Arkiv

Cementa, Svenska Cementförsäljnings AB arkiv, Huvudkontoret

Grunddata

Referenskod

SE/LLA/30780

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/Gf7QwKKIb42yqsutL4AX17

Omfång

152 Hyllmeter

Datering

1893

–

1969

(Tidsomfång)

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Förteckning nr 1999/4, Upprättad av Thomas Storn 1999.

Arkivinstitution

Riksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)

Arkivbildare/upphov

Cementa, Svenska Cementförsäljnings AB. Huvudkontoret (1893 – 1969)

Alternativa namn: Svenska Cementförsäljnings AB (1893 – 1921)

Alternativa namn: Svenska Cementförsäljnings AB Cementa (1922 – 1969)

Kategori: Företag. Handel (Cementförsäljning)

Innehåll

Ordning & struktur	Arkivnr LLA/30780 Förteckning över Cementa, Svenska Cementförsäljnings AB arkiv Huvudkontoret Förteckning upprättad 1999 av amanuens Thomas Storn
Allmän anmärkning	Tillhör Eurockoncernen. Internt Euroc-nr L 104.
Inledning (äldre form)	CEMENTA, SVENSKA CEMENTFÖRSÄLJNINGS AB HISTORIK OCH ORGANISATION Svenska Cementförsäljnings AB, från 1922, registrerat under namnet Cementa, Svenska Cementförsäljningen AB, konstituerades 2 januari 1893. Själva verksamheten påbörjades i april 1893. Bakom bildandet av Cementa fanns en strävan att motverka en inhemsk priskonkurrens, som uppfattades som skadlig för den svenska cementindustrin. Redan 1890 hade verkställande direktören för Skånska Cement AB, Rudolf Fredrik Berg, framfört tanken på ett för cementbolagen i Sverige gemesamt försäljningsbolag. I slutet av 1892 framförde även disponenten vid Ölands Cement AB, Carl Axel Ödmann till Skånska Cement AB och till AB Visby Cementfabrik ett förslag om samarbete, vilket fick de tre bolagen att året därpå gemensamt grunda Svenska Cementförsäljnings AB. I det av de tre cementbolagen 1893 undertecknade kontraktet fastställdes att cementbolagen enbart skulle sälja sin cement till Cementa. Hur stor kvantitet cement som varje fabrik årligen skulle leverera till Cementa reglerades enligt ett visst förhållandeavtal mellan fabrikerna. Varje bolag var ansvarigt för sin egen produktion, varans kvalitet och expedition. För cementkvaliteten gällde gemensamma normer. Kontroller utfördes på Skånska Cement AB:s laboratorium i Limhamn. I Möjligaste mån skulle fabrikernas tillverkning expedieras på ett sådant sätt att fraktkostnaderna minimerades. Kontraktet kom sedan med smärre ändringar att med jämna intervaller förlängas fram till 1969. Detta år upphörde Cementa som bolag och uppgick i en nybildad produktionsgrupp (division) för cement och kalk inom Skånska Cement AB. Cementa-namnet övertogs samtidigt av detta bolag (koncernmoderbolaget), som 1969-1972 hette AB Cementa. Till Cementas grundare Ölands Cement AB, Skånska Cement AB och AB Visby Cementfabrik tillkom som delägare 1894 Hellekis AB och 1899 Maltesholms Cement AB. Klagstorps Kalkbrotts AB och dess cementfabrik i Klagshamn hade från starten 1902 utgjort en allvarlig konkurrent till Cementa, men genom ett avtal 1904 kom även försäljningen från Klagshamn att till ganska stor del vara underställd Cementa. 1908 anslöts den av Ifö Chamotte- och Karolinfabriks AB i Bromölla grundade cementfabriken (från 1909 Ifö Cementfabriks AB ). 1924 slöt Cementa ett konkurrensbegränsande avtal med de gotländska cementbolagen Slite Cement och Kalk AB och Cement AB Rute, vilka hade grundats 1919. Med grundandet 1925 av Gullhögens Cementfabrik i Skövde fick Cementa sin största inhemska konkurrent , som hela tiden kom att stå utanför Cementas försäljningsorganisation. Från 1934 kom Cementa att genom dotterbolaget Hidinge Kalkverk AB arrendera den av Kooperativa Förbundet i Hidinge utanför Örebro uppförda cementfabriken. Cementas verkställande direktörer var Axel Ödmann (1893-1915), Wilhelm de Shárengrad (1916-1940), Albin Persson (1940-1953) och Göte Slettengren (1953-1969). Bolagets huvudkontor placerades i Malmö, först på adressen Norra Vallgatan nr 110 i ingenjör Bergs hus, därefter på Gustaf Adolfs Torg 65, som även inrymde verställande direktörens bostad. 1906 flyttades kontoret till lokaler i det nya Posthuset , för att 1935 flyttas till det så kallade Kolgahuset vid Skeppsbron. Vid grundandet 1893 kom Cementa att överta cementfabrikernas återförsäljare, företrädesvis grossister, vilkas antal uppgick till 103, samt Skånska Cement AB:s agentur i Köpenhamn. Härtill kom 12 större förbrukare, som Cementa sålde direkt till. 1928 var antalet återförsäljare uppe i 200 och direktköparna var nu 70 till antalet. För att få bort fördyrande mellanled och komma närmare kundkretsen lades försäljningssystemet om 1928-1934. Avtalet med grossister och stora ombud sades upp till förmån för försäljning direkt till större förbrukare av cement såsom entrepenadfirmor och byggmästare och till återförsäljare av cement. 