Sök i arkiven
Genvägar MENY

CENTRALA STOCKHOLMS SJUKVÅRDSOMRÅDE (CSSO)  (1989 – 1998)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad
HistorikLandstingsarkivet i Stockholm
1031 CENTRALA STOCKHOLMS SJUKVÅRDSOMRÅDE (CSSO)
Arkivbildaren omfattar material från Centrala Stockholms sjukvårdsområde, markerat med fetstil.
För närliggande organisationer, se respektive arkivbildare, enligt följande:
Västra förvaltningsområdet, VFO - 1971-1982
Västra sjukvärdsområdet, VSO - 1983-1988
Centrala Stockholms sjukvårdsområdet, CSSO - 1989-1998
Centrala Stockholms produktionsområdet, CSPO - 1990 - 2000
Norra Stockholms sjukvårdsområde, NSSO - 1999-2002
Primärvård 1989-1998
I Centrala Stockholm sjukvårdsområde (CSSO) ingår primärvårdsområde 1 och 3
Primärvårdsområde 1 består av kvartersakuter på Surbrunnsgatan 66, Brunsgatan 26 och Odengatan 69, dvs tidigare Matteus vårdcentral, Brunkebergs vårdcentral och Odenplans vårdcentral. I primärvårdsområdet finns även en primärvårdsmottagning på Kungstennsgatan 44 och på Karlbergsvägen 32A
Inom primärvårdsområde 1 finns också servicehusen Vasen, Riddarsporren, Väduren och Väderkvarnen
Primärvårdsområde 3 består av Serafens vårdcentral och S:t Eriks vårdcentral belägna på samma adress som tidigare.
Inom Serafens vårdcentral fanns olika vårdlag; Essinge, Fredhäll, Marieberg, Kristineberg och Stadshagen. Inom S:t Eriks vårdcentral fanns vårdlagen; Kungsholmen I och IIsamt S:t Göran östra.
Inom primärvårdsområde 3 finns också servicehusen Trossen och Pilträdet
1998 finns inte längre primärvårdsområde 1 och 3, istället samlas primärvården under Primärvård CSSO
Primärvård CSSO består av:
Kvartersakuten Serafen/Kungsholmen/Essingen på Hantverkargatan 2D
HLM Serafen 1 på Hantverksargartan 2
HLM Serafen 2 på Hantverkargatan 2D
HLM S:t Erik på Fleminggatan 22B
Kvartersakuten Essingen på Essinge Brogata 3
VASATAN, NORRMALM
Kvartersakuten Surbrunnsgatan på Surbrunnsgatan 66
Kvartersakuten HLM Johannes på Döbelnsgatan 56
Kvartersakuten Tegnérgatan på Tegnérgatan 23
Husläkarjouren på Olivecronas väg 2
Geriatrik 1998
Geriatriska kliniken på S:t Görans sjukhus, avd 17, 11, 12, 13, 14, 15 och 38 inklusive paramedicinska enheten och remitteringsenheten.
Sabbatsbergs geriatriska klinik, avd 70, 71, 72, 73 och hemsjukvård.
Källa telefonkatalon 1983, 1985, 1990, 1998
2022-11-17 & 2023-22-21, Cecilia Boström
Allmän historik
Historiken sträcker sig ända från storlandstingets bildande 1971, trots att denna arkivbildare existerade senare, detta för att klargöra sambanden mellan de olika organisationerna på ett tydligt sätt.
Storlandstinget
En länsindelningsutredning tillsattes 1963 med uppgift att föreslå näringspolitiskt sammanhållna administrationsområden som underlag för en effektiv regional förvaltning i statlig och landstingskommunal regi. Resultatet av denna utredning blev bland annat att Stockholms stad slogs ihop med landstingskommunen, och därmed bildades Stockholms läns landsting 1/1 1971 med dess nuvarande geografiska avgränsning, verksamhetsområde och politiska ledningsorganisation.
Politisk organisation
Stockholms läns landsting är en politisk organisation, bestående av fullmäktige, styrelse och nämnder. En av nämnderna var Hälso- och sjukvårdsnämnden, HSN, som 1971 hade fem olika lokalstyrelser, en per förvaltningsområde. 1999 bestod HSN av en hälso- och sjukvårdsnämnd med sex sjukvårdsområden, en Produktionsnämnd med elva produktionsområden, samt sex akutsjukhus.
