Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Sankt Markus metodistförsamling


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/1889
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/0rCXWqFWdqc3UTmbzyT869
ExtraID1889
Omfång
3,25 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

ArkivhistorikInledning

Metodism kan beskrivas som en riktning inom protestantismen och uppstod under 1700-talets första hälft i England. Grundaren av den första församlingen, John Wesley, var själv präst i statskyrkan och övriga medlemmar bestod av teologer verksamma vid Oxfords universitet. Bibelstudier och böner varvades med regelbunden fasta och filantropi. Detta asketiska levnadssätt gav församlingen öknamnet "metodisterna", ett namn som så småningom
anammades av medlemmarna själva. Metodistkyrkans kyrkliga organisation skiljer sig från övriga samfunds, eftersom man tillämpar ett så kallat resesystem. Enligt detta system är pastorerna kontrakterade under ett år i församlingen och kan sedan förflyttas därifrån om kyrkan så önskar och detta har beslutats på årskonferensens sammanträde. Förvaltningen av
församlingen sker av några ledande bröder, medan predikanten ansvarar för den andliga verksamheten. Beslut i vissa gemensamma ärenden tas på årskonferensen.

I början av 1800-talet anlände några engelska metodister till Sverige. Tanken var att även här försöka etablera en metodistkyrka. Genom att hålla predikan på svenska lyckades man vinna anhängare. Budskapet som framhölls poängterade praktisk kristendom och nykterhet, vilket inte uppskattades av alla. Metodisterna utsattes för förföljelse och tvingades lämna landet. På
1860-talet gjordes ett nytt försök att inrätta en svensk metodistförsamling. Denna gång av representanter för den amerikanska metodistkyrkan. 1868 hölls de första regelbundna mötena av svenska metodistpredikanter och etableringen hade därmed lyckats. Åtta år senare erkändes metodisternas församlingar officiellt av Kungl Maj :t. Den svenska metodistkyrkan bedriver
yttre mission, både egen sådan och i samverkan med den internationella metodismen. Social och själavårdande verksamhet är andra områden som kyrkan lägger stor vikt vid.

St Markus Metodistförsamling

Den första metodistförsamlingen som bildades i Stockholm var St Pauls Metodistförsamling (1868). Efter en tid började några av församlingsmedlemmarna propagera för att en kyrksal skulle hyras för verksamhet i Katarina församling. Lokalen som hyrdes för ändamålet låg på
Åsögatan 48 och var ett första steg mot den frigörelseprocess som till slut skulle utmynna i en självständig församling. På årskonferensen 1890 togs det slutgiltiga beslutet i frågan och St Markus Metodistförsamling var född. Församlingen bestod till en början av en liten skara medlemmar. Det första verksamhetsåret noterades endast ett tjugotal, en siffra som dock
skulle komma att utökas de närmaste åren. St Markus församling skulle under samma period byta adress till Kocksgatan 24. Lokalfrågan var ett stort problem för församlingen och löstes inte förrän man 1903 fick ekonomiska möjligheter att köpa in en egen fastighet i kvarteret Soldaten (i hörnet av Kocksgatan-Nytorgsgatan). Bevarade kassaböcker vittnar om att även enskilda församlingsmedlemmar bidrog med penninggåvor till den nya kyrkobyggnaden.

St Pauls Metodistförsamling bedrev söndagsskola på Åsögatan 48 innan St Markus församlings tillkomst. Verksamheten övergick vid övertagandet av lokalen i den nya församlingens regi. Barn- och ungdomsverksamhet var en viktig del av St Markus församlings arbete. Förutom söndagsskola bedrevs föreningar för olika åldersgrupper. För ungdomar fanns Epworthföreningen (bildad 1891) och för de yngre barnen Juniorföreningen (bildad 1914).
Gemensamt för de båda föreningarna var till en början gruppindelningen i pojk- och flickgrupper, som sedan övergick i patrull- och truppindelning. Epworthföreningen bedrev under en kort period en musikförening (SHP), vars främsta uppgift var att lovsjunga Herren. Något som sedan övertogs av musikföreningen Unga röster, som bildades av Juniorföreningen. Kvinnorna var organiserade i egna föreningar. Systraföreningen Myran (bildad 1898) hade bland annat som uppgift att verka för St Markus församlings
kyrkobyggnadsfond. Kvinnosällskapet för Yttre Mission (1913) stödde församlingens missionsarbete både genom böner och insamling av medel till underhåll av missionärerna. Inom församlingen fanns dessutom föreningar avsedda för ett fåtal medlemmar, som till exempel St Markus lokalavdelning för Sveriges Wesleybrödraförbund och St Markus bröderna (1903), båda verksamma för att väcka mäns intresse för en djupare insikt i kristendomens
läror.

Sviktande medlemsantal och dålig ekonomi gör att St Markus Metodistförsamling 1975 åter går samman med St Pauls Metodistförsamling. Den sammanslagna församlingens namn blir
St Paul-St Markus Metodistförsamling och är fortfarande verksam. Vid sammanslagningen avyttras fastigheten vid kvarteret Soldaten, som övergår i Frälsningsarméns ägo. St Pauls-St Markus Metodistförsamling har en egen kyrka, St Paulskyrkan, belägen vid Adolf Fredriks torg.

St Markus Metodistförsamlings arkiv

Arkivet levererades till Stockholms Stadsarkiv 1996 och består av 3,5 hyllmeter. De handlingar som finns där rör St Markus församling och dess olika föreningar i form av protokoll, årsberättelser, medlemsböcker, räkenskaper samt inkomna och utgående skrivelser. Arkivet sträcker sig mellan åren 1872 och 1987, vilket innebär att en del av handlingarna egentligen tillhör St Pauls församling. Nu har de ursprungligen hamnat i St Markus församlings arkiv och det finns därför ingen anledning att bryta denna struktur.

Arkivet har förtecknats vid ett tidigare tillfälle. Denna förteckning var på många sätt bristfällig och arkivet befann sig trots detta i ett oordnat skick. Vid det tidigare förteckningsarbetet har inte proveniens- och strukturprincipen tillämpats i någon större utsträckning, vilket har gjort att den ursprungliga ordningen har rubbats. Jag har därför fått skapa en ny ordning bland
handlingarna med förhoppning om att den åtminstone delvis har_ blivit identisk med den struktur som en gång fanns. Arkivet består till stor del av inbundna volymer, som inte har vållat något större problem under ordnings- och förteckningsarbetet. Värre har det varit med lösa handlingar, som vid arbetets början låg ihopbuntade utan någon som helst logisk ordning.
Där kunde till exempel rapporter från Kvinnosällskapet för Yttre Mission ligga tillsammans med utgående brev från församlingen och församlingsmedlemmarnas tackkort adresserade till församlingspastorn. Jag har som första åtgärd sorterat ut de olika föreningarnas handlingar och
därefter fördelat dessa enligt allmänna arkivschemat. Bland de lösa handlingarna har det funnits en stor mängd rapporter inför olika typer av möten. Dessa har jag placerat som bilagor till mötenas protokoll, efter att ha funnit en liknande ordning hos en av föreningarna. Jag har antagit att det var på detta sätt protokollen och rapporterna ursprungligen var placerade. Den
allmänna oredan i arkivet har gjort att det har känts viktigt vid förtecknandet att hålla isär församlingens olika verksamhetsgrenar. Resultatet har blivit en förteckning med ett stort antal serier.

Kontroll

Skapad2005-08-10 00:00:00
Senast ändrad2020-05-27 08:57:37