1935 hade återförsäljarna ökat till omkring 1800 och förbrukarna till 300. Vid omläggningen omvandlades det i Stockholm 1912 inrättade speditionskontoret till avdelningskontor (1931), och ytterligare ett avdelningskontor inrättades 1932 i Göteborg. De olika kontoren skötte försäljningen inom var sitt distrikt. Huvudkontoret ansvarade för Malmö - Norrland -distriktet. Bolagets centrala bokföring och fakturering med mera sköttes av huvudkontoret. Avdelningskontoren arbetade självständigt med försäljning inom sina respektive distrikt, men var i övrigt underställda huvudkontoret. Mellan avdelningskontoret och Huvudkontoret hölls nära kontakt, och all korrenspondens från avdelningskontoret sändes till huvudkontoret. För att hålla sig â jour med affärerna förde avdelningskontoret egen reskontrabokföring. Reskontran från de olika kontoren fördes på olikfärgat papper, gult för Malmökontoret, grönt för Stockholmskontoret samt violett för Göterborgskontoret. För närmare upplysning om kontorens och Cementas organisation hänvisas till volymerna F I A:3, F 4 A:9 och F 4 A:12. Försäljningen underlättades av en rad lagerlokaler, som Cementa hade till sitt förfogande, företrädesvis i större hamnar. Transporten av cement skedde främst på järnväg och sjöledes, och då till viss del på Cementas egna fartyg, men från 1950-talet kom biltransporterna att bli allt viktigare. Från att tidigare ha levererat cement i träfat och i säckar, kom cementen efter andra världskriget att främst levereras i lös vikt. Till en början gick över hälften av Cementas försäljning på export , huvudsakligen till Ryssland och Baltikum. Exporten minskade efter sekelskiftet 1900. Efter första världskriget sökte sig Cementa till nya marknader i utlandet. Exempelvis inleddes 1922 förbindelser med firman Holmberg, Fassbender &Co.,som tog hand om cementaffärerna på de transoceana länderna. Den ökande internationella konkurrensen ledde till att exporten sjönk under 1930-talet för att helt upphöra 1940. Det skulle dröja ända till 1948 innan exporten återupptogs igen, då den kom att skötas av en särskild exportavdelning inom Cementa. För försäljningen till utlandet kom Cementa under efterkrigstiden att främst använda agenter och handelshus i andra länder. Cementa kom även att verka för överenskommelser på den internationella marknaden. 1895 bildades det skandinaviska cementförbundet VERBAND SKANDINAVISCHER PORTLAND CEMENTFABRIKEN, vilket kom att samarbeta med en liknande tysk organisation med syfte att organisera cementmarknaden i Skandinavien och i Tyskland. 1928 förenades 7 europeiska länder, däribland Cementa och Sverige, i International Cement Bureau med säte i Haag. Denna samarbetsorganisation kom att 1937 ersättas av Intercement med säte i Paris, vilken upplöstes i och med andra världskriget. Efter kriget ledde en konferens i Stockholm 1946 till bildandet av Cembureau, som hade till uppgift att samla in och distribuera upplysningar om exporten av cement. Då reklam och upplysning kring cement och cementprodukter och användandet av dessa var av stor betydelse för försäljningen, bildade Cementa 1926 tillsammans med Slite Cement och Kalk AB och Cement AB Rute reklambyrån Svenska Cementföreningen med kontor i Stockholm. ARKIVBESKRIVNING På grund av bristande arkivutrymme utgallrades och brändes 1935 och under 1950-talet en lång rad arkivhandlingar, exempelvis leveranskontraböcker, memorial och journaler, se förteckningar i serien F I A:4. Detta gör att av räkenskaperna kvarstå främst huvudboken, reskontran, inventariet och exportböcker. Övriga räkenskapsböcker och handlingar är fragmentariskt bevarat. I arkivet märks främst serie E I A Korrespondens, huvudserie som omfattar omkring 900 volymer från perioden 1893-1969. Trots att serien uppvisar luckor och att rutinkorrespondensen har utgallrats av bolaget, ger korrespondensen en god inblick i Cementas verksamhet. Speciellt kan noteras korrespondens från cementfabrikerna och från avdelningskontoret i Göteborg och Stockholm. Här bör även omnämnas serie E I B med verkställande direktör Wilhelm de Shárengrads korrespondens åren 1916-1934. Speciellt väl täcker de bevarade arkivhandlingarna exportförsäljningen av cement, se serierna B I B, D I B, E I C samt F 3 A -F 3 E. Slutligen bör även nämnas de av bolaget upprättade dossiéerna, serie F I A-F I D, vilka innehåller ämnesordnade handlingar. LITTERATUR Granström, G.A., Svenska Cementförsäljningsaktiebolaget 1893-1922 Kock, Karin, Skånska Cementaktiebolaget 1871-1931, särkilt sid 68-84 Åberg, Alf, Cement i 100 år, särskilt sid 139-162

