Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Tabellverket (f.d. Tabellkommissionen)


Tabellverket
Äldre beteckning på befolkningsstatistiken:





Sammanställningar på olika nivåer av uppgifter om födda, döda, dödsorsaker, vigda, genom döden upplösta äktenskap, äktenskapsskillnader, befolkningens storlek, sammansättning och yrkesfördelningen.
Beteckningen "tabellverket" avser tiden 1749-1859 och omfattar materialmässigt församlingarnas sockentabeller, prosteritabellerna, stiftstabellerna, länssammandragen och de tabeller som framställdes av tabellkommissionen själv.

Tabellkommissionens arkiv innehåller sammandragstabeller för tabellverket, inte det egentliga primärmaterialet, församlings- eller sockentabellerna. År 1879 begärde SCB att detta material skulle få överflyttas från kyrkoarkiven, och man erhöll tillstånd till detta men begagnade sig av okänd anledning inte därav. Endast de territoriella stockholmsförsamlingarna och församlingarna i de närbelägna stiften Uppsala och Strängnäs överlämnade sitt material till SCB. Av de sockentabeller som inkommit till SCB överfördes tabellerna för Uppsala och Strängnäs stift i december 1914 till landsarkivet i Uppsala, varifrån tabellerna tillhörande Gävleborgs län sedemera överfördes till landsarkivet i Härnösand 1938.
Stockholmsförsamlingarnas tabeller överlämnades 1965 till Stockholms stadsarkiv.
En inventering av sockentabellerna i kyrkoarkiven gjordes 1855-1857 och sändes in till tabellkommissionen,
se volym E5:1.


Tabellverket hos landsarkiven:

Sockentabeller i kyrkoarkiven.
Prosterisammandragen i konceptform i kontraktsarkiven 1795-1859.
Prosterisammandragen i stiftsarkiven 1795-1859.
Koncepten till sammandragen för stifs- och länsdelar 1749-1794 i stiftsarkiven.
Sammandragen för länsdelar av stift i länsstyrelsearkiven.
Koncepten till länssammandragen 1749-1773 i länsstyrelsearkiven.


I tabellkommissionens arkiv:

Generalsammandrag 1749-1752.
Länssammandrag 1749-1773.
Stiftssammandrag 1774-1791.
Prosteri- och stiftssammandrag 1792-1859
samt övriga av kommissionen gjorda tabeller och bearbetningar m.m.




Under inflytande av merkantilistiska strömningar i tiden och erfarenheter av statistiska undersökningar i bl.a. England föreslogs vid flera riksdagar/ständer under 1700-talets första hälft att Sverige skulle inrätta ett "tabellverk". Den konstitutionella styrelseformen under frihetstiden gav ständernas ledamöter möjlighet att ställa egna förslag till samhällsförändringar. De hade emellertid inte tillgång till den information om samhället de behövde. Denna fanns hos ämbetsmännen, kollegierna och ämbetsverken. På 1730-talet beslöts därför att både centrala verk och landshövdingar skulle sända in rapporter till Kungl. Maj:t och ständerna. Dessutom inrättades Kungl. Vetenskapsakademien år 1739. Hattpartiet, som då var i majoritet, i ständerna, intresserade sig för handel och manufakturer och hade anammat merkantilismen. Den betonade särskilt befolkningens betydelse för ett lands möjligheter att utvecklas. Man var intresserad av att få reda på befolkningens antal och fruktsamhet, på dödsorsakerna så att man skulle kunna skaffa botemedel mot "epidemiska krankheter".

Den förste som i Sverige intresserade sig för befolkningsstatistiken var biskopen i Linköping, Erik Benzelius, på
1730-talet. Han utgick från kyrkoböckerna i Linköpings stift för tioårsperioden 1721-1730 och sände in en förteckning på antalet födda och döda, prosterivis ordnad, till Kammarkollegium. Kammarkollegiet sände 7/1 1736 ett brev till Kungl. Maj:t med Benzeliius "tablå" (som han kallade "Förteckning, som utwisar antalet på dem, som ifrån början af åhr 1721 til och med 1730 uti Lindkiöpings Stifft födde och döde äro samt huru stort öfverskottet blifver, sedan de sednare blifvit afdragne"). Tablån finns som bilaga till Kammarkollegii skrivelse till Kungl. Maj:t 7/1 1736, volym 119. Läs även Hjelt, Det svenska tabellverkets uppkomst, ...., sid. 8 ff.

