Arkiv

Föreningen Ny Gemenskap

Grunddata

Referenskod

SE/SSA/2838

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/4VFkO0WLT4guESHFh3a0G1

ExtraID

2838

Omfång

4,73 Hyllmeter

Villkor

Delvis

Tillståndsgivare

Deponenten

Villkorsanm

Enligt avtal 2007 01 10 (dnr 03.01-1391/07) utgör arkivet en deposition. I enlighet med avtalet kommer handlingar med känsliga uppgifter (i allmänhet markerade med ett OBS ! i arkivförteckningen) att menprövas enligt Sekretesslagens bestämmelser (Kap.7 §4).

Arkivinstitution

Stockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan, Liljeholmskajen)

Innehåll

Inledning (äldre form)

Historik och arkivbeskrivning av Föreningen Ny Gemenskaps arkiv

Redan 1999, efter att ha besökt Ny Gemenskap för första gången julen 1998, började jag diskutera arkivering av de omfattande löst liggande handlingarna med Sven- Eric Wånell och Elisabeth Svedin, som båda var aktiva inom Ny Gemenskap.

Jag erbjöd mig att bygga upp ett arkiv, men förslaget visade sig bli problematiskt, eftersom man inte visste hur man skulle finansiera projektet och hur man skulle betala min lön. För övrigt var Sven-Erik Wånell, dåvarande styrelsemedlem till ekonomiska rådet på Ny Gemenskap, positiv till att jag som arkivarie skulle börja bygga ett arkiv på Ny Gemenskap.

Ny Gemenskap är en ideell biståndsorganisation och förening för hemlösa i Stockholm. Föreningen levde då och lever nu på gåvor och anslag utifrån och hade inga egna resurser varken att betala löner till anställda eller betala de administrativa kostnader som arkivering skulle komma att innebära.
Förslaget innebar emellertid att jag och Sven-Eric skrev en ansökan till riksarkivet att bevilja Ny Gemenskap ett stipendium för arkivering. Ansökan skickades in och riksarkivet beviljade en summa på 13.000- skr.
Vid närmare eftertanke insåg vi att även denna summa var för liten för att betala en lön och göra de nödvändiga inköp som krävdes om inga andra medel tillfördes. Så skedde icke och jag fick ett annat arbete.

I mars år 2002 blev frågan åter aktuell, då jag föreslog Arbetsförmedlingen och Stockholms stad att man skulle hjälpa till för att få till stånd arkivering på Ny Gemenskap. Så skedde och i april började jag arbetet som arkivarie. Enskilda byrån på riksarkivet har visat intresse för arkivet och beredda att ta emot hela eller delar av arkivet som gåva eller deposition.

Frågan om att arkivera denna stora mängd av löst liggande handlingar och dåligt märkta pärmar på Ny Gemenskap var inte ny. I början av 1990-talet hade någon, som varit verksam i Ny Gemenskap, föreslagit
Stockholms stadsarkiv att man, antingen inom Ny Gemenskap, skulle sammanställa arkivet eller skicka alla lösa handlingar och pärmar till Stockholms stadsarkiv för arkivering. Stockholms Stadsarkiv avböjde då det
förslaget med motiveringen att arkivering var föreningens egen angelägenhet och att det skulle gagna alla bäst, om Ny Gemenskaps arkiv stannade kvar i Ny Gemenskaps lokaler Kammakargatan 36. (Muntlig kommunikation Gunnel Lindström).

Föreningen Ny Gemenskap bildades julen 1968. Det formella beslutet att bilda förening togs vid ett stormöte i januari 1969. Initiativtagare var Hans-Eric Lindström. Föreningens bildande föregicks av tidigare aktionsgrupper som hade varit aktiva alltsedan 1965. Aktionsgrupperna gick bland annat under namnet Alternativ jul och Ny Jul. Hans Erik Lindström med andra vände sig mot det kommersiella jippo man ansåg att julen blivit, ett jippo som bara de som hade inkomster och trygga familjeförhållanden att falla tillbaka på kunde åtnjuta, men som Stockholms många hemlösa inte kunde ta del av.

För att ge de hemlösa möjlighet att ta del av julfirande sökte Hans Erik själv upp olika kyrkliga församlingar i Stockholm och bad dem släppa in hemlösa till gudstjänster och julmiddagar som ju ordnades av kyrkan. Många kyrkliga församlingar nekade hemlösa tillträde. De församlingar som släppta in hemlösa till sitt julfirande och behandlade de hemlösa som jämlikar kallad Hans Erik för befriade församlingar. Detta tillsammans med själva bildande av föreningen i Bullkyrkan efter julen i Stockholm, tillhör de tidigare pionjärhandlingarna, som bidragit till bildandet av Ny Gemenskap.

Bilden av Hans Erik Lindström som ensam med ryggsäck på ryggen sprang från kyrka till kyrka för att förmå församlingarna att släppa in hemlösa var en kraftfull symbolhandling som sporrade även andra radikala teologistudenter, socionomer, fysikstuderande, prostituerade och hemlösa till handling i slutet av 1960-talet (muntlig kommunikation från systern Gunnel Lindström 2002). Dessa pionjärer kom därefter att verka i storfamiljer och i provisoriska lokaler för att ge hemlösa mat, kläder, en värmestuga och bidra med alternativt jul, påsk och helgfirande för alla.

Ny Gemenskaps bildande har därefter berättats i böcker, filmer, minnesskrifter till jubileer, Ny Gemenskaps presentationsmaterial och års- och verksamhetsberättelser. Denna ursprungshistoria och vad som hände sedan vill jag inte fortsätta att skriva om här. Detta kan man läsa om till exempel i års-/stormötesprotokoll från 1969-2001 och därefter styrelseprotokoll, eller genom att läsa igenom Ny Gemenskaps hustidning Paradoxen från 1969 till 2002. Däremot vill jag skriva om olika historiska händelser, ideologier och organisationsförändringar som just påverkar hur arkivet har byggts upp och olika lösningar på arkivariska problem.
Ny Gemenskap förblev även efter sitt bildande en aktionsgrupp. Man syftade i första hand till samhällsförändring och då i synnerhet till förändring av kyrkor och kristna församlingars sätt att behandla
hemlösa. Men man avsåg inte bara att förändra församlingslivet i kristna kyrkor utan även i det icke konfessionella samhället av de vårdande myndigheter som socialförvaltningar, stat och kommun hur man där behandlade hemlösa, alkoholister, narkomaner och prostituerade, allt skulle bli föremål för förändring. Man såg sig själv som bevakare av de hemlösas intressen i hela storsamhället. Meningen med föreningen var att åstadkomma en förändring i hela storsamhället och denna förändring skulle börja som en attitydförändring både i kyrkor, socialförvaltningar och ungkarlshotell.

Samtidigt skapades en konkret verksamhet tillsammans med hemlösa och utslagna på Linnégatan 83, där ny gemenskapsideologien praktiserades. Lokalen var för liten för att tillåta storskalig verksamhet av det slaget, men en början till praktisk verksamhet hade slagits fast. Samtidigt hade flera av de aktiva flyttat samman till olika storfamiljer.

Det blev i synnerhet storfamiljen i Handen som i egenskap av storfamilj kom att omfatta ny gemenskapsideologin. På det viset var storfamiljen i Handen en integrerad del av Ny Gemenskap.
Allt detta gör att det tidiga arkivet som jag kallar det mellan 1969-1973 har stora arkivariska avgränsningsproblem. Är det så att man arbetar med hemlösa, då är det viktigt att följa utvecklingen av de hemlösas situation, både i socialpolitik och allmän politik, men även utvecklingen av de hemlösas allmänna situation, såsom den finns beskriven i tidningsartiklar, undersökningar av de hemlösas situation och i samtal med de hemlösa. Därför finns/fanns det på Ny Gemenskap mycket pressklipp men även rapporter från
socialförvaltningar, sociologiska undersökningar och rapporter av olika slag. Dessa allmänna handlingar om hemlösas situation har varit viktiga för att förstå de hemlösa, men skall de arkiveras i Ny Gemenskaps arkiv?
Rent arkivaliskt har dessa handlingar ju inte uppstått i Ny Gemenskap och skulle då enligt arkivalisk praxis egentligen inte arkiveras i Ny Gemenskaps arkiv.