Tillgänglighet

Sekretess

Nej

Kontroll

Senast ändrad

2013-10-31 09:13:35

CEMENTA, SVENSKA CEMENTFÖRSÄLJNINGS AB

HISTORIK OCH ORGANISATION

Svenska Cementförsäljnings AB, från 1922, registrerat under namnet Cementa, Svenska Cementförsäljningen AB, konstituerades 2 januari 1893. Själva verksamheten påbörjades i april 1893. Bakom bildandet av Cementa fanns en strävan att motverka en inhemsk priskonkurrens, som uppfattades som skadlig för den svenska cementindustrin. Redan 1890 hade verkställande direktören för Skånska Cement AB, Rudolf Fredrik Berg, framfört tanken på ett för cementbolagen i Sverige gemesamt försäljningsbolag. I slutet av 1892 framförde även disponenten vid Ölands Cement AB, Carl Axel Ödmann till Skånska Cement AB och till AB Visby Cementfabrik ett förslag om samarbete, vilket fick de tre bolagen att året därpå gemensamt grunda Svenska Cementförsäljnings AB.

I det av de tre cementbolagen 1893 undertecknade kontraktet fastställdes att cementbolagen enbart skulle sälja sin cement till Cementa. Hur stor kvantitet cement som varje fabrik årligen skulle leverera till Cementa reglerades enligt ett visst förhållandeavtal mellan fabrikerna. Varje bolag var ansvarigt för sin egen produktion, varans kvalitet och expedition. För cementkvaliteten gällde gemensamma normer. Kontroller utfördes på Skånska Cement AB:s laboratorium i Limhamn. I Möjligaste mån skulle fabrikernas tillverkning expedieras på ett sådant sätt att fraktkostnaderna minimerades. Kontraktet kom sedan med smärre ändringar att med jämna intervaller förlängas fram till 1969. Detta år upphörde Cementa som bolag och uppgick i en nybildad produktionsgrupp (division) för cement och kalk inom Skånska Cement AB.
Cementa-namnet övertogs samtidigt av detta bolag (koncernmoderbolaget), som 1969-1972 hette AB Cementa.

