Torsdagen den 23 maj, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Arbetet påverkar såväl webb som bildvisningen och vi ber om överseende för de störningar som kan uppkomma till följd av detta arbete.

KAROLINSKA SJUKHUSET - REHABILITERINGSMEDICINSKA KLINIKEN  (1940 – )

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VO Hälso- och sjukvård)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VT2 Somatisk specialistsjukvård)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VT3 Rehabiliteringsmedicinsk vård (551))
Alternativa namn
Fysioterapeutiska avdelningen
Helioterapiavdelningen
Gymnastikavdelningen
Avdelningen för fysioterapi och medicinsk rehabilitering
Rehabiliteringsmedicinska kliniken
Fysikalisk medicin och rehabilitering (FMRH), Avdelningen för
HistorikH I S T O R I K
Landstingsarkivet i Stockholm
638 KAROLINSKA SJUKHUSET - REHABILITERINGSMEDICINSKA KLINIKEN
ARBETSBESKRIVNING
Från 1959 Avdelningen för fysioterapi och medicinsk rehabilitering
Från 1992 Rehabiliteringsmedicinska kliniken
Fysikalisk medicin och rehabilitering (FMRH)
Historik
Rehabiliteringsmedicinska kliniken vid Karolinska sjukhuset har sitt ursprung i tre från början separata avdelningar, vilka alla öppnade 1940.
* Fysioterapeutiska avdelningen var belägen i huvudbyggnadens kulvert och förestods av överläkaren på medicinkliniken. Här fanns en undersökningsavdelning, en elektroterapiavdelning samt en medicinsk badavdelning
* På helioterapiavdelningen gjordes behandlingar med kolbågsljus och kvartsljus. Avdelningen förestods av överläkaren på Radiumhemmet.
* Gymnastikavdelningen gav sjukgymnastik och torr värmebehandling med bland annat varmvatten och varm sand.
Avdelningarnas tidiga inbördes organisatoriska ordning är något oklar, men enligt boken Svenska sjukhus I (Stockholms 1948, s 227) ska de ha varit landets första poliklinik där all fysikalisk terapi samlats på ett ställe- De har därför behandlats som en arkivbildare.
1959 bytte de tre avdelningarna namn till avdelningen för fysioterapi och medicinsk rehabilitering. Klinikens namn växlade därefter över tid, för att slutligen år 1992 kallas rehabiliteringsmedicinska klinken.
Organisatoriskt var kliniken direkt underställd sjukhusets direktion fram till år 1974, då sex block med samordnande funktion för sin respektive kliniker/motsvarande bildades.
Rehabiliteringsmedicinska kliniken tillhörde det psykiatriskt-socialmedicinska blocket. När Karolinska sjukhuset år 1982 övergick från att vara statligt till att bli landstingskommunalt och en del av Nordvästra sjukvårdsområdet (NVSO), omvandlades blocket till driftsektioner.
Kliniken tillhörde driftsektionen för medicin/onkologi.
När Karolinska sjukhuset år 1992 återigen blev ett självständigt sjukhus, lett av en sjukhusdirektör, delades det in i divisioner, ledda av en divisionschef med en gemensam stab för administrativa funktioner. Rehabiliteringsmedicinska kliniken kom att tillhöra divisionen för kirurgi och rehabilitering.
1 januari 2004 bildades Karolinska Universitetssjukhuset genom en sammanslagning av Karolinska sjukhuset och Huddinge Universitetssjukhus AB, varvid nya divisioner bildades.
Rehabiliteringsmedicinska kliniken knöts till huvuddivisionen. I augusti samma år fattade landstingsstyrelsen beslut om att all högspecialiserad vård i länet skulle koncentreras till färre platser. Verksamheten vid kliniken delades från och med 1 januari mellan Karolinskas neurokirurgiska klinik och Danderyds sjukhus.
Verksamhet och organisation
Till rehabiliteringsmedicinska kliniken remitterades patienter från andra kliniker på sjukhuset, primärvård, företagshälsovård, privatpraktiker samt Försäkringskassan. Patienterna hade rehabiliteringsbehov på grund av långvarig eller kronisk smärta, efter sjukdom eller skador i centrala nervsystemet eller cirkulationsorganen. Syftet med verksamheten var att återföra patienterna till optimal fysik, psykisk, social och arbetsmässig funktionsnivå.
Kliniken leddes av en verksamhetschef och var indelad i åtta rehabteam, vart och ett med ansvar för en speciell patientkategori. I ett rehabteam ingick läkare, sjuksköterskor, kuratorer, psykologer, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Ansvarsområdena var följande:
* Rygg
* Fibromyalgi
* Veckobedömningar
* Whiplash
* Neurogen smärta
* Neurodagvård
* Lymfödem
* Akupunktur
Teamen kompletterades även av en hydroterapiavdelning (badavdelning).