Vilka handlingar som finns kvar från perioden 1969-1973 skall då bevaras och arkiveras? Hur är det med alla handlingar från storfamiljen i Handen? Skall även de kallas Ny Gemenskap? Eller skall Ny Gemenskaps arkiv bara bestå av de handlingar som kommer från de aktiviteter som härrör från Linnégatan 83, lokalen med den praktiska biståndsverksamheten? Skall allmänna doktorsavhandlingar från till exempel sociologiska institutioner om hemlöshet arkiveras i Ny Gemenskaps arkiv? Skall dokumentation om den allmänna socialpolitiska debatten, som ju inte i för sig handlar om Ny Gemenskap, även den dokumenteras i Ny Gemenskaps arkiv?
Riktlinjerna vid arkivering har då blivit att enbart det som har varit Ny Gemenskap har definierats som Ny Gemenskap i egenskap av praktisk biståndsorganisation för hemlösa, är liktydigt med det som skett inom Ny
Gemenskaps lokaler i detta fall på Linnégatan 83 och efter 1973 på Kammakargatan 36, blir det som arkiveras som Ny Gemenskap. Aktiviteter organiserades i Ny Gemenskap i grupper från 1969 som aktivitetsgruppen, köksgruppen, dokumentationsgruppen, målsättningsgruppen och Ny Gemenskap och socialpolitiken. Gruppen Ny Gemenskap och socialpolitiken leddes och sammanträdde inom Oscar församlings lokaler. Dokumentationen av detta finns inne i själva arkivet under Äldre arbetspärmar team och grupper, signum F 4 a : 1. Dessa har då placerats inom Ny Gemenskaps arkiv.
Vissa räkenskaper från storfamiljen i Handen har placerats under G = räkenskaper inne i arkivet, eftersom ekonomin för aktiviteterna även för Linnégatan 83 sköttes av en kassör som bodde i storfamiljen i Handen. Men det mesta från dokumentationen från storfamiljen i Handen har gjorts till Ö-serier. Dokument från kollektiv och storfamiljer signum Ö2 : 1. Det vill säga något som väl dokumenteras och arkiveras under Övriga handlingar, men inte placerats i själva arkivet Ny Gemenskap.

Frågan aktualiserar även huruvida dokumentation om och från andra föreningar som under en lång tid varit aktiva i Ny Gemenskap, som till exempel moder Theresa bröderna, Verdandi eller Katolsk Ungdom skall arkiveras inne Ny Gemenskaps arkiv. Jag tycker inte det och har därför skapat ytterligare en Ö-serie som heter Andra organisationer som bidragit till Ny Gemenskap, seriesignum Ö 3.
Frågan om Pressklipp är även den aktuell. De som var aktiva 1969-1973 har samlat på sig artiklar på noggrant och systematiskt sätt, uppenbarligen med avsikt att detta skulle bevaras i sin ursprungliga form även i framtiden. Jag har då skapat ytterligare en Ö-serie även om detta, Pressklipp på och om Ny Gemenskap med seriesignum Ö 1 a : 1 - 2.

Pressklippen kan delas in i de som just avser Ny Gemenskap och de får då seriesignum Ö 1 a och de som avser den socialpolitiska situationen för hemlösa över huvudtaget i Sverige från den tiden under signum Ö 1 b: 1-2. Vanligtvis sparar man inte på sådana Pressarkiv eftersom sådana kan fås bättre på respektive tidskrifter, men då man samlat detta med så mycket nit har jag arkiverat dem.

Perioden 1969 -1973 mycket väl dokumenterad. Jag har försökt att bevara så mycket som möjligt från den perioden. För att denna period skall kunna ingå i ett arkiv där senare tidsperioder finns representerade, då målsättningen med organisationen blivit en annan och verksamheten fått en annan inriktning, måste jag på något vis avgränsa perioden 1969-1973. Jag har gjort det genom att skapa serier som jag kallar Äldre eller Tidig före serienamnet. Alltså serien Arbetsmaterial och utskick inför särskilda begivenheter och helger
blir då: Tidigt arbetsmaterial och utskick inför särskilda begivenheter och helger. På det viset kan alla äldre pärmar arkiveras i den ursprungliga form som de tillkom, utan jag ändrar på denna ordning. Detta innebär för vissa serier att de är något röriga att hitta i. Men samtidigt bevaras även något av den process, som ledde till till exempel att tidskriften Paradoxen kom till. Detta är innebörden av att bevara handlingar i sin ursprungliga
ordning. Jag har alltså inte försökt att bryta ut några handlingar från de ursprungliga pärmarna för att skapa mer ordnade serier, eftersom det skulle göra röran ännu större och detta skulle göra att man förlorade siktet på de historiska processer som föregick skapandet av händelser eller institutioner. En sådan institution var till exempel tidskriften Paradoxen. Resultatet kan bli att den som söker specifika handlingar i det " äldre arkivet" kan få behöva söka en tid för att hitta.

Arkivarien kan påverka den tidsperiod som speglas i efterlämnade pärmar och buntar, sträcker sig över. Den ordning i pärmarna representerar något som ofta någon enskild aktivist har introducerat och den ordningen skall ogärna brytas även under längre tidsperioder än 1969-1973. Äldre kommer då i enskilda fall att sträcka sig även över en längre period, än den tid Ny Gemenskap var en uttalad aktionsgrupp. En pärm till exempel som efterlämnats som innehåller protokoll från 1969 sträcker sig alltså till 1989. Jag har kallat serien Äldre mötes- och rådsprotokoll med övriga handlingar 1969-1989 under serie/volymsignum A 1 : 1-2. Serien fortsätter sedan som A 2 Årsmötesprotokoll, A 3 a Stormötesprotokoll i original och kopior, Förtroenderådsprotokoll och så vidare från och med 1987-1988-1989.

Serier som speglar tiden efter 1973, med variationer i tid för de olika pärmarnas utseende, kommer då alltmer att likna serier från sedvanliga föreningar, i takt med att Ny Gemenskap blev institutionaliserad och verksamheten begränsade sig till bistånd för hemlösa i lokalen på Kammakargatan 36 i Stockholm. Handlingarna från tiden efter 1973 bör då behandlas som sedvanliga föreningsarkiv med väl definierade serier som på ett klart sätt som möjligt talar om vilken aktivitet som ligger bakom serierubriken. Denna klarhet skall bistå styrelsemedlemmar och forskare att snabbt och lätt hitta de dokument de söker efter i arkivet. Detta har jag försökt att åstadkomma när jag har formulerat serierubriker efter 1973 med undantag som ovan nämnts.

Titel och märkningen på etiketten bör anknyta till serier som finns i arkivet. På det viset kommer det att bli lättare att arkivera i framtiden och hålla ordning på pappren.

Omsortering, rättsortering och fogande samman av disparata handlingar i det kaotiska materialet till serier, jag träffade på när jag började arbetet, har varit besvärligt och har tagit tid i anspråk. Delar av materialet har från början varit sorterat i omvänd datumordning, det vill säga sist inkommande handling har placerats främst i pärmar eller buntar. I vissa fall som i E 1 Ansökan om bidrag och vid A 2 Årsmötesprotokoll har jag sorterat om hela materialet. Men i andra serier har jag inte haft tid att omsortera. Då har jag angivit i
anmärkningskolumnen i arkivförteckningen att materialet är omvänt datumordnat. Över huvud taget speglar dokumentationen och volymerna i serierna de enskilda aktivister som för tillfället har hållit i det administrativa, de enskilda ettåringar som för tillfället har lagt upp pärmar i ett visst ärende och senare de enskilda arbetsledare som samlat sin dokumentation i pärmar. Det är deras ordning som gäller även i arkivet. Som tidigare nämnts så har jag försökt att rubba så lite av denna ordning som möjligt.
I arkivförteckningen har jag, i den mån det har varit möjligt, angivit vilken pärm som respektive volym stammar från.

Innan jag började ta mig an arbetet som arkivarie på Ny Gemenskap fanns det personer som var verksamma där, som ville att jag skulle visa att jag verkligen var en engagerad ny gemenskap-are. De ansåg att det inte riktigt var förenligt med Ny Gemenskaps anda att enbart utföra tjänstemannaarbete inom föreningen. Så man gav mig andra arbetsuppgifter än arkivering. Andra och då i synnerhet de anställda ansåg inte att det var fel att arbeta avlönat.

Därför gav jag mig ändå själv en pryo-tid inom föreningen. Jag deltog i matinköp, hjälpte till att städa lokaler samt gav mig tid att samtala med de hemlösa. På det viset lärde jag mig något om de små ekonomiska ramar som både anställda och volontärer lever och levde under på Ny Gemenskap. Den tid som man tillbringar på Kammakargatan måste användas för att få de små resurserna att gå ihop så att de hemlösa får mat på bordet varje dag. Ny Gemenskap har inga egna resurser utan lever på gåvor. Gåvorna måste komma varje dag och om gåvorna kommer måste mat och kläder snabbt förberedas så att det finns. Övrig tid går ofta åt att engagera sig i de hemlösas situation. Denna Pryo-tyd har således inte varit bortkastad. Genom denna tid har jag fått lära mig hur svårt det är för en frivillig förening, att upprätthålla tillfredställande dokumentation och därmed att bibehålla ett arkiv. All tid för de flesta volontärer, som anställda som gäster, går åt att ordna praktiska angelägenheter, som att se till att mat står på bordet varje dag, att äta sig mätt och se till att man är klädd varmt nog för att klara vinterkylan.

Det är då desto mer förvånande att dokumentationen, trots avsevärda luckor, ändå är så väl bevarad som den är. Detta gör det nu möjligt att bygga ett arkiv på Ny Gemenskap. Det är bland annat tack vare de så kallade ettåringarna, som en stor del av administrationen har vilat på sedan starten, deras handledare och andra vaksamma aktivister, som har gjort att dokumentationen inte har förkommit. Ettåringarna som ofta just avslutat gymnasiet och nu under ett år prövar på ett socialt/diakonalt arbete. Detta ofta för att förbereda sig på ett socialt och diakonalt arbete i framtiden. Sedan några år tillbaka kommer en av de två ettåringarna från Tyskland.

