Från Ludwig Camerarius till Axel Oxenstierna

Axel Oxenstiernas skrifter och brev

Innehåll

Camerarius undrar hur förhandlingarna med Kristian IV:s och Georg Vilhelms ambassadörer avlöpt. Han försöker få stöd, så att Gustav II Adolf kan tåga mot Schlesien. – Generalstaternas ambassadör [Vosbergen] ska samma dag bege sig till Kristian IV och ev. till Gustav II Adolf. – Fredrik V har mottagit ett sändebud från Gábor Bethlen, som bekräftar att denne kommer att angripa kejsaren och det på tre ställen, om han kan vara säker på att någon marscherar mot Schlesien. Man kan räkna med uppror i Polen, då Sigismund i strid med riksdagens beslut tillåter kosacker att kriga för kejsaren. De polska protestanterna befinner sig i största fara, och många kommer att sluta sig till Gustav II Adolf, om han tågar mot Schlesien. Sändebudet fick till svar att han skulle meddela Gábor Bethlen, att denne inte borde utsätta sig själv och den gemensamma saken för fara genom att acceptera en bedräglig och trolös fred med kejsaren. – Karl I vill att Mansfeld i fortsättningen ska lyda under Fredrik V och lovar honom allt. Camerarius hoppas att Ludvig XIII ska ansluta sig till denna politik. En stor och stark flotta är redo i England. Förmodligen ska den rikta ett angrepp mot Amerika. Den ska segla i Fredrik V:s och Elisabets namn. – Den franske ambassadören till Danmark och Sverige [Des Hayes] har passerat Haag på sin återresa. Han försäkrade att Gustav II Adolf av tungt vägande skäl inte ville åtaga sig ett fälttåg mot Schlesien; han ville hellre ge stöd till Kristian IV. Detta besked gör att Generalstaterna tvekar att sända iväg sin ambassadör. Camerarius kan inte tro att det är sant och väntar på bekräftelse från Sverige. Blir det inget fälttåg till Schlesien, kommer Gábor Bethlen att sluta fred med kejsaren och sedan är det ute med hela Tyskland. Ty Camerarius vågar inte sätta sitt hopp till Kristian IV. Han är djupt bedrövad.