Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Klarälvens flottningsförening


Grunddata

ReferenskodSE/VA/50400
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/IWwDRaafy2HBRKiyX2bEdD
Omfång
160,5 Hyllmeter 
3 Hyllmeter  (Lev.nr: 12/16. Dnr: 252-2016/954.)
Datering
1832–1996(Tidsomfång)
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)
Arkivbildare/upphov
Klarälvens flottningsförening (– 1998)
Kategori: Förening. Övriga föreningar
Kategori: Förening. Transport- och lagringsföretag
 
Stora Tandåns och Lutuåns flottningsförening (Volym F 2: 1)
Kategori: Förening. Övriga föreningar
Kategori: Förening. Transport- och lagringsföretag

Innehåll

Allmän anmärkningFörteckningsnummer 28/78

Förutom här redovisade serier finns ett flertal tilläggsleveranser som efterhand kommer att införtecknas. Reversal till leveranserna är relativt goda, men finns endast i pappersform.
Se även UHB CSK, serie F2 och F3.
Inledning (äldre form)Klarälvens flottningsförening

Redan under 1700-talets första hälft har en ganska omfattande flottning bedrivits på Klarälven och dess biflöden.
Då var flottningen helt fri. 1739 kom en kunglig resolution som påbjöd att allmoge och borgerskap fritt fick flotta i kungsådror och allmänna farleder. 1811 kom den första regleringen av flottningen. Ett kungligt cirkulärbrev påbjöd att flottning skulle få äga rum i de vattendrag där flottleder redan fanns.

Den ökade försäljningen av trävaror till utlandet framkallade ett ökat intresse för utökning av flottningsverksamheten. En statlig strömrensningskommitté tillkommen 1819 lät 1825 undersöka Uvån, Halgån, Femtån och Tåsan efter anhållan från sågverksägare och virkeshandlare kring Klarälven. Dessa strömrensningar blev mycket kostsamma. Då tillkom bolag som bekostade och verkställde upprensningarna av vattendragen. Dessa bolag som utgjordes av sågverksägare och virkeshandlare, blev grogrunden för flottningsbolag där ofta samma personer var intressenter. Mot slutet av 1820-talet byggde man gemensamt flottleder genom att spränga forsar, bygga dammar och lägga ut länsor. Flottningsbolaget vid Klarälven är ett av de äldsta i landet. 1833 tillkom en stadga för bolaget och en flottningschef tillsattes. 1856, enligt ett då uppgjort system, indelades flottningen i tolv distrikt, vart och ett med en distriktschef, som själv skulle rekrytera folk till flottningen.

Den expanderande sågverksindustrin krävde mera virke och då måste man ta till mer avlägsna skogar. Detta krävde ofta öppnande av flera flottleder. Detta kunde strand- och vattenrättsägaren med stöd av lagen sätta sig emot. 1881 kom en förordning om allmän flottled och en flottningsstadga. Länsstyrelsen fick nu avgöra om flottning fick bedrivas i ett vattendrag. Ingen kunde nu ha ensamrätt till flottningen i ett vattendrag. De flottande skulle själva stå för verksamheten. Detta öppnade vägen för flottningsföreningar. Enligt 1919 års lag om flottning i allmän flottled, består en flottningsförening av dem som deltar i flottningen under året. Förvaltningen sker genom en på flottningsstämma vald flottningsstyrelse. Reglementet för Klarälvens flottningsförening fastställdes 1892. 1919 fanns det 231 flottningsföreningar. Detta års lag gjorde det möjligt att ha alla flottleder inom ett flodsystem under en gemensam förvaltning. Från 1950 har flottningen minskat mycket kraftigt.

Både massaved och sågtimmer flottas. Virket flottas med hjälp av norska och svenska biflöden ner till Klarälvens huvudfåra. På huvudfåran lösflottas virket via magasinet vid Krakerud till skiljestället vid Lusten och Löved, där virket samlas i buntar. Det buntade virket bogseras därefter med hjälp av bogserbåtar ut till Vänern. 1959 bestod Klarälvens flottningsförening av följande intressenter: Uddeholms AB, AB Mölnbacka-Trysil, Billeruds AB, Wargöns AB, Skåre ångsåg, AB Rottneros bruk, Norsälvens sågverks AB, Wilalis Jansson & Co och AB Wästlunds trä.

1959 övertog flottningsföreningen all flottning på de norska biflödena genom en överenskommelse. Flottningen på biflödena begränsades senare bl a genom vattendom till ett mindre antal vattendrag. 1973 hade antalet intressenter i flottningsföreningen minskat och den dominerades av Uddeholms AB och Billeruds AB.

(Kjell Johansson 1983)

Litteratur: "Värmlands skogsbruk och därpå grundat näringsliv" (1929)
Ulf Petersson "Det kommer med älven" (Uddeholmaren 4-5 1961)

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: Uddeholms AB, Centrala Skogskontoret (SE/VA/51188)

Kontroll

Senast ändrad2020-03-03 09:35:40