Sedan starten 1969 fram till 2000 har alltså en stor del av Ny Gemenskaps administration legat i händerna på
ettåringarna. Sålunda kallas ettåringarnas rum och hela korridoren på första våningen på Kammakargatan fortfarande för ettåringsexpeditionen.
Att så pass mycket, om än i kaotisk form, av dokumentationen finns bevarad är som sagt ett gott betyg åt dessa ungdomar och deras handledare.
Samtidigt visar dokumentens tillstånd att ettåringarna var orutinerade förvaltare. Flera protokoll i original är skrivna i all hast för hand på baksidan av brev eller broschyrer. Ofta hittar man ett protokoll i original genom att leta efter den obligatoriska kaffefläcken på baksidan eller framsidan av protokollet. Många förtroenderådsprotokoll saknas. (Förtroenderådsprotokoll, seriesignum A 3 b). Flera årsmötes- och stormötesprotokoll saknas. Från flera perioder finns inte Allmänna utskick från Ny Gemenskap. (Seriesignum B 1 a och B 1 b). Även Korrespondens saknas under långa perioder. Detta kan vara tecken på att man helt enkelt kastade dokument under vissa perioder och då i synnerhet slutet av 1970 och under 1980-talet. Det kan också vara tecken på att man inte har haft tid att producera skriftligt material, då resurserna under dessa tidsperioder kan ha varit mycket knappa.
Det är därför anmärkningsvärt att den ekonomiska redovisningen som huvudböcker, kassaböcker och verifikationshandlingar med få undantag är så intakta som de är från 1968 till 2002.
Eftersom den ekonomiska redovisningen både ekonomiska sammanställningar, huvudböcker och verifikationslistor med undantag är så kompletta, blir det stora antalet verifikationer något onödiga. Men jag har funnit att verifikationer från 1968 till 1973 finns det orsak att bevara. De tillhör den arkivariska helheten från den perioden och de ursprungliga pionjärerna har velat bevara all dokumentation för framtiden.
Om ettåringarna kanske inte alltid visat prov på att ha varit rutinerade administratörer, så har de i stället bidragit till mycket kreativitet i dokumenthanteringen och det sätt som de har presenterat dokumentationen på. Sålunda är namnet på en serierubrik ettåringarnas uppfinning: Brev och (vy)kort på och till ny gemenskapare (seriesignum E 3 a och E 3 b). Denna serierubrik stammar från en pappersbox som legat i ettåringarnas rum som var markerad: (Vy)kort på och till ny gemenskap-are. Under flera år under 1990-talet har ettåringar bevarat mer personlig korrespondens från och till olika personer med anknytning till Ny Gemenskap. Dessa (brev) och (vy)kort arkiveras nu under denna rubrik.
Sedan 1997 har ettåringarna efterlämnat fantasifulla fotoplanscher, när deras praktik varit till ända, som avskedshälsning överlämnats till Ny Gemenskap. Ettåringarna har även efterlämnat en stor mängd fotografier, som till en del fortfarande är osorterade och omärkta. Men ettåringar har även efterlämnat även färdiggjorda fotoalbum från den period ettåringarna verkade. Sedan ett halvt år tillbaka från våren 2002 till årsslutet 2002 har en dokumentationsgrupp arbetat med att identifiera, märka och klistra in fotografier i fotoalbum. Detta gör det lättare även för Ny Gemenskaps gäster att minnas Ny Gemenskap från olika tidsperioder. På grund av det stora antalet fotografier hinner vi inte i den gruppen identifiera och klistra in alla fotografier i ett fotografialbum. Detta kan även bli en framtida uppgift för veteraner som besöker Ny Gemenskap. Det äldsta albumet, från slutet av 1970-talet till början av 1980-talet, där är fotografier instoppade i plastfickor i ett mörkrött album. Dessa fotografier bör klistras in i ett album utan plast.

En del av dokumentationen från Ny Gemenskap är inte i form av skriftliga protokoll, brev eller redogörelser. På Ny Gemenskap finns det till exempel mycket konst, som ofta framställts inom den så kallade konstgruppen, som då även hemlösa gäster efterlämnat. Det finns även demonstrationsaffischer, sångböcker, dikter och filmer. Affischer och fotografier har en gång hängts upp på en stor anslagstavla i matsalen. Denna anslagstavla är nu nedtagen. Men detta är ett sätt att dokumentera på, som tilltalar många medlemmar, som inte alltid är så bevandrade i skriftligt material (se seriesignum F 13, F 14 a och F 15). Förutom de sångböcker, presentationsmaterial, Paradoxen och böcker som arkiverats, finns det även överexemplar av dessa i de mellanliggande skåpen på första våningen på Kammakargatan 36. Sångböckerna används till exempel till Lucia och vid julfirande, överexemplar av Paradoxen används som gåvor från Ny Gemenskap.

Att efterlämna dokumenterat material från Ny Gemenskaps historia är viktigt för människor i Ny Gemenskap. Ny Gemenskap är för gäster, som ibland är hemlösa, aktivister som har egen bostad, aktiva och anställda, något av en familjegemenskap som man kan känna samhörighet till. För någon har Ny Gemenskap varit ersättning för en familj som denne inte har eller har haft. För andra kan Ny Gemenskap ha varit resultatet av ett livslångt livsverk. Det finns aktiva som träffats på Ny Gemenskap, bildat familj och uppfostrat barn delvis inom Ny Gemenskaps ram. För några kan Ny Gemenskap då bli något av en familjegrupp som har sitt eget unika sätt att fungera på.

Som alla familjer blir man mån om att bevara familjens historia. Att den bevaras kan gynna den framtida sammanhållningen på Ny Gemenskap. Även om historien inte enbart skrivs som protokolltext utan till exempel som ett fotoalbum (se seriesignum K1 och K2).

Att Ny Gemenskap kan ses som en alternativ familjegemenskap kan även detta anföras som en del i diskussionen för eller emot om man skall överföra delar eller hela Ny Gemenskaps arkiv till Enskilda byrån på riksarkivet. För enskilda kan Ny Gemenskaps arkiv kanske blivit något av en familjeklenod.

I egenskap av en alternativ familjegemenskap har Ny Gemenskap haft något av sin egen årsrytm och livsstil. För många aktivister och gäster var årliga vårutflykter och planeringshelger i början av hösten en höjdpunkt i tillvaron (se Planering och diskussionsunderlag till planeringshelger och utflykter, seriesignum F 3). Lucia, jul och nyårshelger har sedan över 35 år planerats och firats som alternativt firande hos Ny Gemenskap (se Arbetsmaterial och utskick inför särskilda begivenheter och fester, F 2 b). På senare tid har även jubileumsfester rönt uppmärksamhet.

Naturligtvis har Ny Gemenskap haft skriftliga kontakter med myndigheter och andra biståndsorgansiationer (se Korresondens och dokumentation av kontakter, seriesignum E 2 a och E 2 b). Det har även förekommit privat korrespondens (se Brev och (vy)kort från och till ny gemenskap-are, seriesignum E 3 a och E 3 b).
Men korrespondensen har ändå haft en speciell karaktär på Ny Gemenskap. Eftersom allt på Ny Gemenskap, mer eller mindre var offentligt, så angick meddelanden mer eller mindre alla. Därför gjorde man ett förtryckt utskick snarare än man skickade ett brev om man ville meddela sig. Därför blev Allmänna utskick från Ny Gemenskap, seriesignum B 1 b och Tidiga allmänna utskick från Ny Gemenskap med förlagor, Paradoxen och Rundbrev, seriesignum B 1 a , en så stor serie som det har blivit i detta arkiv. Då allmänna utskick var det främsta skriftliga kommunikationsmedlet på Ny Gemenskap innebär detta att en mängd handlingar av mycket skiftande innehåll har formen av allmänna utskick. Det har då inte varit helt lätt att differentiera och skapa olika serier av de olika allmänna utskick som finns. Från perioden 1968-1973 har de flesta allmänna utskick samlats i Tidiga allmänna utskick med förlagor, Rundbrev och Paradoxen (se serie B 1 a).

Efter 1973 splittras de allmänna utskicken ut i en mängd serier. Förutom serien Allmänna utskick med
förlagor 1974- som fortsätter föregående serie, så finns de uppenbara utskicken som Paradoxen och Rundbrev. Dessa får då serietitel Arkivexemplar av tidskriften Paradoxen 1973- under seriesigum B 2 och Arkivexemplar av Rundbrev 1969- under seriesignum B 3. Dessutom har ytterligare en serie fogats dit som måste ses som utskick nämligen Arbetsmaterial och utskick inför särskilda begivenheter och helger 1968- under seriesignum F 2 a och Planering och diskussionsmaterial vid planeringshelger och utflykter under seriesignum F 3 och Programverksamhet på Ny Gemenskap under seriesignum F 9 och Kurser och undervisningsmaterial 1973-1999 under seriesignum F 8 a måste även helt eller delvis ses som utskick.
Söker man då efter en specifik handling kan man således bli tvingad att leta bland alla dessa serier innan man hittar just det man söker efter.

