Sök i arkiven
Genvägar MENY

FÖRETAGARNA I GÖTEBORG  (1866 – )

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (-)
Alternativa namn
Hantverks- och industriföreningen i Göteborg
HistorikArkivbeskrivning för Företagarna i Göteborg
(F.d. Hantverks- och industriföreningen i Göteborg)
Erik Dahlbergsgatan 3
411 26 Göteborg
Tel 031-13292929
') Arkivet innehåller handlingar, som täcker perioden från 1700-talet till 1989.
(Dock många luckor från 1700-talet till 1866, samt från 1960-talet till 1989).
Arbetsuppgifter och organisation:
Företagarna i Göteborg, som har sina rötter i gamle tiders skråväsen, bildades 1866 under namnet Göteborgs Handtverks- och industriförening. Näringsförordningen från den 18 juni 1864 hade gett yrkesutövare rätten att bilda föreningar, som främjade deras yrken.
Enligt de tidigaste stadgarna blev det därför också föreningens främsta uppgift att "utgöra ett samband mellan yrkesidkare i Göteborg och dess omnejd till befrämjande af deras och deras arbetares gemensamma bästa, samt att på tidsenligt sätt verka för yrkenas förkofran och utveckling."
Styrelsen bestod från början av 9 ledamöter på följande poster: ordförande, v. ordförande, kassaförvaltare, övriga ledamöter samt sekreterare. År 1896 utökades antalet personer i styrelsen till 12 för att kunna representera de olika yrkena bättre. Dessutom införde man begreppet hedersledamöter.
Föreningens ändamål såväl som styrelsens sammansätning är i stort oförändrade idag. Dock har utvecklingen de senaste decennierna medfört stora förändringar för föreningens organisation.
Från år 1965 ingick föreningen som distrikt i Sveriges Hantverks- och industriorganisation, SHIO. Under en period på 1980-talet bevakade man småföretagarnas intressen under namnet Småföretagen i Göteborg, som utgjorde ett distrikt av Småföretagens Riksorganisation. Namnbytet till Företagarna i Göteborg genomfördes 1991.
Idag har föreningen närmare 3000 medlemmar, som alla är egna företagare. Över 30 branschförbund är anslutna till organisationen. Företagarna i Göteborg har idag till uppgift "att samordna föreningarna i Göteborg, Mölndal, Härryda, Partille och Öckerö i deras strävan att genom information och påverkan utveckla näringslivet" och "att underlätta det vardagliga arbetet för medlemmarna.
Besläktade arkiv:
Hantverks- och industriföreningens lotteri:
Den 24 april 1867 beslöt man i Hantverks- och industriföreningen att ta över f.d. Göteborgs Musei-, Industri- och Konstlotteri, vars verksamhet fortsatte under namnet Göteborgs Konstflitlotteri till år 1973, då det lades ned. År 1893 fick föreningen Kungl. Maj.ts tillstånd till inrättandet av ett nytt lotteri under namnet Handtverks- och Industriföreningens lotteri. Hantverks- och industriföreningens lotteris handlingar förvaras också på stadsarkivet, där de bildar ett självständigt arkiv.
Wilhem Bergs samling:
Redan i början av 1900-talet överlämnades föreningens äldsta handlingar til Stadsbiblioteket. De finns idag på Universitetsbiblioteket under namnet Wilhem Bergs papper och är sökbare på NAD-skivan. Denna samling innehåller upplysningar från tiden innan Hantverks- och industriföreningen bildades (ca 1814-1877) om bl.a. Skolan för hantverksgesäller och lärgossar i Göteborg, Hantverkskommittén i Göteborg och Hantverksföreningen i Göteborg.
Sökingånger till arkivet är arkivförteckningen i datoriserad form via Stadsarkivets visual arkiv-system. Kom ihåg att föreningens båda namn är sökbara (Företagarna i Göteborg såväl som Hantverks- och Industriföreningen i Göteborg).
Sekretess:
Företagarna i Göteborg berörs i kraft av föreningsarkiv inte av lagar kring sekretess/offentlighet. Föreningen har lämnat sitt arkiv som deposition hos Stadsarkivet och det är därför föreningen själv som sätter villkor för insyn i arkivet. Företagarna i Göteborgs styrelse har dock bestämt att forskare och andra intresserade skall ha obegränsad tillgång till föreningens handlingar.
