Sök i arkiven
Genvägar MENY

Enskilt arkiv. Fruntimmersföreningen i Lund  (1847 – 1985)

Organisation

KategoriFörening. Ospecificerad
HistorikENSKILT ARKIV. FRUNTIMMERSFÖRENINGEN I LUND
1847 var Lund en liten stad med 5 - 6 000 invånare. Tranlampor lyste upp stadens gator och det skulle dröja nio år innan järnvägen drogs genom staden (1856). Folkskoleväsendet låg i sin linda, folkskolestadgan var bara fem år gammal och en ny fattigvårdsförordning hade införts detta år. Då gällde det, att det fanns enskilda människor som hade blick för vad som behövdes på olika håll. Det krävdes initiativ, kraft och tid för många ting. Vid denna tid var folkskolan och den kommunala fattigvården så svaga, att de väl behövde utbyggas och förstärkas genom privata initiativ. Det var just sådana motiv som låg bakom bildandet av Fruntimmersföreningen i Lund.
Föreningen instiftades den 29 april 1847 på ett möte i Mikaelskapellet som tillhörde domkyrkan. Närvarande och som ordförande vid detta möte var domprosten, sedermera ärkebiskopen Henrik Reuterdahl, fattigdirektionens ordförande Achatius Kahl fanns där, liksom landshövdingskan Anna Fredrika Ehrenborg, som var den som först kommit med idén till föreningen och som inspirerats till den under en resa till England. Bland stiftarna av föreningen fanns även överstinnan Toll, historieprofessorn E S Brings maka Anna Maria, borgmästarinnan Billström, häradshövdingskan Naumann samt fruarna Palm, Laura Bolmér, Ulrika Berling, Wieselgren, Wihlborg och Wahlbom.
Föreningens stadgar antogs på detta första sammanträde. I dem stod bl. a: ”Föreningens ändamål är att med råd och dåd söka medverka dertill, att de fattigas barn inom detta samhälle, helst i föräldrahemmet, men i brist deraf, på annat lämpligt ställe erhålla christlig vård och uppfostran, samt att deras föräldrar och vårdare sysselsättas på ett med christlig ordning öfverensstämmande sätt”. Och vidare ”understöd får alltså icke bestå endast i allmosegifvande, utan bör lämna tillfälle till arbetsförtjenst.”
En av de första uppgifterna var inrättandet av en småbarnsskola. I folkskolan fick barnen börja tidigast vid sju års ålder. Många småbarn behövde tas om hand då föräldrarna var borta på arbete. I oktober 1847 startades en småbarnsskola i en förhyrd lägenhet.
För att på ett effektivt kunna stödja de hjälpbehövande i staden, delades den in i elva distrikt, som vart och ett hade en ”direktris” som skulle stå i kontakt med människorna i sitt distrikt och få fram hjälpbehovet. Dessa direktriser utgjorde tillsammans med ordföranden föreningens styrelse. Till Fruntimmersföreningens första ordförande valdes överstinnan Toll.
Lunds stads fattigvårdsdirektion kom ett par månader senare att anta samma distriktsindelning av staden som föreningen.
Nu gällde det att skaffa pengar till föreningens arbete. Lärarinnan skulle avlönas, material till småbarnsskolan anskaffas och understöden till de behövande tas någonstans. Detta skedde genom ren pengainsamling, man samlade saker som sedan såldes och man roade sig och lät behållningen gå till föreningen.
År 1852 byggde föreningen med hjälp av staden och Sparbanken i Lund ett hus i hörnet av Själbodgatan och Magle Stora Kyrkogata dit småbarnsskolan flyttade sin verksamhet. I detta hus bedrev Fruntimmersföreningen sin verksamhet i 73 år, till 1925. Barnen i skolan var cirka 3 - 6 år gamla.