Ny Gemenskap var till en början, med Hans Erik Lindström och andras visioner, tänkt utan någon anställd personal. De mer utbildade aktivisterna skulle tillsammans med hemlösa gäster kunna skapa en ny gemenskap. Gemensamma beslut som alla skulle vara med på, togs på stor och årsmöten. Årsmötets/stormötets administrativa och ekonomiska beslut skulle sedan genomföras av Ekonomiska rådet (seriesignum A 4 a) och förberedas av Förtroenderådet (seriesignum A 3 b). Förtroenderådets ansvariga var ofta ettåringar. Det praktiska arbetet skedde i team och grupper av såväl akademiska aktivister som hemlösa (se Arbetspärmar för team och grupper, seriesignum F 4 a). Därför kunde man säga att Ny Gemenskap inte ägdes av någon, samtidigt som man kunde säga att den ägdes och drevs av alla.

Sedan 1998 inrättades föreningens första fasta tjänst. Tjänstemannen fick uppgifter som vanligen motsvarar kanslichefs uppgifter. Kjell Ljung tillträdde då som verksamhetsansvarig. Han förändrade en något kaotisk situation på Ny Gemenskap, så att han bland annat engagerade en fast kader av volontärer. Denna kader av volontärer hade ofta tidigare erfarenhet från psykiatrisk vård, lång erfarenhet av tidigare vaktmästaruppgifter, kunskaper i snickeriarbeten, arbete som kock eller praktiskt industriarbete. Några av dessa personer rekryterades direkt från de hemlösa besökarna. De kom att tillföra Ny Gemenskap mycket resurser, eftersom de kunde bidra med sina tidigare färdigheter och ställa dem till Ny Gemenskaps förfogande.

Eftersom de nu fick sysselsättning som volontärer istället för att vara hemlösa ökade dessas självmedvetenhet. Därför kom de att bli något av Ny Gemenskaps ryggrad. De talade många hemlösas språk till skillnad från många akademiker som tidigare varit aktiva som volontärer och aktivister. Några av dessa personer, med tidigare erfarenhet från vaktmästararbeten till exempel, har sedan i sin tur fått en fast OSA-anställning inom Ny Gemenskap eller anställning inom den öppna arbetsmarknaden. På det viset blev Ny Gemenskap inte enbart en dagöppetverksamhet för hemlösa, men även något av en skyddad arbetsplats. Någon eller några kunde sedan gå från denna skyddade arbetsplats till anställning.

Kjell Ljung kom att arbeta med samverkan mellan andra frivilligorganisationer och frivilligorganisationer och myndigheter. Detta utvecklades i projekten "boendet" och "gemenskapens hus".
Vid ett årsmöte 31/3 2001 avskaffades det tidigare högsta beslutande organet årsmötet/stormötet, till förmån
för att en styrelse och årsmötet nu blev Ny Gemenskaps högsta beslutande organ. Det tidigare Ekonomiska rådet fick nu status som Ny Gemenskaps styrelse (se signum A 4 b). Stormötet ersattes av ett föreningsmöte (se signum A 5). År 2001 och 2002 anställdes ytterligare en tjänsteman vardera år.

Dessa förändringar mot en mer formaliserad förening har väckt kritik från enskilda medlemmar. Man menar att de ursprungliga idealen har övergivits och att Ny Gemenskap inte längre är den jämlika förening för alla som man ursprungligen ville skapa. Diskussionerna om detta pågår fortfarande.

Resultatet av detta har då bland annat blivit att ettåringarnas administrativa ansvar beskurits. Detta aktualiserar ett tillstånd som egentligen alltid förelegat nämligen att en stor del av dokumenthanteringen för Ny Gemenskap sköts från styrelsemedlemmarnas hem. Detta resulterar i att arkiveringen kan bli vansklig eftersom dokumenten då riskerar att aldrig komma att landa på Kammakargatan 36. För arkivarien att då kräva ut dessa handlingar till arkivet, kan då bli en tidsödande uppgift.

För räkenskapernas del sköts de nu av en tjänsteman vid Adolf Fredriks församling. Arkivarien måste då efterhand kräva det som skall arkiveras därifrån, vilket underlättar arkivering. Men även tjänstemännen som arbetar på Kammakargatan 36 har ju dokument som skall förvaras och arkiveras.

Våren 2002 beslutade Stockholms kommun att Ny Gemenskap skall administrera boende för före detta hemlösa och missbrukare på fjärde våningen i lokalerna på Ny Gemenskap. Gemenskapens hus som projektet kallas, fortsätter ett tidigare projekt som kallades Projektet, volym/seriesignum F 11 a och b. Plats måste lämnas i arkivet för administrativa handlingar och eventuella behandlingsjournaler, signum F 17 a och F 17 b.
När detta arkiv var ordnat och förtecknat sökte vi efter ett digitalt program som skulle kunna göra utskriften av arkivförteckningen något lättare. Jag ringde då till landsarkivet i Lund som byggt upp det digitala arkivförteckningsprogrammet Arkia och frågade om Ny Gemenskap kunde köpa det. På landsarkivet i Lund sade man att man inte längre säljer Arkia, men att det fanns ett nyare program som fungerar direkt genom internet, som riksarkivet i Stockholm just nu bygger upp. Jag anmälde mitt intresse till att Ny Gemenskap skulle ansluta sig till Arkis2 som det nya programmet heter. Sagt och gjort, på riksarkivet accepterade man vår anmälan och ställde i utsikt att jag skulle kunna få åka till Lund för lära mig Arkis2. Detta gjorde jag och arkivförteckningen till detta arkiv är nu på gång att skrivas in i Arkis2.

Detta innebär när hela förteckningen är inskriven att man
1/ skall kunna trycka ut den fullständiga arkivförteckningar med Innehållsförteckning och Historik och arkivbeskrivning, när man så önskar bara man har en skrivare ansluten till datorn,
2/ trycka ut etiketter för att märka arkivkartongerna, bara man har köpt riksarkivets etiketter och har en skrivare ansluten till datorn,
3/ ändra eller lägga till nya uppgifter till arkivförteckningen när arkivet växer och man så önskar och därefter trycka ut ett nytt arkivförteckningsblad och foga den till den ursprungliga arkivförteckningen,
4/ den inskrivna arkivförteckningen uppdateras på riksarkivets stora databas NAD (Nationella arkivdatabasen). Detta gör att om man gör arkivförteckningen publik, så kan hela forskarsamhället läsa den genom internet. Observera att detta är arkivförteckningen och inte själva arkivet. Någon på Ny Gemenskap kommer att få en unik kod som gör att han/hon kommer få tillgång att skriva in förändringar i Ny Gemenskaps arkivförteckning i Arkis2.
Till sist, de äldre dokumenten från 1969 till 1973 och därefter, har skriften i dessa dokument börjat bli oläsbar. Meddelanden på många utskick har ofta varit på enkla xerox-kopior och tryck-färgen är inte beständig över längre tidsperioder. En god insats för Ny Gemenskaps arkiv vore därför att fotografera eller scanna in samtliga arkiverade dokument i hela arkivet, så att arkivet även i framtiden kommer att kunna bevaras. I så fall skulle detta fysiska arkiv då kunna användas som back-up till ett framtida digitalt arkiv.

Ny Gemenskap i november 2002

Kaj Ettlinger

Till arkivet har fogats en intervju med Hans Erik Lindström sommaren 2003. Intervjun har gjorts för att få större klarhet i det faktiska händelseförloppet vid föreningen Ny Gemenskaps grundande. Till intervjun har fogats kopior av av pressklipp och dokument som finns i Hans Eriks privata ägor - se F 1 a och F 1 b.
Sedan verksamhetschef Kjell Ljungs handlingar blivit tillgängliga för arkivet, kan man tala om ett tjänstearkiv på Ny Gemenskap.

Ett antal handlingar utgår nu från verksamhetschefen. Dessa ersätter ofta de handlingar från tiden innan 1998 och 1993 respektive, då handlingarna ofta utgick från den som förde protokollet i en kollektiv grupp eller just då råkade sköta utskriften av beställningen eller rapporten eller/och medlemmar i ekonomiska rådet.
Tjänstearkivet finns nu under signum F 10 i detta sedan 2002 något omstrukturerade arkiv. Personalhandlingar kommer även då att falla under F 10 och då från F 10 c till F 10 f. Projekthandlingar som har initieras av verksamhetschefen faller under F 11. F 12 innehåller nu uppgifter om de omfattande nothäfter och sångtexter som finns på Ny Gemenskap. Signum har alltså korrigerats från F 14 till F 13 fram till F 17 från de äldre arkivförteckningarna.

Med en mer central administration har bland annat "boendet" på Ny Gemenskap kunnat förverkligas. Man har även på Ny Gemenskap kunnat bereda möjligheter för OSA-anställningar ooch praktikanställningar och ökade möjligheter för samhällstjänst. Studenter från Socialhögskolor har i större utsträckning än tidigare beretts möjlighet att göra på praktik på Ny Gemenskap.

Några tycker att den ursprungliga vision som Hans Erik Lindström ställde upp, om ökad jämlikhet mellan hemlösa och aktivister i kollektiva grupper, har gått förlorad på Ny Gemenskap. Detta debatteras flitigt i rökrummen.