Till Cementas grundare Ölands Cement AB, Skånska Cement AB och AB Visby Cementfabrik tillkom som delägare 1894 Hellekis AB och 1899 Maltesholms Cement AB. Klagstorps Kalkbrotts AB och dess cementfabrik i Klagshamn hade från starten 1902 utgjort en allvarlig konkurrent till Cementa, men genom ett avtal 1904 kom även försäljningen från Klagshamn att till ganska stor del vara underställd Cementa. 1908 anslöts den av Ifö Chamotte- och Karolinfabriks AB i Bromölla grundade cementfabriken (från 1909 Ifö Cementfabriks AB ). 1924 slöt Cementa ett konkurrensbegränsande avtal med de gotländska cementbolagen Slite Cement och Kalk AB och Cement AB Rute, vilka hade grundats 1919. Med grundandet 1925 av Gullhögens Cementfabrik i Skövde fick Cementa sin största inhemska konkurrent , som hela tiden kom att stå utanför Cementas försäljningsorganisation. Från 1934 kom Cementa att genom dotterbolaget Hidinge Kalkverk AB arrendera den av Kooperativa Förbundet i Hidinge utanför Örebro uppförda cementfabriken.

Cementas verkställande direktörer var Axel Ödmann (1893-1915), Wilhelm de Shárengrad (1916-1940),
Albin Persson (1940-1953) och Göte Slettengren (1953-1969).

Bolagets huvudkontor placerades i Malmö, först på adressen Norra Vallgatan nr 110 i ingenjör Bergs hus,
därefter på Gustaf Adolfs Torg 65, som även inrymde verställande direktörens bostad. 1906 flyttades kontoret till lokaler i det nya Posthuset , för att 1935 flyttas till det så kallade Kolgahuset vid Skeppsbron.

Vid grundandet 1893 kom Cementa att överta cementfabrikernas återförsäljare, företrädesvis grossister, vilkas antal uppgick till 103, samt Skånska Cement AB:s agentur i Köpenhamn. Härtill kom 12 större förbrukare, som Cementa sålde direkt till. 1928 var antalet återförsäljare uppe i 200 och direktköparna var nu 70 till antalet. För att få bort fördyrande mellanled och komma närmare kundkretsen lades försäljningssystemet om 1928-1934.
Avtalet med grossister och stora ombud sades upp till förmån för försäljning direkt till större förbrukare av cement såsom entrepenadfirmor och byggmästare och till återförsäljare av cement. 1935 hade återförsäljarna ökat till omkring 1800 och förbrukarna till 300. Vid omläggningen omvandlades det i Stockholm 1912 inrättade speditionskontoret till avdelningskontor (1931), och ytterligare ett avdelningskontor inrättades 1932 i Göteborg.
De olika kontoren skötte försäljningen inom var sitt distrikt. Huvudkontoret ansvarade för Malmö - Norrland -distriktet. Bolagets centrala bokföring och fakturering med mera sköttes av huvudkontoret. Avdelningskontoren arbetade självständigt med försäljning inom sina respektive distrikt, men var i övrigt underställda huvudkontoret. Mellan avdelningskontoret och Huvudkontoret hölls nära kontakt, och all korrenspondens från avdelningskontoret sändes till huvudkontoret. För att hålla sig â jour med affärerna förde avdelningskontoret egen reskontrabokföring. Reskontran från de olika kontoren fördes på olikfärgat papper, gult för Malmökontoret, grönt för Stockholmskontoret samt violett för Göterborgskontoret. För närmare upplysning om kontorens och Cementas organisation hänvisas till volymerna F I A:3, F 4 A:9 och F 4 A:12.

