Sök i arkiven
Genvägar MENY

VÄSTRA SJUKVÅRDSOMRÅDET - SABBATSBERG/S:T ERIK/S:T GÖRAN (VFO/VSO/SG)  (1989 – 1991)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad
Alternativa namn
Västra Förvaltningsområdet, VFO (1971-1982)
Västra Sjukvårdsområdet, VSO (1983-1988)
Sabbatsbergs/S:t Görans sjukvårdsområde, SG (1989-1991)
HistorikH I S T O R I K
Landstingsarkivet i Stockholm
490 VÄSTRA SJUKVÅRDSOMRÅDET/SABBATSBERGS SJUKHUS (VFO/SG)
Förvaltningsområdesledningen satt på sabbatsbergs sjukhus, försörjningsavdelningen på S:t Eriks sjukhus och ekonomiavdelningen på S.T Görans sjukhus (tf 1972)
Arkivbildaren omfattar material från Västra förvaltnings-/sjukvårdsområdet och Sabbatsbergs sjukhus/S:t Görans sjukvårdsområde markerat med fetstil. Dessutom ingår Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus handlingar från tiden 1992-1993 samt respektive sjukhus restförvaltningar. För närliggande organisationer, se respektive arkivbildare, enligt följande:
Västra förvaltningsområdet, VFO - 1971-1982
Västra sjukvårdsområdet, VSO - 1983-1988
Sabbatsbergs/S:t Görans sjukvårdsområde, SG - 1989--1991
Centrala Stockholms sjukvårdsområdet, CSSO - 1989-1998
Västra Stockholms sjukvårdsområde, VSSO - 1989-1998
Norra Stockholms sjukvårdsområde, NSSO - 1999-2002
Administrationen vid Beckomberga sjukhus 1971-1989 har förtecknats tillsammans med materialet för VSSO 1989-1998, arkivbildare 652.
Enligt tf 1990: SG= Sabbatsberg/S:t Görans sjukhus
Endast sjukhusvård på sabb och S:t Göran. På S:t göran även barnsjukvård tillsammans med karolinska. Filialer finns på DS, HS och KS.
S:t Eriks sjukhus läggs ner 1986
Allmän historik
Storlandstinget
En länsindelningsutredning tillsattes 1963 med uppgift att föreslå näringspolitiskt sammanhållna administrationsområden som underlag för en effektiv regional förvaltning i statlig och landstingskommunal regi. Resultatet av denna utredning blev bland annat att Stockholms stad slogs ihop med landstingskommunen, och därmed bildades Stockholms läns landsting 1/1 1971, med dess nuvarande geografiska avgränsning, verksamhetsområde och politiska ledningsorganisation.
Politisk organisation
Stockholms läns landsting är en politisk organisation, bestående av fullmäktige, styrelse och nämnder. En av nämnderna var Hälso- och sjukvårdsnämnden, HSN, som 1971 hade fem olika lokalstyrelser, en per förvaltningsområde. 1999 bestod HSN av en hälso- och sjukvårdsnämnd med sex sjukvårdsområden, en Produktionsnämnd med elva produktionsområden, samt sex akutsjukhus.
I varje sjukvårdsområde fanns en politiskt vald sjukvårdsstyrelse som utsågs av landstingsfullmäktige och leddes av en sjukvårdsdirektör. Sjukvårdsstyrelsen ansvarade för att befolkningen i området fick den hälso- och sjukvård de var berättigade till. Skattemedel tilldelades sjukvårdsområdet i proportion till befolkningens storlek, åldersfördelning och socioekonomisk situation. Efter införandet av Stockholmsmodellen (se nedan) så beställde och upphandlade sjukvårdsområdet vård av såväl offentliga som privata vårdgivare, samt slöt vårdavtal med dessa.