Kaj Ettlinger i november 2003

Enligt Ny Gemenskaps styrelsebeslut från augusti 2006 kommer de handlingar från arkivet som uppstod innan 1990 att deponeras till Stockholms stadsarkiv.
Förkortningen för placering på stadsarkivet har i platskolumnen i arkivförteckningen angetts med "ssa".
Alltså genom att man ser ssa i platskolumnen vet man då vilka volymer det är som har överförts till Stockholms stadsarkiv.
Orsaken till flytten är bland annat att arkivhandlingar har försvunnit från Ny Gemenskaps lokaler de sista åren och arkivet tycker vi behöver skyddas. Depositionen kommer ske i januari 2007.
För övrigt har flera hänvisningar infogats i arkivförteckningen för att motverka den något yviga seriebildningen i arkivförteckningen.

Kaj Ettlinger november 2006

Tillägg 1

Arkivet inkom till Stockholms stadsarkiv 2007 02 05 (med acc.nr 2007:020) samt 2007 04 19 (acc.nr 2007:041) enligt avtal 2007 01 10 (dnr 03.01-1391/07) och utgör en deposition.
Enligt avtalet kommer handlingar med känsliga uppgifter (i allmänhet markerade med ett OBS ! i arkivförteckningen) att menprövas enligt Sekretesslagens bestämmelser (Kap.7 §4).

Undertecknad har i oktober-november 2007 gått igenom arkivförteckningen och därvidlag gjort smärre justeringar (korrekturläsning och formatering). Förteckningen är nu tillgänglig för allmänheten och ytterligare en tilläggsleverans är anmäld.

Stockholms Stadsarkiv i Frihamnen 2007 11 14

Lars Asklund
1:e arkivarie

Tillägg 2

I sept 2008 inkom några smärre volymer till Ny Gemenskaps arkiv (acc.nr 2008:111). Samtidigt lämnades ett mer omfattande koncept (tillägg) som nu har skrivits in i Arkis II.
Arkivförteckningen föreligger härmed i ytterligare en bearbetad version.

Stockholms Stadsarkiv i Frihamnen 2008 09 17

Lars Asklund

Kontroll

Skapad	2005-11-20 00:00:00
Senast ändrad	2024-01-29 12:05:42

Serier (95 st)