I varje sjukvårdsområde fanns en politiskt vald sjukvårdsstyrelse som utsågs av landstingsfullmäktige och leddes av en sjukvårdsdirektör. Sjukvårdsstyrelsen ansvarade för att befolkningen i området fick den hälso- och sjukvård de var berättigade till. Skattemedel tilldelades sjukvårdsområdet i proportion till befolkningens storlek, åldersfördelning och socioekonomisk situation. Efter införandet av Stockholmsmodellen (se nedan) så beställde och upphandlade sjukvårdsområdet vård av såväl offentliga som privata vårdgivare, samt slöt vårdavtal med dessa.
Stockholmsmodellen
Modellen infördes i Stockholms läns landsting med början 1992. Politikerna fungerade som patienternas företrädare och beställde vården inom sitt område. Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) fungerade som koncernledning och styrelse över akutsjukhusen, d.v.s. producenterna. Sjukhusens och vårdcentralernas roll blev att producera den vård som efterfrågades. Stockholmsmodellen innebar ett nytt ekonomiskt styrsystem för sjukvården, man tog betalt per prestation. Det blev ingen total utbyggnad av beställare och producentmodellen med en gång, eftersom sjukvårdsområdena fortfarande var ansvariga för produktionen av primärvård, geriatrik och psykiatri samtidigt som de fungerade som beställare av vårdtjänster gentemot akutsjukhusen. 1994 hade man inom samtliga sjukvårdsområden helt eller delvis infört en intern uppdelning i beställare och producenter. 1995 tillsätts en sjukhusstyrelse av HSN för att tydligare markera skillnaden mellan beställare och producenter.
1999 var Stockholmsmodellen fullt utbyggd, sjukhusstyrelsen avvecklades och ersattes av produktionsnämnden som ansvarade för driften av verksamheten vid akutsjukhusen och inom geriatrik, psykiatri och primärvård. 1999 blev det sex stycken sjukvårdsområden istället för de tidigare nio. Sjukvårdsområdena var dock fortfarande under HSN:s ledning. Varje sjukvårdsområde hade akutsjukhus som ansvarade för att befolkningen inom respektive område erbjöds viss hälso- och sjukvård och dessa styrdes alltså under produktionsnämnden. Produktionsområdena fortsatte att vara nio till antalet.
Den 1 januari 2000 skedde en omorganisation för primärvården, geriatrik och psykiatri. De tidigare nio produktionsområdena skars ned till fyra områden; Norra Länets produktionsområde (NLPO), Norra Stockholms produktionsområde (NSPO), Södra Stockholms produktionsområde (SSPO) och Södra länets produktionsområde (SLPO). En produktionsstyrelse tillsattes som ansvarade för akutsjukhusens drift av verksamheten av geriatrik, psykiatri och primärvård. Den 1:a maj 2001 skars produktionsområdena ned till tre områden - Södra Stockholms produktionsområde SSPO och Norra Stockholms produktionsområde NSPO slogs ihop till Stockholms produktionsområde (SPO). Produktionsnämnden hade åter det övergripande ansvaret för akutsjukhusens verksamhet.
Sjukvårdsområdets organisation
Verksamhetsperioden har inte präglats av några större omorganisationer eller förändringar rörande administrationen.
Centrala Stockholms sjukvårdsområde bildades den 1:a januari 1989 vid inledningen till övergången till den så kallade Stockholmsmodellen och en ny politisk ledningsorganisation. CSSO bröts ur det tidigare Västra sjukvårdsområdet, VSO, som samtidigt bytte namn till Västra Stockholms sjukvårdsområde, VSSO, där även Sabbatsberg och S:t Görans sjukhus sjukvårdsområde, SG, ingick.
Sjukvårdsområdet leddes av en politiskt vald styrelse. Sjukvårdsdirektören ledde förvaltningen och hade det övergripande ansvaret över verksamheten. Förvaltningen delades in i en beställarfunktion med tre avdelningar; kansli-, avtals- och ekonomiavdelning, och en produktionsenhet som hade ledningsansvaret för sjukvårdsproduktionen/klinikerna.