Försäljningen underlättades av en rad lagerlokaler, som Cementa hade till sitt förfogande, företrädesvis i större hamnar. Transporten av cement skedde främst på järnväg och sjöledes, och då till viss del på Cementas egna fartyg, men från 1950-talet kom biltransporterna att bli allt viktigare. Från att tidigare ha levererat cement i träfat och i säckar, kom cementen efter andra världskriget att främst levereras i lös vikt.

Till en början gick över hälften av Cementas försäljning på export , huvudsakligen till Ryssland och Baltikum.
Exporten minskade efter sekelskiftet 1900. Efter första världskriget sökte sig Cementa till nya marknader i utlandet. Exempelvis inleddes 1922 förbindelser med firman Holmberg, Fassbender &Co.,som tog hand om cementaffärerna på de transoceana länderna. Den ökande internationella konkurrensen ledde till att exporten sjönk under 1930-talet för att helt upphöra 1940. Det skulle dröja ända till 1948 innan exporten återupptogs igen, då den kom att skötas av en särskild exportavdelning inom Cementa. För försäljningen till utlandet kom Cementa under efterkrigstiden att främst använda agenter och handelshus i andra länder.

Cementa kom även att verka för överenskommelser på den internationella marknaden. 1895 bildades det skandinaviska cementförbundet VERBAND SKANDINAVISCHER PORTLAND CEMENTFABRIKEN, vilket kom att samarbeta med en liknande tysk organisation med syfte att organisera cementmarknaden i Skandinavien och i Tyskland. 1928 förenades 7 europeiska länder, däribland Cementa och Sverige, i International Cement Bureau med säte i Haag. Denna samarbetsorganisation kom att 1937 ersättas av Intercement med säte i Paris, vilken upplöstes i och med andra världskriget. Efter kriget ledde en konferens i Stockholm 1946 till bildandet av Cembureau, som hade till uppgift att samla in och distribuera upplysningar om exporten av cement.

Då reklam och upplysning kring cement och cementprodukter och användandet av dessa var av stor betydelse för försäljningen, bildade Cementa 1926 tillsammans med Slite Cement och Kalk AB och Cement AB Rute reklambyrån Svenska Cementföreningen med kontor i Stockholm.

ARKIVBESKRIVNING

På grund av bristande arkivutrymme utgallrades och brändes 1935 och under 1950-talet en lång rad arkivhandlingar, exempelvis leveranskontraböcker, memorial och journaler, se förteckningar i serien F I A:4. Detta gör att av räkenskaperna kvarstå främst huvudboken, reskontran, inventariet och exportböcker. Övriga räkenskapsböcker och handlingar är fragmentariskt bevarat. I arkivet märks främst serie E I A Korrespondens, huvudserie som omfattar omkring 900 volymer från perioden 1893-1969. Trots att serien uppvisar luckor och att rutinkorrespondensen har utgallrats av bolaget, ger korrespondensen en god inblick i Cementas verksamhet.
Speciellt kan noteras korrespondens från cementfabrikerna och från avdelningskontoret i Göteborg och Stockholm. Här bör även omnämnas serie E I B med verkställande direktör Wilhelm de Shárengrads korrespondens åren 1916-1934. Speciellt väl täcker de bevarade arkivhandlingarna exportförsäljningen av
cement, se serierna B I B, D I B, E I C samt F 3 A -F 3 E. Slutligen bör även nämnas de av bolaget upprättade dossiéerna, serie F I A-F I D, vilka innehåller ämnesordnade handlingar.