Referenskod	Titel	Tid	Anmärkning
A	PROTOKOLL			Läsesal
A 1	Stormötes-, ekonomiska rådets protokoll och övriga gruppers handlingar		Handlingar från den tiden då Ny Gemenskap konstituerades som förening. I början var föreningen "hemlös". Man var sysselsatt med att ordna den praktiska verksamheten. Antalet handlingar var i början begränsade. Bevaras i sin ursprungliga ordning. .
A 2	Årsmötesprotokoll 1989 -		Årsmötet stod över stormötet och styrelsemöten som högsta beslutande organ. Vid några tillfällen kallades årsmötet även årsmötet/stormötet. Tidigare årsmötesprotokoll finns i A 1:2 " Stormötes-, ekonomiska rådets protokoll och övriga gruppers handlingar". .
A 3 a	Stormötesprotokoll i orginal och kopior		Allt sedan begynnelsen har stormötet och årsmötet varit Ny Gemenskaps högsta beslutande organ. Detta fram till 2001, då en styrelse från ekonomiska rådet valdes och årsmötet, som skulle bli Ny Gemenskaps högsta beslutande organ. Serien upphör således 2001 men fortsätter i annan form och då som styrelseprotokoll och föreningsmötesprotokoll. Stormötets beslut skulle tidigare genomföras av: 1/ Det ekonomiska rådet. Det ekonomiska rådet skulle genomföra de administrativa och ekonomiska besluten i verkligheten. 2/ Förtroenderådet, som ofta hade ettåringar om ledamöter, skulle se att praktiska beslut genomfördes. Förtroenderådet skulle även förbereda nästa stormöte/årsmöte. Tidiga stormötesprotokoll se A 1: 1 och A 1 : 2. Från och med 2001 övergick det ekonomiska rådet till att bli styrelse. Den nya styrelsen kom att bli Ny Gemenskaps högsta beslutande organ. .
A 3 b	Förtroenderådets protokoll		Förtroenderådet skulle förbereda stormötessammanträden och utföra det stormöten beslutat. Detta skedde genom att förtroenderådet förberedde stormötets dagordning och därefter genomföra besluten. Ofta fördes protokollen vid förtroenderådets sammanträden av "ettåringar" som även blev de som implementerade besluten. Eftersom "ettåringarnas" i sina administrativa färdigheter inte var så rutinerade är förtroenderådets protokoll av mycket skiftande kvalitet. Långa perioder saknas förtroendemötesprotokoll. Man kan kanske säga att Förtroenderådsprotokoll återfinns i ekonomiska rådets, stormötes- och årsmötesdagordningar. Tidigare Förtroenderådsprotokoll från 1968 - 1989 - se Äldre mötes- och rådsprotokoll med övriga handlingar 1968- 1989 under A 1 : 1 och A 1 : 2. .
A 4 a	Ekonomiska rådets protokoll		Ekonomiska rådet skapades som rådgivande instans till årsmötet och stormöten och för att sköta Ny Gemenskaps administrativa och ekonomiska rutiner. I detta ingick även att sköta korrespondens och anslagsframställan. Här finns alltså viktiga avtal och kontrakt och korrespondens av stor betydelse för föreningen. OBS ! Serien kan innehålla konfidentiella handlingar. Personuppgifter av konfidentiell natur får enbart utelämnas till person som dessa uppgifter berör eller med denna persons medgivande. Ekonomiska rådets protokoll före 1981 se Äldre mötes- och rådsprotokoll A 1 : 1 och A 1 : 2. Efter rådsprotokoll 13/12 2001 övergår ekonomiska rådet till att bli styrelse på Ny Gemenskap. För styrelseprotokoll - se serie A 4 B. Nummerserien från det ekonomiska rådets protokoll fortsätter därefter i serien Styrelseprotokoll. Denna serie avslutas således 2001-02-13. .
A 4 b	Ny Gemenskaps styrelses protokoll 2001 -		Från det gamla ekonomiska rådets protokoll (se A 4 a) fortsätter styrelseprotokoll. Numreringen från föregående fortsätter emellertid i styrelseprotokoll från 31/3-2001. 2002:4. OBS ! Serien kan innehålla konfidentiella uppgifter. Dessa får enbart utelämnas till person som uppgifterna berör eller med denne persons medgivande. .
A 5 a	Minnesanteckningar från föreningsmöten 2001 -		Vid årsmötet 3/5 2001 upphörde stormötet att vara beslutande instans till förmån för föreningens styrelse. Föreningsmöten ersätter stormöten. Ofta minnesanteckningar från föreningsmöten. Enskilda minnesanteckningar saknas. .
A 5 b	Minnesanteckningar från kontaktgruppens möten med styrelsen		Vid årsmötet 2005 beslutades att upprätta en kontaktgrupp som representerade gästerna på Kammis och representanter för personalen. Denna kontaktgrupp skulle sammanträffa med Ny Gemnskaps styrelse direkt före styrelsens ordinarie sammanträden. Minnesanteckningar från dessa möten finns bevarade. .
A 5 c	Minnesanteckningar från planeringshelger		I början av hösten ordnas en planeringshelg inför nästakommande verksamhetsår. Dit komer gäster och personal på Kammis som då även träffar styrelsemedlemmar. .
A 5 d	Minnesanteckningar från styrelsens möten med personalgrupperna		.	Läsesal
A 6	Personalmötesprotokoll	2003 – -	Sedan 2003 förs utskrivna protokoll vid personalmöten på Ny Gemenskap. .
A 7	Protokoll från möten med härbärgesansvariga med bilagor	2003	Sedan 2003 förs utskrivna protokoll efter möten med härbärgesansvariga. Dessa möten organiseras av Stockholms socialförvaltning för samtliga härbärgen för hemlösa i Stockholms kommun. .
B	UTGÅENDE HANDLINGAR			Läsesal
B 1 a	Tidiga allmänna utskick från Ny Gemenskap med förlagor, Paradoxen och Rundbrev		Detta är grundläggande dokumentation, då en del av Ny Gemenskaps aktiviteter fanns beskrivna i sina utskick. Utskicken är viktiga då Ny Gemenskap till en början var en aktionsgrupp. I denna serie finns då även de första arkivexemplaren av tidskriften Paradoxen och Rundbrev här i sitt ursprungliga sammanhang som de kom till och då även med förlagor. Serien är datumordnad. Vissa förlagor följer ej datumordningen, men tillhör utskick och är en del av bakgrunden till utskicket. Serien och innehållet i volymerna är sålunda bevarad i sin ursprunglia ordning. För Allmänna utskick från Ny Gemenskap efter 1973 - se B 1 b: 1-4. Se därför även "Stadsmissionsgruppens utskick" från 1968 (innan föreningen konstituterades) från 1968 på F 1 b: 2. För Arkivxemplar av tidskriften Paradoxen efter 1973 årgång 5 nr. 5 - se B 2: 1-3. För Arkivexemplar av Rundbrev efter 1969 - se B 3 : 1-4. Rundbrev är och var Ny Gemenskaps informationsblad som skickades varje vecka. Arkivexemplar av Rundbrev finns även redan från 1969 i datumordning. Se B 3: 1. Se även "Stadsmissionsgruppens utskick" 1968. F 1 b: 2. .
B 1 b	Allmänna utskick 1974 -		Från början av 1970-talet har en del av administrationen med ansvar för utskick och sammanställning av Paradoxen och Rundbrev ofta legat i ettåringarnas händer. Utskicken föreligger inte alltid i ordnat skick och i tidigare skede saknas även tryckta alstret.. Då kanske enbart förlagorna till utskicken finns kvar och då är det enbart förlagor som bevaras. Från och med början av 1990-talet skrivs förlagor ofta ut på datadisketter. Från ettårsexpeditionen finns det från denna period ett antal datadisketter. Se F 19:1. .
B 2	Arkivexemplar av tidskriften Paradoxen 1973 -		Paradoxen är förutom att det är Ny Gemenskaps officiella tidning även en krönika som berättar om händelser av betydelse i Ny Gemenskap. I synnerhet jubileumsnumren kan ge referenser för förståelse av Ny Gemenskaps arkiv. Referensexemplar av de tidigar emplaren av Paradoxen - se B 1 a : 1-4. Där finns referensexemplar från 1969 till 1973. Tidskriften har ett felaktigt nummer på årgångarna. Den första Paradoxen kom ut 1969. Det blir årgång 1. Vid årgång 2 eller 3 har man räknat fel och då hela tiden skjutit den felaktiga tidsangivelsen framför sig. Detta har korrigerats i denna arkivförteckning. .
B 3	Arkivexemplar av Rundbrev 1969 -		Rundbrev har sedan Ny Gemenskap startat informerat såväl gäster som myndigheter och andra hjälporgan om kommande aktiviteter och program. Kommande program finns upplistade under rubriken kalendarium. Tidiga Rundbrev finns även i serie B 1 a. .
B 4	Kallelser till utflykter och andra evenemang hos den öppna Dagjourverksamheten		Dessa kallelser placeras traditionsenligt på anslagstavlan samma dag som en dagsutflykt eller någon eller några veckor innan större flerdagsutflykt eller seminarium. OBS även kallelser till föreningsmöten. Även kallelser på spanska. Tidigare års kallelser saknas. .
D	REGISTER OCH LIGGARE			Läsesal
D a	Adresslistor, medlemsmatriklar och adressböcker		Från ettåringsexpeditionen och Kjell Ljungs kontor. Se även Arbetspärmar med namnlistor för team och grupper F 4 b. OBS ! Innehåller konfidentiella adressuppgifter. Dessa adressuppgifter får enbart utelämnas till person det berör eller med denne persons medgivande. Se även Teamrapporter, dagböcker och besöksliggare - serie F 5 a. .
D b	Listor och förteckningar. Kalendarium över Ny Gemenskaps historia , arkivförteckningar och kontoplaner.
E	UTGÅENDE HANDLINGAR OCH KORRESPONDENS			Läsesal
E 1 a	Tidiga ansökningar om bidrag från myndigheter och församlingar med bilagor
E 1 b	Ansökan om bidrag från myndigheter, församlingar och stiftelser 1985-		För Ny Gemenskap blir korrespondensserier ofta allmänna utskick. Men det finns en distinkt korrespondensserie och det är ansökan om bidrag. Föreningen är beroende av bidrag utifrån för sitt överlevande. Därför består delar av arbetet på Ny Gemenskap med det ständiga arbetet med att söka anslag. I denna serie finns det luckor. Det kan även bero på att handlingar som ansökan om bidrag med beviljande eller avslag och sammanställningar även kan finnas som bilagor till årsmötes-, stormötes- eller det ekonomiska rådets protokoll. Se därför även serierna A 2, A 3 a, A 4 a och A 4 b. .
E 2 a	Korrespondens och dokumentation av kontakter 1968 -		Serien följer inte en konsekvent tidsordning, utan visar den ordning i korrespondensen som olika enskilda personer har haft, som skrivit eller mottagit brev för Ny Gemenskap. .
E 2 b	Enkätundersökningar på Ny Gemenskap 1969 -
E 3 a	Tidiga brev och (vy)kort på från ny gemenskap-are		Från ettåringarnas expedition. Redan tidigt fick unga praktikanter på Ny Gemenskap "ettåringarna" ta hand om beställningar, utskrifter av Paradoxen etc. Men framförallt skötte ettåringarna mycket av de inofficiella kontakterna med gäster som besökte Ny Gemenskap. Under ovanstående titel samlas dokumentation av mer personlig och inofficiell natur med gäster och aktiva på Ny Gemenskap. .