Efter förslag av Kammarkollegium utfärdades 1736 ett kungligt brev som ålade samtliga konsistorier i Sverige och Finland att till Kungl. Maj:t (inrikes civilexpeditionen, kallad kammarexpeditionen) insända sifferuppgifter om alla i varje stift årligen födda och döda dels för åren 1721 t.o.m. 1735, dels därefter årligen. Erfarenheterna härifrån - inget formulär användes utan prästerna angav och hopräknade siffrorna på synnerligen varierande sätt - gav troligen Vetenskapsakademien och dess sekreterare Pehr Elvius idén om från början fastställda och enhetliga formulär.
Uppgifterna för perioden 1721-1736 påträffades 1767 av Pehr Wargentin, Vetenskapsakademiens dåvarande sekreterare och ledamot av tabellkommissionen, "uti Kongl. Cancelliets gamla gömor". Han beskriver kvaliteten och tillståndet i den "stora packe med lösa papper", som han hittat hos Kanslikollegium i ett brev till biskopen och prokanslern i Åbo, Carl Fredric Mennander. Läs Wargetins kommentar, refererad i Nordenmark, sid. 253: "Af så orediga Förtekningar lärer Regeringen ei kunnat hämta särdeles uplysning".

Uppgifterna för 1737-1748 skickades via landshövdingarna och samlades hos Sundhetskommissionen, men vidarebefordrades troligen till kammarexpeditionen, där de lades ad acta.
Uppgifterna för hela perioden 1721-1748 återfanns sedan först 1889 av den finländske statistikern August Hjelt i "SCB:s arkivvalv".
(Eftersom ovannämnda handlingar proveniensmässigt inte tillhör tabellkommissionens arkiv, har de lagts under
serie Ö1.)

Bakom tabellverkets tillkomst låg främst Vetenskapsakademien och dess sekreterare Pehr Elvius samt ekonomiprofessorn i Uppsala, Anders Berch.
I ett memorial år 1746 föreslog medlemmen av ständernas sekreta utskott, Jakob Albrecht von Lantingshausen,
att vissa uppgifter om befolkningen kontinuerligt skulle insamlas: antalet årligen födda, årligen döda samt hela folkmängden. Pehr Elvius och Vetenskapsakademien sände 1746 in en skrivelse till sekreta utskottet med en kalkyl av Sveriges och Finlands totala folkmängd (2.097.000 invånare). År 1747 utarbetade sekreta utskottets statsdeputation ett förslag till "tabellverk". Året därpå beslöt ständerna att inrätta ett sådant och förslaget stadsfästes av Kungl. Maj:t den 3 februari 1748. Det beslöts att de framtagna uppgifterna skulle vara hemliga. Sekretessen hävdes först 1762 och 1765 (befolkningsförändringarna resp. folkmängdssiffrorna).






Pehr Elvius avled samma år som de befolkningsstatistiska uppgifterna började samlas in, 1749. Det blev några av Vetenskapsakademiens ledamöter som fick i uppdrag att bearbeta det insamlade materialet. Den mest framträdande av dessa var Pehr Wargentin, som efterträtt Elvius som akademiens sekreterare. Både Elvius och framförallt Wargentin (vilka båda egentligen var astronomer) publicerade många intressanta uppsatser ang befolkningsstatistik i Vetenskapsakademiens handlingar. Att publicera i KVA:s handlingar medgavs i ett kungligt brev 13 juli 1762: "hwad af Tabell Werket kunde bäst passa sig samt för Allmänheten wara intressant och tjenligt" vid varje års slut (volym B1A:2, sid. 168).