LITTERATUR

Granström, G.A., Svenska Cementförsäljningsaktiebolaget 1893-1922
Kock, Karin, Skånska Cementaktiebolaget 1871-1931, särkilt sid 68-84
Åberg, Alf, Cement i 100 år, särskilt sid 139-162

Serier (80 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A	PROTOKOLL		Läsesal
A 1	Protokoll för bolagsstämma och styrelse	Serien i arkivkartonger. Med bilagor.
A 3	Kopior av bolagsstämmans och styrelsens protokoll	Serien i arkivkartonger. Med bilagor. Fram till 1936 är proto- koll sparsamt förekommande.
B	UTGÅENDE HANDLINGAR		Läsesal
B 1 AA	Kopieböcker	Serien inbunden om inte annat anges.
B 1 AB	Diverse koncept	Serien i arkivkartonger om inte annat anges. Korrespondens, PM, kontrakt, månads- och års- rapporter med mera.
B 1 B	Utgående korrespondens angående exportärenden	Serien i arkivkartonger. EXP. VIII 1951-1952.
B 2 AA	Verkställande direktörens årsberättelse till styrelsen	Serien i arkivkartonger. Se även serie B 1 AB.
B 2 AB	Verställande direktörens årsberättelser till styrelsen, överexemplar	Serien i arkivbox.
B 2 BA	Månadsberättelser och rapporter	Serien inbunden om inte annat anges. Se även serie B 1 AB.
B 2 BB	Statistiska månadsrapporter	Serien inbunden om inte annat anges. Statistik över lager, tillverkning och spedition vid fabrikerna samt import och export av cement.
B 3 A	Cirkulär	Serien i arkivkartonger.
B 3 B	Diverse PM huvudkontoret i Malmö	Serien i arkivkartonger.
B 20	Utgående skrivelser av skilda slag	Serien i arkivkartonger.
D	LIGGARE OCH REGISTER		Läsesal
D 1 A	Exportböcker	Serien inbunden. Journal över exportorder. Kronologiskt upprättad efter orderns inkommande/erkännande. Löpande numrering från 1922.
D 1 B	Orderböcker	Serien inbunden.
D 1 C	Kundböcker	Serien inbunden om inte annat anges.
D 2	Prisböcker	Serien inbunden om inte annat anges. Ordnade alfabetiskt efter ortnamn. Uppgifter om priser och bonus för olika kunder.
D 3	Aktieregisterböcker
D 20	Liggare och förteckningar av skilda slag	Serien i arkivkartonger om inte annat anges.
E	INKOMNA HANDLINGAR		Läsesal
E 1 A	Korrespondens huvudserie
E 1 B	Korrespondens direktör W. de Shàrengrad	Serien i arkivkartonger. Korrespondens alfabetiskt ordnad efter personnamn.
E 1 C	Korrespondens angående exportärenden	Serien i arkivkartonger.
E 1 D	Korrespondens angående olika cementsorter	Serien i arkivkartonger.
E 2 A	Månads- och årsrapporter från avdelningskontoret i Stockholm	Serien i arkivkartonger.
E 2 B	Månads- och årsrapporter från avdelningskontoret i Göteborg	Serien i arkivkartonger.
E 3 A	Besöks/reserapporter samt PM	Serien i arkivkartonger.
E 3 B	Besöksrapporter samt PM från avdelningskontoret i Stockholm	Serien i arkivkartonger. Besöks- rapporter och PM samt PM av annat slag. Vissa år även reskontra.
E 3 C	Besöksrapporter samt PM från avdelningskontoret i Göteborg	Serien i arkivkartonger. Besöks- rapporter och PM samt PM av annat slag. Vissa år även reskontra.
E 4 AA	Månadsvis lageruppgifter från fabrikerna	Serien i arkivkartonger. Uppgifter om tillverkning, lager och expedition.
E 4 AB	Veckorapporter från fabrikerna	Serien i arkivkartonger. Uppgifter om tillverkning, lager och expedition.
E 4 B	Rapporter över cementlagren i Göteborg och Stockholm	Serien i arkivkartonger.
E 5	Orderlistor	Serien i arkivkartonger.
E 20	Korrespondens av skilda slag	Serien i arkivkartonger om ej annat anges.
F	ÄMNESORDNADE HANDLINGAR		Läsesal