E 3 b	Brev och (vy)kort på och från ny gemenskap-are 1976 -		Från ettårsexpeditionen. Vid enskilda försändelser kan datum vara svårt att identifiera. .
E 4 a	Styrelsemedlemmars korrespondens i vissa ärenden, Allmän korrespondens		Många styrelsemedlemmar har verkat i många år på Ny Gemenskap. Flera förestår verksamheter och projekt på egen hand. Se även Styrelseprotokoll serie A 4 b och Styrelsemedlemmars ansökan om bidrag, serie E 1 b. .
E 4 b	Styrelsemedlemmars korrespondens i vissa ärenden, Korrespondens angående arkiv		Se även serie A 4 b. .
F	ÄMNESORDNADE HANDLINGAR			Läsesal
F 1 a	Intervjuer med tidigare aktiva på Ny Gemenskap		För att klargöra skeendet vid Ny Gemenskaps bildande har intervjuer med tidigare aktiva inom föreningen gjorts. Sålunda har Hans Erik Lindström tillfrågats om hans roll och vad han minns av skeendet kring föreningens bildande. Andra aktiva har beskrivit sina minnen från storfamiljer och Ny Gemenskap under 1960, 1970 och 1980-talen. Hans Erik Lindström har även skänkt kopior av tidningsurklipp, affischer och artiklar, som Hans Erik har i privat ägo, till arkivet på Ny Gemenskap. Dessa kopior sammanfattar i urval det som skrevs i media om Ny Gemenskap under 1960, 1970 och 1980-talen. .
F 1 b	Gåvor från privatarkiv		.
F 2 a	Tidigt arbetsmaterial och utskick inför särskilda begivenheter och helger 1969 -		Föregångaren till Ny Gemenskap som förening hette Ny Jul. Alternativt jul- och påskfirande för alla och även för hemlösa är det som kanske främst har gjort Ny Gemenskap känt för allmänheten. Därför görs en serie om detta, där dokumentation även av andra begivenheter som jubileumsfirande finns med. Ofta återfinns samma utskick även i serien Tidiga allmänna utskick och Allmänna utskick B 1 a och B 1 b. Information om begivenheter finns även i Paradoxen och Rundbrev. .
F 2 b	Arbetsmaterial och utskick inför särsklida begivenheter och helger 1973-		Arbetsmaterial och utskick inför jul och påskhögtider, andra helger och övriga begivenheter. .
F 3	Planering och diskussionsunderlag inför planeringshelger och utflykter 1969 -		Se även Allmänna utskick - B 1, Rundbrev och Paradoxen. Planeringhelger i september och utflykter kring den sena våren har varit en möjlighet för många att komma bort från stockholmsmiljön under en kort tid, samtidigt som det varit ett sätt lära känna Ny Gemenskaps gäster och aktiva medarbetare. Utflykterna till våren har ofta planerats av ettåringarna. .
F 4 a	Äldre arbetspärmar för team och grupper		För att kunna genomföra arbete på Ny Gemenskap delade man tidigt in sig team och grupper. OBS ! Kan innehålla konfidentiella adressuppgifter, som inte får lämnas ut till utomstående, förutom om nämnd person ger sitt medgivande. Se även F 5: 1 - teamrapporter, dagböcker och besöksliggare 1969 - 1996. .
F 4 b	Arbetspärmar för team och grupper 1974 -		Med namnlistor. OBS ! Kan innehålla konfidentiella namnuppgifter och får inte utelämnas till utomstående förutom om nämnd person ger sitt medgivande. .
F 4 c	Ettåringars planeringskalendrar		Från ettårsexpeditionen. .
F 5 a	Teamrapporter, dagböcker och besökliggare		Redan från slutet av 1960- talet delade man in arbetslag i "team". Sålunda är ett "team" som ofta återkommer till exempel köksteamet. Från tid till annan har sådana grupper skrivit rapporter eller hållit dagböcker. 1969-1972 skrevs både rapporter och dagböcker regelbundet. I Ny Gemenskap har även ettåringar skrivit rapporter regelbundet under olika tidsperioder. Besöksböcker har även förekommit både för gäster och aktiva. Se även adressböcker och medlemsmatriklar i serie D a. .
F 6 a	Arkivexemplar av böcker, filmer och presentationsmaterial 1971 -		.
F 6 b	Förlagor till böcker och presentationsmaterial 1969 - 1972		Eventuellt utgallringsbar serie. .
F 7	Ettåringars övriga handlingar		Från ettårsexpeditionen. Från och med slutet av 1970-talet fram till 2001 har en stor del av administrationen på Ny Gemenskap varit i ettåringarnas händer. Denna serie handlar emellertid mer om ettåringarnas personliga dokument, brev, anställningsförhållanden, tankar om verksamheten framtagna ur ettåringarnas dator samt de så kallade "ettåringspärmarna". "Ettåringspärmarna" är/var en informationspärm för nyintroducerade ettåringar till Ny Gemenskap. OBS ! Konfidentiella handlingar utlämnas ej utan berörda personers medgivande. .
F 8 a	Kurser och undervisningsverksamhet 1973 -		Tidsangivelserna något osäkra. .
F 9	Programverksamhet på Ny Gemenskap		Det har alltsedan "starten" varit tradition på Ny Gemenskap att det arrangeras program på söndagar och helger. Ofta har artister engagerats för att framträda ideellt. Som i mycket annat har ettåringar och deras handledare planerat verksamheten varför dokumentation fanns på ettåringars expedition. Tidigare var det aktivister som skötte detta, efter 2001 volontärer anslutna till styrelsen. Se därför handlingar under B 1 a och/eller styrelsemedlemmars arkiv. .
F 10 a	Ny Gemenskaps tjänstearkiv 1993 - . Dokumentation av löpande verksamhet.		Från början var Ny Gemenskap en radikal aktionsgrupp bemannad av frivillga medarbetare. För att föreningen under 1990-talet skulle kunna fungera på ett mer välordnat sätt och ha en central ledning tillsatte man först 1993 Arne Engström som den förste avlönade föreningstjänstemannen. Arne efterlämnade sporadiska anteckningar. 1998 tillträdde Kjell Ljung. Han fick titeln verksamhetschef. Därmed påbörjas ett mer välordnat tjänstearkiv på Ny Gemenskap. 2003 ersätts Kjell Ljung av Ann Malmqvist som verksamhetschef på Ny Gemenskap. År 2003 anställs Pat Hjalmarsson bland annat för att assistera Ann Malmqvist. Se även F 2 b, F 4 b, F 11 och F 17 a - b. OBS ! Konfidentiella handlingar. För enbart utelämnats till den som dokumentet berör eller med personens medgivande. För dokumentation av löpande ärenden - se även A 4 a (Ekonomiska rådets protokoll) och A 4 b (Styrelseprotokoll med bilagor). .
F 10 b	Ny Gemenskaps tjänstearkiv 1993 - . Arbetsgivar- och personalhandlingar.		Ny Gemenskap har fram till 1993 och 1998 inte haft heltidsanställda. Ettåringarna har fått mindre bidrag för sina insatser. 1998 anställdes verksamhetsansvarig Kjell Ljung. Sedan 2002 och 2003 har därefter flera personer avlönats av NyGemenskap. Personalhandlingarna återfinns ofta hos styrelsemedlemmar ansvariga för anställningen och i räkenskaperna. Här lämnas utrymme för att i framtiden kunna arkiva personalhandlingar. Dessutom har OSA-anställda avlönade av kommunen och personer som gjort samhällstjänst knutits till verksamheten - se serie F 10 c - f. Personalhandlingar finns även i F 10 a: 2 - 3. För dokumentation av personalärenden - se även A 4 a och A 4 b (bilagor till Ekonomiska rådets resp. Styrelsens protokoll).	Läsesal
F 10 c	Ny Gemenskaps tjänstearkiv 1993 - . Personalhandlingar/ansökningar till tjänst.		OBS ! Konfidentiella handlingar. Information får enbart utelämnas av den handlingen avser. .
F 10 d	Ny Gemenskaps tjänstearkiv 1993 - . Personalhandlingar/dokument om/för volontärer, praktikanter och ettåringar.		Sedan 1970-talet har 2-3 ungdomar praktiserat på Ny Gemenskap varje år. Dessa har kommit att kallas för "ettåringar". Eftersom ettåringarna under 1970 och 1980-talen skrev ut protokoll, såg till att utskick verkställdes och deltog i korrespondens, kom kontorsutrymmet på första våningen på Kammakargatan 36 att kallas "ettåringarnas expedition". Sedan 1998 har en av ettåringarna rekryterats från Tyskland. Dessa ettåringar har fått handledning för eventuellt framtida arbete och en "ersättning" för praktikåret Sedan hösten 2003 har praktikanter från Socialhögskolor ersatt ettåringarna. Se även serie F 4c och F 7. Volontärer är frivilligt arbetande på Ny Gemenskap och uppbär i allmänhet inget arvode. .
F 10 e	Ny Gemenskaps tjänstearkiv 1993 - . Personalhandlingar/Arbetsplaner. Redovisning för samhällstjänst och för praktikplatser.		Sedan 1999 har Ny Gemenskap samarbetat med med kriminalvården och arbetsförmedlingen. Syftet har varit att bereda samhällstjänst för villkorligt dömda. Från arbetsförmedlingen har syftet varit att tillfällig eller mer varaktig praktikplats eller anställning. OBS ! Handlingarna i denna serie är sekretessbelagda. Uppgifter får ej utelämnas utan vedebörande beskrivna persons medgivande. .
F 10 f	Ny Gemenskaps tjänstearkiv 1993-. Personalhandlingar/utredningar och rättegångar i personalfrågor 2001 - .		OBS ! Konfidentiellt material. .
F 10 g	Personalförsäkringar och övriga för personal viktiga dokument		Personalförsäkringar 1987- OBS ! Konfidentiella uppgifter. .
F 10 h	Allmänna adresshandlingar och korrespondens med myndigheter och gäster genom Kjell Ljung		.
F 11 a	Projekthandlingar på Ny Gemenskap. " Projektet" och "Gemenskapens hus" på Ny Gemenskap.		Från och med 1998 har man på Ny Gemenskap börjat planera för att inrätta lokalerna på Kammakargatan för aktiviteter för gästerna som verkstäder för bland annat återvinningsverkstad. I det som planerades fanns även planer för boende för hemlösa. Detta har man arbetat på först i "Projektet" och därefter i planerna för "Gemenskapens hus". På våren 2003 öppnades fjärde våningen i Ny Gemenskaps lokaler för boende för hemlösa. Planerna från "Projektet" har därför realiserats. Serien upphör 2003 och fortsätter som dokumentation om själva boendet på Ny Gemenskap - se serie F 17. .
F 11 b	Allmänna uppgifter om boendet på Ny Gemenskaps och HMV-hem 2003 -		.
F 12	Arkivexemplar av sånghäften och noter från Ny Gemenskap 1970 -		Ny Gemenskap besitter en stor mängd sångböcker, sånghäften och noter från olika tidsperioder. Ofta har dess sångböcker eller häften inte någon tidsmarkering varför årtalet för dessa är oviss. Många har återfunnits i en låda som innehöll arkivmaterial från slutet av 1970-talet och 1980-talet och har därför placerats i en särskild arkivkartong och antas därför stamma från denna tid. Musiken är för det mesta inte specialkomponerad för Ny Gemenskap, men sammanställning av sångböcker, häften och noter torde vara unik. Se även " "Poesi, filosofiska betraktelser och andra litterära alster" seriesignum F 15, där det även finns sångtexter. .