Av 1857 års årsberättelse kan man följa arbetet. 119 barn var inskrivna under året. 41 hade lärt sig läsa (man skulle ”känna bokstäverna och kunna sammansätta dem till stavelser” för att få komma in i stadens folkskola). 16 flickor hade sysselsatts med garnnystning och stickning och 20 gossar med skrivning. De övriga 42 var antagligen för små för sådana sysselsättningar. Föreningen såg också till att de som behövde det fick mat och kläder. Att hjälp och vård behövdes och hygienen inte stod så högt kan man nog förstå av den stora barnadödligheten. Inte mindre än 5 av de 119 hade dött under året.
1861 skedde en tillbyggnad av skolan och 1862 började man med en övre klass till småbarnsskolan, som kom att kallas småskolan.
Under 1870- talet fördelades undervisningen på en småbarnsskola och en 2- klassig folkskola.
1878 blev den s k Gaddeska skolan sammanslagen med Fruntimmersföreningens skola och folkskolan gjordes 4- klassig.
Föreningen hade också andra strängar på sin lyra. Mot slutet av 1860-talet kom ett par svåra år med arbetslöshet. Föreningen erbjöd då sin hjälp. Dels satte man 1867 igång med en soppkokningsanstalt, dels tjänstgjorde Fruntimmersföreningen som förmedlare mellan arbetsgivare och arbetstagare. Detta utökade engagemang medförde att vissa medlemmar i föreningen kunde vara igång med olika arbetsuppgifter från kl 08.00 på morgonen till kl 00.30 på natten.
För att starta denna arbetsförmedling hade Fruntimmersföreningen fått ett förskott av stadsfullmäktige på 2 500 kr. Våren 1869 inlämnades slutredovisning till fullmäktige som visade att förmedlingen rent av hade gett ett litet överskott.
1873 inrättade föreningen en sedan länge planerade permanent arbetsinrättning som gick ut på att föreningen anskaffade material och lämnade ut detta till kvinnor, som önskade arbeta, huvudsakligen med att sy skjortor, strumpor och dylikt. Denna arbetsförmedling fortsatte fram till 1895.
På 1890-talet hade folkskolan utvecklats så, att föreningens insatser inte längre var behövliga på området. 1895 fastställdes att föreningen skulle inrikta sina insatser inom tre områden:
1. Småskola med två årsklasser med 30 barn i varje klass med egen klasslärarinna och undervisning i både läsning och slöjd enligt av skolrådet godkänd plan.
2. Arbetsstuga för flickor från stadens folkskolor.
3. Slöjdskola för flickor som just slutat folkskolan på ”Gaddeska” skolan.
Efter 1895 började man inrikta sig på ännu en uppgift. Det fanns många barn i skolåldern, som saknade nödig tillsyn och vård i hemmet. Ofta berodde det på att föräldrarna hade arbete borta, ibland på andra orsaker. Att ta hand om barnen den tid de var fria från skolan var en uppgift som helt låg i linje med föreningens intentioner. Man valde att lägga ned småskolan efter vt 1900 för att koncentrera sina krafter på detta nyinrättade skolbarnshem.
Vid sekelskiftet 1900 drev föreningen således den Gaddeska slöjdskolan, arbetsstugan för flickor och skolbarnshemmet. Skolbarnshemmet blev sedan under många år föreningens främsta uppgift. Arbetsstugan och skolbarnshemmet kom snart att i praktiken sammanfalla, och man talade bara om skolbarnshemmet.
1914 öppnade föreningen en s k folkkindergarten för barn i 3 - 6-årsåldern.
1924-25 flyttade Fruntimmersföreningen skolbarnshemmet och kindergarten till Lunds stads frivilliga förening för församlingsvårds tidigare lokal för en barnkrubba på Korsgatan 5, medan Lunds stad övertog föreningens hus på Själbodgatan/ Magle Stora Kyrkogata. I och med flytten till de nya lokalerna i Korsgatan utvidgades dessa båda verksamheter till full barnkrubbeverksamhet. För att få en gemensam beteckning på hela verksamheten, strök man de gamla benämningarna skolbarnshemmet och barnkrubban och kallade det hela Barnavård.