Det var till en början inom Kanslikollegiet som tabellverket organiserades, först utan namn, men mellan 1756 och 1769 som en kommission under kollegiet, kallad Kungl. kommissionen över tabellverket. Den blev 1769 en egen myndighet kallad Kungliga Tabellkommissionen och verkade som sådan tills SCB tog över.
Under tiden som tabellverkets material förvarades hos SCB:s arkiv, var det uppdelat på tre delar.
1) "arkiv 27 Uppgifter ang. födda och döda i Sverige och Finland 1721-1748",
2) "arkiv 28 Äldre tabellkommissionens arkiv 1756-1858 I Ämbetsarkiv",
3) "arkiv 29 Äldre tabellkommissionens arkiv 1749-1859 II Statistiskt material",
med varsin arkivförteckning med ålderdomliga seriebeteckningar (se volym D 2).
Dessa tre delar har nu sammanfogats (del I som en Ö-serie eftersom den delen egentligen är en del av Inrikes civilexpeditionen eller Kammarexpeditionen, se inledningen på serie Ö1).

För en utförlig och intresseväckande beskrivning av skeenden och mänskliga insatser vid befolkningsstatistikens tillkomst och första utveckling, studera Otto Grönlunds bok "Pehr Wargentin och befolkningsstatistiken". En något torrare, men mer i tiden närliggande, berättelse om tabellverket från dess början till år 1829 finner man som bilaga till kommissionens koncept 25 april 1829 (nedtecknare sekreterare Johan Adolf Leijonmarck, volym B1A:2, sid. 162-176).
En intressant beskrivning av den europeiska och svenska statistikens utveckling, läs Olle Sjöströms Svensk statistik 250 år. Tabellverket och Pehr Wargentin (Statsvetenskaplig tidskrift 1998, årg. 101, nr 4, sid. 391-415).

Med frihetstidens hastiga slut 1772 avtog intresset för "tabellverket". Först 1791 återupptogs arbetet genom insatser av biskopen i Växjö stift, Olof W. Wallquist, och astronomen Henric Nicander, ordförande resp. sekreterare i tabellkommissionen. Nicander bedrev ett stort arbete för att förbättra statistiken och rätta till tidigare felaktigheter, se "Om tabellverkets tillstånd ifrån 1775-1795" (Vetenskapsakademiens handlingar 1802). Man började också vid denna tid intressera sig för jordbruksstatistik. Nicanders efterträdare som sekreterare (1815-1853), Johan Adolf Leijonmarck (dessutom kamrer i Vetenskapsakademien, hovmarskalk, redaktör för Statskalendern m.m.) fortsatte arbetet, lade ner mycken möda på kvaliteten och brevväxlade med präster och andra uppgiftslämnare för att kontrollera riktigheten i de insända uppgifterna. Även han författade befolkingsstatistiska artiklar i akademiens handlingar. Under Leijonmarcks tid som sekreterare undersöktes också möjligheten till nya infallsvinklar i statistiken, t.ex. ang. vaccinationer, skolutbildning och t.o.m. jämställdhet.

Den ekonomiska utvecklingen skapade också med tiden behov av annan statistik än den som Tabellverket kunde tillgodose. År 1854 tillsattes därför en kommitté med uppgift att framlägga förslag till plan för den officiella statistiken. Enligt förslaget skulle det nya verket heta Statistiska Tabellkommissionen och bestå av en rådgivande del, Statistiska beredningen, och en verkställande, Statistiska Tabellkommissionens centralbyrå, förkortat Statistiska centralbyrån, SCB. Riksdagen beslutade i stort sett enligt den framlagda propositionen och SCB började sin verksamhet 1858. SCB:s förste chef blev Fredrik Theodor Berg, ledamot av tabellkommissionen, medicinalråd och professor vid Karolinska institutet.







