Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF)  (1902 – 2001)

Organisation

KategoriEj fastställd
Historik

Svenska Arbetsgivareföreningen

Några ord om historik, arkiv och förteckning

Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) bildades vid ett konstituerande styrelsemöte i september 1902. Arbetsgivare hade under en längre tid i olika formationer försökt skapa en organisatorisk enhet som en motvikt till de fackliga förbund som under 1880- och 1890-talen bildades till arbetarnas gagn, inte minst i form av Landsorganisationen (LO). Även från internationellt håll fanns inspiration till ett samarbete arbetsgivare emellan.

Under 1902 hade omfattande demonstrationer tagit stort utrymme och arbetarrörelsen organiserade sig i den politiska storstrejken i maj 1902. Som ett resultat av detta sände brukspatron Robert Almström i Rörstrand, riksgäldsfullmäktige G F Östberg och direktör Oscar Carlsson från Stockholms Superfosfatfabrik ut en vädjan till landets företagare om att träffas i Stockholm, med avsikten att bilda en arbetsgivareförening som skulle fungera som huvudorganisation för olika branscher, med hela landet som täckningsområde. Redan 1898 hade nämnda herrar formulerat förslag till stadgar för en på ömsesidig strejkförsäkring uppbyggd Svensk Arbetsgifvareförening som förmodligen kom att ligga till grund för det stadgeförslag som presenterades för närvarande vid Stockholmsmötet i maj. Överenskommet blev att ett nytt möte skulle äga rum i september samma år, då ett omarbetat stadgeförslag skulle läggas fram.

I september samlades ett fyrtiotal större arbetsgivare från företag inom olika branscher så till möte på Grand Hotel i Stockholm, och om detta går att läsa i interimstyrelsens verksamhetsberättelse för 1902-03:

Å ett af 40 större arbetsgifvare besökt möte i Stockholm den 17 september förlidet år konstituerades Svenska Arbetsgivareföreningen, antogs stadgar och tillsattes en Interimstyrelse af 7 ledamöter och 3 suppleanter.

I mars 1903 valdes den ordinarie styrelsen, och det kunde konstateras att antalet delägare stigit till 78. Vid årets slut hade ytterligare 24 delägare inträtt, och därmed passerat sitt första hundratal. Under årens lopp har delägarantalet stadigt stigit och vid utgången av år 2000 var antalet uppe i 45 328 - en imponerande ökning av genomsnittliga 450 delägare om året. SAFs betydelse kan ytterligare belysas genom den framträdande roll för samhällsutvecklingen som de haft under hela 1900-talet. Man kan särskilt nämna Saltsjöbadsavtalet 1938 med LO samt framväxten av ?den svenska modellen? där SAF spelade en avgörande roll.

Året innan sitt 100-årsjubileum - mars 2001 - gick SAF samman med Sveriges Industriförbund och bildade Svenskt Näringsliv. I samband med detta fick Föreningen Stockholms Företagsminnen förtroendet att ordna och förteckna SAFs arkiv.

Arkivet till format och dess ursprunglig ordning

Den första bearbetningen av arkivet med inventering, rensning och gallring skedde på plats i SAFs egna arkivlokaler på Blasieholmen i Stockholm, under perioden januari - maj år 2002, detta för att förbereda en smidig överflytt till Stockholms Företagsminnen. Sammanlagt 1600 hyllmeter arkivmaterial levererades till Företagsminnen, där ytterligare gallring, rensning och komprimering av materialet har skett. Det sammanlagda arkivet uppgår idag till ca 1483 hm. Av detta är 335 hm fortfarande oförtecknat. Detta material listas upp i särskild bilaga (se bilaga 1).

SAFs arkiv var i sitt orörda skick redan förtecknat enligt ett eget dossiésystem där handlingar härrörande från ett och samma ärende eller projekt har bibehållits och arkiverats tillsammans. Som sökinstrument finns en arkivplan som utarbetats av SAF själva. På tidigt stadium befanns dock att denna skulle ersättas av det allmänna arkivschemat, vilket av tradition och praktiska skäl brukas för företags- och föreningsarkiv.

SAFs arkivplan består av ett sak-/ämnesregister (A) och ett personregister (P) med åtta huvudklasser vardera och med en därunder hierikisk uppbyggnad (se bilaga 2 och 3). Benämningen av personregistret är dock något missvisande; undantaget ett drygt sjuttiotal hyllmeter handlingar från direktörer, styrelseordföranden och övriga tjänstemän, så innehåller denna serie material som i lika hög grad som sak-/ämnesregistret kan betraktas som ämnesordnade handlingar. Utöver A- och P-serierna fanns ytterligare material som inte ingick i någon av dessa serier, men som också lagts i en ämnesordning.