Usom-arbetet (Utredningen om sjukvårdens organisation mm)
I februari 1981 fattade politikerna i Förvaltningsutskottet ett grundläggande beslut om vilken organisationsstruktur hälso- och sjukvården inom Stockholms läns landsting skulle ha i framtiden. Det övergripande syftet var decentralisering. Många av de beslut som tidigare hade fattats av HSN och dess delegationer skulle istället fattas av de fem lokalstyrelserna (senare sjukvårdsstyrelserna). Den nya organisationen trädde i kraft 1 januari 1983. Decentraliseringen genomfördes även inom förvaltningsområdena. Före 1983 togs de lokala besluten inom sjukvårdsområdena på tre nivåer: klinik-, block- och sjukvårdsområdes-ledningsnivå. Beslutskedjan förkortades och resultatet blev att blockchefsnivån försvann inom organisationerna. Utredningen initierades av Förvaltningsutskottet via Självstyrelseberedningen till Hälso- och sjukvårdsnämnden. Inom HSN leddes arbetet centralt av USOM-kommittén som satte riktlinjerna för ambitionsnivån och inriktningen.
Nya Grepp
1986 startade en utredning om hur Stockholms läns landsting skulle förändras internt. Syftet var att minska antalet beslutsnivåer och att bättre utnyttja personalens erfarenheter och kunskaper. Genom landstingets beslut den 8 mars 1988 blev det så möjligt för nämnderna och styrelserna att ge sina egna basenheter större inflytande över den egna verksamheten.
Stockholmsmodellen
Modellen infördes i Stockholms läns landsting med början 1992. Politikerna fungerade som patienternas företrädare och beställde vården inom sitt område. Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) fungerade som koncernledning och styrelse över akutsjukhusen, d.v.s. producenterna. Sjukhusens och vårdcentralernas roll blev att producera den vård som efterfrågades. Stockholmsmodellen innebar ett nytt ekonomiskt styrsystem för sjukvården, man tog betalt per prestation. Det blev ingen total utbyggnad av beställare och producentmodellen med en gång, eftersom sjukvårdsområdena fortfarande var ansvariga för produktionen av primärvård, geriatrik och psykiatri samtidigt som de fungerade som beställare av vårdtjänster gentemot akutsjukhusen. 1994 hade man inom samtliga sjukvårdsområden helt eller delvis infört en intern uppdelning i beställare och producenter. 1995 tillsattes en sjukhusstyrelse av HSN för att tydligare markera skillnaden mellan beställare och producenter.
1999 var Stockholmsmodellen fullt utbyggd, sjukhusstyrelsen avvecklades och ersattes av produktionsnämnden/styrelsen som ansvarade för driften av verksamheten vid akutsjukhusen och inom geriatrik, psykiatri och primärvård. 1999 blev det sex stycken sjukvårdsområden istället för de tidigare nio. Sjukvårdsområdena var dock fortfarande under HSN:s ledning. Varje sjukvårdsområde hade akutsjukhus som ansvarade för att befolkningen inom respektive område erbjöds viss hälso- och sjukvård och dessa styrdes alltså under produktionsnämnden. Produktionsområdena fortsatte att vara nio till antalet.
Sjukvårdsområdets organisation
Västra förvaltningsområdet, VFO, bildades vid storlandstingets tillkomst 1971. Förvaltningsområdet bytte 1983 namn till Västra sjukvårdsområdet, VSO, i samband med USOM-arbetet. USOM-arbetet syftade till att förkorta beslutsvägarna men blockorganisationen inom VSO kvarstod dock till 1985. Arkivbildaren kommer härmed endast att benämnas som VSO och senare VSO/SG.
VSOs sjukvårdsområde var uppdelat i tre bassjukvårdsområden. Dessa var Sabbatsberg, S:t Erik och S:t Göran. Inom respektive basområde stod de tre sjukhusen Sabbatsbergs-, S:t Eriks- samt S:t Görans sjukhus för invärtesmedicin och allmän kirurgi. Flera olika sjukhus användes för psykiatrisk vård men Beckomberga sjukhus och S:t Görans sjukhus användes av alla tre bassjukvårdsområden.