Redan tidigare hade riksdagen haft åsikter om statistiken: Den 23 januari 1818 svarar tabellkommissionen på en propå från "riksens ständer" som hade önskat "noggranna undersökningars anställande om Rikets befolkning, dess förhållande i afseende på Stånd och Närings Classer, til Orternes widd, til förmögenhet och lefnadssätt och att de deraf upkommande upgifter författades Länswis, stödjande sig på Detaillen öfver hwarje härad, så at de kunde föranleda til utredande af rätta förhållandet i afseende på de Jordägare som hittills ansetts orepresenterade, och tillika kunna meddela en Historisk öfwersikt öfwer alla slags Privilegier, huruwida de tilhöra en wiss Class, wissa Personer eller wissa Yrken och Näringar ...."
Kommissionen, genom sin sekreterare, svarade ".... men oaktat försök, icke ens i afseende på sjelwa Folknummern, kunnat densamma häradswis upgifwa med den noggrannhet Riksens Ständer .... önskat, emedan Probsterierna från hwilka tabellerne inkomma likasom de deruti uptagne församlingar nästan allestädes äro belägne i flere härader och endast partiele Tabeller inkomma för dem som äro belägna i flere Län; och skulle en åter-remiss till sådant Omslut af Tabellerne på en ganska lång tid hafwa aflägsnat tabellwerkets fullbordande för ifrågawarande Quinquennium" (volym B1A:1, band 2, sid. 185-186). Svar från kung Karl Johan 14/7 - 22/9 1818, se brev i avskrift i volym B1B:1.
Vid 1823 års riksdag var det dags igen för ett reformförslag: Det var de s.k. Kommitterade till reglering av Rikets styrelseverk samt Riksens Ständers särskilda utskott vid nämnda riksdag, som föreslog inrättande av ett statistiskt kontor eller "Tabellverkets flyttning in under ett allmänt statistiskt kontor" (volym B1A:2, sid. 162-176). Kommissionens svar blev ungefär som man tidigare hade svarat. I klartext: En del församlingar är delade på flera härader, flera län och man man inte lägga ytterligare börda på prästerna att stycka upp sina sockentabeller. Redovisningen skulle också ytterligare försenas.

Att arbetet med sammanställningen av siffrorna från de olika tabellerna vara mycket tids- och arbetskrävande förstår man då man läser kommissionens protokoll av den 20 mars 1802 (i volym A1). Särskilt som kommissionens tjänsteförrättare endast var två till antalet (till mitten av 1795 endast en, sekreteraren). Kommiterade hade låtit lägga framför sig några volymer av de årligen inkommande "Prost-tabellerne". Sekreteraren, Henric Nicander, hade dessförinnan sammanställt en översikt över de tabeller som blivit "författade och sammandragne sedan 1792": 2.445 "sammandragne", 293 "författade" + 18 specialtabeller. "Under mängdens skiärskådande och granskningen av Arbets Methoder, som wid Tabellernes sammandragande icke annorlunda kan blifva, än att utur hvarje special Tabell utskrifva hvarje likformigt Tal på ett särskilt papper uti en Column, samt sedermera addera Talen tillsammans och inskrifva Summan uti ett nytt Formulär ...." Kommitterade fann att med den dåvarande arbetstiden om 3 timmar per dag skulle det ta sex veckor för en person. Om tabellerna skulle kunna bli klara i rimlig tid borde det vara sex personer som arbetade. Men eftersom de kommitterade var realistiska, och "för att spara Kronans utgifter", begärde man bara "att utom Secreteraren och nuwarande Kammarskrifvaren, endast en Kammarskrifvare till komme att antagas, samt en Revisor, som öfverser så wäl de inkommande, som de hos Commissionen Uprättade Tabeller, och förestår tillika Commissionens arkiw, samt wid sammankomsterne förer Protocollet; jämwäl en Kammardräng eller så kallad Waktmästare till uppassning och Ärenders bestridande...."
Resultatet blev att en revisor och en kammardräng/vaktmästare antogs under 1802.

Statistiken var dels årlig, dels intermittent.
Årlig var den över befolkningsrörelsen/mortalitetstabellerna, alltså varje år 1749-1859. Och folkmängds/yrkestabellerna under åren 1749-1751, alltså under tre år.
Intermittent var den över folkmängden/yrkestabellerna: 1751-1773 vart tredje år, 1775-1855
vart femte år.
Tabellerna var
1749-1773 länssammandrag,
1774-1791 stiftssammandrag,
1792-1859 prosteri- och stiftssammandrag.





I samband med länssammandragen (i volymerna E3A:1 och E3B:1) finns för åren 1749-1752 generalsammandrag eller rikstabeller: Mortalitets- 1749-1752, folkmängds- 1749-1751. För
1751 finns för vardera slaget en för hela riket (Sverige och Finland) och en för Finland enbart.
Ang. termer för den administrativa indelningen, se bilaga (250 år\litenordlistaadmindel).