Vid kliniken fanns vidare en lokal samverkansgrupp, inrättad år 1991. Denna var ett beslutande organ i arbetslivs- och arbetsmiljöfrågor och bestod av representanter från både arbetsgivare- och arbetstagarsidan. Även klinikledningen och arbetsledarna höll regelbundna möten. Arbetsplatsträffar hölls gemensamt för hela klinikens personal.
Arkivbeskrivning
Rehabiliteringsmedicinska klinikens arkiv innehåller handlingar tillkomna alltsedan verksamheten började år 1940. Det domineras av patientjournaler och andra vårdrelaterade handlingar, dock saknas journalerna från åren 1960-1973.
Patientjournalsystemet BMS användes på kliniken från och med 1998 till och med mars 2005.
Systemet användes även av kuratorer, psykologer, sjukgymnaster samt arbetsterapeuter.
Tillkommande handlingar på papper, till exempel remisser och röntgenutlåtanden, har mikrofilmats eller skannats.
Då kliniken delades upp har handlingar överförts dels till neurokirurgiska kliniken i Solna, dels till Danderyds sjukhus. Det rör sig främst om "restjournaler", det vill säga pappershandlingar som kompletterar de digitala journalerna, över aktuella patienter och psykologtester. I BMS har notering gjorts vilken klinik patienten överförts till.
Administrativa handlingar, till exempel protokoll, diarier och diarieförd korrespondens samt vårdrelaterade handlingar rörande smärtpatienter på dagvårdsavdelningen och patienter som ingått i ett intensivträningsinriktat rehabiliteringsprogram under 1990-talet levererades till Landstingsarkivet i samband med att klinikens verksamhet i Solna avvecklades.
Vårdrelaterade handlingar samt handlingar av tillfällig eller ringa betydelse har gallrats enligt Landstingsarkivets bevarande- och gallringsplaner LA 9703-0017 respektive LA 9807-0130.
Det rör sig bland annat om remisskopior, tidbokningskalendrar samt arbetsterapeutjournaler.
Tillgången till informationen i rehabiliteringsmedicinska klinikens arkiv begränsas av reglerna i Sekretesslagen 7:1 om skydd för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
Information om klinikens verksamhet går även att hitta hos andra arkivbildare, såsom direktionens och andra administrativa avdelningars arkiv från den tid då Karolinska sjukhuset var statligt, 1963-1980. Vidare är driftsektionens medicin/onkologi arkiv från åren 1974-1987 bevarat. I Nordvästra sjukvårdsområdets arkiv finns klinikplaner, årsredovisningar med mera för åren 1982-1991. För tiden 1992-2003 hänvisas till divisionens för kirurgi och rehabilitering arkiv, som dock ännu inte tagits om hand för arkivering. Information om klinikens verksamhet under 2004 finns även i stabens för huvuddivisionen arkiv.
Christina Persson
Arkivarie, Karolinska Universitetssjukhuset
Mars 2005
Bilaga
1. Systemdokumentation Patientjournalsystemet BMS, uå
Inventering och revidering av förteckning gjord av Birgitta Eriksson i juni 2006.
Konkordans /bier 2006-06-20
Tidigare signum Nytt signum
F6 1 volym Blodvolym, liggare. D1c Liggare, blodvolym
F6 17 volymer. Journaler och labkurvor. F3:2, 4, 7-9, 11-22
F6 1 volym Tabeller och röntgenutlåtanden. F3:10
F6 1 volym Röntgenutlåtanden för elever. F3:23
F6 (5 volymer Beckman O2, Klipp m.m. F6a Beckman m.fl. analyser
1 volym Astraoanalyser PH, PCO2. 1 volym O, P.
5 volymer Gasanalyser med Haldane.
10 volymer Beckman. 1 volym PCO2, PH.
1 volym O2-sat, Klipp, PO2.)
F6 (3 volymer Remisser, F6b Spirometriremisser
spirometri. 4 volymer remisser och spirometrier)
F6 (9 volymer Remisser RÄO) F6c RÄO-bestämningar
F6 (7 volymer Blodvolymbestämningar) F6d Blodvolymbestämningar
F6 (2 volymer Liggare med van Slyke. F6e Övriga
2 volymer Blod- och hjärtvolymremisser.
1 volym Cardio Green.
4 volymer.
1 volym Ventundersökningar.
1 volym Syreupptagningar.
1 volym Blodvolym närmevärde)
Hänvisningar till orter
Solna kommun (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_638
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/DxHGs8WbEaEmBPiC78hLI2
SpråkSvenska
ExtraIDLA_638