Sök i arkiven
Genvägar MENY

Torsdagen den 23 maj, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Arbetet påverkar såväl webb som bildvisningen och vi ber om överseende för de störningar som kan uppkomma till följd av detta arbete.
bild
Arkiv

Hudiksvalls stad. Rådhusrättens och magistratens arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/HLA/1050009
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/KPepJUf4sq61oqso4i2YI3
Omfång
81,3 Hyllmeter 
Datering
1580–1952(Tidsomfång)
1713–1944(Huvudsaklig tid)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Dnr HLA 51-2016/20754
ArkivinstitutionRiksarkivet i Härnösand (depå: Rosenbäcken)
Arkivbildare/upphov
Hudiksvalls stad. Rådhusrätten och magistraten
Alternativa namn: Rådhusrätten i Hudiksvall
Kategori: Statlig myndighet. Rådhusrätter -1970

Innehåll

Inledning (äldre form)HUDIKSVALLS STAD. RÅDHUSRÄTTEN OCH MAGISTRATEN (1580-1944)

Staden Hudiksvall anlades i anslutning till en äldre hamn- och marknadsplats och fick sina stadsprivilegier 1582 av Johan III. Gynnsamma handelsprivilegier bidrog till att ge det äldsta Hudiksvall en expansiv utveckling, och staden var på 1630-talet Norrlands största stad efter Gävle. Efter en viss tillbakagång i stadens utveckling under 1700-talet var Hudiksvall vid sekelskiftet 1900 en av Sveriges främsta exporthamnar för trävaror.

I samband med att Hudiksvall erhöll stadsprivilegier fick staden också egen jurisdiktion med en rådhusrätt som domstol i första instans. Rådhusrättens ledamöter var borgmästare och rådmän. Dessa ledde även stadens förvaltning under benämningen magistrat. Rådhusrätten sammanträdde varje måndag.

Som statlig myndighet ansvarade magistraten bl.a. för polis- och åklagarväsendet, uppbörd, utmätning och exekution, förrättning av borgmästar- och riksdagsval, överförmyndarärenden, upprättande av budgetförslag tillsammans med drätselkammaren samt tillsättning av notarius publicus.

I Hudiksvalls stad sköttes skatteskrivningen av kronokassören, utsökningsväsendet av överexekutor och stadsfogde samt polis- och åklagarväsendet av stadsfiskalen.

Vid sidan av rådhusrätten fanns i Hudiksvalls stad före cirka 1850 även en accisrätt som dömde i tullmål och en hallrätt som hade uppsikt över manufakturer och fabriker.

Under 1900-talet drogs rådhusrätterna och magistraten in i de mindre städerna som istället lades under närmaste häradsrätts jurisdiktion. Så var även fallet med de nya städer som bildades från 1910-talet. Den statliga förvaltningen ombesörjdes i sådana städer av en s.k. kommunalborgmästare.

Den 1 januari 1945 upphörde rådhusrätten i Hudiksvall och förenades i judiciellt avseende med Norra Hälsinglands domsaga samt Bergsjö och Forsa tingslag. Det nya tingslaget benämndes Hudiksvalls, Bergsjö och Forsa tingslag.


Källor:
Björn Asker, Hur rikets styrdes, Förvaltnings, politik och arkiv 1520-1920
Beata Losman, Förvaltningshistorik, NAD
Nationalencyklopedin
Svensk författningssamling (SFS), 1944:488

Ämnesord

Ämnesord, ort
Gävleborgs län

Kontroll

Om postens upprättande2016-06-20: Arkivförteckningen HLA 51-2016/20754 upprättad. Ersätter Fört. I:1/1964 och II:12/1968. Omfattar bl. a. leveranserna 80/1963, 129/1972, 131/1972, 121/1973, 154a/1973, 97/1977, 119/1986 och 220/2001. /SH
2017-11-10: Nya förteckningsblad i serierna C III b, C VIII c och D V. NW
Skapad1995-08-21 00:00:00
Senast ändrad2017-11-10 08:37:43