Arninge i maj 2003


Birgitta Österlund

 Serier (55 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
APROTOKOLL
Läsesal
 
A 1Protokoll. 
BKONCEPT, BERÄKNINGAR, KONCEPTTABELLER
Läsesal
 
B 1Koncept, beräkningar, koncepttabeller.
Läsesal
 
B 1 AKoncept till avgångna skrivelser.
Ryggtitlar: Kungl. Tabell Commissionens Expedition.		 
B 1 BKoncept internt arbete. 
B 1 CKoncepttabeller och beräkningar.Koncepttabeller och beräkningar, till största delen från den s.k. "sumpen" i "arkiv 28", serierna G1 och G2 och
och "arkiv 28" D2.
Som volym 1 har placerats den volym som i den äldre förteckningen "arkiv 29" kallats "Wargentins beräkningar".

 
B 1 DKontakter med KVA. 
B 1 EArbete med nya formulär.Arbete med nya formulär (av sekreterarna kallat "Underdåniga Project").
Handlingarna funna i den s.k. "sumpen" (28 G1:4 och 7).		 
B 2Berättelser till Kungl. Maj:t.Berättelserna avgavs med långa mellanrum fram till 1798. Kungl. Maj:t kungjorde 1797 att tabellkommissionen
skulle avge berättelser årligen, men de kom i alla fall med några års mellanrum - fr.o.m. 1805 vart femte år. Vid sidan av femårsberättelserna skulle kommissionen årligen avge berättelse om befolkningsrörelsen - fr.o.m. 1821 (Kungl. Maj:ts förordning av 1824): Koncepten till berättelserna finner man i de avgångna skrivelserna (serie B1A). Mortalitetsberättelserna trycktes i Statstidningen.

Berättelser och uppsatser finns också i Kungl. Vetenskapsakademiens, KVA, handlingar (se register i B1D). Det stadgas t.o.m. i ett kungligt brev av den 13 juli 1762 att kommissionen vid varje års slut "borde till Vetenskapsakademiens handlingar avge vad av Tabellverket kunde bäst passa sig samt för allmänheten vara intressant och tjänligt".

Bilaga 3 är en sammanställning över berättelserna och tabellerna uppdelade på
1) berättelser utan tabeller,
2) berättelser med tabeller,
3) tabeller utan berättelser, d.v.s. tabeller som bilagor till berättelser.

Enligt sekreterare Leijonmarcks berättelse 25/4 1829 om tabellverket (i volym B1A:2, sid. 166 f) gjordes i Vetenskapsakademiens handlingar "utdrag" ur tabellverket nästan årligen 1764-1782 och 1799, 1805, 1809 och 1814 "särskilda avhandlingar" för åren 1772-1795, 1796-1803, 1801-1805, resp. 1806-1810.
Därefter upphörde införandet i akademiens handlingar.
Den ursprungliga volymnumreringen har behållits av praktiska skäl.


1755-1756:
1749. I riksdagshandlingarna 1755-1756:
Se volym R 3119, sid. 1703-1711 (sid. 1691-1719).
Se även KVA:s handlingar 1754:161, 241, 1755:1, 81, 161, 241.		 
B 3Av tabellkommissionen upprättade tabeller.
Läsesal
 
B 3 AAv tabellkommissionen upprättade tabeller.
Riks- och länstabeller.
 
B 3 BAv tabellkommissionen upprättade tabeller.
Folkmängdstabeller 1775-1810.		 
B 3 CAv tabellkommissionen upprättade tabeller.
Tabeller för jordbruksstatistik.		 
B 3 DAv tabellkommissionen upprättade tabeller.
Tabeller, befolkningsrörelsen, rikstabeller.		Tabeller befolkningsrörelsen, s.k. rikstabeller. 1774-1795 stiftsvis, fr.o.m. 1995 länsvis. Tabelluppgifter för födda (även månadsvis), barnaföderskor, döda (även månadsvis), döda efter ålder, dödsorsaker (alla dödsorsaker endast t.o.m. 1830), sammanvigda efter ålder.
Äldre signum 29 B2A.		 
B 3 EAv tabellkommissionen upprättade tabeller.
Tabeller, befolkningsrörelsen.		Tabeller befolkningsrörelsen, per församling och år. Med register. Titel "Mortalitetstabeller".
Äldre signum 29 B2B.		 
B 3 FAv tabellkommissionen upprättade tabeller.
Dödsorsakstabeller.		 
B 3 GAv tabellkommissionen upprättade tabeller.
Tabeller över födda, vigda, döda.		 
B 4Fredrik Theodor Bergs avskrifter av sockentabeller 1749-1853
i Göteborgs och Bohus och Hallands län.		Fredrik Theodor Bergs (medicinalråd, ledamot av TK, SCB:s förste chef) avskrifter av sockentabeller i Göteborgs och Bohus och Hallands län.
 