F 1 A	Dossiéer rörande Cementas organisation	Serien i arkivkartonger. Dossiéer upprättade av arkivbildaren.
F 1 B	Dossiéer rörande försäljning, trycksaker samt varumärken	Serien i arkivkartonger. Dossiéer upprättade av arkivbildaren.
F 1 C	Dossiéer rörande Cembureau	Serien i arkivkartonger. Cembureau grundades efter en internationell konferens i Stockholm 1946. Syftet med byrån var att samla in och vidare- befodra till medlemsländerna upplysningar om exporten av cement.
F 1 D	Dossiéer rörande cementmarknaden i olika länder	Serien i arkivkartonger. Uppgifter om import, export och produktion av cement: cirkulär från Cembureau, utdrag ur Cementas styrelseprotokoll, reserapporter, tidningsurklipp med mera. De europeiska länderna är ordnade i bokstavsordning efter ländernas engelska namn.
F 2 A	Kontrakt och avtal	Serien i arkivkartonger.
F 2 B	Kontrakt med återförsäljare och ombud	Serien i arkivkartonger. Häri även enstaka kontrakt med ut- ländska intressenter. Kontrakten är ordnade i bokstavsordning efter ortnamnet. Tyngdpunkten ligger på slutet av 1920- och början av 1930-talet.
F 3 A	EXP. I - EXP. IX skilda handlingar rörande export	Serien i arkivkartonger. Serien upprättad av arkivbildaren. För arkivläggningen omkring 1949- 1958, se register i F 3 A:1. EXP. VIII: utgående korrespondens, se serie B 1 B.
F 3 B	EXP. X enskilda exportärenden handlagda av B. Paulson och Torsten Rahlsborn	Serien i arkivkartonger. Exportärenden norra Afrika, Amerika, Madagaskar, Mellanöstern samt Singapore. I F 3 B:1 återfinns ofullständiga förteckningar över ärendena med angivande av köpare, fartyg och inskeppningshamn. Uppgifterna kan variera något. På aktomslaget till varje ärende är angivet inskeppningsland och/ eller hamn. EK 301 (1953) - EK 724 (1957) handlades av B. Paulson och EK 201 (1958) - EK 523 (1959) av Torsten Rahlsborn. EK=Exportkonto.
F 3 C	EXP. X enskilda exportärenden handlagda av Eric Dalgren	Serien i arkivkartonger. Exportärenden Afrika, Asien, Grönland, Irland, Italien, Polen, Spanien samt Tyskland. I F 3 B:1 återfinns ofullständiga förteckningar över ärendena med angivande av köpare, fartyg och inskeppningshamn. Uppgifterna kan variera något. På aktomslaget till varje ärende är angivet inskeppningsland och/eller hamn. EK 501 (1956) - EK 509 (1964) handlades av Eric Dalgren. EK=Exportkonto.
F 3 D	EXP. X enskilda exportärenden handlagda av Gunnar Möller	Serien i arkivkartonger. Exportärenden Amerika, Asien, Etiopien, Finland, Iran, Madagaskar, Mellanöstern samt Norge. I F 3 D:1 återfinns ofullständiga förteckningar över ärendena med angivande av köpare, fartyg och inskeppningshamn. Uppgifterna kan variera något. På aktomslaget till varje ärende är angivet inskeppningsland och/eller hamn. EK 601 (1956) - EK 410 (1964) handlades av Gunnar Möller. EK=Exportkonto.
F 3 E	Enskilda exportärenden, gemensam serie	Serien i arkivkartonger. I F 3 E:1 återfinns ofullständiga förteckningar över ärendena med angivande av köpare, inskeppningsland/stad samt rederi. Uppgifterna kan variera något. På aktomslaget till varje ärende är angivet inskeppningsland och/eller hamn. EK=Exportkonto. För åren 1967-1969, se även serie E 1 C.
F 4 A	Egna och andras broschyrer och småskrifter	Serien i arkivkartonger. För förteckningar över broschyrer utgivna av Cementa och Svenska Cementföreningen 1882-1951, se F 4 A :1.
