mål kan återsökas via systemen fram tills systemgallring genomförs. Uppgifter i VERA rörande skattemål gallras nio år efter avgörandeår och uppgifter rörande övriga mål fem år efter avgörandeår.

Innan systemgallring genomförs tas innehållsförteckning till dom- och beslutsböckerna samt register över parter och dagboksblad ut på papper. Partsregistren ordnas årsvis efter person- eller organisationsnummer samt alfabetiskt. Dagboksbladen ordnas årsvis och inom året i målnummerordning. Innehållsförteckningarna, partsregistren och dagböckerna utgör tillsammans med arkivförteckningen den främsta sökingången i länsrättens målarkiv efter det att systemgallring genomförts. I dagböckerna från år 2003 (serie C 6 A) saknas ett större antal dagboksblad, troligen otillåten gallring p g a felaktigt rapportuttag, vilket kan försvåra återsökningen av mål under denna period. I de fall dagboksblad saknas krävs namn på part alternativt partens person-/organisationsnummer för att kunna söka fram målet i partsregistren. Om år för målets avslut kan specificeras är innehållsförteckningen till det aktuella årets dom- och beslutsböcker en annan möjlig sökväg.

Fr o m den 1 november 1997 t o m 2003 användes systemet MÅHS vid målregistreringen. Även detta system var framtaget av Domstolsverket. I samband med övergången till VERA konverterades flera mål i MÅHS till det nya systemet och kunde fram till systemgallringen sökas via VERA. Därefter utgör innehållsförteckningarna till dom- och beslutsböckerna, registren och dagböckerna sökvägar för mål registrerade i MÅHS. För sökning efter mål registrerade före den 1 november 1997 finns partsregister på mikrofiche samt dagböcker. Mikrofichen föreligger endast i ett exemplar och har därför digitaliserats. Viss information på ett antal fiche har gallrats otillåtet genom blekning. Även ett antal digitala filer är därför helt eller delvis oläsliga. Mikrofichen bevaras för det fall de tekniska möjligheterna för skanning förbättras i framtiden.

Administrativa handlingar och ärenden registreras fr o m den 1 januari 2005 i dokument- och ärendehanteringssystemet ACTA. Uppgifter i ACTA rörande avslutade administrativa ärenden gallrades i samband med länsrättens upphörande 2010-02-14. Efter systemgallringen återsöks länsrättens administrativa handlingar med hjälp av register eller ärendelistor till ACTA som årligen tagits ut på papper i kronologisk och alfabetisk ordning.

Äldre administrativa handlingar och ärenden registrerades manuellt på särskilda diarieblad. Dessa äldre diarieblad är kronologiskt ordnade och utgör vid sidan av diariesystemet, ärendelistorna till systemet, diarie- och dossierplanen samt arkivförteckningen främsta sökingång till länsrättens administrativa handlingar.

Inskränkningar i tillgängligheten genom sekretess
En betydande del av länsrättens mål, bl a skattemål, sociala mål och migrationsmål, innehåller uppgifter som omfattas av sekretess. Domar och beslut är dock nästan alltid offentliga liksom måldiarierna, med undantag för vissa uppgifter i migrationsmålen. Det finns separata domboksserier för domar och beslut med sekretessförordnanden.

Följande bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen är av särskilt intresse: 43 kap., 21 kap. 1 och 3 §§ och 26 kap. 1 § (sekretess i tvångsmål), 21 kap. 5 § (sekretess i migrationsmål), 27 kap. 1 § (sekretess i skattemål) samt 28 kap. 1-3 och 5 §§ (sekretess i bl a socialförsäkringsmål). För uppgifter om domstolens personal tillämpas vanligtvis 39 kap. 1-3 §§ offentlighets- och sekretesslagen samt 10 § offentlighets- och sekretessförordningen (2009:401).

Administrativa handlingar som innehåller uppgifter om enskilda förhållanden kan likaså omfattas av sekretess eller vara känsliga. Sådana handlingar har förvarats separat i låsbart skåp men är numera införlivade i respektive personalakt. Känsliga uppgifter som noteras i det administrativa diariet maskeras i systemet, medan övriga uppgifter i diariet är offentliga.

Gallringsregler
Gallring av länsrättens handlingar regleras i ett antal förordningar och föreskrifter, främst i beslut och föreskrifter från Riksarkivet.