1989 delades Västra sjukvårdsområdet upp i tre delar till följd av "Nya Grepp"-utredningen samt inledningen av övergången till den så kallade Stockholmsmodellen. De tre nya sjukvårdsområdena var: Centrala Stockholms sjukvårdsområde (CSSO), Västra Stockholms sjukvårdsområde (VSSO) samt Sabbatsberg/S:t Göran (SG) som utgjorde ett eget sjukvårdsområde.
CSSOs administration fanns till en början på Torsgatan i Stockholm. Dess upptagningsområde omfattade primär-, geriatrisk- och psykiatrisk vård för befolkningen i Domkyrko, Adolf Fredriks, Johannes, Gustav Vasa och Matteus församlingar samt Kungsholmens, S:t Görans och Essinge församlingar.
VSSO fortsatte administrationen på Beckomberga sjukhus. Upptagningsområdet omfattade primärvård, psykiatrisk vård samt långtidsvård i församlingarna Bromma, Västerled, Hässelby, Vällingby, Spånga och Kista i Stockholms kommun samt Ekerö kommun.
SG fortsatte VSOs administration på Sabbatsbergs sjukhus. SG blev ett sjukvårdsområde bestående av två sjukhus som producerade vård, dessutom tillkom S:t Eriks ögonsjukhus 1990. 1991/1992 delades SGs administration i två delar; Sabbatsbergs sjukhus samt S:t Göran/S:t Eriks ögonsjukhus. Storklinikerna för fysiologi, kemi och patologi/cytologi delades mellan sjukhusen. Likaså delades basenheten för neurologi. SG hade i och med delningen upphört. Sabbatsbergs sjukhus upphörde 1993 men verksamheten fortsatte drivas i privat regi på landstingets uppdrag. Den kvarvarande organisationen delades 1994 till S:t Eriks ögonsjukhus och S:t Görans sjukhus AB.
1999 var det återigen dags för omorganisation. Denna gång slogs de kvarvarande sjukvårdsområden CSSO och VSSO samman och bildade NSSO. NSSO bestod av samma delar som gamla VSO undantaget de båda storsjukhusen, Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus, som vid den här tiden drevs som bolag. NSSO lades ner 2002/2003.
Den centrala administrationen för VSO samt SG har hela tiden funnits vid Sabbatsbergs sjukhus. Lokal administration har funnits på S:t Görans, S:t Eriks, Beckomberga (se förteckning för VSSO, arkivbildare 652) samt Sabbatsbergs sjukhus.
Upptagningsområde
VSO
Västra sjukvårdsområdets upptagningsområde har genomgått förändringar under årens lopp men har omfattat: Adolf Fredriks, Bromma, Essinge, Gustav Vasa, Hägerstens, Hässelby, Jakobs, Johannes, Kista, Klara, Kungsholms, Matteus, Sofia, S:t Görans, Spånga, Storkyrko, Vällingby och Västerleds församlingar i Stockholms kommun samt Ekerö kommun.
Följande institutioner har hört till området: Sabbatsbergs, S:t Eriks, S:t Görans, Beckomberga, Rålambshovs, Norrtulls, Blackebergs, Vårbergs, Råcksta, Solberga, Åkeshovs sjukhus samt Sabbatsbergs sjuk- och ålderdomshem Stadshagsgården, Västertorpshemmet, Rånäs och Ösbyholms sjukhem samt mikrobiologiska centrallaboratoriet. Dessutom disponerade sjukvårdsområdet vårdplatser för psykiatrisk och somatisk långtidssjukvård vid s k främmande sjukhus.
SG
Sjukvårdsstyrelsen för SG svarade för internmedicin, allmänkirurgi och ortopedi vid Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus från 1989 och framåt, från 1990 även S:t Eriks ögonsjukhus.
