Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Stiftelsen Philipsenska skolinrättningen


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/2143
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/IOr4vmrNWq2tu6dVa9Joh3
ExtraID2143
Omfång
13 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)

Innehåll

Inledning (äldre form)STIFTELSEN PHILIPSENSKA SKOLINRÄTTNINGEN

INLEDNING
Grosshandlaren Herman Theodor Philipsen och hans hustru Charlotte Wilhelmine (född Moll) donerade medel till upprättandet av en skola för fattiga barn i Maria Magdalena församling. Först kallades den Maria Magdalena församlings fria läro- och arbetsinrättning, senare Philipsenska skolan eller Philipsenska skolinrättningen, och var en privat skola som drevs av en stiftelse. Skolan både stiftades och öppnades den 4 november 1811 i lokaler i det s.k. Sutherska huset vid Mariatorget 1 (f.d. Adolf Fredriks torg) i kvarteret Rosendal Större.

Från början var skolan en kombinerad läs- och hantverksskola för barn i 7-12-årsåldern. Det första läsåret var 28 pojkar och 27 flickor inskrivna i skolan. Läsåret 1818 uppgick antalet elever till 97. Barnen fick lära sig läsa, skriva, räkna och undervisades i kristendom. Syftet med skolan, utom att meddela grundläggande kunskaper, var att utbilda pojkarna i olika hantverksyrken och flickorna i husliga ämnen. Tanken var att barnen senare skulle kunna få arbete inom hantverk och industri eller tjänst hos enskilda personer. Både pojkar och flickor fick lära sig att laga sina egna kläder och skor. De fick också gratis matbespisning, till stor hjälp för de fattiga familjerna.

En månad innan Philipsenska skolans inrättande hade grosshandlaren Philipsen även ordnat en skola avsedd för arbetande yngre män som behövde förbättra sina läs-, skriv- och räknekunskaper. Skolan kallad, Maria Magdalena församlings fria handtverks schola, startade den 6 oktober 1811 och upphörde redan 1819. Hantverkskolan, med samma adress som Philipsenska skolan, var öppen på sön- och helgdagar då eleverna var lediga och examen hölls årligen i slutet av september.

År 1819 blev ett händelserikt år i Philipsenska skolans historia. Stiftaren Philipsen avled den 7 maj det året, Maria församlings fri- och fattigskola (”fattigvårdsskola”) införlivades med skolan i oktober och växelundervisningsmetoden infördes som första skola i Sverige. Metoden, även kallad Bell-Lancaster, innebar att stora elevgrupper uppställda i cirklar undervisades av äldre, duktiga elever, s.k. monitörer, i en enda stor skolsal. Efter föreningen med fattigvårdsskolan (bildad 1812) ökade elevantalet till 150, ett antal som höll sig ganska konstant under 1800-talet.

Fru Philipsen avled den 27 november 1835 och testamenterade fastigheten till stiftelsen samt ett belopp på 18.000 riksdaler till skolans fortlevnad. Skolan erhöll även årligen bidrag från Maria församlings fattigvårdsstyrelse samt medel från olika donationer inom församlingen.

En omorganisation av skolan genomfördes 1882 som bl.a. innebar att eleverna undervisades till konfirmationsåldern (ca 14 år). Träslöjd, sång och teckning tillkom som praktiska ämnen och geografi, historia och naturkunskap som läsämnen. Den 28 oktober 1898 fattade skolans styrelse beslut om en genomgripande förändring då inrättningen ombildades till att bli enbart en hantverks- och hushållsskola och den vanliga skolundervisningen överfördes till Maria folkskola. Sista examen ägde rum den 10 juni 1899. I början samma år hade ett riktigt skolkök ordnats för barnens bespisning och flickornas undervisning i hushållsgöromål.

En ny fastighet byggdes på tomten i hörnet Mariatorget/Hornsgatan. Den stod färdig 1902 och byggdes sedan samman med det nya hus som uppfördes 1909-1911 efter rivning av Sutherska huset. Arkitekt Samuel Kjellberg ritade de bägge nya byggnaderna. Den nya fastigheten inrymde skollokaler, bostäder och affärer. Hyresintäkterna från affärslokalerna bidrog till skolans finansiering.

Stiftelsen öppnade en kindergarten (lekskola) 1934 och ett daghem hösten 1948, numera benämnd Philipsenska förskolan, adress Mariatorget 1 C. Philipsenska skolan upphörde efter vårterminen 1948. Orsaken var främst att en obligatorisk 8:e årskurs hade införts i folkskolan 1944 och behovet av en frivillig påbyggnad efter folkskolans 7:e klass därför minskade.

Den fortfarande verksamma ideella föreningen Stiftelsen Philipsenska skolinrättningen bedriver förutom förskoleverksamhet även verksamhet bland ungdomar och lämnar bidrag för utbildning och vård av ungdomar bosatta i Maria Magdalena och Högalids församlingar.

Philipsenska skolinrättningens arkiv
Arkivet som huvudsakligen har förvarats hos Maria Magdalena församling har överlämnats till Stockholms stadsarkiv i omgångar, accessionsnummer 17/1998, 36/1998 och 46/2012. Arkivet omfattar 12,7 hm varav närmare 8,0 hm består av räkenskaper. Övriga handlingar utgörs bl.a. av protokoll 1811-2009 (serie A), elevregister 1811-1931 (D 1 A-C), examenskataloger 1846-1897 (D 2), matsedlar med recept 1899-1926 (F 3) och böcker som har använts i undervisningen (Ö 1). Tidsmässigt är arkivet mycket ojämnt bevarat, särskilt synd är att flera register och andra handlingar rörande elever saknas efter 1931. Vissa av förskolans handlingar är sekretessbelagda enligt Offentlighets- och sekretesslagen kapitel 23 §§ 1-2.

Det tidigare helt oordnade arkivet har ordnats och förtecknats under maj 2012. En tilläggsleverans överlämnades i juli 2012 (accessionsnummer 59/2012). Den har förtecknats och inordnats i arkivet i januari- februari 2013.


Stockholms stadsarkiv den 5 februari 2013

Christina Hellgren



Källor:
Protokoll 1911-1952 (A:9-13).

Handlingar rörande skolans historia 1811-1911 (serie F 4).

Eriksson, Monica, Philipsenska skolinrättningen, artikel ur Söder - människor och miljöer 1870-1930, cd-rom-skiva utgiven av Stockholms stadsarkiv 1998.

Kontroll

Skapad2012-05-09 09:03:10
Senast ändrad2013-08-12 13:43:49