Ovanstående text hämtat ur ”En hundraårig social gärning”, skriven av Ella Bring till föreningens 100- årsjubileum 1947.___________
Under 1930- och 40- talen fortskred verksamheten oförändrat.
För att ta ett exempel från årsredogörelserna för barnavårdsverksamheten så står i 1939 års årsredogörelse följande:
”Arbetet har fortgått efter samma linjer som förut. Skolbarnens antal barndagar ha varit 2016 (i medeltal 9 barn pr. dag.) 6 barn ha under 98 dygn varit nattbarn. Från och med den 1 mars höjdes barnens avgifter med 10 öre pr. barn och dag. Doktor Tornberg har utan ersättning undersökt alla nyinskrivna barn, för vilket arbete frambäres ett varmt tack. Tretton elever ha under året praktiserat å Barnavård, därav 7 hemsysterelever. Två mödramöten har hållits. Många gåvor har Barnavård fått mottaga
På 1950- talet började verksamheten minska, när samhällsutvecklingen gick mot ett ökat offentligt engagemang i sociala frågor. På styrelsesammanträdet den 21 februari 1952, efter att ordföranden lämnat en redogörelse för föreningens ekonomiska ställning så står i protokollet ”I ärendet uppstod diskussion. Styrelsen beslöt att uppdraga åt ordförande, vice ordförande samt kamrer Bringert att preliminärt förhandla med stadens myndigheter om ev. övertagande av verksamheten. Ovannämnda förhandlande bör ske innan nästa årsmöte, instundande mars”.
Styrelsen beslutade på sammanträdet den 28 januari 1953 att gå med på villkoren som ställts upp av Drätselkammaren för stadens övertagande av barnavårdsverksamheten. Nya stadgar utarbetades och antogs på årsmötet den 30 mars 1953, av vilka framgår att föreningen hädanefter skulle ägna sig åt att dela ut medel ur sina donationsfonder: 1. Föreningen har till ändamål att verka för barns och ungdoms vård och fostran samt förvalta åt dem givna donationsfonder.
Att föreningen fick leva vidare berodde på att flera av donationerna var författade med kravet att det var endast Fruntimmersföreningens styrelse som hade rätt att utdela avkastningen av dem. 1964 disponerade föreningen fonder och legat på sammanlagt 38 000 kr. Föreningen hade det året 50 medlemmar.
Föreningen fortsatte i över 30 år sin verksamhet i denna nedbantade form, med utdelning av kontanter till gymnasieelever som valts ut av skolkuratorerna på gymnasieskolorna.
På föreningens årsmöte den 24 mars 1983, stod följande: ”Diskussion om föreningens fortsatta existens uppstod. Med hänsyn till den förändring som skett i samhället under de 30 år som gått sedan Korsgatan överläts till Lunds stad och föreningen började sin nya verksamhet föreslogs att föreningen skulle upplösas och tillgångarna överlämnas till kommunen.
Sista årsmötet den 4 mars 1985 avslutades med orden ”Sekreteraren redogjorde för de kontakter som tagits med Lunds kommun för ev övertagande av föreningens tillgångar. Efter diskussion beslöt föreningen att upphöra i sin nuvarande form. Det uppdrogs åt ordf och sekr att slutföra det formella överlämnandet. Det uttrycktes önskemål om att alla donationshandlingar, protokoll m m skulle för framtiden bevaras i samlat skick, företrädesvis i stadsarkivet. Ordföranden tackade alla de närvarande och riktade ett speciellt tack till Märta Lidén för hennes många år som sekreterare och kassör. Anna Greta Almqvist framförde styrelsens tack till ordföranden, varefter mötet avslutades.”
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/LSA/ACS_215
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/gPLGtoJLyIL5x69lx30747
SpråkSvenska
ExtraIDACS_215