CDIARIUM ÖVER INKOMNA OCH UTGÅENDE SKRIVELSER
Läsesal
 
C 1Diarium över inkomna och avgångna skrivelser. 
DLIGGARE OCH REGISTER
Läsesal
 
D 1Register och förteckning till inkomna mortalitetstabeller
och folkmängdstabeller.		 
D 2Arkivförteckningar. 
EINKOMNA HANDLINGAR
Läsesal
 
E 1Inkomna brev från Kungl. Maj:t. 
E 2Inkomna skrivelser och övriga inkomna handlingar (utom inkomna tabeller).
Läsesal
 
E 2 AInkomna skrivelser, huvudserie. 
E 2 BÖvriga inkomna handlingar (utom inkomna tabeller). 
E 3Inkomna tabeller.
Läsesal
 
E 3 AFolkmängdstabeller.Till tabellkommissionen insända folkmängdstabeller. Register, inventarium, se serie D1. Bruna skinnband. Uppgifterna för tiden 1749-1773 avser län, 1774-1794 stift; 1749-1751 varje år, därefter vart tredje år. 1775 nytt formulär. 1775-1790 avgavs tabellerna vart femte år. Fr.o.m. 1795 avser tabellerna prosterier och län. Fr.o.m. 1805 nytt formulär - städer - landsbygd och vissa uppgifter sockenvis. Jordbruksstatistiska uppgifter för åren 1805, 1810, 1815 och 1820. 1825, liksom 1840 nya formulär. Rikstabeller, uppgjorda av tabellkommissionen, finns i materialet för åren 1749-1751. Informationen finns även på mikrokort (bruksfilm) i forskarsalen och dessa bör i första hand användas.
Äldre signum 29 A1.
 
E 3 BMortalitetstabeller.Mortalitetstabeller. Till tabellkommissionen insända tabeller. Register, inventarium för vissa år, se volym D1:2. 1749-1773 avser tabellerna län, 1774-1791 stift, fr.o.m. 1792 prosterier och län. Nya formulär 1774, 1802, 1841 och 1851.
Uppgifter är årliga. Fr.o.m. 1802 finns vissa uppgifter sockenvis. Jordbruksstatistiska uppgifter finns för perioden 1802-1820. Bruna band. Informationen finns även på mikrokort (bruksfilm) i forskarsalen, och dessa skall i första hand användas.
Äldre signum 29 A2A.
 
E 3 CDubbletter av inkomna tabeller. 
E 4 Inkomna statistiska primäruppgifter.
Läsesal
 
E 4 AUppgifter om främmande trosbekännare.Uppgifter om födda, vigda, döda av främmande trosbekännare i egentliga Sverige, från dels svenska församlingar, dels främmande trossamfund (de främmande samfunden är Franska reformerta kyrkan i Stockholm, Stockholms katolska och Stockholms judiska församling, senare Mosaiska församlingen i Stockholm, Grekiska församlingen i Stockholm - nämns endast 1825 -, Judiska församlingarna i Norrköping, i Göteborg och i Karlskrona, Göteborgs reformerta engelska församling, Judiska ryska beskickningen, Tyska reformerta, Protestant Episcopal British Church endast 1836). I vissa fall namnges personerna. 
E 4 BUppgifter om konfirmander.Uppgift om antal konfirmerade ("nattvardsbarn") per stift, prosteri och församling. Vissa församlingar hade barnen namngivna. Uppgift om födelseår eller ålder per stift, prosteri, församling.
Äldre signum 29 A5.		 
E 4 CUppgifter om emigranter.Nominativa uppgifter ang. emigranter, insända från länsstyrelserna 1856 enligt cirkulär 29/2 1856
(cirkuläret i volym F2A:1, nr 34C). Uppgifterna baserade på länsstyrelsernas passjournaler, kompletterade med uppgifter från pastorsämbeten. Dessutom prickningslistor.
 