För att ta hänsyn till denna arkivets ursprungliga ordning så har större delen av A- och P-serierna behållts intakta och översatts till F-serier i enlighet med det allmänna arkivschemat, vilket bidrar till att denna huvudavdelning rymmer majoriteten av SAFs arkiv (i nuvarande läge finns 51 st. F-serier). Delar av P-registret har dock brutits ut och placerats under andra huvudavdelningar, såsom protokoll, utgående handlingar m.m.

Ett bibehållande av den befintliga inre ordningen kan i vissa fall medföra att nuvarande indelning och huvudavdelningar inte alltid känns logiska. Handlingar från olika organisationer, förbund, branscher, ärenden och projekt kan finnas på fler ställen i arkivet. Det finns alltså all anledning att i sin sökning efter en viss typ av handlingar, kasta ett öga på fler ställen i förteckningen.

SAF förtecknade sitt material på handlingsnivå; varje handling eller ärende gavs ett unikt signum som sedan registrerades tillsammans med handlingens innehåll på registerkort. Registerkorten utgjorde vad som kallades för ?tombolan?; en stor elektrisk driven maskin som hade sin plats i närarkivet på Blasieholmen. Maskinen är lämnad därhän, men registerkorten är bevarade och arkiverade - tillsammans med andra äldre hjälpregister och arkivscheman - under under D1 SAFs äldre arkivförteckning. Den äldre sökvägen in i arkivet finns således kvar, vilket kan underlätta återsökning av material om förfrågningar med handlingarnas unika äldre signum inkommer.

Förteckningsarbetet - påpekanden och anmärkningar

Arkivet är förtecknat under en arkivbildare, SAF. Under åren har bolag bildats eller brutits ur föreningen (ex. Industria-Press, Löneanalyser AB, Svenska Managementgruppen AB m.fl.) men då dessa - med något undantag - avgett ett så pass litet material, så har det varit mer praktiskt att behålla den av SAF redan angivna arkivordningen intakt, och istället låta dessa bolag bilda F-serier. Större delen av sådant material finns under F31 Av SAF upprättade råd, institutioner, bolag och kommittéer, men handlingar kan även återfinnas i ytterligare serier. Att undvika att bryta ut dessa arkivbildare motiveras ytterligare av att intresset för dessa i princip endast kan sammankopplas med arkivbildaren SAF.

I de fall det varit genomförbart redovisas materialet kronologiskt, vilket givetvis är den ideala lösningen. I SAFs arkiv har vi dock ansetts nödda att ibland frångå denna princip, då materialet varit ämnesordnat utan hänsyn till handlingarnas tidstillhörighet eller funktion. Av samma anledning saknas också tidsangivelser på flera ställen i arkivförteckningen. Istället har vi valt att i anmärkningskolumnerna ange volymernas innehåll för att underlätta återsökning. I de fall då serien varit en f.d. P- eller A-serie har detta också angetts med gammalt P- resp. A-signum. Detta för att genom denna väg kunna hämta en tidsangivelse i ?tombolans? registerkort samt att vid behov kunna använda den äldre arkivförteckningens sökvägar.

Arkivet var till stora delar redan kartonglagt och förtecknat när Stockholms Företagsminnen tog sig an materialet. Obrukbara kartonger har bytts ut i den mån det funnits tid för detta, men en del serier ligger fortfarande i äldre kartonger, varför vissa kartonger har SAFs gamla ettikett kvar, vilka ibland är missvisande. Dessa ska ignoreras och det är alltid Stockholms Företagsminnens egna etiketter som gäller.

Arkivet har ordnats och förtecknats av Lisa Qviberg och Eliza C. Carlsson. Assistans i förteckningsarbetet har under en sommarmånad 2002 getts av Mats Thorby.

Ulvsunda den 19 december 2002

Lisa Qviberg

Arkivarie

Referenser:

Under årens lopp? En krönika om olika händelser på SAFs område och i omvärlden från sekelskiftet t o m 1989. Red. Stig W Nilsson. 1990.

Svenska Arbetsgivareföreningens styrelse- och revisionsberättelser 1902-1914

Svenska Arbetsgivareföreningens verksamhetsberättelse 2000

Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
WebbsidaAuktoritetslänk (Arkivbildarens auktoritetslänk)
ReferenskodSE/CFN/SNL_1954
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/dftYjcfGpKgGQsXARg1Ht0
SpråkSvenska
ExtraIDSNL_1954