F 4 B	Övriga trycksaker, annonsering samt varumärken	Serien i arkivkartonger om ej annat anges.
F 5	Cementprovningar och attester inklusive klagomål och revidering av cementnormer	Serien i arkivkartonger om ej annat anges.
F 6 A	Handlingar rörande Intercements verksamhet och organisation	Serien i arkivkartonger om inte annat anges. Intercement grundades 1937 med huvudkontoret förlagt till Paris. Syftet med organisationen, i vilken Cementa var medlem, var att samordna medlemsländers export av cement enligt ett fastställt kvotsystem.
F 6 B	Intercement: korrespondens	Serien i arkivkartonger.
F 6 C	Intercements cirkulär	Serien i arkivkartonger.
F 7	Försäkringar	Serien i arkivkartonger.
F 8	Handlingar angående personal	Serien i arkivkartonger. För pensioner, se även serie Ö 1:1 - Ö 1:4.
F 9	Statistik av skilda slag	Serien i arkivkartonger.
F 20	Ämnesordnade handlingar av skilda slag	Serien i arkivkartonger.
G	RÄKENSKAPER		Läsesal
G 1 A	Inventarium	Serien inbunden.
G 1 B	Huvudböcker	Serien inbunden om inte annat anges. 1894-1928 var huvudboken uppdelad i "Huvudbok Litt. A" med svenska konton och "Huvudbok Litt. B" med konton rörande utlandet och export. Uppdelningen kan variera något. 1939-1952 fördes dubbla huvudböcker, dels in- bunden, dels i form av registerkort, där uppgifterna i den inbundna huvudboken utgör sammandrag av registerkorten. Huvudboken innehåller främst så kallade döda konton, men även en del personliga konton avseende bolag eller personer, som erhållit lån av Cementa, och personer som erhållit anslag för vissa undersökningar.
G 1 CA	Årsbokslut	Serien inbunden om inte annat anges. 1956-1965 bokslut med kommentarer.
G 1 CB	Uppgifter till bokslut och förvaltningsberättelse	Serien i arkivkartonger.
G 2 AA	Kassaböcker och kassarapporter	Serien i arkivkartonger om inte annat anges.
G 2 AB	Lilla kassan	Serien i arkivkartonger. Interna räkenskaper.
G 3 AA	Reskontraböcker huvudkontoret i Malmö	Serien i arkivkartonger om inte annat anges. I kortlåderna kan förekomma enstaka kort äldre än vad tidsangivelsen anger. Reskontra för Malmö- Norrlands-distriktet. Expeditionerna från fabrik till lager är inbokade på särskilda lagerkort i reskontran. På lagerkorten avräknades den försålda kvantiteten vid varje månads slut.
G 3 AB	Reskontraböcker avdelningskontoret i Stockholm	Serien i arkivkartonger. Reskontra för Stockholmsdistriktet.
G 3 AC	Reskontraböcker avdelningskontoret i Göteborg	Serien i arkivkartonger. Reskontra för Göteborgsdistriktet. Avdelningskontoret i Göteborg inrättades 1932, men äldre reskontrakort över kunder inom Göteborgsdistriktet har överförts från huvudkontorets reskontra till avdelningskontoret i Göteborg.
G 3 AD	Reskontraböcker, Norrlandsdistriktet	Serien i arkivkartonger.
G 3 B	Exportböcker	Serien i arkivkartonger. Kronologiskt upprättade efter fartygens avgångsdatum.
G 3 C	Lönekonton	Serien i arkivkartonger.
G 4	Journaler av skilda slag	Serien inbunden.
G 5 A	Utgående fakturor	Serien inbunden om inte annat anges. Datumangivelsen ungefärlig.
G 5 B	Fakturor och räkningar av skilda slag	Serien i arkivkartonger.
G 5 C	Debet- och kreditnotor samt memorialverifikationer	Serien i arkivkartonger.
G 6	Deklarationshandlingar.
G 20	Räkenskaper av skilda slag	Serien i arkivkartonger.
Ö	ÖVRIGA HANDLINGAR		Läsesal
Ö 1	Cementas Pensionsanstalt	Serien i arkivkartonger.
Ö 2	Handlingar med annan proveniens	Serien i arkivkartonger.