Gallring:
Företagarna i Göteborg har vid inlämningen av arkivet gett sitt tillstånd till att gallring sker i överensstämmelse med Stadsarkivets gällande reglar. I arbetet med ordning och förteckning av arkivet har gallring inte skett.
Arkivansvarig:
Företagarna i Göteborg har inte i sin verksamhet utsett någon arkivansvarig person för föreningens handlingar.
Stadsarkivet ansvarar för de inlämnade handlingarna.
Ytterligare några upplysningar om Företagarna i Göteborg:
Föreningshuset:
Den nybildade Göteborgs Hantverks- och industriförening hade sina första sammanträden dels på Börsen, dels i frimurarelogens byggnad och därefter till år 1889 hyrdes lokal i Museibyggnaden. Man insåg dock tidigt olägenheterna av att inte ha en egen lokal till förfogande och därför utsågs först en fastighetskommitté och senare en byggnadskommitté med syftet att finansiera och uppföra ett eget föreningshus på en inköpt tomt - Erik Dahlbergsgatan 3.
Föreningshuset invigdes högtidligt 28 mars 1894 med bl.a. en invigningsmarsch komponerad speciellt för tillfället av direktör Richter.
Hantverksmuseet:
Göteborgs hantverks- och industriförening bildade ett museum 1904 för att belysa hantverkets arbetsmetoder, seder och bruk genom tiderna. Bland de skänkta föremålen ingick bland annat snickrade hantverk, flera gesäll- och mästerstycken, klensmide, urmakeriarbeten, konstgjuteri, mästare-, gesäll- och borgarebrev.
Hantverksskolan:
Initiativet till Hnatverksskolan togs redan 1814 och var då tänkt som en kvällsskola, där hantverkslärlingar kunde erbjudas undervisning några timmar i veckan. Undervisningen skulle omfatta kristendom, skrivning, räkning, fädernetslandets historia, geografi, rättstavning och ritning. Skolan skulle huvudsakligen underhållas genom donationer. Den 15 januari 1815 öppnades skolan på hörnet av Vallgatan och Västra Hamngatan. Sin glansperiod hade Hantverksskolan fram till år 1865, då mellan 3 000 och 4 000 elever i äldrarna fjorton till tjugp år undervisats. Därefter miste den långsamt sin betydelse och 1882 upphörde skolan helt med sin verksamhet.
Lärlingshemmet:
Föreningens 40-årsjubiléum 1906 firades med en mässa, från vilken det ekonomiska överskottet skulle finansiera ett hem för unga lärlingar, där de kunde bo tryggt och bra under sina lärlingsår, men utan känslan av att bo på en försörjningsanstalt. Initiativet blev dock ingen succé i praktiken och efter bara några få år upphörde lärlingshemmet med sin verksamhet.
Hantverks- och industriföreningens fonder:
Hantverks- och industriföreningen i Göteborg har genom åren haft ett stort antal fonder till sin disposition. Dessa fonder har tillkommit genom inom föreningen nedlagda verksamheter (t. ex. Hantverksskolan), eller donationer, gåvor och testamenterad egendom från föreningens medlemmar. Överskottet från fonderna går till välgörande ändamål.
Till de största fonderna hör:
Nödhjälpskassan
D.L. Schmidts donation
Svante Rydings fond
Frihemsfonden
Skolfonden
Stipendiefonden
Lotteristipendiefonden
Göteborgs hantverks- och industriförenings pensionskassa.
Den 14 januari 2000
Nanna Böjstrup
........................................................................................................................
Lev. 42/07 finns i 3 arkiv:
GÖTEBORGS SKRÄDDERIIDKAREFÖRENING
GÖTEBORGS SKRÄDDERISKOLA
GÖTEBORGS SKRÄDDERITILLSKÄRAREFÖRENING
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/O258/GF_4733
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/XeQ24EBZKqMl73r1zZYZc3
SpråkSvenska
ExtraIDGF_4733