I förordningen (1979:575) om protokollföring m m vid de allmänna förvaltningsdomstolarna stipuleras viss gallring av handlingar i akter samt av ljudupptagningar.

Systemgallringen regleras i förordning (2001:640) om registerföring m m vid länsrätt med hjälp av automatiserad behandling. Enligt 5 § ska uppgifter i diariet rörande de flesta skattemål gallras senast nio år efter avgörandeåret och rörande övriga mål senast fem år efter avgörandeåret.

Riksarkivets föreskrifter om återlämnande och gallring av handlingar vid de allmänna förvaltningsdomstolarna (RA-MS 2008:82) stipulerar gallring av ett stort antal måltyper. RA-MS 2008:82 trädde i kraft den 1 januari 2009 och ersatte därmed bl a RA-MS 1999:52, som reglerade gallring av akter i mål hos länsrätterna fr o m den 1 januari 2000 t o m den 31 december 2008. Denna äldre föreskrift har vid Länsrätten i Göteborg tillämpats retroaktivt på gallringsbara akter i mål. Gallringsfristen för de gallringsbara akterna är identisk i RA-MS 1999:52 och RA-MS 2008:82, närmare bestämt sex år efter utgången av det kalenderår under vilket länsrätten avgjort målet.

Gallring av handlingar i migrationsmål reglerades t o m den 31 december 2008 av Riksarkivets föreskrifter om gallring hos migrationsdomstol och Migrationsöverdomstolen (RA-MS 2006:32). Gallring föreskrivs här av kopior av handlingar som legat till grund för Migrationsverkets beslut. Handlingar som legat till grund för Migrationsverkets beslut, men vilka inkommit till länsrätten i original, ska återlämnas till Migrationsverket i samband med expediering av migrationsdomstolens dom eller beslut. RA-MS 2006:32 upphävdes i och med att bestämmelserna integrerats i RA-MS 2008:82.

Vidare finns två äldre gallringsbeslut av Riksarkivet, RA 722 och RA952, där Riksarkivet beslutat om viss gallring av handlingar uppkomna i de dömande och administrativa verksamheterna. Också dessa gallringsbeslut upphävdes i och med RA-MS 2008:82.

Länsrätten i Göteborg har även upprättat fyra tillämpningsbeslut av Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd rörande gallring av
- handlingar av tillfällig eller ringa betydelse (RA-FS 1991:6, ändrad i RA-FS 1997:6),
- handlingar tillkomna inom löne- och personaladministrativ verksamhet (RA-FS 2006:5),
- räkenskapshandlingar (RA-FS 2004:3) samt
- handlingar tillkomna vid upphandling som omfattas av lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (RA-FS 2004:2, ändrad RA-FS 2005:1).

Ansvar
Administrativa direktören ansvarar för länsrättens arkivverksamhet. För utveckling av arkivfunktionen och den praktiska skötseln av arkivet svarar arkivarien tillsammans med arkivhandläggare och särskilt utsedd personal.

Överlämnande och införlivande av arkiv
I samband med länsrättens upphörande och ikraftträdande av en ny förvaltningsrättsorganisation den 15 februari 2010 överlämnades Länsrättens i Göteborg arkiv till Förvaltningsrätten i Göteborg. Även arkiven från Länsrätten i Hallands län och Länsrätten i Vänersborg överlämnades vid detta datum till Förvaltningsrätten i Göteborg.

Följande handlingar och akter som inte avslutats i de överlämnade länsrätterna införlivades med den övertagande förvaltningsrättens arkiv (p. 1-5 redovisas i arkivförteckningen):
1. Personalakter för den personal hos länsrätterna som efter den 14 februari 2010 fortsatte sin anställning hos Förvaltningsrätten i Göteborg.
2. Diarieförda handlingar i administrativa ärenden som inte var avslutade den 14 februari 2010.
3. Akter i mål som den 15 februari 2010 överlämnades till Förvaltningsrätten i Göteborg för fortsatt handläggning.
4. Administrativa diarier Acta.
5. Verksamhetsstödet Vera, inkl. Vera-Migration.
6. Ekonomiredovisningssystem: Agresso och KIM (kostnader i mål).
7. System för löne- och personaladministration: Palasso (lönehantering), Tur & Retur (resehantering), Tidomat (flextidssystem), SM3 Securitas (passerkortssystem), MX-One 3.3 sp.4 (telefonisystem).

Leveranser

Nytt material har inkommit till arkivet