Sök i arkiven
Genvägar MENY

Torsdagen den 23 maj, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Arbetet påverkar såväl webb som bildvisningen och vi ber om överseende för de störningar som kan uppkomma till följd av detta arbete.

MARZ, STIG (VÄXJÖ)

Person

KategoriPerson (släkt). Ospecificerad
HistorikDet är svårt att tänka sig en trognare supporter av Svenska Emigrantinstitutet än ingenjören och hembygdsmannen Stig Marz som avled den 16 september 2021, fyra dagar innan han skulle ha fyllt 90. Öjabybon Stig hade sina rötter i Vrigstad, där det martialiska efternamnet vittnade om förfäder i indelt soldatuniform. Själv började han som militär innan studierna på Katrineholms tekniska skola. Stigs utbildning i tekniska ämnen och karriär vid bl.a. Fläktfabriken i Växjö snarare sporrade än förtog hembygdsintresset, där inte minst det omvälvande 1800-talet, med emigration, industrialisering och jordbruksreformer, kom i fokus. Stig skrev mycket om detta med det älskade Vrigstad som utgångspunkt. Tid för de stora böckerna blev det först efter pensioneringen. Här tänker jag särskilt på den av imponerande forskarspänst präglade Med Vrigstadsemigranter över Atlanten (2014 och 422 sidor i folioformat) och medarbetarskapet i den nästan lika omfångsrika Från vagnshjul till småhus (2016). I första hand för familjen skrev han om hustrun Gudruns fader kyrkoherden Nils Åhlén i Vrigstad, vilken kom att ingå i de memoarer som ännu ej publicerats. Bakom detta och otaliga artiklar ligger ett hängivet arbete grundat i forskarbegåvning och en stilistisk förmåga som gjorde allt han skrev så lättläst. Särskilt påfallande var Stigs uppskattning av fotografiet som tidsdokument. Så ordnade han också Vrigstads hembygdsförenings stora bildsamling till ett föredöme i fråga om digital lättillgänglighet.
Hur kom då Svenska Emigrantinstitutet och dess Vänförening in i Stigs liv? Några år efter institutets tillkomst 1965 drogs Stig till Utvandrarnas hus och dess alltmer vittförgrenade verksamhet. Hans speciella gren kom att bli släkt- och hembygdsforskning, Vänföreningens bokutgivning och särskilt tidningen Emigranten. Oskattbar blev gärningen som uppbyggare av nätverket kring Emigranten. Tidvis fungerade Stig i praktiken som andreredaktör. Utan hans kontakter med skribenter och bidragsgivare hade vår tidning blivit avsevärt tunnare och ointressantare! Dessutom var han själv en flitig skribent.
Stigs praktiska kunskaper och kontakter togs ofta i anspråk, som när en kopia av Mobergs skrivarstuga byggdes in i Mobergrummet och möblerades med möbler och böcker från författarhemmet på Väddö. Stig såg då till att stugan timrades med stockar från Öjaby. Än betydelsefullare blev hans insatser under de två tillbyggnaderna av Utvandrarnas hus - vid den sista och mest omfattande kring millennieskiftet fungerade Stig som institutets företrädare gentemot arkitekt och byggmästare. Som alltid helt ideella insatser. Betydelsefullast av allt var Stigs idoghet som rådgivare och klokhetens företrädare i brydsamma situationer, kontakterna oss emellan blev tidvis intensiva.
Den bild av en blixtrande inspirationsgenerator som det hittills sagda kanske gett läsaren kontrasterar till en del mot den gedigne hedersmannen Stig Marz: lugn, glad och humoristisk med briljansen sordinerad av underfundig eftertänksamhet, inte utan skymten av ett maliciöst leende. Detta kombinerat med ett handslag från den gamla goda tiden, då uppriktighet och förtroende värmde i näven och fyllde en med trygghet och förhoppning.
Ulf Beijbom
Ur Emigranten 2022-1.
ReferenskodSE/SEI/SEI_1462
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/prDxZr0zNQNFkyZxmq4j52
SpråkSvenska
ExtraIDSEI_1462