Search the collections
Shortcuts MENU

bild
Arkiv

Guld- och silverarbetarämbetet

SKRÅARKIV

Basic data

Reference codeSE/SSA/0066/17
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/SxNtXMCqHKMK04S55M4Om3
Extra ID17
Extent
0.1 Hyllmeter 
Archive institutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Content

Introduction (older form)GULD- OCH SILVERARBETARÄMBETET (66/17)

INLEDNING

Till de äldsta och mest aktade ämbetena hör Guld- och silverarbetarämbetet, mycket beroende på att arbetet med ädla metaller hade pågått sedan urminnes tider och att yrket hade konstnärliga inslag, men också för att det var förknippat med stadens finanser i äldre tid då mynten innehöll guld. Guldsmed var från början en benämning på den hantverkare som arbetade med guld och silver och med infattning av ädelstenar i dessa metaller. Först på 1900-talet uppstod benämningen silversmed. Guldsmedsämbetets medlemmar arbetade dels på beställning, dels med försäljning i bodar och på marknader.

Enligt 1460 års skotte bok (skattelängd) fanns det 11 verksamma guldsmeder i Stockholm vid den tiden, år 1770 var antalet 51. Ett guldsmedsämbete i Stockholm omtalas 1473 i rikets råds stadga för guldsmeder, men den äldsta bevarade skråordningen för Stockholms guldsmeder är från 1501 och utfärdad av Borgmästare och råd. I allmänna författningar för guldsmeder som utformades av rikets råd i slutet av 1400-talet bestämdes bland annat att: guld- och silverhaltens mängd i arbetena fastställdes, all nedsmältning av mynt förbjöds, märkning av guld- och silversmide blev obligatoriskt och att yrket endast fick utövas i städer. Stockholmsguldsmederna fick även en kontrollfunktion då de hade i uppgift att övervaka landsortsstädernas guldsmeder och ingripa mot dem som sålde underhaltiga varor, ansvara för kravet att yrkesskicklighet upprätthölls samt se till att ingen guldsmed utövade sitt yrke utan att först ha avlagt mästarprov inför stockholmsämbetets guldsmedsmästare.

När skråväsendet upphävdes i slutet av 1846 organiserade sig guldsmederna i hantverksföreningar. En sjuk- och begravningskassa, Guld- och silverarbetarnas sjuk- och begravningskassa, var verksam 1824-1950, se arkivförteckning nr 66/16.

I Stockholms stadsarkiv förvaras tre volymer tillhörande Guld- och silverarbetarämbetet 1710-1874. Dessa innehåller till större delen protokoll och död- och begravningslådans räkenskaper, men exempelvis också reglementen utfärdade 1788-1863. I övrigt förvaras ett flertal handlingar hos Kungliga biblioteket, 1501-1877, se bilaga. Arkivet har ordnats och förtecknats under september 2009.

Stockholms stadsarkiv den 27 januari 2010

Christina HelIgren


KÄLLOR:
Dahlbäck, Göran, I medeltidens Stockholm, Monografier utgivna av Stockholm stad nr 81, Stockholm 1987.

Lindberg, Folke, Hantverk och skråväsen under medeltid och äldre vasatid, Stockholm 1964.

Nyström, Bengt, Björnstad, Arne, BurselI, Barbro (red.), Hantverk i Sverige - om bagare, koppareslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken, Stockholm (1989) 1996.

Söderlund, Ernst, Stockholms hantverkarklass 1720-1772 - sociala och ekonomiska förhållanden, Stockholm 1943.

Control

Created10/09/2009 08:10:19
Amended27/11/2012 12:03:45