Inom det gamla VSO gjordes ett försök med modellen beställare - producent, och i den nya organisationen i CSSO hade man ansvaret för primärvård, geriatrik och psykiatri samtidigt som man beställde vård från enheterna S:t Görans och Sabbatsbergs sjukhus som endast var producenter av vården. Man var relativt tidiga på att utveckla Stockholmsmodellens arbetssätt och organisation, eftersom den på prov hade införts av CSSO:s föregångare.
CSSO upphörde vid årsskiftet 1998/1999 och organisationen övergick då, tillsammans med VSSO, till det nybildade Norra Stockholms sjukvårdsområde NSSO (se denna arkivbildare för vidare information).
Administrationen för centrala Stockholms sjukvårdsområde flyttade in i nyrenoverade Klara- och Nicolaihusen i Sabbatsbergsområdet.
Den centrala administrationen har funnits på Sabbatsbergs sjukhus från och med 1995.
Verksamhetsområde
Ansvarsområdet omfattade primärvård, psykiatrisk vård och långtidsvård för befolkningen i följande församlingar i Stockholms stad; S:t Göran, Essinge, Kungsholmen, Gustav Vasa, Adolf Fredrik, Klara, Johannes, Storkyrko, Jacob och Matteus.
Arkivet
Under perioden före beställar-/producentorganisationen som genomfördes på 1990-talet fanns både den administrativa och vårdrelaterade verksamheten, och dess handlingar, inom sjukvårdsområdets ramar, d.v.s. vårdcentraler, sjukhus + den centrala förvaltningen. I den nya organisationen där administration och vård delas upp i sjukvårds- och produktionsområden så har man här under de olika arkivbildarna, d.v.s. sjukvårdsområdena, bara har tagit med den administrativa delen av materialet, då resten finns inom produktionsområdets verksamhet. Men detta kan även gälla tidigare organisationer då vårdinrättningarna har bildat egna arkivbildare. Handlingarna i detta arkivbestånd omfattar därför endast administrativa handlingar. Dessa härrör främst från sjukvårdsområdets centrala förvaltning.
Arkivhandlingarna härrör huvudsakligen från kansliavdelningen (bevarandematerialet) och ekonomienheten (det gallringsbara materialet).
Handlingar i CSSO:s arkiv
Protokoll och beslut, A-serien - En komplett följd av protokoll från sjukvårdsstyrelsen och presidieutskottet inom CSSO, samt minnesanteckningar från några mindre grupper. Sjukvårdsstyrelsens protokollsserie täcker hela CSSO:s verksamhetstid. A-serien innehåller även beslut fattade i olika instanser inom CSSO, exempelvis av sjukvårdsdirektören.
B-serien - Egenproducerade trycksaker. Tidskriften "Hälsa & vård i Centrala Stockholm", utgiven av CSSO. Tidskriften har distribuerats till hushållen i CSSO:s upptagningsområde, den innehåller reportage och information om vården i området.
Diarier, C-serien - C1a innehåller ett komplett originaldiarium för hela verksamhetsperioden. C1b innehåller söklistor till diariet, ordnade kronologiskt - kallade "dagens ärenden". i serierna C2 och C3 finns söklistor ordnade efter sökord respektive avsändare.
Diarieförda handlingar, E-serien - En komplett serie av diarieakter för hela verksamhetsperioden.
F-serien - Handlingar ordnade efter ämne.
Utbildningsavdelningens handlingar; Se VSO/SG F3. Vid omorganisation 1989 övergick utbildningsavdelningen till att tillhöra CSSO men då materialet till största del består av VSOs handlingar har materialet förtecknats där.
Arkivarie Maria Gidlöf
Landstingsarkivet
2003-2004
Källor:
Telefonkataloger för Landstingets förvaltningar och avdelningar 1971-2002.
"Hälso- och sjukvårdens övergripande organisation", internt dokument inom LA
"Stockholmsmodellen", 1993
"Landstingets hälso- och sjukvård. En sammanfattande beskrivning av verksamhet och organisation" (1983)
"Några fakta om hälso- och sjukvården i Stockholms län"
Hänvisningar till orter
Stockholms kommun (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_1031
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/HZAHLuT5XaEsd0wcziKVA4
SpråkSvenska
ExtraIDLA_1031