Upptagningsområdet för S:t Görans sjukhus var följande församlingar i Stockholms stad: S:t Göran, Kungsholmen, Essinge, Spånga, Kista och Vällingby samt Ekerö kommun. Upptagningsområdet för Sabbatsbergs sjukhus var följande församlingar i Stockholms stad: Adolf Fredrik, Gustav Vasa, Johannes, Jakob, Klara, Storkyrko, Matteus, Västerled och Hässelby.
Dessutom svarade sjukvårdsstyrelsen för barnmedicin, barnkirurgi och barn- och ungdomspsykiatri samt urologi vid S:t Görans sjukhus samt handkirurgi, plastikkirurgi och ögonsjukvård vid Sabbatsbergs sjukhus. Sjukvårdsstyrelsen ansvarade också för medicinsk service vid de båda sjukhusen samt till Centrala och Västra Stockholms sjukvårdsområden.
Institutioner inom sjukvårdsområdet:
S:t Eriks sjukhus (Grubbens)
1971 uppgick S:t Eriks sjukhus i det nya storlandstingets västra förvaltningsområde.
Vid årsskiftet 1985/1986 lades verksamheten ned. Dess upptagningsområde för kirurgi och medicin delades upp mellan Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus, upptagningsområdet för kvinnokliniken delades mellan Karolinska sjukhuset, Löwenströmska sjukhuset, Danderyds sjukhus och Södersjukhuset. Den urologiska verksamheten flyttades över till S:t Görans sjukhus.Verksamheten vid S:t Eriks ögonsjukhus startades 1 februari 1991. Till S:t Eriks sjukhus koncentrerades då den ögonkirurgiska verksamheten inom landstinget liksom ögonpatologin. Vid samma tid sorterade S:t Eriks sjukhus under S:t Görans (ekonomiskt). Ansvarsområdet som hörde till f d S:t Eriks sjukhus delades upp mellan SG och CSSO. 1 april 2000 blev S:t Eriks ögonsjukhus ett aktiebolag med Stockholms läns landsting som ägare.
S:t Görans sjukhus
Ingick fr.o.m 1971 i Storlandstinget, hade innan dess ingått i S:t Görans sjukvårdsområde inom Stockholms stads sjukvårdsförvaltning. Landstingskommunal regi 1971-1993. Landstingsägt bolag 1994-1998. S:t Görans sjukhus blev Sveriges första privatägda akutsjukhus 1999, köpare var Bure hälsa och sjukvård (senare Capio).
Sabbatsbergs sjukhus
Ingick i Storlandstinget från och med 1971. Sabbatsbergs vård- och ålderdomshem inordnades i västra förvaltningsområdet under namnet Långvårdsmedicinska kliniken. Förvaltningsområdets administration förlades till sjukhuset. 1993 lades sjukhuset ned av landstinget, verksamheten fortsatte drivas av M&M Medical på landstingets uppdrag. Sabbatsberg Närsjukhuset öppnades i januari 1994.
Beckomberga sjukhus
Ingick i Västra förvaltningsområdet 1971-1982, Västra sjukvårdsområdet 1983-1988. Fr.o.m 1989 se VSSO, arkivbildare 652.
Blackebergs sjukhus
Verksamt inom förvaltnings-/sjukvårdsområdet 1971-1997. Efter 1997 - Blackebergs sjukhem och Råcksta sjukhem i kommunal regi som Västra sjukhuset.
Allmänna Barnbördshuset
Ingick i Västra Förvaltningsområdet 1974-1975, på Fiskartorpsvägen 15.
Rålambshovs sjukhus (Konradsbergs hospital)
Ingick i Västra Förvaltnings-/sjukvårdsområdet 1971-1988. Mellan 1988-1995, se SVSO.
Tammsviks sjukhem/vårdhem
Ingick i Västra förvaltningsområdet 1971-1977.