E 5Inventering av sockentabellerna 1749-1850, uppgifter
från pastorsämbetena.		Uppgifter från pastorsämbetena om sockentabeller / inventering 1855-1857 av rikets församlingars sockentabeller stiftsvis för perioden 1749-1850 enligt cirkulär 9/12 1854 (cirkuläret i volym F2A:1, nr 31½).
Äldre signum 28 E5.		 
FÄMNESORDNADE HANDLINGAR
Läsesal
 
F 1Handlingar ang. den administrativa indelningen. 
F 2Insända prov på formulär / blanketter.
Läsesal
 
F 2 ASvenska formulär.Formulär/blankettsamling, svenska. 
F 2 BFormulär till kyrkoböcker.Formulär/blanketter insända 1856-1857 inför bildandet av SCB. Formulär till kyrkoböcker. Anteckning på insidorna "Tillhör Statistiska bibliotekets inländska formulärsamling, band 2, resp. 3, 4 och 5".
Äldre signum 28 E3:1-4.		 
F 2 CFranska formulär. 
F 3Utdrag ur räkenskapsböcker och jordeböcker för Helleberga socken,
Kronobergs län, odaterat och 1500-tal.		 
F 4Handlingar ang. Tabellkommissionens historia. 
F 5Handlingar ang. spridningen av det statistiska trycket 1828-1857. 
F 6Tryckta redogörelser, berättelser, tabeller.Beskrivning, se nedan:
"Tryck volym 1" 1749-1852.
"Tryck volym 2 och 3" 1828-1845.
"Tryckta tabeller" 1821-1850.

 
GRÄKENSKAPER
Läsesal
 
G 1Räkenskaper, huvudserie.Tabellkommissionens räkenskaper, huvudserie ("räkenskaper", "räkning över uppburna och
utbetalda medel", "expensemedelsräkning").
Serien börjar 1802, men räkenskaperna finns
bl.a. i protokollsvolymerna för tidigare år.
Äldre signum 28 FI-FV.


1801 =
Serie B1B:1, sid. 170-173.		 
G 2Redovisning av medel för tryckkostnader.Tabellkommissionens räkenskaper, huvudserie ("räkenskaper", "räkning över uppburna och
utbetalda medel", "expensemedelsräkning").
Se även i B1B:1 = listor över beställda tryckningar 1737-1853.
Äldre signum 28 F6.

 
ÖHANDLINGAR PROVENIENSMÄSSIGT EJ TILLHÖRIGA TABELLKOMMISSIONENS ARKIV
Läsesal
 
Ö 1Uppgifter om födda och döda i Sverige och Finland.Uppgifter om födda/döpta, döda/begravna i Sverige-Finland 1721-1748.

Uppgifter insända 1736 till Kungl. Maj:t, inrikes civilexpeditionen (ännu 1736 kallad kammarexpeditionen) från domkapitlen. Initiativ av kammarkollegium, ursprungligen från biskopen i Linköping, Erik Benzelius, som skickat en tablå över födda och döda i Linköpings stift 1721-1730, en tablå bifogad till kammarkollegiets brev till Kungl. Maj:t 7/1 1736. (Vid kontroll av volym F119, kammarkollegiets skrivelser till Kungl. Maj:t saknas tablån.) Uppgifterna skulle insändas till följe av Kungl. brev 29/1 1736. På samma sätt inhämtades uppgifterna för 1736.
De insända uppgifterna behandlades i rådet och lades sedan ad acta. De påträffades 1767 av Pehr Wargentin (Vetenskapsakademiens sekreterare och sedan 1756 ledamot av tabellkommissionen) "uti Kongl. Cancelliets gamla gömor" brev från Wargentin till biskopen och prokanslern i Åbo Carl Fredric Mennander 7/5 1767,
Ep. M. 5:5, KB). I brevet beskriver Wargentin kvaliteten och tillståndet i den "stora packe med lösa papper" han hittat hos Kanslikollegium (se Nordenmark, sid. 253). "Mästa mödan har Åbo stift gifvit mig. Jag har efter förtekningen på Pastoraten uti Henells Florerande Sverige, lagt de lösa och skingrade lapparne i ordning, samt sedan utdragit hos följande summariska tabell för hela Stiftet."