F 13 a	Konstgruppens allmänna skriftliga handlingar		Konstgruppen har funnits sedan 1997 efter förslag vid planeringshelg. Först satt man i matsalen. Man träffas varje tisdag 13-15. Kl 15 dricker man kaffe. Konstgruppen organiserar även konstbeök. Då besöks vernissager, utställningar och konstmuséer. Varje år inför sommaren ordnas vernissage på Ny Gemenskap för försäljning. Hösten 2007 ställde gruppen ut på Immanuelskyrkan. Rensning har skett efter 6-7 år och något har slängts. Resten har beverats i arkivskåpet och i rummet där konsrgruppen finns. På arkivariens begäran har ett skåp installerats på andra våningen dit det som ställdes ut på vernissaget men inte såldes placeras. Detta skåp har lås. Där bevaras dessa alster fram till nästa sommar. Det som inte avyttrats då skickas till Stockholms stadsarkiv. Denna hantering är ny från 2007. Vid försäljning går hälften till konstnären och hälften till konstgruppen för materialinköp. Under 2007 fick konstgruppen en beställning att göra konstkort. Korten var både jul- och gratulationskort. .
F 13 b	Målningar, teckningar och andra konstnärliga alster 1969 -		Under årens lopp har det funnits konstnärer bland gästerna på Ny Gemenskap som givit eller deponerat sina alster på Ny Gemenskap. Även konstnärer har skänkt gåvor i form av konsttryck eller målningar/teckningar i original till Ny Gemenskap. Från och med 1990-talet finns det en konstgrupp på Ny Gemenskap. Där har under årens lopp skapats målningar, teckningar eller annan konst som antingen säljs vid en årligen återkommande utställning eller deponeras på Ny Gemenskap. Se även affischer och planscher i serie F 16. Målningar, teckningar och andra konstalster från Ny Gemenskap finns även hos medlemmar av styrelsen. .
F 14	Poesi, filosofiska betraktelser och andra litterära alster 1965 -		Gäster och aktiva på Ny Gemenskap har under årens lopp beskrivit sin situation och producerat poesi, prosa och förmedlat sina känslor genom allmänna filosofiska betraktelser. Dessa har ofta publicerats i Paradoxen, men föreligger även som "fristående" pärmar på Ny Gemenskap. Serien innehåller även sångtexter. .
F 15	Planscher och affischer 1969 -		Då Ny Gemenskap såg sig själv som politisk aktionsgrupp uttrycktes ofta det politiska engagemanget i demonstrationsaffischer. Planscher sattes även upp på en anslagstavla som hängde på samma plats där TV-n står idag i matsalen på Kammakargatan 36. Affischer om aktuella begivenheter finns sedan 2005 antingen i matsalen eller på anslagstavlan i korridoren. .
F 16	Fastighetshandlingar Kammakargatan 36		1973 flyttade Ny Gemenskap in i fastigheten på Kammakargatan 36 över gården (där det som tidigare varit en polisstation) efter att ha varit "hemlös" sedan man varit tvungen att lämna tidigare lokaler på Linnégatan 83 i Stockholm. .
F 17	"Boendet" på Ny Gemenskap. Journalanteckningar.		Arkiverade journalanteckningar till boendet. OBS ! Sekretessbelagt och konfidentiellt. Sedan 2005 har Mirjam Pohjala ansvaret för boendet på Ny Gemenskap och därmed även för dokumentation av jounalanteckningar. Även Magnus Helmner assisterar med behandlings- och dokumentationsansvar över journalanteckningar. För administrativa handlingar för boendet - se Ny Gemenskaps tjänstearkiv seriena F 10 a-f, Föreningens räkenskaper under G och Ny Gemenskaps protokoll F 10 a-f. .
F 18	Oidentifierade ljudband och kasetter		.
F 19	Manualer, datorprogram (cd-skivor) och disketter 1990 -		.
F 20	Kataloger och instruktioner för kontors-, tvätt,- köksmaskiner och redskap. Utgallringsbar serie. Utgallring efter inaktualitet.		.
F 21	Testamenten, fullmakter, kontrakt och överlåtelser		Se även bilagor till Årsmötesprotkoll serie A 2 eller Ny Gemenskaps styrelses protokoll serie A 4 b eller Ny Gemenskaps tjänstearkiv serierna F 10 a-f samt verifikationer och räkenskaper från Ny Gemenskap serierna G 5 a-e. .
F 22	Utbytesprogram och bistånd till utlandet		.
G	RÄKENSKAPER			Läsesal
G 1	Årsredovisningar och resultatrapporter		Se även bilagor till "Äldre mötes- och rådsprotokoll" serie A 1, bilagor till "Årsmötesprotokoll..." serie A 2 samt bilagor till ekonomiska rådets protokoll serie A 4 a. .
G 2 a	Tidiga kostnadssammanställningar och huvudböcker		.
G 2 b	Huvudböcker och verifikationslistor		Löst liggande häften fram till 1990, därefter arkivkartonger. Efter 1990 plockas huvud och verifikationslistor årligen ur de databaserade årsredovisningens verifikationer, för att fogas till denna serie Huvudböcker och verifikationslistor. .
G 3 a	Dagböcker		.
G 3 b	Ekonomiska handlingar. Kassaböcker (ettåringars).		Se även ettåringars avräkningar och verifikationer, serie G 5 b. .
G 3 g	Övriga kassaböcker		.
G 4	Hjälpbokföring. Löner.		Denna serie är tom, 2002-12-04, då redovisningen av löner ej separerats från verifikationer. Se emellertid "Huvudböcker" seriena G 2 a och G 2 b och "Deklarationer och löner" volym G 5 e: 1.	Läsesal
G 5 a	Tidiga verifikationer 1968 -1974		Verifikationer från denna tid bevaras, då de i sig innehåller ett värde, eftersom de påvisar en tid då aktiva blev tvungna att att arbeta och skaffa sig allt som behövdes för föreningens nödtorft. .
G 5 b	Allmänna verifikationer. Senaste 10 åren.		Verifikationer från de senaste 10 åren bevaras enligt bokföringslagen. Tidigare verifikationer kan eventuellt gallras, då den ekonomiska redovisningen, sedan 1969, är väl underbyggd, med några smärre luckor, i huvudböcker och verifikationssammanställningar. Beslut om detta fattas av styrelsen. Postgirokvittenser och ettåringarnas ekonomiska redovisning ej inbegripna i serien. Även Kjell Ljungs pärm 2000 - 2002-06. Pärmen är märkt: "Fakturor, följesedlar och garantisedlar". .
G 5 c	Ettåringars verifikationer		.
G 5 d	Verifikationer från särskilda projekt		.
G 5 e	Deklarationer och sammanställngar av löneuppgifter årsvis. Tillhör tjänstearkivet. 1975 -		Deklarationer och årsvis samlade och redovisade uppgifter om löner. Löner bildar underlag för pensioner och sjukersättningar och bevaras här tillgängliga. OBS ! Uppgifterna är konfidentiella. För kontrolluppgifter, lönekort och jämkningsbesked efter 1994, se även verifikationer i seriena G 5 b - d. .
G 5 f	Verifikationer. Följesedlar.		Ny Gemenskap lever bland annat på gåvor och överlåtelser. Bevis på inköp där pengar betalats finns under sedvanliga verifikationer. Följesedlar är en annan typ av verifikationer som visar att gåvor och överlåtelser till exempel av kläder eller matvaror skett till Ny Gemenskap. .
J	KARTOR OCH RITNINGAR			Läsesal
J 1	Ritningar över lokalerna Kammakargatan 36		.
K	FOTOGRAFIER			Läsesal
K 1	Fotografialbum och fotografier		Ny Gemenskap har en stor mängd fotografier både på Kammakargatan och hemma hos styrelseledamöter och gamla volontärer. Många av dem är osorterade, omärkta och oidentifierade. Några av dem är samlade i fotografialbum eller uppklistrade på fotoplanscher. Fotografialbum återfinns i serie K 1 och fotoplanscher i serie K 2. För närvarande finns det en grupp av gamla aktiva och volontärer som försöker identifiera gamla fotografier och klistra in dem i fotoalbum. .
K 2	Fotografier. Fotoplanscher.		På Ny Gemenskap har det under 1990-talet blivit en tradition, att när ettåringar lämnar sin "praktikperiod" i början av sommaren, gör de en plansch med fotografier av sig själva och medarbetare med text. Dessa överlämnas sedan som gåva till Ny Gemenskap. Dessa fotoplanscher hänger och finns på olika platser på Kammakargatan, bland annat i rökrummet på bottenvåningen. 2006 saknas ett stort antal fotoplanscher, särskilt de som fanns i skåpet ovanför arkivskåp IV. Fotoplanscher och fotografier blev även ett sätt att dokumentera och sätta upp ett allmänt meddelande på anslagstavlan för att alla besökande skulle kunna ta del av vad som hände till exempel på planeringshelger. Fler fotoplanscher finns än nedan angivna. Volym 1-2, 7, 10, 12-13 förvaras i kart- och ritningsarkivet.
K 3	Videoband och filmer på Ny Gemenskap		.
Ö	ÖVRIGA HANDLINGAR			Läsesal
Ö 1 a	Pressklipp på och om Ny Gemenskap		Ny Gemenskaps tidiga historia berättad genom pressklipp. Pressklippen var ingen dokumentations som uppstått på Ny Gemenskap. Men Ny Gemenskaps verksamhet var från början inställd på att påverka massmedia och pressklippen har på det viset blivit ett sätt att belysa verksamheten. De som var aktiva 1969-1973 var noga med att spara och dokumentera pressklipp för senare generationer. Efter 1973 föreligger inte sådana organiserade samlingar av pressklipp på Kammakargatan 36. .
Ö 1 b	Pressklipp. Ej specifikt Ny Gemenskap.		En mängd pressklipp finns bevarade på Ny Gemenskap från perioden 1968-1971. Denna serie av pressklipp innehåller, till skillnad från föregående, pressklipp i allmänna sociala och politiska frågor, där någon aktivist ibland har skrivit kommentarer till artikeln. Bevaras gärna eftersom allmänna och politiska frågor var den "livsluft" många i Ny Gemenskap levde i. Därför har man på Ny Gemenskap sparat på dessa omsorgsfullt för att bevaras till eftervärlden. .
Ö 2	Dokument från kollektiv och storfamiljer		Dokumentation från storfamiljen i Handen har inte uppstått på Kammakargatan 36. Men det som skedde i storfamiljen betraktades då av de aktiva ändå som varande en del av Ny Gemenskap. Därför tas handlingar från storfamiljen i Handen med i Ny Gemenskaps arkiv som en Ö-serie. .
Ö 3	Andra organisationer som bidragit till Ny Gemenskap		Ny Gemenskap hade knappast kunnat överleva utan hjälp utifrån. Denna hjälp har man ofta fått från utomstående organisationer. Hjälpen kan ha bestått i hjälp till matlagning, tvätta kläder eller hjälp med bokföring. Sålunda var till exempel Moder Teresa-bröderna och medlemmar av Katolsk Ungdom aktiva i att hjälpa till att bidra till Ny Gemenskap från 1980-talet till början av 1990-talet. Även andra organisationer som Verdandi och Immanuelskyrkan har varit med om att bidraga till Ny Gemenskaps skötsel. Denna serie är då en presentation av andra organisationer som har bidragit till Ny Gemenskap. .
Ö 4	Avhandlingar med anknytning till Ny Gemenskap		.
Ö 5	Föreningen Stockholms Hemlösa		Föreningen Stockholms Hemlösa utgick från Ny Gemenskap. .

Success! You have made an order!

An error ocurred!