Arkivet
Under perioden före beställar-/producentorganisationen som genomfördes på 1990-talet fanns både den administrativa och vårdrelaterade verksamheten, och dess handlingar, inom sjukvårdsområdets ramar, d.v.s. vårdcentraler, sjukhus + den centrala förvaltningen. I den nya organisationen där administration och vård delas upp i sjukvårds- och produktionsområden så har man här under de olika arkivbildarna, d.v.s. sjukvårdsområdena, bara tagit med den administrativa delen av materialet, då resten finns inom produktionsområdets verksamhet. Men detta kan även gälla tidigare organisationer då vårdinrättningarna har bildat egna arkivbildare. Handlingarna i detta arkivbestånd omfattar därför endast administrativa handlingar. Dessa härrör främst från sjukvårdsområdets centrala förvaltning. När det gäller handlingar från sjukvårdsområdets lokala förvaltningar har detta angivits i förteckningen.
Handlingar i VSO och Sabbatsberg/S:t Görans (SG) arkiv
Det speciella med VSOs arkiv är dels utbildningsavdelningens handlingar dels ekonomiavdelningens avtalshandlingar. Utbildningsavdelningens handlingar levererades oordnade till Landstingsarkivet från före detta anställd. Endast ett fåtal räkenskapshandlingar därur har gallrats.
Ekonomiavdelningens avtalshandlingar har bevarats i sin helhet. De bedöms inneha forskningsvärde då avtalen bl.a. rör leasing av sjukhusutrustning, exempelvis röntgenutrustning.
Det övriga materialet för VSO har levererats tillsammans med materialet för SG. Både handlingar från den centrala och den lokala administrationen på Sabbatsberg ingår i arkivet. Även handlingar från Sabbatsbergs sjukhus från 1992-1993 samt dess restförvaltning ingår. S:t Görans arkivhandlingar från 1992-1993 samt dess restförvaltning har levererats separat till Landstingsarkivet men har infogats i denna arkivförteckning. Detta lät sig göras då arkivet ej var omfattande. Handlingar gällande S:t Eriks sjukhus ingår i det levererade materialet från S:t Göran och VSO.
Observera att handlingar från Beckombergas administration för tiden för VSO har förtecknats tillsammans med dess material för VSSO (1989-1998). Detta har gjorts då administrationen har fortlöpt och brott ej har gjorts i de handlingar som levererats från Beckomberga. Handlingar rörande VSO kan även sökas i VSSOs arkiv.
Arkivet innehåller visst material ifrån Stockholms stads sjukvårdsstyrelse, dvs före 1971. Handlingarna har förtecknats med VSOs handlingar då dessa är en fortsättning på de äldre handlingarna eller hör samman i ett visst sammanhang.
Kommentarer till arkivet
Serie B1 består av personaltidningar för VSO. Tidningen hette från början "Västnytt" men bytte 1986 namn till "Influens". I samband med omorganisationen 1989 fick tidningen ett nytt namn, "Tidningen Sabb/Göran".1990 hette tidningen "Personaltidningen" och riktade sig till de som arbetade på Sabbatsberg/S:t Erik och S:t Görans sjukhus, den utkom endast ett fåtal gånger. Från 1991 gjordes en personaltidning i samarbete mellan CSSO och SG, denna gång med namnet "Perjournalen".
Serien innehåller även informationsbladet "På Stubben" som förmedlade information som behövde nå ut snabbt, 1988-1991.
B2 innehåller eget tryck samt fotografier för publicering i eget tryck. Dessa utgörs av fotografier från Landstingets hedersutnämningar, fester på Sabbatsbergs sjukhus samt en del fotografier av Blackebergs sjukhus, "slottet". Alla fotografier förvaras i klimatarkivet.
Dessutom finns i serien äldre handlingar från Stockholms stads sjukvårdsförvaltning före 1971. Handlingarna utgörs av "Sabbatsbergsutredningen" från 1960 samt "Förslag till ombyggnad och utvidgning av Sabbatsbergs sjukhus".
Diarier/Diarieakter
Personalavdelningens diarier lyftes ur huvuddiarierna den 1 mars 1982. Efter 1991 delades SG och Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus förde egna diarier.