Kungl. Sundhetskommissionen, tillsatt 26/4 1737, begärde hos Kungl. Maj:t 27/4 1737 att konsistorierna kvartalsvis skulle infordra uppgifter om antalet födda och döda i varje församling och via landshövdingarna insända dessa till Kungl. Maj:t. Kungl. Maj:t utfärdade två brev om detta, 29/4 1737 och 31/7 1738, ställda till landshövdingarna
och konsistorierna. De årliga uppgifterna borde insändas i början av nästföljande år. Förteckningarna som kom in, överlämnades till Sundhetskommissionen, men lades troligen inte ad acta där utan vidarebefordrades till inrikes civilexpeditionen/kammarexpeditionen.


Uppgifterna för hela perioden 1721-1748 återfanns sedan först 1889 av den finländske statistikern August Hjelt i SCB:s "arkivvalv". Dessförinnan hade tydligen materialet, efter remisser mellan riksarkivet och Collegium Medicum, hamnat i glömska.
Vid genomgång av materialet 2000-2001 befanns att uppgifterna som rör 1748 till större delen saknas. Det är lättare att tala om vad som finns av 1748 i Sverige och Finland än tvärtom:
Stockholms stads församlingar.
Kronobergs läns härader.
Kalmar läns stift, härader och församlingar.
Gotlands läns pastorat och församlingar.
Hallands läns prosterier.
Göteborgs- och Bohus läns prosterier av Skara stift.
Skaraborgs läns prosterier.
Västmanlands län, Västerås stift.
Värmlands och Örebro län, vissa församlingar.
Uppgifter för 1748 för Finland saknas alltså helt.
Som ovan nämnts, saknas tabellerna för Linköpings stift 1721-1730, "tablån", se ovan.
Övrigt som saknas, se Heckscher, Ekonomisk-historiska studier, sid. 266.

Materialet har behandlats av Eli F. Heckscher, "Sveriges befolkning från det stora nordiska krigets slut till tabellverkets början (1720-1750)" i Ekonomisk-historiska studier. Stockholm 1936, sid. 255-285. De användes av Wargentin och Mennander för befolkningsstatistiska uppsatser, som publicerades i Vetenskapsakademiens handlingar 1769, 1774 och 1776.
Se även volymerna B1C:1 och E2B:1 (Wargentin och Mennander).		 
Ö 2Utdrag ur inlånade sockentabeller för Stockholm, Uppsala ärkestift
och Strängnäs stift i Södermanlands län 1749-1820.		Utdrag ur sockentabeller Stockholms - Södermanlands län 1749-1820. SCB fick 1879 tillstånd att samla in sockentabeller, men tog bara in Stockholms territoriella församlingars tabeller, Uppsala ärkestift och Strängnäs stift (Kungl. brev 1879 nr 856, dnr 657, år 1879, inkommet till SCB 7/4 1879). Man behöll dock inte tabellerna utan överlämnade dem till Stockholms stadsarkiv 1965, resp. Uppsala landsarkiv 1914. Utdragen har alltså skett någon gång mellan 1879 och 1914. 
Ö 3Avskrifter av inlånade sockentabeller, vissa län 1749-1859.Avskrifter av vissa inlånade sockentabeller - folkmängds- och mortalitetstabeller. Avskrivna på SCB ca 1944 på tryckta formulär. "Utdrag ur kyrkoböckernas uppgifter om folkmängden" och "uppgifter om födda och döda" (folkmängdstabeller - tabell B - och mortalitetstabeller - tabell A), d.v.s. avskrifter av sockentabeller och prosteritabeller för 1749-1859. Ej alla församlingar eller ens alla län. Avskrifter av sockentabeller där ej annat anges.
Äldre signum 29 A2C:1-18.