Search the collections
Shortcuts MENU

bild
Arkiv

Gatukontorets parkavdelning


Basic data

Reference codeSE/SSA/0558
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/GJlzonnPRgBQy7jLzRSYx4
Extra ID0558
Extent
116.8 Hyllmeter 
Archive institutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Content

Introduction (older form)GATUKONTORETS PARKAVDELNING
(1869-1970)

INLEDNING
Vården av stadens parker och planteringar överfördes från privata entreprenörer till kommunal regi 1869 då en stadsträdgårdsmästartjänst inrättades. Stockholms förste stadsträdgårdsmästare var Alfred Medin (1869-1906). Han efterträddes av Mauritz Hammarberg (1906-1936), Osvald Almqvist (1936-1938) och Holger Blom (1938-1971). Parkskötseln sorterade först under Byggnadskontorets planteringsavdelning, fr o m 1910 Byggnadskontorets parkavdelning och fr o m 1920 Gatukontorets parkavdelning.

De första parkerna som anordnades för allmänheten var Strömparterren 1831-1832 och Berzelii park 1852-1853. Dessförinnan fanns det inga parker som var helt öppna för allmänheten. Stadens äldsta parker, Kungsträdgården (anlagd på 1430-talet) och Humlegården (1619), hade båda använts för odling av köksväxter och fruktträd till kungahuset och var under 1700-talet och 1800-talets första hälft med få undantag endast tillgängliga för adel och kungligheter. De öppnades för folk från alla samhällsklasser efter upprustning 1875 respektive 1877.

Efter att Albert Lindhagens nya stadsplan hade fastställts 1876 anlades nya allmänna parker på bergsytor som inte kunde bebyggas, till exempel Tegnérlunden, Tantolunden, Vanadislunden, Kronobergsparken och Vitabergsparken. När Vasaparken anlades 1899 var parken den första i Stockholm som hade en planlagd stor gräsyta för idrott och lek och på en höjd färdigställdes även den första riktiga lekplatsen för barn 1911. Annars var parkerna fram till 1930-talet i första hand utformade som lummiga trädgårdar med vackra planteringar och slingrande gångar avsedda för stilla promenader.

Funktionalismens genombrott i o m Stockholmsutställningen 1930 förändrade synen på parkens uppgift. Fr o m då skedde en satsning på anläggning av nya parker och omläggning av gamla för att ge tillfälle till både aktiviteter och vila. Omformningen av parkerna tog särskilt fart efter Holger Bloms tillträde som stadsträdgårdsmästare. Tillsammans med stadsarkitekt Erik Glemme och konstnären/formgivaren Kalle Lodén skapade han den internationellt berömda ”stockholmsstilen” vilken bl a innebar att parkerna skulle följa mälarlandskapets bergiga och vattenrika natur utan stora ingrepp. Det mest kända exemplet på denna anläggningsstil är Norr Mälarstrand. Vidare skulle parkerna också ha en praktisk funktion och fungera som ”uterum” för alla åldrar, i synnerhet barn, och även vara estetiskt tilltalande i såväl vardagsföremål som papperskorgar, lyktor och soffor som i mer konstnärliga utsmyckningar som statyer och fontäner. Under den här tiden tillkom verksamheter som Parkleken (1937) och Parkteatern (1943). Friluftskonserter (från 1906) och midsommarfirande (från 1924) m fl evenemang får under 1940-talets andra hälft en fast organisation under parkavdelningens ledning.

Till parkavdelningen hörde även en stadsträdgård sedan 1871 vars uppgift främst var att odla fram växter och träd (”trädskolan”) till parkerna. Stadsträdgården, som hade varit utspridd på olika adresser på Norrmalm, bland annat på Döbelnsgatan, samlades 1894 i en helt ny anläggning i kvarteret Garnet vid Hammarby sjö på Södermalm. År 1920 flyttades trädskolan därifrån till Enskede. När ett nytt järnvägsspår drogs fram till Hammarbyhamnen 1937 tvingades hela trädgården att flytta till Hagaparken i Solna.

Gatukontorets parkavdelning upphörde 16/11 1970 då förvaltningen av Stockholms parker övertogs av den nyinrättade Stockholms parkförvaltning, se förteckning nr 1298.

Arkivet
Gatukontorets parkavdelnings arkiv har levererats till Stockholms stadsarkiv i flera omgångar, accessionsnummer: 8/1961, 79/1980, 83/1980, 105/1980, 106/1984, 20/1992, 78/1992, 3/1996, 54/1997 och 9/2012.

Efter den senaste tilläggsleveransens överlämnande, till större delen bestående av parkteaterns fotografier och affischer (2,5 hm), har denna och även en del tidigare tillägg ordnats och förtecknats. Samtidigt har hela arkivet registrerats i databasen ARKIS och vissa serier har ändrat seriesigna och rubriker (se bilaga konkordans). Den första arkivförteckningen upprättades 1933, följd av en ny förteckning 1959, kompletterad 1970 (se D XII:3) som i stort fortfarande är gällande. Arkivet är dock ålderdomligt förtecknat och handlingarna förvaras till stor del i buntar som behöver ersättas. Samma slags handlingar kan även förekomma i flera olika serier. Dessvärre kan inte en genomgripande förbättring av arkivet ske inom den närmsta tiden p g a bristande resurser.

Gallring av diverse rutinhandlingar (23 hm), enligt Arkivnämndens beslut 13/5 1968 och 20/12 1973, har verkställts. Arkivet omfattar härefter 127,5 hm. Arkivets mest omfattande serier är in- och utgående skrivelser 1953-1970, ca 40 hm, (serie FF X) och ritningar ca 1870-1970, ca 30.000 enheter, (serie J). Handlingar från parkavdelningens första verksamhetstid är sporadiskt bevarade.

Protokoll förekommer inte i Gatukontorets parkavdelnings arkiv, se Drätselnämndens 1:a-3:e avdelningar (nr 37 D-E) 1869-1919 för beslut som har fattats i parkfrågor, protokoll 1920-1970 ingår i Gatunämndens arkiv (nr 554). Årsberättelser ingår i Stockholms kommunfullmäktiges handlingar, åren 1869-1874 under rubriken Drätselnämndens årsberättelse, 1875-1919 Byggnadschefens årsberättelse och 1920-1970 under Gatunämnden. Korrespondens m fl handlingar se även Holger Bloms samling (nr 1880). Med undantag för parkteaterns fotografier (serie K I b) förvaras parkavdelningens fotografier hos Trafikkontorets bildarkiv. Äldre fotografier kan även återfinnas hos Stockholms stadsmuseum.


Stockholms stadsarkiv den 20 mars 2012

Christina Hellgren


Källor:
Asker, Björn, Stockholms parker - Innerstaden, Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad nr 62:II, Stockholm 1986.

Hellgren, Christina; Wiorek, Lena, Allmänna parker och odlingar i Stockholm ca 1870-1970, i Gröna arkiv - med Linnés och andras ögon, Riksarkivets årsbok 2007, Stockholm 2007.

Hellgren, Christina; Johansson, Gunilla; Mark, Peeter, Ur arkiven:Stockholmsparken: en utställning i Stockholms stadsarkiv 20 oktober 1995-20 april 1996, Stockholms stadsarkiv 1995.

Control

Created01/02/2012 13:52:23
Amended24/05/2018 09:54:25