Personalavdelningens handlingar
Personalakter har samsorterats i SLL-serien.
Den centrala personalavdelningen för VSO fanns på Sabbatsbergs sjukhus där även en lokal personalavdelning fanns. Lokala personalavdelningar fanns även på
S:t Eriks-, S:t Görans- och Beckomberga sjukhus.
Utbildningsavdelningens handlingar
Arkivhandlingarna levererades oordnade och en del av handlingarna har rensats och gallrats. Utbildningsavdelningens handlingar är väl bevarade. Handlingarna har förvarats hemma hos förre detta tjänsteman inom VSO. Utbildningsavdelningens arkiv utgör troligen det största i dess slag inom sjukvårdsområdena. Här finns handlingar rörande kurser, vårdskolor och ITV (Intern TV). ITV var en del av utbildningen och personal fick ta del av filmer med vårdrelaterade ämnen. ITV bytte senare namn till HSN Video. Största delen av utbildningsavdelningens handlingar består dock av kursmaterial. Delar av materialet återkommer genom åren. De har dock ej gallrats då de kan visa från år till år hur själva utbildningen påverkades och vad som ansågs viktigt.
Då materialet var oordnat har det visat sig svårt att helt hålla isär kursmaterial från avdelningens övriga handlingar. Kursmaterial kan även finnas i F3A, Handlingar rörande utbildningar.
Utbildningsavdelningens handlingar omfattar även fotografier av rivningen av gamla Sabbatsbergs sjukhus. Dessa ingår i utbildningsavdelningens handlingar F3A. Det finns även fotografier i serie F3F, dessa ingick i polisens utredning av branden på S:t Eriks sjukhus 1975. Även rapporter/utredningsmaterial rörande den stora branden på S:t Eriks sjukhus 1975 ingår i handlingarna.
I arkivet ingår utbildningshandlingar från tiden före Storlandstinget tillkomst. Dessa tidiga handlingar härrör från S:t Görans förvaltningsområde inom Stockholms stads sjukvårdsförvaltning. Dessa handlingar har sedan använts som underlag av VSOs utbildningsavdelning vid senare tillfällen. Även handlingar från CSSO finns bland utbildningsavdelningens handlingar.
Utbildningsavdelningen sorterade under personalavdelningen. Från 1977 och framåt bedrevs all introduktion av nyanställda inom den somatiska vården på Sabbatsbergs område. Introduktionen för den psykiatriska vården hölls fortfarande vid Beckomberga sjukhus (se VSSO).
Det finns också fyra pärmar med oförtecknat material rörande utbildningsavdelningen. Dessa handlingar har inkommit till LA via Hägerstens psykiatriska sektor men har lyfts därifrån eftersom de hör hemma i VSO.
Ekonomiavdelningens handlingar
Ekonomiavdelningens handlingar består av handlingar rörande fonder, bokslut mm. Den största delen består dock av avtal som sjukvårdsområdet slutit med andra parter. Det kan vara leasingavtal gällande sjukhusutrustning eller hyresavtal. Även handlingar från CSSO finns bland ekonomiavdelningens handlingar.
Bland ekonomiavdelningens handlingar finns även remisser enligt riksavtal/regionalavtal. Dessa remisser belyser vilken specialkompetens som bedrevs inom sjukvårdsområdet, framför allt S:t Görans sjukhus. Patienter remitterades både från närliggande regioner samt övriga landet. Till största delen utgörs dessa patienter av barn som remitterades till S:t Görans sjukhus.
Sabbatsbergs sjukhus äldre handlingar
Serie F7 består av handlingar som härrör från sysslomannen/sjukhusintendenten på Sabbatsbergs sjukhus under 1950-60-talen. I dagens termer skulle denna tjänst finnas på en driftavdelning eller motsvarande. Intendenten var avdelningens chef. Handlingarna består av både diarieförda och ej diarieförda handlingar. Handlingarna har diarieförts efter en diarie-/dossierplan som ej finns i arkivet. Inget diarium finns heller. För att underlätta sökning i serien har därför förklaring getts till vad volymerna innehåller då de är sorterade efter vissa ämnen. 1967 och 1968 är handlingarna sorterade endast efter dossiernummer. Äldre handlingar från sent 1800-tal samt tidigt 1900-tal finns, däribland handlingar som rör Isidor Dannström med familj. Isidor Dannström grundade Dannströms konvalescenthem.
F7 innehåller även äldre fotografier och negativ. Många av fotografierna är omärkta vad gäller objekt, årtal och fotograf. Det äldsta fotografiet är från 1866. Det finns flera fotografier av Isidor Dannström.
Gallring
Gallring har utförts av:
-fakturor och kvittenser som ingick i utbildningsavdelningens material. Dessa rörde bl.a. ersättningar till föreläsare, materialkostnader, kaffebröd och bussresor mm. Sammanställningar för kostnader finns bevarade per avdelning, underlag har således gallrats.
-ekonomiavdelningens material som utgjordes av fakturakopior (1 låda), försättsblad/kvittenser gällande telefaxförsändelser (2 pärmar) samt följesedlar 1966-1971 (1 pärm).
-handlingar för visning med overhead, dessa har tagits ut på papperskopior.
-en säkerhetskopia på diskett av Teknik- och försörjningsavdelningens diarier från 1993 då original utskrivet på papper finns.
-ekonomihandlingar som bestod av underlag och specifikationer till budget och bokslut.
Gallring har skett i enlighet med:
Gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse för Stockholms läns landstings verksamhet, LA 9807-0130.
Bevarande- och gallringsplan för decentraliserade ekonomisystem i Stockholms läns landsting (generella regler), gällande fr.o.m. 1998-01-01, LA 9708-0161.
Arkivet har rensats från litteratur som ej hör till sjukvårdsområdets handlingar. Litteraturen bestod bl.a. av "Allmän månadsstatistik" utgiven av Statistiska centralbyrån samt litteratur gällande utbildning och pedagogik. Dessa har lämnats till Landstingsarkivets bibliotek.
Till Sabbatsbergs sjukhus äldre handlingar hörde två påsar med nycklar. Även dessa har rensats.
Ingång till arkivet
Söklistor till diarierna finns i alfabetisk ordning och i sakordning. I C1C:2 finns två exemplar av diarie-/dossiéplanen.
Sekretess
Handlingar rörande fonder, G1, innehåller känsliga personuppgifter. Ansökningar om medel ur fonder gjordes med hjälp av kurator. Andra känsliga handlingar är personalkonsulentens handlingar, F1N. I dessa anges bl.a. skäl till varför omplaceringar av anställda gjordes, det medför även att omdömen om dessa personer finns. Även de äldre handlingarna från 1950/60-tal, F7, innehåller omdömen om personal. Vidare innehåller patientklagomål, E5, samt patientförsäkringar, F4, känsliga uppgifter. I övrigt bör sekretess alltid beaktas vid utlämnande.
Arkivarie Jessica Andersson
Landstingsarkivet
2004
Källor:
Telefonkataloger för Landstingets förvaltningar och avdelningar 1971-2002
"Sjukhus, litteratur och arkiv" (pärm i biblioteket)
Placering Flemingsberg
Årsredovisning 91, Sabbatsberg
1989 - Om verksamheten vid Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus
HSN - verksamhetsberättelser
VSOs arkiv
SGs arkiv
www.sankterik.se
www.stgoran.se
www.mm-medical.se
Närliggande arkiv:
Sabbatsbergs sjukhus, S:t Eriks sjukhus, S:t Görans sjukhus, Beckomberga sjukhus,
VSO/VSSO, CSSO, NSSO, HSN, Beställarkontor Vård, Isidor Dannströms konvalescenthem
Hänvisningar till orter
Stockholms kommun (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_490
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/pzfZY3SoqYVCqDe7DrAfD7
SpråkSvenska
ExtraIDLA_490